Att få prövning i HD

2021-04-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vilket ansvar har en försvarare?Jag är dömd för ett brott och domen är överklagad till högsta instans.Jag har under hela processen känt mig tveksam till min försvarares beslut om vad som skulle användas till min fördel men tänkte att det inte kunde bli fel, jag har också under tiden när detta utspelat sig vart inne i en djup depression så jag har inte vart psykiskt stark nog för att orka göra egna undersökningar eller opponera mig när "vi" beslutade vilken bevisning som skulle användas till min fördel.Nu i efterhand har jag förstått att rättegången kunde ha fått ett annat utfall om vi hade tagit med den bevisning som min försvarare avrådde mig från att använda.Får jag helt enkelt finna mig i att jag blivit dömd på felaktiga grunder eller går det att få saken prövad när saken redan är avgjord?Tack för mig.//Felaktigt dömd
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Som svar på din första fråga så har försvaren ett stort ansvar att tillvarata sin klients intresse. Om du är missnöjd med din advokat, har du rätt att begära en ny. Utgångspunkten är att du alltid har rätt att överklaga en dom om du anser att den är felaktig. Men det är inte alltid lätt att få prövningstillstånd hos HD (högsta domstolen). För att få prövningstillstånd i HD krävs att avgörandet kan få betydelse som prejudikat, dvs vara till ledning för hur andra liknande fall ska bedömas. Den omständigheten att hovrätten kan befinnas ha dömt fel räcker därför inte för att HD ska ta upp målet (https://lagen.nu/begrepp/Prejudikat ) Prövningstillstånd kan även beviljas om någon omständighet eller något bevis som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts, eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelsen än den som tillämpats (58 kap 2 § 4 p. RB). Detta innebär alltså om den omständigheten som inte kom till domstolens kännedom skulle ha lett till att den tilltalade frikänts, eller fått ett lindrigare straff, kan målet prövas av HD. Det ställs alltså särskilt höga krav. När du presenterar den nya bevisning är det inte säkert att HD beviljar prövningstillstånd. Hoppas du fick svar på din fråga

Undanhålla sig fängelsestraff

2021-04-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Jag är dömt till 10 månader fängelse för misshandel , Jag befinner mig utanför Europa Jag undrar nu om jag reser till Europa blir jag frihetsberövad? Mvh
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En person som dömts till fängelse är skyldig att inställa sig vid fängelset den dag Kriminalvården har bestämt, 10 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Enligt samma paragraf kan kriminalvården begära att polisen hämtar en person som inte själv inställt sig vid fängelset. Om du undanhåller dig från att avtjäna ditt straff kan du bli efterlyst i Sverige. Du kan också bli internationellt efterlyst beroende på allvarligheten i brotten. Det är åklagarmyndigheten som fattar beslut om personen ska internationellt efterlysas. Enligt Kriminalvården efterlyses alltid de personer som håller sig undan från ett fängelsestraff. Efterlysningen finns kvar tills dess fängelsestraffet bortfaller. (Se https://www.kriminalvarden.se/for-domd-eller-haktad/domd-till-fangelse/placering/om-du-undanhaller-dig/ Håller man sig undan tillräckligt länge, så bortfaller fängelsestraffet enligt 35 kap 8 § brottsbalken. När det gäller fängelsestraff på max ett år så är den tidsperioden 5 år efter det att domen vunnit laga kraft. Med andra ord: polisen har rätt att hämta efterlysta fängelsedömda, och Kriminalvården efterlyser alltid personer som håller sig undan från ett fängelsestraff. Du slipper dock avtjäna fängelsestraff om du hållit sig undan i minst fem år från det datum då dom vann laga kraft.

Sekretess vid förundersökning

2021-03-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har försökt söka efter svar på min fråga på nätet men hittar inget konkret, hoppas därför att ni kan hjälpa mig.Om jag blir kallad på förhör som tilltalad, har jag möjlighet att begära att det som sägs i förhöret (eller delar av det) ska vara sekretessbelagda i förundersökningsprotokollet? Om jag berättar om personliga saker som tex en psykisk sjukdom som fått mig att begå brottet men som är av känslig karaktär och som kommer skada ett flertal av mina nära relationer om uppgiften blir offentlig, kan jag då be om att den delen av förhöret och eventuell rättegång blir sekretessbelagd, eller är det bara förundersökningsledaren eller liknande som bestämmer vad som bör vara sekretessbelagt enligt lagen om sekretess?Stort tack på förhand!
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Frågor om sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt 35 kap 1 § gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada och att uppgifterna förekommer i en utredning om förundersökning i brottmål. Enligt bestämmelsen råder alltså en presumtion om sekretess, dvs att sekretess ska gälla om inget annat sägs. Handlingarna ska inte heller lämnas ut om det finns risk för att berörda personer kan lida men/skada av att uppgiften lämnas. Det är upp till varje myndighet att avgöra detta genom sk. sekretessprövning. Om förundersökningen inte har avslutats än, är handlingarna hos polisen inte allmänna handlingar och det föreligger alltså en presumtion om sekretess. Om handlingarna lämnar myndigheten och överlämnas till annan myndighet (åklagare, domstol), så är handlingarna att betraktas som offentliga 35 kap 7 § OSL. Så mitt korta svar är att dina uppgifter inte bör vara offentliga vid förundersökningsstadiet.

Trovärdigheten hos ett vittne

2021-01-17 i Vittna
FRÅGA |Jag undrar hur mycket ett vittne kan minnas fel och ändå anses vara trovärdig? Jag har blivit dömd för att ha kört ett fordon onykter. När vittnet börjar berätta i rätten, finns ingenting som stämmer med det han sagt till polisen 6 månader tidigare. Åklagaren berättar då vad han sagt, och vittnet får plötsligt tillbaka minnesbilder. Sedan fortsätter vittnet en berättelse som inte på någon punkt stämmer överrens med vad han sagt tidigare, och i den berättelsen friar mig från att ha framfört fordonet, jag skall då ha framfört ett annat fordon istället. Vittnet får då frågan från åklagaren: vad minns du egentligen varpå vittnet svarar, jag minns inte så mycket egentligen. Trots att vittnet alltså medger att han inte minns så mycket, samt friar mig från brottet, döms jag ändå. Jag tycker det är mycket märkligt. Dommen har överklagats med lämnats utan bifall, eller vad det heter. Min försvarare har nu begärt prövning på nytt. Så min fråga är kort och gott, hur mycket kan ett vittne minnas fel i en rättegång och ändå anses vara trovärdig?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Hos domstolarna råder något som kallas för fri bevisvärdering 35:1 RB. Det innebär att domstolarna fritt ska värdera samtliga bevis, därav finns det inga legala bevisprövningsregler som domstolen är bundna av, utan det är upp till domstolen att själv värdera varje bevisning. Det finns förvisso en del omständigheter som domstolarna brukar fästa särskild vikt vid när de prövar trovärdigheten i den utsaga som lämnas. Man kan säga att domstolen tar ställning till två saker vid lämnande av muntliga utsagor, dels trovärdigheten, dels tillförligheten. Trovärdighetsbedöningen är ganska subjektiv och baserar sig ofta på faktorer som exempelvis kroppsspråk, och uppträdanden. Tillförlitlighetsbedömningen är baserad på innehållet i vittnets utsagan och hur mycket stöd den får av övrig bevisning i målet. Om vittnet exempelvis lämnar olika uppgifter vid olika tillfällen, kan det tala för att vittnets utsagan inte "alltigenom är trovärdig" Om vittnet däremot berättar samma sak, och återger samma händelseförlopp, kan det istället tala för en hög tillförlitlighet. Domstolen ska också ta ställning till andra omständigheter i målet och jämföra med vittnesutsagor. Skulle en del av utsagan brista i väsentliga delar, finns det anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i detta. Tyvärr finns det inget konkret svar på din fråga mer än att det är domstolen som gör den prövningen själv, och de är inte bundna av legala regler i den prövningen heller.

Avlyssning av advokatsamtal

2021-04-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Fråga om s.k. "fri bevisprövning". I 27 kap. 22 § rättegångsbalken står det att hemlig teleavlyssning inte får ske av telefonsamtal mellan en misstänkt och hans försvarare. Framkommer det under avlyssningen att det är fråga om en sådan kommunikation ska avlyssningen avbrytas. Upptagningar och uppteckningar ska vidare omedelbart förstöras. Jag undrar vad som händer om polisen trots nämnda bestämmelse olovligen spelar in ett telefonsamtal mellan den misstänkte och hans försvarare och med med hänvisning till principen om fri bevisprövning åberopar inspelningen som bevis i en huvuförhandling. Ska rätten i sådana fall avvisa bevisningen?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Som du beskriver ovan så ska den typen av avlyssning avbrytas omedelbart, om det framkommer att telefonsamtalet sker mellan den misstänkte och hans advokat . Polisen är skyldig att se till att de samtal som tagits upp på band eller annan teknisk upptagning i sådana fall omedelbart förstörs. Om advokaten skulle vara misstänkt för ett brott, innebär paragrafen dock inte något hinder mot att avlyssna denna, om förutsättningarna för avlyssning i övrigt är uppfyllda. Vad gäller att avvisa bevisning, så regleras detta i 35 kap 7 § RB, och detta sker under följande förutsättningar. om den omständighet som en part vill bevisa är utan betydelse i målet,om beviset inte behövs,om beviset uppenbart skulle bli utan verkan,om bevisningen med avsevärt mindre besvär eller kostnad kan föras på annat sätt, ellerom beviset trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligareJag kan inte uttala om någon av dessa avvisningsgrunder är tillämpliga eftersom jag inte känner till omständigheterna i fallet. Men detta bör tas upp som en invändning av försvaret, sen är det upp till domstolen att bedöma i vilken utsträckning de vill beakta bevisning. Hoppas du fick svar på frågan

Förutsättningarna för husrannsakan.

2021-04-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hur ofta får polisen göra husrannsakan?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder till lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga att du undrar under vilka förutsättningar polisen får göra husrannsakan. Förutsättningarna för husrannsakan regleras i 28 kap 1 § RB, som fastställer två typer av husrannsakan: reell husrannsakan och personell husrannsakan, där reell tar sikte på sökandet efter föremål och personell tar sikte på sökandet efter personer. Det finns vissa krav som ska vara uppfyllda för att en husrannsakan ska kunna genomföras. Kravet på misstankegraden ska vara "anledning att anta" att ett brott har begåtts, vilket är ett väldigt lågt ställt krav på misstankegrad. Så snart misstankarna avser något som objektivt sett kan vara ett brott, får husrannsakan genomföras. Det krävs inte att någon gärningsman utpekas och detaljerna i gärningen behöver inte heller vara kända. Det andra kravet är att det brott som har begåtts kan generera fängelsestraff. Enligt 28 kap 3 a § RB får en husrannsakan endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebar för den misstänkte eller för något annat motstående intresse. Proportionalitetsprincipen innebär att den som beslutar om ett tvångsmedel (då exempelvis husrannsakan) i varje enskilt fall ska pröva om arten, styrkan, räckvidden och varaktigheten av ingreppet står i rimlig proportion till det önskade målet. Här ska man även väga in risken för eventuell skada för tredje man. Sammanfattningsvis kan man säga att om ovanstående krav är uppfyllda så får polisen genomföra husrannsakan, dock inte hur ofta som helst får då skulle det strida mot proportionalitetsprincipen.

Har man rätt att veta vem som har polisanmält.

2021-02-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hur får jag reda på vem som har anmält mig till polisen
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En förundersökning inleds så snart det finns anledning att anta att ett brott har förövats. 23:1 RB. Den som är skäligen misstänks för ett brott, vilket är ett högre beviskrav än anledning att anta, har rätt att få all nödvändig information enligt 12 § Förundersökningskungörelsen. I samband med förhöret ska man underrättas om brottsmisstankarna. Du kommer inte få veta vem som har polisanmält förrän du betraktas som skäligen misstänkt för brottet. Jag hoppas du fick svar på din fråga.

Vad händer när man överklagar en tingsrättsdom

2020-11-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar en sak. Jag blev friad i Tingsrätten, ang att jag ansågs ha avhänt mig egendom, när jag var på obestånd. Det var anmält till ekobrottsmyndigheten. Och jag har just nu löneutmätning. P.g.a obetalda skulder! Tyvärr. Men jag hade fått inledande av skuldsanering. Men det avslogs p g.a att jag förekom hos ekobrottsmyndigheten! Alltså, Jag blev frkänd av Tingsrätten , den 19/10....Den 20/10 överklagade åklagaren till hovrätten! Vad händer nu? Tar dom upp mitt fall? Eller lägger dom ner? Kan man ringa hovrätten? Mvh Anneli.
Aya Alwan |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga En tingsrättsdom får överklagas om inget annat är föreskrivet (49:1 RB). För att hovrätten vidare ska pröva tingsrättens dom krävs prövningstillstånd enligt 49:12 RB om inte annat är föreskrivet. Prövningstillstånd krävs i många fall när den tilltalade helt frikänts från ansvar. Prövningstillstånd ska meddelas om (1) det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till (3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller (4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. (49:14 RB). Du har rätt att överklaga och begära att domstolen inte ska ändra den frikännande domen. Vid ett överklagande skall domstolen pröva om formkraven är uppfyllda, och kräva att dessa ska avhjälpas inom viss tid enligt 51:7 RB. Följer klaganden inte föreläggandet skall överklagandet avvisas. Om överklagandet inte avvisas skall hovrätten, när prövningstillstånd krävs, besluta om sådan tillstånd skall meddelas 51:7a RB. Alltså ska domstolen först och främst pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid och om formkraven är uppfyllda. Efter det får domstolen avgöra om målet ska avgöras med eller utan huvudförhandling. Hovrätten får inte med anledning av åklagarens överklagande till hans eller hennes förmån döma till en brottspåföljd som är svårare och mer ingripande för den tilltalade än vad tingsrätten har kommit fram till (51:25 RB) Paragrafen behandlar förbudet mot ändring i vissa fall mot den tilltalades nackdel. Sammanfattningsvis får domstolen i första hand pröva om överklagandet har skett i rätt tid, om formkraven är uppfyllda, och om prövningstillstånd krävs för att ta ärendet vidare till prövning Hoppas du fick svar på din fråga