Har försvararen rätt till en kopia av sekretessbelagda fotografier som av åklagaren åberopats som bevis?

2021-09-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag undrar om försvararen har, efter att åtal väckts, rätt till en kopia av sekretessbelagda fotografier som av åklagaren åberopas som bevis i rättegången?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För en åklagare är det alltid viktigt att säkra bevisning varför åklagaren fortlöpande även under förundersökningen ska pröva vilken information den misstänkte/försvararen ska få ta del av. När åklagaren anser att förundersökningen är klar och avser att gå vidare med utredningen genom åtal, har den misstänkte och försvararen rätt att på begäran få ta del av allt som har kommit fram under förundersökningen. Den misstänkte och försvararen har även rätt att på begäran få kopia av handlingar som innehåller sådant som förekommit vid förundersökningen och som inte ingår i protokollet eller anteckningarna. Däremot behöver en sådan kopia inte lämnas om det finns risk för att sekretessbelagd uppgifter obehörigen lämnas vidare eller om det föreligger hinder mot det med hänsyn till materialets omfattning eller karaktär 23 kap. 21 a § 2 st. Rättegångsbalken (RB).När den misstänkte eller försvararen får ta del av ett protokoll eller en annan handling som innehåller sekretessbelagd uppgift, får ett förbehåll göras i enlighet med 10 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. När en domstol eller någon annan myndighet enligt 3 eller 3 a § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en misstänkt/försvarare får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja uppgiften. Förbehållet får dock inte innebära ett förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna en muntlig upplysning till en part, en misstänkt, en ställföreträdare, ett ombud, en försvarare eller ett biträde.Sammanfattningsvis: En försvarare har rätt att ta del av allt det som framkommit under en förundersökning efter det att åtal har väckts. Det går inte att på rak hand svara på hur det blir med sekretessbelagda fotografier, men det bör vara något en försvarare kan ta del av så länge det inte föreligger risk för att bilderna obehörigen lämnas vidare eller att det föreligger hinder till följd av bildernas omfattning eller karaktär. Vad det är för typ av bilder kommer alltså få betydelse. Skulle bilderna lämnas till försvararen föreligger risken att ett förbehålls görs. Detta förbehåll får dock inte innebära ett förbud mot att nyttja bilderna i målet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Varför begär åklagaren komplettering av ärenden?

2020-12-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hejsan varför begär åklagaren lättare komplitering av ett ärende som jag är misstänkte vid?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Även om jag såklart inte med säkerhet kan veta motiven bakom detta torde svaret vara tämligen simpelt. Åklagaren begär nog komplettering för att stärka sitt underlag och de uppgifter denne har om dig. En åklagare har en åtalsplikt för nästan alla brott, vilket betyder att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckligt starka bevis för att någon begått ett brott. De åligger därför åklagaren att samla in så mycket bevis som möjlig för denne på objektiv grund ska kunna förvänta sig en fällande dom. Detta utgör en av de anledningar bakom att många åtal inte väcks trots att brott begåtts- att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Tredskodom och återvinning

2021-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en tredskodom från 2013. Ett obetalt lån. Hade ingen aning förrän jag skulle söka ett jobb som jag inte fick pga av den. Har inget på belastningsregistret. Har precis avslutat en skuldsanering. Är ensamstående med barn, arbetslös. Vill jobba men detta sätter krokben för mig! Vad kan jag göra?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det fråga om dispositiva tvistemål, dvs mål där förlikning är tillåten, kan rätten under vissa omständigheter meddela en s.k. tredskodom. En tredskodom kan meddelas av olika anledningar, men en vanlig situation är den att svaranden inte avgett något svaromål i enlighet med 42 kap. 7§ Rättegångsbalken (RB). För att bli meddelad en tredskodom på grund av detta förutsätts att domstolen meddelat svaranden om att detta kan komma att meddelas mot denne, 42 kap. 11§ RB. Av din bakgrundsinformation framgår inte anledningen bakom din tredskodom, men gemensamt för de lagar som reglerar omständigheterna där en sådan kan aktualiseras är att du ska bli informerad om att "tredskodom annars kan komma att meddelas". Ifall tredskodom meddelats har du rätt att ansöka om återvinning inom en månad från det att domen meddelats. Om återvinning däremot inte sökts står domen fast, 44 kap. 9§ RB.Du har uppgivit att du inte känt till tredskodomen vilket du borde gjort vidare som din återvinningsfrist har löpt ut. Det finns inte så mycket att göra i din situation, men om det är så att du faktiskt inte blivit informerad om att tredskodom kan komma att meddelas mot dig innan den meddelats kan detta utgöra ett rättegångsfel som jag råder dig att kontakta våra jurister om.Vad gäller att du blir nekad jobb pga. tredskodomen är detta något som är upp till arbetsgivaren att bestämma. Det är arbetsgivaren som bestämmer vem denne vill anställa och inte. De inskränkningar man kan angripa arbetsgivaren med är ifall denna skulle neka dig anställning utifrån någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Detta blir inte aktuellt i ditt fall. Det enda jag kan råda är därför att fortsätta söka arbete hos olika arbetsgivare, alternativt kontakta Arbetsförmedlingen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.