Innebär 1 § rättsprövningslagen motsatsvis, att en enskild inte får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som inte omfattas av EKMR men som innefattar en prövning av hans rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga?

2021-02-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fråga om rättsprövning.Enligt 1 § rättsprövningslagen får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av hans rättigheter eller skyldigheter enligt EKMR. Innebär detta, motsatsvis, att en enskild inte får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som inte omfattas av EKMR men som innefattar en prövning av hans rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det svenska systemet för domstolskontroll ansågs av Europarådets konvention 1950 ofullständigt i fråga om tillgång till domstolsprövning. Konsekvensen blev nedannämnda lag.Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut 1 § anger lagens tillämpningsområde. Det stämmer att för rättsprövning enligt lagen, förutsätts beslut som innefattar en prövning av den enskilde rättigheter eller skyldigheter enligt EKMR art.6. Svaret är likt du påpekar i din fråga, att det motsatsvis innebär att beslut av regeringen som inte innefattar en prövning enligt EKMR art. 6, gör lagen otillämpbar.Principiellt gäller processuell autonomi; den nationella rätten ska förmedla EU-rätten. Sverige är i och med EU-medlemskapet skyldig att tillämpa rättighetsstadgans bestämmelser, se art. 4.3 EU-fördraget (lojalitetsprincipen). Detta gäller för myndigheter när de agerar inom unionsrättens område, art. 51 rättighetsstadgan. Sammanfattningsvis, för att besvara din fråga, kan lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut varken tillämpas när beslutet inte omfattas av EKMR eller då beslutet innefattar en prövning av rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga. I sistnämnda fall gäller dock att myndigheter inklusive domstol måste säkra rättighetsstadgans efterlevnad. Det är nationell domstols skyldighet att ge stadgan full verkan, och i förekommande fall underlåta att tillämpa motstridande nationell bestämmelse (framgår av Åkerberg-Fransson målet C-617/10).Hälsningar,

Vilka alternativ finns det till åtal?

2020-10-20 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej.Jag blev upplockad av polisen i skogen..Jag hade kört bil ca. 18 mil mot landet och var väldigt trött efter en tidigare tidigt startad arbetsdag och beslutade mig för att vända om mot en närbelägen "ficka" för att sova en stund efter en kissepaus och backar i diket, bilen blev lite tilltygd och illa placeead på kvällen!Jag tar ett dåligt beslutatt att sätta mig i diket tvärs över vägen för att senare ringa en bärgare för att ta bilen till närmaste märkesverkstad för att se att det inte ska ha blivit allvarligare skador på driftsäkerheten.Undertiden dricker jag "lite"medköpt vin.Jag får sen åka med för att göra blodprov och tänkt urinprov men kan inte göra det sistnämda då dem måste övervak det, viket inte fungera när ngn ser på, jag säger att dem då får sticka en nål för urinprov, men dem beslutar att göra åter ett blodprov. Vilket görs.Förhhör förs för att göra att få en en tidsuppfattning frå deras sida, de lösa föremål jag har på mig tar dem hand om under tiden efter gripandet till dess vi går ut från provtagningen till polisbilen.Under förhöret minns jag attt frågan ställs om jag vill ha en försvarare varpå polismannen förkalarar att det finns annat alternativ att en förundersökningsledare beslutar i det hela, varpå jag ville ha en försvarare, då frågar jag ytterligar och vill ha mer info om de olika alternativen. Men jag kan bara anse där & då att enklast nu är att ta det andra alernativet!Jag har idag inte fått någon återkopplnig.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det "andra alternativet" du hänvisar till i din fråga tolkar jag som möjligheten till strafföreläggande. Alternativet kan användas under vissa förutsättningar, bland annat ska någon annan påföljd än böter och/eller villkorlig dom inte komma på fråga. Kortfattat är det en förenklad form av ansvarsutkrävande utan krav på rättegång, 1 § strafföreläggandekungörelse (1970:60), där åklagaren bestämmer påföljd och den anklagade antingen godkänner eller förkastar (åtal väcks då istället). Anledningen till avsaknaden på återkoppling kan vara följande. Godkänns föreläggandet får den verkan som en dom och hamnar i personens belastningsregister, varvid ärendet avslutas.Hoppas du fick svar på din fråga.Hälsningar,