Beslut om förundersökning och väckande av åtal samt enskilt åtal

2018-04-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag utsattes för ofredande, kränkning, hot, skadegörelse på min ytterdörr av mitt ex som sparka sönder brev inkast. I lgh utsattes jag för det andra plus blev uppknuffad mot väggen. Jag satte min mobil på inspelningen så det fångade upp ljud. Ändå valde åklagaren att lägga ner skadegörelse, ofredande. Anmälan på stryptag finns hos polisen sen tidigare men inte hört nåt. Ja har läst kvinnofridskränkning lagen. Levde så i 4 år. Jag är kvinna, mitt ex är kvinna. Varför gör inte polis och åklagare sitt jobb? Vart kan jag få hjälp? (Ja har dessutom psykisk ohälsa, svårt att förstå, berätta, m.m)
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB).Jag kan självklart inte uttala mig om hur enskilda polismän och åklagare gjort enskilda bedömningar. Gällande polisens utredning av brott kan vi dock konstatera att en förundersökning ska väckas enligt 23 kap. 1 § RB om det finns anledning att anta att brott förövats. "Anledning anta" är ett lågt ställt beviskrav och innebär att det i regel ska inledas en förundersökning om exempelvis någon anmält att ett brott skett. Undantaget i 2 st. samma bestämmelse innebär dock att en förundersökning inte behöver inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Det är tänkbart att polisen gjort denna bedömning i ditt fall.Gällande åklagarens arbete kan vi konstatera att åklagaren enligt 23 kap. 2 § RB endast ska väcka åtal i ett mål om denne bedömer att "tillräckliga skäl" för åtal föreligger. Med detta menas helt enkelt att åklagaren inte ska väcka åtal om denne bedömer att ett åtal inte skulle leda till fällande dom. Detsamma gäller om åklagaren under ett påbörjat åtal av någon anledning får uppfattningen att åtalet inte kommer leda till fällande dom. Det är möjligt att åklagaren gjort en sådan bedömning i ditt fall.Den främsta anledningen till att bestämmelserna som redogjorts för ovan finns är enligt min uppfattning att lagstiftaren velat hushålla med samhällets resurser genom att polis och åklagare inte ska lägga arbete på fall som med all sannolikhet inte kommer leda till fällande dom.Så vad ska du då göra? Förutsatt att polisen och åklagaren bedömt att de inte bör ta dina fall vidare kan du inte få nytta av deras resurser. Såsom jag ser det har du två möjliga alternativ som inte utesluter varandra. Det ena är att väcka så kallat enskilt åtal, alltså i egenskap av brottsoffer väcka talan mot gärningsmannen. Det andra är att begära skadestånd för den skada du lidit av att gärningsmannen skadat ditt brevinkast. Enskilt åtal regleras i 47 kap. RB och innebär i korthet att du som målsägande kontaktar din lokala domstol och förklarar att du vill stämma in gärningsmannen. Vad ditt meddelande ska innehålla regleras i 47 kap. 2 § RB. I samband med detta kan du även begära skadestånd för den brottsliga handlingen. Om du skulle bestämma dig för att göra detta rekommenderar jag dock starkt att du först kontaktar en yrkesverksam jurist för att bedöma dina utsikter till framgång samt för att hjälpa dig med det praktiska utförandet. Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Frihetsberövande

2018-04-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga! Polisen kom i mitt hus utan att skicka kallelse eller nånting och tog min son som är snart 19 år. Vi har ringt men ingen som berättar nånting. Efter en dag kom ett papper hem från tingsrätten om förordnande till offentlig försvarare. Han inte varit nån gång misstänkt eller gjort nåt brott. Hur kan jag veta vad händer nu med min son och hur lång tid tar att min son ska vara inne till polisen eller komma hemma?Mvh
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns tre olika sätt att frihetsberövas på: genom gripande, genom anhållande och genom häktning. Om polisen kom och tog med sig din son så blev han troligtvis gripen, alternativt att polisen verkställde ett anhållningsbeslut. Har ett gripande skett så ska åklagare alltså ta ställning till om det finns skäl för häktning. Om åklagaren är av uppfattningen att det finns skäl att personen ska häktas så får åklagaren anhålla personen i avvaktan på beslut i häktningsfrågan, vilket framgår av 24 kap. 6 § 1 st. rättegångsbalken. Ett anhållande är således avhängigt huruvida det verkar finnas skäl att häkta den misstänkte. Ett gripande får som längst vara i 12 timmar enligt 23 kap. 9 § rättegångsbalken. Innan denna tidsfrist har löpt ut måste personen försättas på fri fot eller begäras anhållen av åklagaren. Ett anhållande får vara som längst i 72 timmar, om åklagaren vill att den misstänkte ska vara fortsatt frihetsberövad måste åklagaren hos domstolen begära den misstänkte häktad, se 24 kap. 12 § rättegångsbalken. Domstolen fattar sedan beslut i häktningsfrågan. Om personen blir häktad så finns ingen absolut gräns för hur lång tid man får sitta häktad, även om åklagaren ska bedriva förundersökningen skyndsamt, se bland annat 24 kap. 18 § rättegångsbalken. Häktningsfrågan ska även kontinuerligt avgöras av domstolen - det kan vara så att de skäl som fanns för att häkta någon tidigare inte föreligger vid ett senare tillfälle, och då ska den misstänkte släppas på fri fot, se 24 kap. 20 § rättegångsbalken. En tumregel är att ju grövre brott en person är häktad för, desto längre tid kommer personen kvarstanna i häktet, detta beror på att utredningstiden vid grova brott kan vara längre då utredningen kräver betydligt fler utredningsåtgärder än i brott av enklare beskaffenhet.Förutsättningarna för att häkta någon framgår av 24 kap. 1 § rättegångsbalken, och det är alltså dessa förutsättningar som åklagaren måste anse vara uppfyllda för att anhålla någon som är misstänkt för brott. Häktning enligt denna huvudregel i 24 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken förutsätter först och främst att någon kan på sannolika skäl misstänkas för ett brott där fängelse ett år finns med i straffskalan. Vidare krävs för häktning enligt den här regeln att det om den misstänkte får fortsätta vara på fri fot finns en risk för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff (flyktfara), att det finns en risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på något annat sätt försvårar brottsutredningen (kollusionsfara) eller att det finns en risk att det misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara). SammanfattningDin son kan vara gripen av polis i högst 12 timmar. Därefter måste han bli frisläppt, alternativt anhållen av åklagare. Om han blir anhållen får han vara fortsatt frihetsberövad i högst 72 timmar, sedan måste åklagaren ha fattat beslut om han eller hon vill begära din son häktad. Det är sedan domstolen som fattar beslut i häktningsfrågan. Om du inte får någon information från polis eller åklagare kan ett tips vara att ringa till den person som förordnats som offentlig försvarare och se om denne kan lämna någon vidare information. Det är dock inte alltid lätt att få information då det i utredningarna råder förundersökningssekretess, vilket innebär att polis och åklagare inte alltid kan berätta allt dem vet. Jag hoppas att du har fått lite klarhet i din situation. Har du någon ytterligare fundering är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline. Med vänliga hälsningar

Olika måltyper

2018-04-15 i Domstol
FRÅGA |Hej! Vilka mål är det fråga om, om målet handläggs vid allmän domstol?- Om man är fackligt ansluten och anser sig blivit uppsagd på felaktiga grunder och kräver skadestånd av sin arbetsgivare.- Om man döms för misshandel -Om parterna är oense om vem som skall ta han om barnet efter skilsmässa-Bolag A har ansökt om stämning mot Bolag B avseende betalning för vissa leveranser- Om man överklagar skattemyndighetens beslut om restskatt
Charlotte Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Olika typer av domstolar och mål De allmänna domstolarna består av tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Domstolarna handlägger brottmål och tvistemål. Vid brottmål har ett brott begåtts, och målet kretsar då kring om en viss person ska hållas ansvarig för brottet eller inte. Ett tvistemål handlar istället om två parter som inte kan komma överens om något.De allmänna förvaltningsdomstolarna består av förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolarna handlägger tvister mellan enskilda och myndigheter. Olika måltyper Om man är fackligt ansluten och anser sig blivit uppsagd på felaktiga grunder och kräver skadestånd av sin arbetsgivare = tvistemål (skadeståndsmål) i tingsrätten.Om man döms för misshandel = brottmål i tingsrätten.Om parterna är oense om vem ska skall ta hand om barnet efter skilsmässa = tvistemål (vårdnadsmål) i tingsrätten.Bolag A har ansökt om stämning mot Bolag B avseende betalning för vissa leveranser = tvistemål i tingsrätten.Om man överklagar skattemyndighetens beslut om restskatt = skattemål i förvaltningsrätten. Vänligen,

Polisförhör under förundersökning

2018-04-15 i Förundersökning
FRÅGA |Jag blev stannad av polisen med en trimmad moped. Jag körde inte för fort utan det va bara en kontroll dem hadde vid vägen o jag blev en av dem som blev stannade. Nu undrar jag vad är det som kommer att hända. Både jag och polisen var schyssta o pratade lungt med varandra. Vad ska jag göra på förhöret?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om förhör under förundersökningenAtt hålla förhör med olika personer som kan antas ha en koppling till det misstänkta brottet ifråga är en del av det som kallas för förundersökning. En förundersökning inleds när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. (23 kap 1 § rättegångsbalken) Förundersökningen syftar till att ge åklagaren tillräckligt med material för att kunna bedöma om åtal ska väckas eller inte. (23 kap. 2 § rättegångsbalken) För att kunna fullgöra detta finns möjligheten att hålla förhör. Förhöret är en form av intervju som sker i syfte att samla in information kring den händelse som man utreder.Den som är misstänkt för ett brott har rätt att biträdas av en försvarare under förundersökningen. (21 kap. 3 § rättegångsbalken) Under vissa förutsättningar har den misstänkte rätt att få en offentlig försvarare förordnad. (21 kap. 3a § rättegångsbalken). Försvararen har i princip en obegränsad rätt att närvara vid förhör med den misstänkte. Försvararens uppgift är att ta tillvara den misstänktes rättigheter och arbeta för att alla relevanta omständigheter avseende det misstänkte brottet uppdagas. Den som är kallad till ett polisförhör är skyldig att infinna sig till detta. Om personen ifråga inte infinner sig kan polisen, under vissa förutsättningar, hämta personen till förhöret (23 kap 7 § rättegångsbalken). Det är alltså en medborgerlig skyldighet att inställa sig till förhör efter kallelse.Den som är skäligen misstänkt för ett brott ska underrättas om detta vid början av förhöret. (23 kap 18 § rättegångsbalken) Vid denna s.k slutdelgivning är undersökningsledaren bland annat skyldig att informera den misstänkte om dennes rätt till att inte behöva yttra sig om misstanken. (12 § förundersökningskungörelse) Detta innebär att du som misstänkt har rätt att förbli tyst. I princip kan en misstänkt förbli tyst ända fram till att domstolen meddelar domen, men detta är förmodligen ingen klok strategi. Att samarbeta med undersökningsledaren under förhöret är lämpligt för att i största möjliga mån underlätta utredningen. Vidare är det inte tillåtet av undersökningsledaren att framtvinga en bekännelse genom att exempelvis använda otillbörliga förhörsmetoder. (23 kap 12 § rättegångsbalken) Ett exempel på en sådan otillbörlig metod är om förhörsledaren felaktigt uppger att någon medbrottsling avlagt bekännelse eller att viss annan bevisning mot den misstänka föreligger. SammanfattningHar man blivit kallad till ett förhör har man en skyldighet att infinna sig till detta. Den som är misstänkt för ett brott har rätt att anlita en försvarare och under vissa förutsättningar rätt att få en offentlig försvarare tillförordnad. Den misstänkte har vidare rätt att förbli tyst och har alltså ingen lagstadgad skyldighet att uttala sig om misstanken. Det är emellertid bra att samarbeta med förundersökningsledaren för att i största möjliga mån underlätta utredningen. Slutligen får undersökningsledaren inte framtvinga en bekännelse.Vänligen,

Tar själva domstolen betalt vid ett tvistemål?

2018-04-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Tar själva domstolen betalt vid ett tvistemål?
Klara Sandrén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Domstolen tar ut en ansökningsavgift för stämningsansökningarFör att ta upp ett tvistemål vid en domstol behöver man lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. För att få sin ansökan prövad i domstolen behöver man betala en ansökningsavgift. Ansökningsavgiften är: - 900 kr om tvistemålet handlar om ett krav under 22 750 kr, - 2800 kr om tvistemålet handlar om ett krav över 22 750 kr, och - 2800 kr om tvisten inte rör något bestämt belopp.Man skulle alltså kunna säga att domstolen "tar betalt" genom denna ansökningsavgift. Domstolen tar dock inte betalt för något mer. De stora kostnaderna i ett tvistemål brukar snarare vara de egna kostnaderna för till exempel juridiskt ombud, missade arbetsdagar och så vidare. Du kan hitta mer information om stämningsansökningar här på Sveriges Domstolars hemsida.Behöver du mer hjälp? Om du har några ytterligare funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga. Ifall du vill ha hjälp med att utforma och skicka in en stämningsansökan är du även välkommen att vända dig till Lawlines juristbyrå med detta. Du är välkommen att höra av dig till oss på telefon om du vill ha mer information om våra tjänster. Du når oss på nummer 08-533 300 04.Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga! Med vänlig hälsning,

Målsägande blir part i målet om hen biträdet åklagaren

2018-04-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag är utsedd till särskild ställföreträdare för mina barn, som är målsägande och min f.d. partner är tilltalad.I Tingsrätten blev jag hörd före partnern, och i förhöret med partnern kom olika påståenden som jag ville bemöta. Det fick jag inte, med hänvisning till att jag inte var en "part i målet" utan bara "förhörsperson". I inledningen av rättegången nämndes också en skrift som den tilltalade skickat in till Tingsrätten, och som "alla parter tagit del av", men inte jag.Det var socialtjänsten som gjorde polisanmälan.Fråga: Är målsägande/särskild ställföreträdare inte en part i målet?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Åklagaren för talan i målet och är därför partEftersom du skriver att dina barn är målsägande och din f.d. partner är tilltalad samt att det har skett en polisanmälan så utgår jag från att det handlar om ett brottmål. De flesta brott är under allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren är den som för talan i målet, rättegångsbalken 20 kap 2 §. När åklagaren för talan i målet så är det åklagaren och den tilltalade som är parter. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagarenStällföreträdare för målsägande kan aldrig bli part i målet, dock kan målsägande bli det. För att målsägande ska bli part i målet ska hen biträda åklagaren, rättegångsbalken 20 kap 8 § 2 st. Om målsägande biträder åklagaren i målet så har hen rätt att lägga fram bevisning och utredning i målet. Eftersom du är ställföreträdare för barnen så skulle det i praktiken innebära att du biträder åklagaren å barnens vägnar. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det mest största sannolikhet på att du inte biträder åklagaren. Sammanfattningsvis är inte målsägande alltid part i brottmål. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagaren. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det på att du som barnens ställföreträdare inte biträder åklagaren i målet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får polisen göra en husrannsakan bara för att en person är skriven på en viss adress?

2018-04-15 i Förundersökning
FRÅGA |Såg en liknade fråga så frågar jag med.För en tid sedan fick jag besök av farbror polisen.En knackade på dörren och en stod och vaktade på baksidan ( bor på b.v ).När jag såg han på baksidan öppnade jag, förstod att det var något.Trodde de sökte min bus granne, men de sökte han som bodde innan i min lgh.Han flyttade för ett halvår sedan och har inte ändrat offentlig adress än trots tillsägelser.Polisen trodde ju på mig när jag sa att han flyttat så de gjorde inget.Men den ena hotade med att om jag inte öppnat hade de kommit in ändå ( kofot ).Nu är min fråga : får de verkligen bara bryta sig in i en bostad för att någon de söker har offentlig adress där ?Ska de inte försäkra sig om att det är RÄTT person som bor i lgh ?Har försökt att få svar från olika polis stationer, men de vill bara veta VART det hände.Tycker icke det har med saken att göra eftersom det är en allmän fråga jag ställer.Måste ju vara samma regler i hela landet.Detta känns väldigt obehagligt, speciellt då jag har skyddad identitet.Nu måste man ju kolla upp så ingen har kvar offentlig adress i nästa bostad. Har inte brytt mig om att killen ifråga hade kvar sin adress här, det viktigaste var att han hade eftersändning.
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När får en husrannsakan ske?Det finns två olika typer av husrannsakan, reell (då man söker efter ett föremål eller bevis) samt personell (när man letar efter en person). I ditt fall var det fråga om en personell husrannsakan. Husrannsakan får företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet (se 28 kap. 1§ rättegångsbalk). En person måste då vara misstänkt för ett visst brott, där fängelse kan följa, för att en husrannsakan ska kunna ske. För att man ska komma upp i den graden av misstanke ska det finnas konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som med en viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. Om en polis söker efter en person som ska omhändertas får polisen bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad (se 20 § polislagen). De får också bereda sig tillträde till en lägenhet om det finns anledning att anta att någon där har avlidit, är medvetslös eller annars är oförmögen att tillkalla hjälp (se 21 § polislagen) Även i dessa fall måste polisen kunna stödja sig på konkreta omständigheter som gör att laga skäl föreligger. En husrannsakan får alltså göras utan något samtycke, och hade du inte öppnat dörren så hade polisen kunnat ta sig in i lägenheten med tvång. Eftersom den eftersökta personen var skriven på adressen behöver de troligtvis inte göra fler undersökningar om de inte har misstankar om att det inte skulle förhålla sig på det viset. Det är svårt för mig att svara på varför polisen vill veta vart händelsen inträffade, men förmodligen är detta för att kunna ge ett mer korrekt och personligt svar till dig. Självklart ska det vara samma regler oavsett vart du bor. Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

Finns det formkrav på en missnöjesanmälan

2018-04-15 i Domstol
FRÅGA |Hej,ka Hur utformar man en missnöjesanmälan? Finns det några formkrav ? Ska till Svea Hovrätt...Mvh
Julia Zarour |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Enligt 49 kap. 6 § rättegångsbalken framgår det bara att en missnöjesanmälan ska göras. Ingenstans i paragrafen går det att utläsa något formkrav på en missnöjesanmälan. Det innebär att du är fri att forma din missnöjesanmälan hur du vill så länge det framgår tydligt att du är missnöjd. Syftet med en missnöjesanmälan är är att på ett tidigt stadium skapa underlag för domstolens ställningstagande till målets fortsatta handläggning. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp, annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor,med vänliga hälsningar!