Bevisprövning vid fortkörning.

2021-09-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om någon annan har filmat när jag kör för fort och min reggpöåt är tydlig i videon kan jag bli straffad om polisen ser videon?
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställning. I svensk rätt gäller principen om fri bevisbörda och fri bevisprövning, vilket framgår i Rättegångsbalkens 35 kap 1 §. Detta innebär att det vid bevisning i domstol inte ställs några formella krav på bevisningen. Det måste med andra ord inte vara polisen som fångar en på fartkamera för att man ska kunna dömas. Att någon annan fångar en på bild kan också räcka om bilderna är tillförlitliga och inte har förvanskats. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad händer med förundersökningen om den läggs ned?

2021-09-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej vad händer med en förundersökning ifall den blir nerlagd innan rättegång, kommer den forfarande gå att begära ut eller raderas den från allt och det inte går att läsa längre? Om förundersökningen lett vidare till en rättegång, men läggs ner i tingsrätten, vad händer då med förundersökningen?
Felicia Ek |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Handlingar som ingår i en förundersökning blir allmänna offentliga handlingar när förundersökningen är avslutad, innan dess föreligger förundersökningssekretess. (18 kap 1 § Offentlighet och sekretesslagen, OSL) Den avslutas antingen genom att åtal väcks eller att den läggs ned. En nedlagd förundersökning raderas inte utan kan tas upp igen i framtiden av åklagaren. Det finns dock begränsningar till rätt att ta del av förundersökningen om handlingarna är belagda med sekretess. För handlingar i en förundersökning föreligger stark sekretess till skydd för den enskilde. (35 kap 1 § OSL) Detta innebär att handlingarna endast får lämnas ut om det står klart att detta inte skadar den enskilde. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Hur värderar domstolen bevis?

2021-09-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Står åtalad för dataintrång gällande två patienter, hur värderas bevisen i rättegången ?Chefen hörs som vittne och säger att jag inte har haft dom patienterna, och därmed ingen vårdrelation, Jag kan redogöra för vilka dom var och varför jag behövde gå in i journal för att kunna utföra mitt arbete, det finns heller inget schema som visar hur jag jobbat och med vem, för att på såvida se vilka patienter man haft ansvar för, vilket åklagaren anger som en stor brist i utredning. Frågor från åklagaren svarar vi olika på , och mkt minns hon inte eller kommer ihåg. Når man fram till " ställt utom rimligt tvivel" ?Vad kan jag vänta mig ?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en domstol ska kunna fälla en tilltalad i brottmål så ska det vara ställt utom rimlig tvivel att den tilltalade har begått detta brottet. Bevisningen som har lagts fram får alltså inte tyda på att det kan ha varit på något annat sätt. I Sverige gäller fri bevisföring vilket innebär att all typ av bevisning är tillåten och domstolen kommer att göra en prövning av alla bevis som har lagts fram under huvudförhandlingen (35 kap. 1 § rättegångsbalken). Även fri bevisvärdering gäller i Sverige, den fria bevisvärderingen kommer att resultera i att alla bevis däremot inte kommer att värderas till lika värde, utan vissa bevis kommer värderas till att väga tyngre än andra och vice versa.Du nämner att ett vittne har förekommit under rättegången. Domstolen kommer bland annat att bedöma denna vittnesutsagan utefter de förhör som både åklagaren och försvararen har haft med detta vittne under huvudförhandling. Detta innebär att även om ett vittne har ett högt bevisvärde till att börja med så kan ett förhör från exempelvis åklagaren sänka vittnets bevisvärde beroende på hur vittnet besvarar frågorna. Ett sådant förhör kan såklart även vice versa stärka dess bevisvärde. Jag hoppas att detta svar gav dig vägledning!Vänliga hälsningar,

Polisens möjligheter till topsning

2021-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag var med en minderårig anhörig på ett bokat förhör hos polisen igår, gällde ringa narkotikabrott. När förhöret var avslutat säger polismannen att min anhörige ska dna-topsas och lämna ifrån sig sin mobil enligt beslut från annan ort som hade en pågående utredning gällande utpressning. Denne blev inte delgiven misstanke om nytt brott och dom var tydliga med att h*n inte var misstänkt i dagsläget. Vår fråga är om det får gå till så? Kändes väldigt märkligt att inte få frågan om advokat? Vi fick inte se nåt beslut. Polismannen topsade men skrev aldrig vem provet tillhörde och lämnade det helt öppet på skrivbordet.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Regler om polisens möjligheter till kroppsbesiktning finns i 28 kap 12-12b §§ rättegångsbalken (RB). När polisen tar salivprov som är själva topsningen, görs en kroppsbesiktning i lagens mening. Polisens möjligheter att topsa är ganska långtgående. Personer som är skäligen misstänkta för ett brott, och personer som inte är det kan bli föremål för en sådan kroppsbesiktning enligt 28 kap 12 § RB. 28 kap 12b RB föreskriver att kroppsbesiktning genom tagande av salivprov får göras på annan än den som skäligen kan misstänkas för ett brott, omsyftet är att genom en dna-analys av provet underlätta identifiering vid utredning av ett brott på vilket fängelse kan följa, och det finns synnerlig anledning att anta att det är av betydelse för utredningen av brottet. Jag bedömer att polisens möjligheter att genomföra topsning i detta fall inte är begränsade. Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan en jurist vara användbar när man avser att överklaga?

2021-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag har fått avslag från förvaltningsrätten som jag vill överklaga om min förtidspension. Kan det hjälpa till att ha en jurist som hjälper till med överklagan
Janine Hindemark |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag skulle rekommendera dig att anlita en jurist med syfte att få juridisk rådgivning avseende det överklagande som du åsyftar att göra. Det förekommer att advokatbyråer erbjuder gratis juridisk rådgivning i det inledande skedet, och därmed rekommenderar jag dig att nyttja den möjligheten. Dessutom kan en jurist företräda dig på ett professionellt sätt, med syfte att åstadkomma bästa möjliga utgång åt dig. En jurist kan även hjälpa till med att hålla ordning och reda på viktiga tidsfrister vid överklagandet, och juristen kan dessutom bidra till att dina argument och yrkanden blir så effektiva, tydliga och kraftfulla som möjligt. Därmed rekommenderar jag dig att skaffa ett juridiskt ombud, åtminstone för att få råd innan du vidtar åtgärder på egen hand.Hoppas att du har fått svar på din fråga. Du kan alltid kontakta oss på Lawline igen om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Hur kommer jag i kontakt med någon som kan hjälpa mig med rådgivning?

2021-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, hur hittar jag en "CSN-advokat"? Någon som jag kan anlita för att ge mig kompetent rådgivning om mina skyldigheter och rättigheter och som kan biträda/hjälpa till med formuleringar i mina kontakter med CSN? At ha kontakt med myndigheten blir lätt annars ett heltidsjobb i sig. Tack på förhand!
Caroline Arvaeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår att upplever det som tidskrävande att föra ett ärende mot en myndighet där det också krävs att man vet vilka rättigheter och skyldigheter man har i rättslig mening.Om det är så att du vill ha hjälp av en jurist som kan ge dig rådgivning gällande ditt ärende så kan du boka en tid med någon av våra duktiga jurister på Lawline Juristbyrå. Våra jurister är kompetenta inom de flesta områdena så de kommer kunna ge dig bra vägledning och hjälp. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Du kan också kontakta oss via telefon där du kan förklara vad det är du vill ha hjälp med och få råd och hjälp av våra rådgivare. Telefon: 08-533 300 04Öppettiderna för vår telefonrådgivning är mån-fre 10-16.Hoppas du känner att du fick svar på din fråga! Lycka till. Hälsningar,

Ska bilder vara med i ett förundersökningsprotokoll?

2021-09-30 i Förundersökning
FRÅGA |Enligt 23 kap. 21 § i rättegångsbalken ska det vid förundersökning föras ett protokoll över det som har förekommit som är av betydelse för utredningen. Enligt JO 2017/18 s. 296 (på sidan 304) finns det inte något rättsligt utrymme för åklagaren att avstå från att ta in i förundersökningsprotokollet bilder som är av betydelse för utredningen. Jag undrar om detta innebär att bilder förekommer i en brottsutredning och som är av betydelse för utredningen ska tas in i förundersökningsprotokollet?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förundersökningsprotokollet ska precis som du skriver innehålla det material som har förekommit som är av betydelse för utredningen (23 kap. 21 § rättegångsbalken). Detta kan vara allt från bilder till vittnen, sakkunnigutlåtanden och DNA från brottsplatsen med mera.Svar på din fråga är således ja, bilder som har förekommit under förundersökning och som är av betydelse för utredningen ska inkluderas i förundersökningsprotokollet.Vänliga hälsningar,

Häktning vid grov narkotikasmuggling

2021-09-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Medans jag befann mig i utlandet så har en vän till mig blivit häktad för grov narkotikasmuggling av tullen i Malmö. Nu efter flera månader så har även jag blivit misstänkt för grov narkotikasmuggling och har även haft en husrannsakan av tullen i Malmö och även fått kännedom om att jag är häktad i min frånvaro?!Det jag i dagsläget vet är att det är någon mobiltelefon och min “vän" som bidragit till att jag också nu blivit misstänkt för grov narkotikasmuggling, men jag undrar egentligen på vilka grunder jag kan bli det? Jag har inte smugglat denna narkotika ihop med den andra misstänkta som blev tagen på bar gärning av tullen i Malmö. Jag har inte varit drivande i att smuggla denna narkotika eller på något sätt bidragit exempelvis ekonomiskt.
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En person kan häktas i sin frånvaro om polisen ännu inte kunnat gripa personen vilket också föranleder efterlysning.. 24 kap 1 § Rättegångsbalken (RB) föreskriver att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som föreskriver ett års fängelse får häktas om något av nedanstående förhållanden är uppfylldaom det finns risk att den misstänkte avviker, eller på något annat sätt undandra sig lagföring eller straff genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Vidare framgår att om brottet inte föreskriver lindrigare straff än fängelse i två år, skall häktning ske, om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Av 6 § lag om straff för smuggling framgår att om brottet är att anse som grovt, döms man till fängelse i lägst två år och högst sju år. Alltså råder det obligatorisk häktning för din del. Att du är misstänkt innebär inte att du nödvändigtvis behöver bli dömd. Vid häktning måste åklagaren presentera någon form av bevisning som indikerar att du kan anses som misstänkt. I dagsläget går det tyvärr inte att säga så mycket.