Kan en gärningsman förlikas med ett brottsoffer och därmed förhindra en domstolsprocess?

2021-01-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har lite frågor kring anmälan och förlikning.När en anmälan om sexualbrott gjorts, finns det då något sätt som parterna kan komma till en förlikning på eller tas frågan upp i rätten automatiskt?Vad gäller om den anklagade erkänner brottet? Vinner denne något på att ringa polisen och göra det innan kallelse till förhör skickats ut eller stjälps den snarare av det?Kan man anlita en advokat för att yrka på förlikning innan en eventuell rättsprocess eller är det bättre att vänta tills man blir tilldelad en i samband med processen?Tack på förhand!
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer regler ur lag (2002:445) om medling med anledning av brott (medlingslagen) och rättegångsbalken (RB) att tillämpas.InledningJag tolkar att din första fråga är om det finns en möjlighet för en misstänkt gärningsman att förlikas med en målsägande (brottsoffer) och om detta kan förhindra att saken tas upp i domstol. Din andra fråga är vad som händer om den misstänkte erkänner ett brott för polisen innan en kallelse till förhör skickas ut och om det kan medföra positiva eller negativa konsekvenser. Din tredje fråga är om det är bättre att anlita en advokat själv eller vänta på att bli tilldelad en offentlig försvarare.Kan en gärningsman förlikas med ett brottsoffer och därmed förhindra en domstolsprocess?Det korta svaret på den frågan är nej. I svensk rätt är det inte möjligt för en gärningsman och ett brottsoffer att förlikas för att undvika en rättegångsprocess. Polisen har till uppgift att utreda misstänkta brott och är skyldiga att göra det när det har kommit till polisens kännedom. Efter att polisen har gjort sin förundersökning är det åklagaren som tar beslut om att åtal ska väckas eller inte (45 kap. 1 § RB). För brott som faller under allmänt har åklagaren åtalsplikt och åklagaren ska väcka åtal om hen anser att det finns tillräckliga skäl för en fällande dom (20 kap. 6 § RB). De flesta sexualbrott faller under allmänt åtal och därför har åklagaren en åtalsplikt. Det är inte upp till brottsoffret att bedöma om ett brott ska gå till domstol eller ej, utan det är åklagarens roll.MedlingDäremot är det möjligt för en gärningsman och en målsägande att frivilligt mötas inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta. Medlingen anordnas av staten eller kommunen (1-2 §§ medlingslagen). Ett sådant möte har två syften: minska gärningsmannens risk för återfall samt ge brottsoffret möjlighet till bearbetning av händelsen (3 § medlingslagen). Ett sådant medlingsförfarande kan ibland genomföras innan förundersökningen har avslutats och en förutsättning för ett medlingsförfarande är att den misstänkte har erkänt gärningen (5 § medlingslagen). Möjligheter till ett avtal om gottgörelse finns om innehållet i avtalet inte är uppenbart oskäligt. Ett sådant gottgörelseavtal kan exempelvis vara ett ekonomiskt avtal där gärningsmannen ska kompensera eller ersätta de skador som har uppstått i samband med brottet. Men om parterna är oense om ersättningen ska frågan alltid behandlas i den ordinarie rättsprocessen (10 § medlingslagen). Det innebär att medling inte ersätter en rättsprocess utan har snarare ett annat syfte, det vill säga att minska gärningsmannens risk för återfall och ge brottsoffret möjlighet att bearbeta händelsen. Däremot kan ett ekonomiskt avtal beaktas i domstolens prövning vid ett eventuellt skadestånd.Vilka är konsekvenserna om en misstänkt erkänner ett brott till polisen?I svensk rätt är ett erkännande inte tillräckligt för att en person ska kunna dömas för ett brott. Ett erkännande fungerar endast som ett bevis som åklagaren kan behöva stödja med andra typer av bevis. Viktigt att komma ihåg är att det du säger i förhör kan användas vid en huvudförhandling i domstol.Vilka konsekvenserna kan bli av ett erkännande är inte möjligt att svara på. I svensk rätt finns det ingen princip som säger att gärningsmannen får ett lindrigare straff för att hen erkänner ett brott.Är det bättre eller sämre att anlita en egen advokat eller vänta på en offentlig försvarare?Inledningsvis vill jag berätta att den som är misstänkt för brott kan ha rätt till en offentlig försvarare. Det innebär att en misstanke om brott måste ha delgetts personen innan rätten till offentlig försvarare blir aktuell. Därför är en privat försvarare det enda alternativet innan en person har delgivits misstanke om brott.Det finns olika situationer då en misstänkt person har rätt till en offentlig försvarare. Ett exempel är när den misstänkte antingen är anhållen eller häktad. En annan situation är om straffskalan för det brott den misstänkte är misstänkt för inte har ett lindrigare straff än fängelse i sex månader i straffskalan, då kan den misstänkte begära att en offentlig försvarare förordnas (21 kap. 3a § RB).Om en misstänkte inte har rätt till offentlig försvarare kan den misstänkte anlita en privat försvarare. Viktigt att komma ihåg är att staten ersätter endast kostnader för privata försvarare om den misstänkte frikänns av domstolen. Om den misstänkte istället blir dömd för brott kommer staten inte ersätta kostnaderna för den privata försvararen.Sammanfattning och rekommendationDet är inte möjligt för en gärningsman att förlikas med en målsägande för att undvika en rättegångsprocess. Det beror på att sexualbrott faller under allmänt åtal och det är polisens uppgift att utreda brottet, oavsett om målsägande inte medverkar i utredningen. Därefter är det åklagaren som väcker åtal i domstol om åklagaren anser att det finns tillräckliga skäl för en fällande dom. Målsägande kan inte hindra denna process genom att ingå någon slags förlikning med gärningsmannen.Däremot är det möjligt för gärningsmannen och målsäganden att mötas genom medling. Medlingen kan resultera i ett ekonomiskt avtal som domstolen senare beaktar när ett eventuellt skadestånd ska avhandlas. Däremot har ett sådant avtal inte någon påverkan på själva domstolens bedömning i skuldfrågan.Vad konsekvenserna av ett erkännande kan bli är svårt att svara på. Viktigt att veta är att ett erkännande kan vara ett bevis men åklagaren behöver samtidigt stödja erkännandet med andra sorters av bevis. Det går inte att få kortare straff genom att erkänna ett brott. Däremot rekommenderar jag dig att vara samarbetsvillig i processen, detta för att det finns fler värden här i världen att ta hänsyn till än juridiska måttstockar.Du kan ha rätt till offentlig försvarare, men det under förutsättning att du är misstänkt för ett brott och att straffskalan för det brott du är misstänkt har 6 månaders fängelse som det lindrigaste straffet i straffskalan. Det betyder att brott där böter finns med i straffskalan inte ger den misstänkte rätt till offentlig försvarare. Om du däremot blir anhållen eller häktad har du alltid rätt till offentlig försvarare. Det går att anlita en privat advokat, men risken är att du får lov att stå för kostnaderna själv om du blir dömd för brottet. Vad som är bättre eller sämre är därför svårt att svara på och det beror på din ekonomiska situation.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Får Polisen och Tullverket genomföra en husrannsakan som baseras på ett tips?

2020-11-30 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Häromdan så fick jag besök av polis och tull tidigt på morgonen.De gjorde en husransakan i mitt hem och de sa att de har fått "tips" på att det finns en person som inte får vistas i Sverige, hemma hos oss.Såklart så fanns det ingen som inte fick va där och de bara lämnade hemmet och sa att de var nöjda, efter att de hade traumatiserat hela min familj och mina unga syskon genom att banka extremt hårt på dörren och bara stormade in i vårt hus.Min fråga är:Får Polisen och Tullen göra en sån husransakan om de bara har "tips"?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara frågan kommer regler ur rättegångsbalken (RB) och regeringsformen (RF) att tillämpas.InledningJag uppfattar att din fråga är på vilka grunder Polisen och Tullverket får lov att göra en husrannsakan och om ett tips kan räknas som en tillräckligt grund för en husrannsakan som syftar till att leta efter en person.Kan Polisen och Tullverket genomföra en personell husrannsakan som baseras på ett tips?Inledningsvis kommer jag att berätta vilka förutsättningar som krävs för att Polisen respektive Tullverket ska kunna genomföra en husrannsakan. Först och främst krävs det en anledning att anta att ett brott har begåtts som kan leda till fängelse. En reell husrannsakan får genomföras i ett hus för att söka efter föremål som kan ha betydelse för utredningen av det misstänkta brottet (28 kap. 1 § RB). En personell husrannsakan får genomföras för att leta efter någon som ska frihetsberövas eller hämtas till förhör eller domstol (28 kap. 2 § RB).Det kallas för en personell husrannsakan om polisen eller tullverket letar efter en specifik person. Den formen av husrannsakan får endast genomföras om det finns en synnerlig anledning att anta att personen befinner sig på platsen (28 kap. 2 § RB). Det måste finnas en faktisk omständighet som visar på att med goda grunder kan förvänta sig att den eftersökte finns på platsen. Det innebär att kravet på en personell husrannsakan är högt ställt.Förutom kravet på synnerlig anledning, ska myndigheterna göra en proportionalitetsbedömning innan husrannsakan genomförs. Det innebär att myndigheterna ska bedöma om syftet med husrannsakan är proportionellt i jämförelse med den skada eller lidande som en husrannsakan kan orsaka. Skyddet för kroppslig integritet, privatliv och hem stadgas i grundlagen och är ett skydd bland annat mot husrannsakan (2 kap. 6 § regeringsformen). Det är dock tillåtet att begränsa denna rättighet om det finns en anledning som är godtagbar i ett demokratiskt samhälle, en sådan anledning är exempelvis för att kunna bedriva brottsbekämpning (2 kap. 21 § regeringsformen).Sammanfattning och rekommendationFör att genomföra en personell husrannsakan krävs att Polisen eller Tullverket har en synnerlig anledning, vilket är ett högt ställt krav. Det är svårt för mig att avgöra om tipset skapade en synnerlig anledning att anta att personen de eftersökte befann sig hemma hos dig. Som jag uppfattar din fråga har ni inte lidit några sakskador av husrannsakan, däremot tolkar jag det som att ni alla upplevde detta som ett ingrepp i ert privatliv som dessutom är skyddat i grundlagen. Om du uppfattar att ni har blivit felaktigt behandlade av myndigheterna rekommenderar jag er att göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO). JO granskar myndigheter så att de följer lagar och förordningar. Instruktioner och möjligheter att göra en sådan anmälan finns på JOs hemsida.Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Har polisen en skyldighet att informera om den förhördes rättigheter?

2020-01-23 i Förundersökning
FRÅGA |Räknas det som ett brott eller tjänstefel om polisen inte informerar dig om dina rättigheter vid förhör?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag upplysa om att det finns flera anledningar till att en person kallas till ett polisförhör. Man kan kallas i egenskap som vittne, målsägande eller misstänkt och rättigheterna kan variera beroende på varför man blir förhörd. Därför kommer jag besvara frågan generellt utifrån den misstänktes perspektiv. Regler gällande förhör finns bland annat i Rättegångsbalken (RB).Ska polisen läsa upp den förhördes rättigheter vid ett förhör?Polisen har ingen skyldighet att läsa upp den förhördes rättigheter, oavsett om personen förhörs i egenskap som vittne eller misstänkt.Däremot har polisen en underrättelseplikt när en misstänkt har nått misstankegraden skäligen misstänkt. Då ska polisen underrätta den misstänkte om vad hen är misstänkt för och på vilka grunder (23:18 RB). Viktigt att påpeka är att när en misstänkt blir skäligen misstänkt ska polisen inte läsa upp den förhördes rättigheter, lagrummet stadgar snarare att polisen har en upplysningsskyldighet om misstankegraden. I vissa fall har den misstänkte rätt till offentlig försvarare, och det ska polisen upplysa om.AvslutningsvisDet finns ingen svensk motsvarighet den amerikanska polisens skyldighet att läsa upp den berömda frasen: "You have the right to remain silent. Anything you say can and will be used against you in a court of law. You have the right to speak to an attorney and to have an attorney present during questioning. If you cannot afford an attorney one will be provided for you at government expense"Det räknas därför inte som ett tjänstefel om polisen inte informerar den förhörde om hens rättigheter, då det inte finns en sådan generell plikt. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Är en skiljeklausul i en bolagsordning ett rättegångshinder?

2019-12-22 i Skiljemän
FRÅGA |Hej,I vår bolagsordning så står det "Tvisters avgörande av skiljemänSkulle tvist uppkomma mellan bolaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator elleraktieägare, skall den hänskjutas till avgörande av skiljemän i enlighet med lagen (1999:116) om skiljeförfarande."Gäller det även om vi vill gå till domstol för brott mot lojalitetsplikten som en styrelseledamot har?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om en skiljeklausul och huruvida den är ett hinder för att ta upp en tvist i allmän domstol. Regler som besvarar frågan finns i Rättegångsbalken (RB).Vilka tvister omfattar en skiljeklausul i en bolagsordning? I en bolagsordning är det vanligt att införa skiljeklausuler. Utformningen av skiljeklausulen påverkar vilka tvister och parter som ska omfattas av ett framtida skiljeförfarande. En skiljeklausul har inga formkrav, men ska peka ut ett rättsförhållande.I det här fallet är utformningen generell och pekar ut tvister som är uppkomna mellan bolaget och styrelse, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare. Det betyder att det inte finns en särskild typ av tvist som har pekats ut, utan klausulen bör även gälla tvister som rör lojalitetsplikt om parterna omfattas av klausulen. Rättsförhållandet som pekas ut är det mellan bolaget och de uppräknade aktörerna.Är en skiljeklausul ett processhinder för allmän domstol?För att en allmän domstol ska kunna handlägga en tvist måste domstolen vara behörig. Domstolen kan vara obehörig om det föreligger ett så kallat processhinder. Ett exempel på processhinder är en skiljeklausul, där parterna på förhand har avtalat om att lösa tvister i en skiljenämnd (10 kap. 17a § RB). En skiljeklausul är ett dispositivt processhinder, vilket innebär att en domstol kan ta upp en tvist trots att det finns en skiljeklausul. För att domstolen ska förklara sig obehörig måste en av parterna invända mot domstolens behörighet och åberopa skiljeklausulen. Den invändande parten måste åberopa hindret vid första kontakten med domstolen, annars går rätten att invända mot domstolens behörighet förbi (34 kap. 2 § RB).AvslutningsvisMin bedömning är att skiljeklausulen omfattar en eventuell tvist rörande lojalitetsplikten mellan bolaget och styrelseledamoten. Det går att ansöka om stämning till en allmän domstol. Domstolen betraktar en skiljeklausul som ett dispositivt rättegångshinder, vilket innebär att någon av parterna måste åberopa skiljeklausulen för att göra domstolen obehörig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information och hjälp i ditt ärende. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Vänligen,

Får butikspersonal gripa personer som är misstänkta för ringa stöld?

2020-11-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Har butikspersonal rätt att gripa en person när det bara finns misstanke (inget direkt bevis) om snatteri av varor vars värde understiger 50 kr?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer regler ur rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB) att tillämpas.InledningJag uppfattar att du undrar om det är tillåtet för butikspersonal att gripa en person som är misstänkt för ringa stöld. När en privatperson som inte är polis griper en annan person kallas detta för envarsgripande.Får butikspersonal gripa personer som är misstänkta för ringa stöld?Vem som helst får lov att gripa en person som har påträffats att utföra ett brott som kan ge fängelse. Personen ska gripas på bar gärning eller flyende fot och skyndsamt överlämnas till polisen (24 kap. 7 § 2 st. RB). Detta kallas för ett envarsgripande, då envar får lov att gripa en misstänkt person. Personen som envarsgriper en misstänkt måste ha en konkret indikation på att den gripne är misstänkt. Detta innebär att personen som envarsgriper exempelvis är ett vittne till det misstänkta brottet.För att göra ett sådant envarsgripande krävs det att personen misstänks för ett brott som kan ge fängelse. När det gäller stöld av ringa värde (tidigare snatteri), rubriceras detta som ringa stöld. Den som döms för ringa snatteri kan få böter eller fängelse i högst sex månader (8 kap. 2 § BrB). Det innebär att ringa stöld ger möjlighet till envarsgripande.SammanfattningButikspersonal får lov att envarsgripa personer som påträffas utföra ett brott som kan ge fängelse. Ringa stöld har fängelse i straffskalan och därför är ett envarsgripande möjligt vid ett sådant brott. Butikspersonalen måste dock ha en konkret indikation på att personen är skyldig till brottet, exempelvis att butikspersonalen har sett stölden. Det krävs därför inga fysiska bevis för ett sådant gripande, utan ett ögonvittne kan vara tillräckligt. Efter gripandet ska personen skyndsamt överlämnas till polisen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Kan man bli polisanmäld för att man har anskaffat ett bevis olagligen?

2020-01-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om man är anmäld för brott och det enda sättet att anskaffa friande bevisning är genom att själv begå brott mot patientdatalagen, kan man efter att man presenterat beviset i domstol själv bli polisanmäld för brott mot patientdatalagen?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om bevisning och bevisanskaffning vilket främst regleras av rättegångsbalken (RB).Kan man använda bevis som man har anskaffat olagligt i en domstol? I Sverige råder det fri bevisföring, vilket innebär att ett bevis som har kommit fram på olaglig väg som huvudregel får lov att användas som bevis i en rättegång (35 kap. 1 § RB). Domstolen gör sedan en fri bevisvärdering och bevisprövning av de bevis som framkommit i en rättegång.Kan man dömas för ett brott om brottet syftar till att anskaffa bevis i en brottmålsrättegång?Inom straffrätten finns det flera ansvarsbefriande regler som gör att en gärning som betraktas som ett brott kan ursäktas, ett vanligt exempel är nödvärn (24 kap. 1 § BrB). Tyvärr finns det ingen ursäktande regel som relaterar till anskaffning av bevis. Det betyder att man kan åtalas för ett brott som har syftat till att anskaffa bevisning.RekommendationI grundlagen står det skrivet att alla myndigheter ska arbeta objektivt och sakligt (1 kap. 9 § RF). Denna plikt omfattar även åklagare och polis. Om du vet att det finns bevis som kan tala till din fördel är det av största vikt att du upplyser de rättsvårdande myndigheterna om detta. Polis och åklagare har en plikt att förhålla sig objektiva under en förundersökning och beakta omständigheter som är till den misstänktes fördel (23 kap. 4 § RB). Det innebär att dina invändningar ska beaktas under förundersökningen. Därför är det av största vikt att du talar om detta för polis och åklagare. Min rekommendation är således att inte bryta mot någon lag, utan informera polis och åklagare om existensen av eventuellt bevismaterial. Du som tilltalad har även ingen skyldighet att skaffa fram egen bevisning till din egna fördel.Vänligen,

Får man lov att vara anonym i ett polisförhör?

2019-12-22 i Vittna
FRÅGA |Hej jag var på förhör i förrgår eftersom min pojkvän sitter häktad för grov misshandel. Dom frågade mig massor frågor och skrev ner och jag är endast ett vittne. Jag frågade om jag inte kan få vara anonym eftersom jag inte vill mitt namn ska synas någonstans i protokoll och sånt men dom sa nej detta kommer bli offentligt för alla. Har jag rätt att få vara anonym?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om rätten till anonymitet som vittne i ett polisförhör, vilket det finns regler om i rättegångsbalken (RB) och förundersökningskungörelsen (FUK). Får man lov att vara anonym som vittne i ett polisförhör?Polisen har en dokumentationsplikt under en förundersökning vilket innebär att de måste skriva ner och dokumentera uppgifter i ett förundersökningsprotokoll. I Sverige förekommer det inga anonyma vittnen. Det framgår bland annat av polisens skyldighet att skriva ner ett vittnes namn och vittnets relation till den misstänkte (21 § 1 st. FUK). Däremot kan polisen låta bli att anteckna uppgifter i ett förundersökningsprotokoll om uppgifterna inte har betydelse för brottsutredningen, till exempel ett vittnes arbetsplats och personnummer (21 § 3 st. FUK). Dessa uppgifter kommer dock att dokumenteras i en särskild handling, vilket betyder att de inte förs in i förundersökningsprotokollet men uppgifterna kommer fortfarande att dokumenteras (21 a § FUK). När blir förundersökningsprotokollet offentligt?När förundersökningen pågår gäller förundersökningssekretess, vilket innebär att ett begränsat antal personer har tillgång till materialet (18 kap. 1 § OSL). Innan en åklagare väcker åtal ska den misstänkte få lov att ta del av förundersökningen för att kunna försvara sig (23 kap. 18 a § RB). Det är en mänsklig rättighet för den misstänkte att få ta del av det hen är anklagad för. Det hänger ihop med att den misstänkte ska kunna förbereda sig och sitt försvar inför en rättegång. När en åklagare väcker åtal mot den misstänkte blir förundersökningsprotokollet offentligt för allmänheten. I förundersökningen kan det finnas uppgifter som är belagda med sekretess. Den särskilda handlingen där detaljerade uppgifter om ett vittne finns blir i regel inte offentligt, men kan bli offentligt om domstolen anser att den har betydelse för målet. SammanfattningDet finns ingen rätt att vara anonym i ett polisförhör. I Sverige finns det inte heller så kallade anonyma vittnen i domstol. Det hänger ihop med att den misstänkte har en mänsklig rättighet att kunna försvara sig mot brottsanklagelser. Däremot kan uppgifter som arbetsplats och personnummer angående ett vittne undantas från förundersökningsprotokollet i en särskild handling. Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,