Kan jag väcka talan i tingsrätten efter avslag från ARN?

2021-02-28 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Jag köpte en begagnad bil, en VW från 2011 som hade gått 13500 mil, av en bilfirma i sept 2019. Tre månader senare under färd så började det gnissla högt och ryka från bromsarna på ett av hjulen. Man kunde se hur bromsarna glödde röda när jag stannade. Bilen gick inte att köra vidare. Detta inträffade en fredagkväll ca kl 21.00 och jag hade min 2 åriga dotter i bilen. Jag beställde därför bärgning till närmaste verkstad. Detta var ca 120 km från vår bostad och från bilförsäljaren. På måndagen efter reklamerade jag köpet hos säljarna och jag hävdade att de skulle behöva stå för reparation och bärgningskostnader, pga fel i varan inom sex månader efter köpet, en kostnad som blev ca 21000 kronor.Bilförsäljaren accepterade inte min reklamation. Jag anmälde dem därför till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) i feb 2020. Efter lång väntan kom i dec 2020 ett avslag från ARN. Detta eftersom jag inte först hade reklamerat till bilförsäljaren, utan direkt vänt mig till bärgare och till verkstad när skadan inträffat. Därmed gavs inte bilförsäljaren en chans att åtgärda problemet, hävdade ARN. Inga hänsyn togs till att skadan hade inträffat en fredagkväll och jag just då behövde akut bärgning till verkstad.Jag överväger att väcka talan inför tingsrätt. Men då ARN beslutat mot mig, finns det då en möjlighet att jag kan få tingsrätten att gå med på mina krav på ersättning för mina utgifter pga fel i varan med tanke på omständigheterna?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ett beslut från ARN är inte bindande och kan inte likställas med en dom från en domstol. Det finns ingenting som hindrar dig från att väcka talan i tingsrätten om du fått avslag från ARN. Tingsrätten grundar sin dom på vad som förekommit vid förhandlingen (17 kap. 2 § RB). Det är ni som parter som är ansvariga för bevisningen, vilket innebär att rätten inte självmant inhämtar bevisning, det är upp till dig och din motpart bilförsäljaren att inkomma med bevisning (35 kap. 6 § RB). Det råder både fri bevisföring och fri bevisprövning. Det innebär att ni får lägga fram vilka bevis ni vill och rätten avgör vilken vikt de lägger vi varje bevis (35 kap. 1 § RB). Om ingen av er åberopar beslutet från ARN kommer rätten således inte att ta hänsyn till det. Det är dock väldigt troligt att din motpart kommer åberopa beslutet från ARN om beslutet är till din motparts fördel, och eftersom principen om fri bevisvärdering gäller står det rätten fritt att avgöra vilken vikt de lägger vid ARNs beslut. För att sammanfatta så är ARNs beslut inget hinder för tingsrätten ska kunna döma till din fördel vid en rättegång, det finns dock skäl att tro att rätten kommer lägga stor vikt vid ARNs beslut om det åberopas som bevisning och beslutet är välgrundat.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Är ett erkännande i ett brottmål tillräckligt för att beviljas resning?

2020-12-04 i Domstol
FRÅGA |Domen har vunnit laga kraft. Den var klar i april i år och den åtalade sexförbrytaren frikändes i brist på bevis. Om han själv skulle erkänna nu i efterhand, går det då att få resning i målet? Eller måste ytterligare bevisning till, förutom hans erkännande?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huruvida den tilltalades erkännande är tillräckligt för att beviljas resning i målet är svårt att svara på. Det är en bedömning som görs från fall till fall och som även beror på vilken annan bevisning som lagts fram i målet. I fallet NJA 2013 s. 75 beviljades resning till nackdel för en tilltalad som efter tolv år erkänt gärningen. I målet gjordes resningsprövningen med bakgrund mot den tidigare bevisningen. Det innebär att domstolen tar ställning till ifall erkännandet i kombination med den gamla bevisningen sannolikt hade lett till en fällande dom. Om svaret är ja ska resning beviljas. Ett erkännande är sällan på egen hand tillräckligt för en fällande dom. Rätten är inte bunden av den tilltalades erkännande utan får fritt pröva erkännandet ihop med övrig bevisning (35 kap. 3 § 2 stycket RB). För en fällande dom krävs att det är "ställt utom allt rimligt tvivel" att den tilltalade är skyldig till gärningen. Kort sagt kan sägas att om det saknas annan tillfredsställande bevisning i målet som lär ett erkännande troligtvis på egen hand inte leda till en beviljad resningsansökan.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Hur ska regeln RB 1:3d tolkas?

2020-06-20 i Domstol
FRÅGA |vad menas med detta? 3 d § I tvistemål där förlikning om saken är tillåten ska tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.Om tvistemål har högre belopp (70 000 kr) är en förlikning då inte tillåten ?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Tvistemål kan delas upp i två måltyper: Mål där förlikning är tillåten och mål där förlikning inte är tillåten. Ett exempel på mål där förlikning är tillåten är köprättsliga tvister, och ett exempel på mål där förlikning inte är tillåten är vårdnadsmål.Regeln du skriver om innebär inte att tvistemål där vad som yrkas överstiger hälften av prisbasbeloppet (d.v.s. 23 650 kr år 2020) inte får förlikas. Regeln säger ingenting om vilka mål som får förlikas eller inte. Regeln berättar istället hur domarsammansättningen vid så kallade förlikningsbara "småmål" ska se ut. Det innebär att om det aktuella målet är exempelvis ett vårdnadsmål (vilket inte är förlikningsbart) så är regeln inte tillämplig. För att göra det tydligare kan man formulera det som en fråga:Fråga: Hur ska domarsammansättningen se ut vid ett tvistemål?Motfråga 1: Är förlikning tillåten?Om svaret på motfråga 1 är "ja" kommer vi till motfråga 2: Är värdet på vad som yrkas mer än ett halvt prisbasbelopp?Om svaret på motfråga 2 är "nej" får viSvar: Tingsrätten ska alltid bestå av en lagfaren domare.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Vilken hjälp kan jag få med mina rättegångskostnader?

2020-06-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag går till tingsrätt, med en stämning om skuldebrev, har dålig ekonomi, vilket innebär att ingen advokat tar på sig. Vilken hjälp kan jag få?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I första hand rekommenderar jag dig att vända dig till det försäkringsbolag där du har din hemförsäkring. I de allra flesta hemförsäkringar ingår rättsskydd som kan ersätta dina rättegångskostnader vid en tvist. Det finns dock begränsningar i rättsskyddet. Du måste dels haft hemförsäkringen under en sammanhängande period av två år, och dels har de flesta försäkringsbolag som krav att det omtvistade beloppet måste uppgå minst till ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr, så för att du ska kunna få rättshjälp från din hemförsäkring behöver det omtvistade beloppet vara åtminstone 23 650 kr.I andra hand kan du söka rättshjälp i enlighet med rättshjälpslagen. För att vara berättigad till rättshjälp får din årsinkomst före skatt inte överstiga 260 000 kr (6 § RhjL). Vidare finns det begränsningar som säger att rättshjälp bara får beviljas om det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (8 § RhjL). Dessutom finns även här begränsningen om ett halvt prisbasbelopp. Om det omtvistade beloppet understiger 23 650 kr får rättshjälp bara beviljas om det finns särskilda skäl (11 § 4 punkten RhjL). Rättshjälp omfattar skälig ersättning för ett rättshjälpsbiträde i högst 100 timmar (15 § RhjL). Huvudregeln är att den part som förlorar målet ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Dock dyker också den så kallade "småmålsregeln" upp även här. Om det omtvistade beloppet understiger 23 650 kr kommer den parten som förlorar målet enbart att behöva ersätta den vinnande parten för:rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen under en timme,ansökningsavgift eller tilläggsavgift,resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,vittnesbevisning,översättning av handlingar.(18 kap. 8a § RB).SlutsatsSom du ser beror din möjlighet till ersättning för rättegångskostnader på hur stort det omtvistade beloppet är. Om det överstiger 23 650 kr har du större möjligheter att få hjälp. Om det omtvistade beloppet som skuldebrevet gäller överstiger 23 650 kr rekommenderar jag dig att i första hand kontakta ditt försäkringsbolag. Om det däremot är så att beloppet understiger 23 650 kr rekommenderar jag dig att åtminstone anlita en juridisk rådgivare under en timme, eftersom du har möjlighet att få den timmen ersatt i efterhand om du vinner målet. Du kan ringa vår telefonrådgivning på 08 533 300 04 eller boka en tid med någon av våra kunniga jurister här.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Kan ett barn driva process i svensk domstol?

2021-01-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Barnkonventionen, som nu är lag i Sverige, stipulerar att barnen är egna rättighetsbärare. Betyder det att ett barn - via ett ombud - kan driva en process i egenskap av kärande part i svenska domstolar?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att vara rättighetsbärare är inte samma sak som att inneha rättshandlingsförmåga. Barn bär rättigheter både enligt barnkonventionen, men även enligt FN-deklarationen om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. De omfattas exempelvis av rätten till liv (artikel 2 EKMR, artikel 3 FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, artikel 6 barnkonventionen), förbud mot slaveri och tvångsarbete (artikel 4 EKMR, artikel 4 FN-deklarationen, artikel 32 barnkonventionen) och många andra rättigheter. Andra som har begränsad rättshandlingsförmåga men som trots det är rättighetsbärare är personer som lider en av psykisk störning och personer som försatts i konkurs (lagen om avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning samt 3 kap. 1 § KonkursL).Den som är under 18 år, d.v.s. barn, har ingen rättshandlingsförmåga och kan därför inte ingå avtal och inte heller driva en process i svenska domstolar. Barnet kan däremot företrädas av en ställföreträdare som driver processen för barnets räkning. (9 kap. 1 § FB samt 11 kap. 1 § 2 stycket RB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Kan ett mål prövas på nytt efter att domen vunnit rättskraft om den tilltalade erkänner?

2020-12-04 i Domstol
FRÅGA |Om en sexförbrytare blir frikänd i tingsrätten, kan han senare ändra domslutet genom att erkänna
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om en åtalad person blir frikänd i tingsrätten kan domen överklagas (49 kap. 1 § RB). Överklagan ska göras inom tre veckor från den dag domen meddelades (51 kap. 1 § RB). I domen inte överklagas vinner den rättskraft, vilket innebär att målet inte kan prövas på nytt (30 kap. 9 § RB). Efter att domen vunnit rättskraft finns bara två sätt att angripa den: klagan över domvilla eller begära resning. Klaga över domvilla kan bara göras om det funnits något formellt fel, exempelvis att det förelegat ett rättegångshinder eller begåtts ett grovt rättegångsfel (59 kap. 1 § RB). För att beviljas resning till den tilltalades nackdel krävs exempelvis att ett vittne har lämnat ett falskt vittnesmål eller, för brott där fängelse i mer än ett år är föreskrivet, det åberopas en ny omständighet eller bevis där det görs sannolikt att omständigheten hade lett till en fällande dom (58 kap. 3 § RB). För att målet på nytt ska kunna prövas efter att tingsrättens dom vunnit rättskraft krävs därför att det görs sannolikt att hans erkännande skulle lett till en fällande dom, vilket inte är en självklarhet då det vanligen krävs mer bevisning än den tilltalades erkännande för en friande dom.Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på nytt!Vänliga hälsningar,

När ska förundersökningen avslutas vid målsägande eller misstänkt under 18 år?

2020-06-20 i Förundersökning
FRÅGA |Läste att förundersökning mot någon under 18 ska vara klar inom 6 veckor. Gäller det om gärningsmannen eller offret är under 18? Alltså om en 16 åring blir utsatt för brott och gärningsmannen är 18, ska förundersökningen vara klar inom 6 veckor då?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om den misstänkte är under 18 år och fängelse finns med i straffskalan för brottet ska förundersökningen avslutas senast sex veckor efter att personen delgavs brottsmisstanke. Tidsfristen får överskridas endast om det är nödvändigt med hänsyn till att den misstänkte skall delta i medling enligt lagen om medling med anledning av brott eller på grund av utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter (4 § LUL). Om målsägande är under 18 år och om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader ska förundersökningen avslutas inom tre månader från att det finns någon skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter (2a § FUK).Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Kan jag själv väcka åtal mot min motpart?

2020-05-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag hade blivit stämd inför tingsrätten för ett tvistemål om en styckad tomt som jag sålde. Vid huvudförhandling så ljög eller undanhöll kärande under sanningförsäkran. Han hade även en kamrat som vittna under ed. Jag har polisanmält båda. Jag har starka bevis för min polisanmälan. Om nu åklagaren inte tar upp målet till stämning. Skulle jag då själv kunna stämma motparten? Jag förlorade målet som domaren dömde enbart på kärandes smutskastning. Inga styrkta bevis. Jag överklagade målet i Hovrätten men fick inget prövningstillstånd.
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Det brott som din motpart gör sig skyldig till om han ljuger under sanningsförsäkran är osann partsutsaga (15 kap. 2 § BrB). Det brott som vittnet gör sig skyldig till om han ljuger när han vittnar under ed är mened (15 kap. 1 § BrB). Dessa brott faller in under allmänt åtal, och därför är det åklagaren i första hand som ska väcka talan i tingsrätt (20 kap. 2 § RB). Du kan väcka enskilt åtal om du muntligen eller skriftligen hos åklagare eller polisen uttryckt en önskan om att åtal ska väckas (en polisanmälan är inte tillräcklig) och åklagaren ändå inte väcker åtal (20 kap. 8 § 1 stycket RB). Dock gäller att om du väckt enskilt åtal och förlorar målet och din motpart frias är det du som måste ersätta din motparts rättegångskostnader (31 kap. 11 § RB samt 18 kap. 1 § RB). Det kan därför innebära stora kostnader för dig, vilket är något du bör fundera över innan du väcker enskilt åtal. Om din motpart eller vittnet skulle dömas för osann partsutsaga respektive mened har du möjlighet att ansöka om resning gällande tvistemålet (58 kap. 1 § 2 punkten RB). Du ansöker om resning skriftligen hos hovrätten (58 kap. 4 § RB). Resningansökan ska innehålla:Den dom som ansökan avserDet förhållande som ansökan grundar sig påSkälen för ansökanDe bevis du vill åberopa och vad du vill styrka med varje bevis, bevisen ska bifogasAnsökan ska vara undertecknad av dig(58 kap. 5 § RB) Om din resningsansökan beviljas ska tingsrätten på nytt pröva tvistemålet om den styckade tomten (58 kap. 7 § RB). SlutsatsDet du bör göra i första hand är att meddela åklagaren eller polisen att du vill att åtal väcks mot din motpart samt vittnet. Väcker åklagaren inte åtal kan du själv väcka enskilt åtal. Beroende på utgången i det målet kan du sedan fundera över att ansöka om resning i tvistemålet. Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar,