Juridisk rättvisa i en brottmålsrättegång

2020-07-22 i Domstol
FRÅGA |Hur kan man finna en "juridisk rättvisa" mellan åklagaren och den åtalade i enbrottsmålsrättegång ? Jag menar, åklagaren har erfarenhet genom 100-tals fallsom denne har gått igenom och därmed vet denne redan i förväg hur allt skallläggas upp inför huvudförhandlingen. Den åtalade däremot, vet i stort sett ingentingom vare sig erfarenhet eller taktik. Min fråga är alltså : hur skall den sk "juridiskarättvisan" få göra sig gällande i ett sådant mål ?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man talar om rättvisa i rättsprocesser är det sällan som någon parts erfarenhet blir ett relevant hinder som skulle tyda på orättvisa. I det enskilda fallet kan dock den ena partens erfarenhet och egenskap av myndighet medföra stor påverkan på en rättegång. Det som gör att en brottmålsrättegång ändå förefaller rättvis mellan parterna är de många rättigheter den tilltalade har. Dels förekommer rättigheter i svensk lag, dels enligt europarätten. Exempel på det senare är rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. Av artikeln framgår bland annat att den som är anklagad för ett brott har rätt till en försvarare. Den rätten består även om den anklagade måste betala försvararen från egna medel. Att ha en försvarare på sin sida kompenserar alltså för den erfarenhetsskillnad som annars föreligger mellan en åklagare och den tilltalade. Ytterligare som talar för juridisk rättvisa i brottmålsprocessen är att åklagaren har full bevisbörda. Det är åklagaren som ska bevisa det ställt utom rimligt tvivel att den misstänkte har begått den brottsliga handlingen som görs gällande enligt gärningsbeskrivningen. Beviskravet är således väldigt högt ställt. Även brottmålsprocessen som sådan genomförs på ett sätt för att garantera rättvisa. Bland annat genom det kontradiktoriska förfarandet där den anklagade har rätt att alltid komma till tals och kommentera den bevisning och de påståenden som åklagaren gör. Den juridiska rättvisan ligger också i att den anklagade har en grundlagsstadgad rätt i att få anklagelsen mot honom prövad i en opartisk och objektiv domstol. Hoppas mitt svar varit till nytta! Med vänliga hälsningar,

rättegångskostnader i brottmål

2020-02-28 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Fick brev från polisen att jag är misstänkt för bedrägeri och ingen aning vad det handlar om. Jag begärde advokat för har noll koll på vad det är.Jobbar inom bud och lämnar-hämtar paket. Hade inte fått jobb om jag hade haft kriminellt livsstil.Frågan är nu skulle jag dömmas står jag får all kostnad? Har inte bra inkomst då jobbat som vikariat i 1år med 5-10tusen kr i månadslön
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i brottmål är att om den tilltalade blir dömd för brott ska denne också ersätta kostnaderna för försvararen. Detta enligt 31 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)Däremot finns det möjlighet att helt eller delvis sänka beloppet som ska betalas. Det gäller om den dömdes ekonomiska förhållanden är sådana att sänkning av beloppet bör ske (31 kap. 1 § fjärde stycket RB). I praxis brukar man göra så att har den dömde knappt pengar nog för att betala för sin bostad så sätter man ner beloppet helt och hållet. I annat fall där personen förvisso har ekonomiska medel men ganska lite sätts beloppet ner med en andel istället. Enligt förarbetena bör den tilltalades betalningsförmåga beaktas inom rimliga gränser och det borde inte komma i fråga att ålägga den dömde en återbetalningsskyldighet som kunde försvåra hans återanpassning till samhället.Utöver denna möjlighet finns rättshjälpslagen som 31 kap. 1 § tredje stycket RB hänvisar till. Rättegångsbalken stadgar att den dömde aldrig ska betala mer än vad den hade behövt betala enligt rättshjälpslagen. Rättshjälpslagen medför ekonomisk lättnad för den som har ett ekonomiskt underlag på mindre än 260 000 kronor. Med ekonomiskt underlag menas den tilltalades förväntade årsinkomst minus skulder. Exakt hur bedömning av underlaget görs är komplicerat och inget jag kan göra givet de begränsade uppgifter jag har om din ekonomi. Däremot följer exakt hur beräkningen ska göras enligt domstolsverkets föreskrifter DVFS 2002:8. Skulle ditt ekonomiska underlag vara mindre än 50 000 kronor skulle du bara behöva betala 2 % av försvarskostnaderna i fall du döms. Är det mer än 50 000 men under 100 000 så betalar du bara 5 % av kostnaderna. 10 % om underlaget är mellan 100 000 och 120 000. Dessa och fler procentsatser följer av 23 § rättshjälpslagen. Din ekonomiska situation kommer då spela stor roll för hur mycket du skulle behöva betala i det fall du döms. Givet den månadslön du brukar få skulle jag bedöma risken för att du skulle behöva betala mer än någon procent som väldigt liten. Det är möjligt att du inte skulle behöva betala någonting alls. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Polis beslagtog mobil och dator - vad gäller?

2019-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Hos min vuxne son stormade polisen in häromdagen med som de sa husrannsakan. Inget dokument om detta visades. De tog med honom till förhör o tog mobiler o dator.Han fick gå efter förhör. De behöll mobiler o dator. Enligt min son har en tjej anmält honom för köp av sexbilder. Min son är alldeles för snäll och har mycket svåra läs o skrivsvårigheter.Tjejen hade bett om att få låna pengar men betalade med nakenbilder istället och vill nu ha skadestånd. Min son är väldigt beroende av sina mobiler o dator som läs o skrivhjälp. Hur får han snabbt tillbaka dessa. Kan jag få reda på vad exakt han är misstänkt för, själv har han svårt att förstå vad de menar i sina ord eftersom dyslexin även försvårar ordförståelse.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar inte utreda huruvida din son skulle vara skyldig eller inte och således inte heller risken för att han döms för brott. Detta eftersom jag inte uppfattar det som din fråga och för att jag inte har tillräcklig information för att avgöra det. Jag kommer därför att lägga vikt på beslaget, husrannsakan och er möjlighet till insyn i utredningen. HusrannsakanDet verkar inte som att det råder särskilt stora frågetecken angående husrannsakan. Däremot nämner du att polisen inte hade något dokument till stöd för husrannsakan. Som svar på det kan jag meddela att det inte uppställs något krav på dokument för en husrannsakan. Beslaget av mobil av datorEgendom får tas i beslag när egendomen kan antas ha skälig betydelse för utredning av brott enligt 27 kap 1 § rättegångsbalken (RB). När beslut om beslag övervägs ska en avvägning mellan intresset för att utreda brottet och den enskildes intressen göras. Detta tar sig i uttryck genom den s.k. proportionalitetsprincipen som följer av 27 kap. 1 § tredje stycket RB. Där står att beslag bara får ske om skälen för beslaget uppväger det intrång och de men som den misstänkte lider med anledning av beslaget. Beslutsfattarens ska i varje enskilt fall pröva om arten, styrkan, räckvidden och varaktigheten står i rimlig proportion till det önskade målet (dvs att utreda brott). Rent allmänt uppväger ofta intresset att utreda brott den enskildes intressen, särskilt när egendomen tillhör den misstänkte och haft betydelse för att utföra brottet. Justitieombudsmannen har i flertalet fall prövat om det funnits tillräckliga skäl för beslag. Exempelvis gjordes en husrannsakan mot flertalet företag och privatpersoner med anledning av "the piratebay-målet". Det resulterade till att 186 datorservrar som tillhörde företag och privatpersoner som helt saknade koppling till "the piratebay" togs i beslag. Det medförde att företagen berövades datorstödet för sin verksamhet. Justitieombudsmannen fann att det ändå förelåg skäl för beslaget. Det råder därför ganska stort utrymme för att beslag får göras. Så fort det inte längre finns skäl ska dock beslaget upphävas (27 kap. 8 §).Begäran om att rätten ska pröva beslagetDen som är drabbad av ett beslag kan begära att en domstol ska pröva om det finns skäl för beslaget enligt 27 kap 6 § RB. Domstolen gör då sådan avvägning ska ha gjorts av den första beslutsfattaren. Finner domstolen att skäl för beslag saknas kommer beslutet att hävas. Fastställs beslutet ska domstolen sätta ut tid inom vilket åtal senast ska väckas.Det är inte helt självklart att ett sådant förfarande i domstol skulle medföra att egendomen lämnas tillbaka snabbare. Upplever ni dock att det saknas skäl för beslag med anledning av att det är en för ingripande åtgärd så bör ni överväga att föra sådan talan. Rätten att bli underrättad om brottsmisstankeNär någon anses vara skäligen misstänkt för ett brott ska denna underrättas om misstanken enligt 23 kap. 18 § första stycket första punkten RB. Det kan därför ske under förundersökningen. Förhörsledaren bör så detaljerat som möjligt med hänsyn till hur långt man kommit i utredningen beskriva den brottsliga gärningen samt ange vad slags brott det är fråga om.Således är det först vid detta tillfälle man får reda på vilket brott utredningen avser. Vid ett senare skede, när utredningen är klar ska den misstänkte slutdelges och när åtal väcks får den tilltalade veta exakt vilket eller vilka brott som åklagaren yrkar ansvar för. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Måste man ha en advokat i en umgängestvist?

2019-04-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |HejVi ska upp i tingsrättsförhandling Ang umgänge med barn. Vi har advokat men den andra parten har ej anlitat någon, hon tror att vi kommer lägga ner allt med ställning samt datum för tingsrätten är redan klart.Kommer förhandlingen ändå att äga rum även om hon ej har någon advokat??
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Varje part har rätt att ha ett ombud (exempelvis en advokat) som företrädare under en rättegång enligt 12 kap 1 § rättegångsbalken. Detta är en rättighet och inte en skyldighet. Således ska det faktum att er motpart saknar advokat inte vara vara något hinder mot att rättegången hålls. Såvida inget annat hinder föreligger ska rättegången alltså hållas det datum som tingsrätten bestämt. Med vänliga hälsningar,

Vad gör de allmänna domstolarna?

2020-04-24 i Domstol
FRÅGA |hej! jag undrar om jag kan få en förklaring på tingsrätten, hovrätten och högsta domstol. En kort beskrivng av varje, vad dem gör, funktion och sedan skillnaderna på dem tre.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tingsrätt, hovrätt och högsta domstol ingår alla i vad som kallas för allmänna domstolar. Det finns även förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. I Sverige finns det 48 tingsrätter, 6 hovrätter och en högsta domstol. De allmänna domstolarna sysslar med brottmål och tvistemål. Tingsrätten är första instans för de allmänna domstolarna. Med det menas att det är tingsrätten som man börjar vid.Tingsrätten är alltså först att pröva brottmål och tvistemål. De handlägger även ärenden om adoption, äktenskapsskillnad, bodelning, konkurs, god man osv. För att få ett mål prövat i tingsrätten behöver man inget prövningstillstånd. Det räcker med att skicka in en stämningsansökan. Blir man inte nöjd med tingsrättens dom kan man överklaga. Då överklagar man målet till hovrätten som alltså är andra instans. Hovrätten är lite svårare att få sitt mål prövat i än tingsrätten. För tvistemål krävs att hovrätten meddelar det som kallas för prövningstillstånd för att målet ska få prövas. För brottmål är det bara i vissa fall som prövningstillstånd krävs. Det är bl.a. om den tilltalade bara dömts till böter eller om den tilltalade frikänts från ansvar för brott och det svåraste straffet för brottet är fängelse högst 6 månader. Prövningstillstånd kan hovrätten meddela på fyra olika grunder. 1. När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt (ändringsdispens) 2. Om det behövs för att hovrätten ska kunna bedöma om tingsrätten dömt rätt (granskningsdispens). 3. Om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor (prejudikatsdispens). 4. När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinär dispens). I båda hovrätten och tingsrätten sitter nämndemän med och dömer tillsammans med juristdomare. Det gäller brottmålen. I tvistemålen är det endast juristdomare som dömer. Har man väl kommit till hovrätten och fått sitt mål prövat men ännu inte är nöjd för att domslutet gått emot en så kan man försöka överklaga till högsta domstolen som alltså är tredje och således högsta instans. Högsta domstolens uppgift är att skapa prejudikat. Det vill säga, högsta domstolen ska pröva mål som kan vara avgörande för den rättsliga vägledningen. Det rör sig alltså om vissa typer av mål som inte har prövats förut och som behöver avgöras för att ingen helt säkert vet vad som egentligen gäller. Högsta domstolens avgöranden är därför vägledande för samhället och framförallt för juristerna. Högsta domstolens avgöranden används gärna av jurister för att stödja sin egen argumentation. Prejudikaten har alltså hög auktoritet. Till skillnad från hovrätten kan bara högsta domstolen meddela prövningstillstånd på två grunder. prejudikatdispens och extraordinär dispens. Prövningstillstånd krävs för både brottmål och tvistemål. Då väldigt få mål som överklagas väldigt sällan uppfyller kraven på prejudikat- eller extraordinär dispens kan man inte förvänta sig att få sitt mål prövat i högsta domstolen. Endast någon få procent av alla mål som överklagas till högsta domstolen meddelas prövningstillstånd.Med vänliga hälsningar,

Får man som åtalad kalla vittnen till rättegången?

2020-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min f d sambo är åtalad för sexuellt ofredande. Kan han kalla vittnen till rättegången?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett åtal ska väckas krävs det att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten enligt 45 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). Vad tingsrätten då gör att utfärda stämning genom att ge den åtalade tillfälle att svara på åtalet (45 kap. 9 § RB). I och med detta ska den åtalade även ges möjlighet att muntligen eller skriftligen ange vilken bevisning man vill åberopa till sitt försvar (45 kap. 10 § RB). Som utgångspunkt får man åberopa i princip vilken bevisning som helst (35 kap. 1 § RB). För din sambo innebär detta att i och med att han står åtalad ska han ha möjlighet att åberopa den bevisning han vill, inkluderat vittnen. Om han vill göra detta föreslår jag att han skriftligen besvarar stämningen där anger vilka vittnen han vill åberopa och vad respektive vittne ska syfta till att bevisa. Alternativet är att han ringer behörig tingsrätt där målet ska prövas och berättar att han vill kalla vittnen.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Vad gäller om man erkänner brott i en självbiografi?

2019-09-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad gäller juridiskt när det gäller erkännanden av brott i en självbiografi? Kan det bli juridiska konsekvenser om en person berättar om exempelvis försäljning av droger?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Att erkänna brott utanför en pågående rättegång får tämligen liten betydelse i bevissyfte för att man ska bli dömd för brottet. Detta eftersom erkännande av brott under en rättegång inte heller tillmäts särskilt stor betydelse. Det framgår av 35 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken (RB) att domstolen ska pröva bevisvärdet av ett erkännande utifrån övriga omständigheter i målet. Är det fråga om ett grovt brott påverkar ett erkännande under pågående rättegång nästan inte alls kravet på övrig bevisning. För att bli dömd för ett brott måste det vara ställt utom rimligt tvivel att ett brott har begåtts av den tilltalade. Ett erkännande spelar då nästan ingen roll för bevisvärdet. Åtminstone inte vid grövre brott. Detta eftersom man vill undvika att någon oskyldig döms för brott bara för att den erkänt brottet. Rör det sig om mindre allvarliga brott, som narkotikabrott ofta utgör, spelar ett erkännande under rättegången större roll, vilket medför att kraven på övrig bevisning sänks. Däremot, i det fall du beskriver, sker erkännandet i en bok och alltså utanför en rättegång. Den juridiska verkan av ett sådant erkännande finns ingen lagregel om. En åklagare skulle - i enlighet med den fria bevisprövningens princip 35 kap 1 § RB – kunna föra fram erkännandet i boken som bevis för att narkotikabrott har begåtts. Däremot är min uppfattning att erkännandet i boken skulle få mycket liten betydelse och att åklagaren sannolikt måste förlita sig helt på annan bevisning för att vinna bifall i målet. Jag skulle dessutom gissa att de som väljer att erkänna brott i självbiografier har försäkrat sig om att brottet är preskriberat. När det kommer till narkotikabrott varierar preskriptionstiden beroende på hur grovt brottet är, mellan två till femton år (se 1-3 §§ narkotikastrafflagen och 35 kap 1 § brottsbalken). Jag hoppas du är nöjt med svaret!Med vänliga hälsningar,

Skyldighet att förhandla innan skiljedomsförfarande?

2019-03-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |i ett avtal står följande:Vid tvist som inte kan lösas genom förhandlingar skall tvisten lösas genom skiljedomVad innebär detta?Är parterna tvingade att ställa upp och förhandla?Är det att tala med varandra tex en minut och konstatera att man har olika åsikter?Eller är det att man är tvingad till en noggrann genomgång av vad tvisten gäller och försöka att hitta lösningar på tvisten?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som huruvida man är skyldig att försöka lösa tvisten genom förhandling innan man går till skiljedomstol. Att det står i ett avtal att tvist som inte kan lösas genom förhandlingar ska lösas genom skiljedom är mer en formulering som tyder på att det är just de omständigheter som tvistas om som ska prövas och inte annat som parterna är överens om. För att veta om en tvist föreligger måste parterna givetvis ha någon typ av kommunikation och därför förhandling men min uppfattning är att det inte föreligger någon större skyldighet att förhandla. Det räcker med att konstatera att parterna har olika uppfattningar och man inte är beredd att förlika för att frågan ska prövas vid en skiljedomstol. Det krävs alltså ingen större förhandlingsskyldighet. Med vänliga hälsningar,