Vilken ersättning har man rätt till om man suttit häktad?

2021-08-19 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, en kompis till mig satt häktad i 14 dagar. Kort tid efter att häktningen hävdes lade åklagaren ned förundersökningen. Min kompis vill nu ansöka hos JK om ersättning för lidande enligt frihetsberövandelagen. Hur mycket pengar kan han få för de 14 dagarna han var häktad?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Den som suttit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om förundersökningen avslutas utan att åtal väcks (se 2 § första punkten lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder). Vad den enskilde i ett sådant fall kan få ersättning för räknas upp i lagens 7 § och gäller utgifter, förlorad arbetsinkomst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Närmare förklaring av de olika potentiella ersättningsposterna kan du läsa om på Justitiekanslerns hemsida här. Vad gäller ersättning för lidande är Justitiekanslerns praxis att den enskilde ersätts med 30 000kr den första månaden, detta borde då innebära att din kompis har rätt till cirka 15 000kr i ersättning för lidande för de två veckor han satt häktad. Exakt hur stor ersättning din kompis kan vara berättigad till kan jag emellertid inte svara på eftersom det är Justitiekanslern som bedömer det i varje enskilt fall.För att få ersättning måste den enskilde själv ansöka om det, något som görs via en nedladdningsbar ansökningsblankett på Justitiekanslerns hemsida här.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad är skillnaden på åtalsunderlåtelse och strafföreläggande?

2021-02-25 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har sökt och försökt finna skillnaden mellan Strafföreläggande och Åtalsunderlåtelse. Vad jag kan urskilja är att de båda förfarandena kan aktualiseras om personen erkänt gärningen, att det inte leder till åtal och rättegång och att de båda har samma verkan som en dom och antecknas i belastningsregistret. När aktualiseras det ena förfarandet framför det andra? Mvh
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Reglerna om åtalsunderlåtelse och strafförelgande återfinns i rättegångsbalken (RB).Åtalsunderlåtelse regleras i huvudsak i 20 kap. 7 § RB. I lagrummet räknas ett antal situationer upp där åklagaren kan besluta om åtalsunderlåtelse. Den vanligaste orsaken i praktiken torde vara att åklagaren bedömer att det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter (första punkten). För åtalsunderlåtelse krävs det mycket riktigt att den misstänkte erkänt brottet.Strafföreläggande regleras i 48 kap. RB. Ett strafföreläggande är precis som åtalsunderlåtelse ett alternativ till att väcka åtal. Åklagaren utfärdar i dessa fall, utan rättegång, böter eller villkorlig dom till den misstänkte. Detta får göras vid brott där böter ingår i straffskalan (se 48 kap. 4 § första stycket RB). Precis som du säger är en förutsättning för detta att den misstänkte erkänt brottet och accepterar föreläggandet (se vidare 48 kap. 9 § första stycket RB). Av 48 kap. 3 § andra stycket RB framgår att ett strafföreläggande gäller som en dom som vunnit laga kraft.En skillnad är alltså att man vid åtalsunderlåtelse inte får någon påföljd, vilket man får vid ett strafföreläggande. Det finns ingen regel som anger vilket av dessa alternativ åklagaren ska välja när förutsättningarna för båda instituten är uppfyllda.Det stämmer även att både åtalsunderlåtelse och strafföreläggande förs in i belastningsregistret (se 3§ lagen (1998:620) om belastningsregister).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad händer med förundersökningen om den misstänkte avlider?

2020-12-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har polisanmält någon för brott och det ledde till att en utredning startades. Men den misstänkta gärningsmannen avled av COVID 19 helt plötsligt igår, vad kommer hända med utredningen nu när den tilltalade är död? Kommer åklagaren lägga ner fallet direkt eller?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om förundersökning regleras i rättegångsbalken (RB). En förundersökning ska läggas ned om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen (se 23 kap. 4 § andra stycket RB). Att den misstänkte gärningsmannen har avlidit är just en sådan anledning som gör att det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen. Förundersökningen mot personen du anmälde kommer alltså läggas ned.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan man överklaga en skiljedom?

2020-10-31 i Skiljemän
FRÅGA |Har ett ärende i svenska fotbollsförbundet skiljenämd. Jag fick domen igår då jag fick rätt i sak då klubben jag varit i hade begått kontraktsbrott . Men jag fick ingen ersättning för det, då jag krävde den summan jag skulle haft det året .Skiljenämdens motivering var att jag tagit en ny klubb och inte lidigt någon skada av uppsägningen. Min fråga är Kan man komplettera domen efteråt då jag betydligt sämre kontrakt nu och ha bevis på det ? Läste Lag (1999:116) om skiljeförfarande 36&
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i lag om skiljeförfarande (LSF). En skiljedom skiljer sig från en vanlig dom på så sätt att den inte är tänkt att kunna överklagas. Det finns emellertid en möjlighet att föra en klandertalan mot en meddelad skiljedom enligt 34 § LSF. Denna möjlighet avser dock enbart formella fel som begåtts vid handläggningen hos skiljenämnden. Avgöranden kan alltså inte klandras på materiell grund, det vill säga för att man inte är nöjd med skiljenämndens dom eller tycker att domen är felaktig i materiellt hänseende.36 § LSF blir inte aktuell i ditt fall, detta lagrum ger en möjlighet att föra talan mot en skiljedom som utmynnat i en avvisning av käromålet. I ditt fall har skiljenämnden meddelat en skiljedom och du kan således inte föra talan mot den med hjälp av detta lagrum.Du kommer således inte kunna angripa skiljedomen som du är missnöjd över, varken med hjälp av 34 § LSF eller 36 § LSF.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid förenklade tvistemål?

2021-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan näringsidkare, t ex. enskild firma stämma en annan näringsidkare avseende tvist som som via reglerna om förenklat tvistemål? Jag hade för mig att detta endast gällde om den part som valde att föra tvisten till domstol var privatkonsument, men jag ser inga sådana begränsningar i RB 1 kap 3 §.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Förenklade tvistemål regleras i 1 kap. 3 d § RB. Förenklade tvistemål är mål som på grund av deras relativt låga värde handläggs på ett annorlunda sätt än ordinarie tvistemål. Skillnader mellan de två typerna av tvistemål berör bland annat antalet domare samt möjligheten att få sina rättegångskostnader ersatta av motparten (se vidare 18 kap. 8 a § RB).Beloppsgränsen vid förenklade tvistemål ligger på hälften av prisbasbeloppet (2021 är således gränsen vid 23 800kr) och det är värdet på det som yrkas av käranden som utgör bedömningsgrunden. Det finns inte någon begränsning till att den ena parten måste vara konsument vid förenklade tvistemål. Om så ändå skulle vara fallet finns en särskild forumregel som ger konsumenten rätt att stämma näringsidkaren vid sin egen hemvistort (se vidare 10 kap. 8 a § RB).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan en misstänkt överklaga avslag om partsinsyn i en förundersökning?

2021-01-31 i Förundersökning
FRÅGA |Fråga om överklagande av nekad partsinsyn i förundersökning.Enligt 18 kap. första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller s.k. förundersökningssekretess. Jag har uppfattat att den misstänkte såsom part under pågående förundersökning enligt 23 kap. 18 § andra stycket rättegånsbalken har en mer omfattande insynsrätt enligt än vad allmänheten har. Min fråga avser den situation att den misstänkte under pågående förundersökning begär partinsyn med stöd av 23 kap. 18 § rättegångsbalken, och nekas insyn med hänvisning till förundersökningssekretessen i 18 kap. OSL. Då har den misstänkte begärt insyn enligt rättegångsbalkens regler och inte enligt bestämmelsena i tryckfrihetsförordningen och OSL.Fråga: Får en misstänkt som har fått avslag på en begäran om partsinsyn enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken överklaga avslagsbeslutet? Och, i så fall, vem prövar ett sådant överklagande?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Ett beslut om avslag för den misstänkte att få ta del av det som förekommit under förundersökning får fattas om det skulle innebära men för utredningen (se vidare 23 kap. 18 § andra stycket RB). Denna prövning görs av undersökningsledaren (se 23 kap. 23 d § första stycket RB). Den misstänkte kan begära att rätten ska pröva ett sådant avslagsbeslut (se 23 kap. 23 d § andra stycket RB).Svaret på din fråga är alltså att den misstänkte kan begära prövning av ett sådant beslut och det är rätten som pröva saken. Observera dock att prövningen sker först när undersökningsledaren har slutfört den utredning hen anser är nödvändig.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är man fri från misstankar om man frisläpps från anhållande?

2020-11-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man blir anhållen men släppt efter ett dygn, alltså inte häktad hur troligt är det att man blir anhållen igen ? Alltså av samma anledning och betyder det att man inte längre är misstänkt
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om häktning och anhållande regleras i 24 kap. rättegångsbalken (RB). Ett anhållande görs i avvaktan på rättens prövning av häktningsfrågan. För att någon ska få anhållas krävs alltså att skälen för häktning är uppfyllda (se 24 kap. 6 § RB). Huvudregeln för att någon ska få häktas är att hen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott (se vidare 24 kap. 1-2 §§ RB). Sannolika skäl är ett högre beviskrav än skäligen misstänkt. I vissa fall får även en person som enbart är skäligen misstänkt häktas (se 24 kap. 3 § RB).Om det inte längre finns skäl för ett anhållningsbeslut ska åklagaren omedelbart häva beslutet (24 kap. 10 § RB). Det är detta som har hänt personen i ditt exempel. De vanligaste skälen för att frihetsberövandet som ett anhållande innebär upphör är att misstanken har försvagats eller att häktningsskäl (t.ex. flyktfara eller kollusionsfara) inte längre föreligger. Exakt hur troligt det är att man blir anhållen igen efter ett frisläppande kan jag inte svara på men att man blir frisläppt behöver inte nödvändigtvis betyda att man inte längre är misstänkt. Det kan som sagt vara så att misstankarna försvagats så att de inte längre når upp till kravet "misstänkt på sannolika skäl" och då måste personen släppas, även om viss misstanke kan finnas kvar.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,