Krävs läkarintyg när ombudet blivit sjuk och inte kan inställa sig vid huvudförhandling? Vem betalar vittneskostnaderna vid inställd huvudförhandling?

2021-04-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Det handlar om en utsatt dag för huvudförhandling i ett tvistemål. Motpartens ombud har blivit sjuk. Finns det några regler om hur lång tid innan dagen för huvudförhandlingen som ombudet måste meddela tingsrätten att han blivit sjuk? Krävs läkarintyg? Vad händer med vittnen som har rest till staden där tingsrätten finns? Kan dessa få ersättning när huvudförhandlingen ställs in? Tacksam för svar.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!"Laga förfall" att inte infinna sig vid huvudförhandling"Laga förfall", som det benämns i lagtexten, är när t.ex. ett ombud av något giltigt skäl inte kan närvara vid en huvudförhandling, 32 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Den som påstår sig ha haft giltigt skäl (laga förfall) för att inte dyka upp på en förhandling har i allmänhet bevisbördan för det påståendet. Vad gäller laga förfall på grund av sjukdom krävs i regel ett läkarintyg. Av läkarintyget ska det framgå att personen inte kan närvara eller att det inte rimligen kan begäras att personen kan närva p.g.a. sjukdomen. Tiden för att anmäla laga förfall till rättenI 32 kap 4 § 2 stycket RB anges att den som ska infinna sig vid en förhandling och en omständighet uppkommer som gör att denne inte kan dyka upp ska personen göra anmälan om det "omedelbart" till rätten. Det innebär alltså att om ett ombud p.g.a. sjukdom inte kan komma till huvudförhandlingen så måste denne direkt höra av sig till rätten och meddela sin frånvaro (med sjukintyg). Vidare får rätten därefter ta ett beslut om anmälan utgör ett laga förfall och att huvudförhandlingen ska flyttas. Om personen inte gör detta, dvs. inte anmäler sin frånvaro direkt hen får vetskap om omständigheten eller att det inte föreligger laga förfall, kan personen åläggas att ersätta de kostnader hen eventuellt vållat genom att huvudförhandlingen ställdes in, 18 kap 7 § RB. Kostnader för vittnen för inställelse vid huvudförhandlingSom nämnt ovan, om ombudet inte haft laga förfall och huvudförhandlingen inte kan genomföras, kan det bli så att ombudet får betala för t.ex. vittnenas kostnader m.m. som uppstått tillföljd av att huvudförhandlingen ställdes in. Ett vittne har rätt till viss ersättning och i tvistemål ska ersättningen som huvudregel betalas av den part som åberopat vittnet, 36 kap. 24 § 2 stycket RB. Ersättningen som ett vittne har rätt till är nödvändiga resekostnader, uppehälle och förlorad arbetsinkomst, 36 kap 24 § 3 stycket RB. Ersättningen som ett vittne har rätt till ska alltid fastställas av rätten, dvs. vittnet ska vid förhandlingen uppge vilka kostnader denne har haft, med uppvisande av kvitto etc. Hoppas du fått svar på din fråga! Mvh

Vad betyder det att domstolen ex officio avvisar en talan på grund av bristande talerätt?

2021-03-24 i Domstol
FRÅGA |HejBetyder ex officio att tingsrätten skall avvisa en framställan om talerätt direkt vid framställan om en stämning ?Om inte kan det bli rättengångsfel ?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Talerätt som processhinderTill att börja med vill jag bara påpeka att det är olika förutsättningar beroende på vilken typ av mål det rör sig, civilrättsligt mål eller straffrättsligt mål, i fråga om vem som har talerätt. Vidare är det skillnad i vissa avseende om domstolen ex officio ska avvisa ett mål, beroende på vilken typ av fråga som talerätten rör, om det är frågan om en processuell eller materiell talebrist. Vad processuell talerätten kort innebär, är helt enkelt att det ska vara "rätt parter" som för talan avseende frågan som ska behandlas i rättegången. Som exempel kan anges fallet att en åklagare väljer att åtala i ett mål där målsägande har exklusiv talerätt, vilket är fallet för förtal i 5 kap 1 § och 5 kap 5 § 1 stycket brottsbalken (1962:700). I det fallet att det skulle röra sig om en materiellrättslig talerätt, alltså att parternas talerätt hänför sig till det omstridda rättsförhållandets "subjektiva sida", alltså något som har att göra med själva saken, ska käromålet i sådana fall ogillas. T.ex. i ett tvistemål tillkommer talerätten enbart borgenären till en den specifika fordran, om talan väcks av någon annan en borgenären, ska då talan ogillas.När ska rätten ex officio avvisa ett mål på grund av bristande talerätt? Huvudregeln är att domstolen ex officio ska beakta processhinder. Om domstolen finner vid en ansökan om stämning att det brister i talerätten i någon av parterna, ska domstolen avvisa målet, 34 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Vad det innebär att domstolen agerar ex officio är helt enkelt att rätten ska avvisa käromålet oberoende av om någon av parterna har gjort en processinvändning. Undantag från huvudregeln är dock när det är frågan om s.k. dispositiva processhinder, dessa kräver alltså att någon av parterna invänder för att processhinder ska anses föreligga. Bristande processuell talerätt är dock ett tvingande processhinder och föranleder att käromålet ska avvisas ex officio av rätten. Vad händer om domstolen inte avvisar ett tvingande processhinder ex officio?Om domstolen missar att ex officio avvisa ett mål och fullgör ett mål då det föreligger ett tvingande processhinder utgör det ett rättegångsfel. Det som man som berörd part då kan göra är att t.ex. ansöka om återförvisning till hovrätten, som i sin tur avgör om målet återvisas till tingsrätten som i sin tur måste ta upp målet för ny prövning, 50 kap. 29 § RB (för tvistemål) och 51 kap. 29 § RB (för brottmål). Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

När ska information ges om vad ett förhör handlar om?

2021-01-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej om man blir kallad till förhör av polisen (tex. Att de ringer till en) har man inte rätt att få veta vad man är kallad för? Alltså bör man inte få veta om man är kallad till tex. vittnes förhör, eller rent allmänt bara vad förhöret handlar om? Eller får man enbart veta det när man är på plats för själva förhöret?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhör under förundersökningUnder en förundersökning får förhör hållas med varje person som kan antas ha information av betydelse för utredningen, 23 kap 6 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Utgångspunkten är att den som ska förhöras ska kallas till förhöret i god tid innan förhöret ska genomföras, 5 § 2 st. förundersökningskungörelse (1947:948) (FUK). Kallelsen har inga formkrav, den kan vara både muntlig, t.ex. via telefonsamtal eller skriftlig. Information om vad förhöret gällerInnan förhöret börjar har personen rätt att informeras om anledningen till förhöret. Det ska göras eftersom den som ska förhöras ska få klarlagt vilken situation det rör sig om och varför just den personens uppgifter kan vara viktiga för utredningen. Hur omfattande den informationen är avgörs i det enskilda fallet. Om förhörspersoner är eller kan komma bli misstänkt för brottet under förhöret så räcker det dock inte med att enbart säga att det rör sig om ett "kriminalärende" eftersom förhörspersonen måste få tillfälle att bedöma om hen kan behöva juridisk hjälp m.m. SlutsatsDet finns inget krav på att poliserna redan i kallelsen ska upplysa om vad förhöret kommer att gälla. Det finns bara krav på att informationen ska ges INNAN förhöret börjar. Om du blir kallad via telefon, skadar det dock inte att fråga vad förhöret gäller, men du har ingen rätt att få informationen just precis då. Polisen/förhörsledaren kan bestämma att informationen ska delges dig när du är på plats. Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Går det att polisanmäla en händelse igen efter att förundersökningen lagts ner i brist på bevis?

2021-04-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, när jag var 8 vart jag sexuellt utsatt av en man som var nära till familjen. Vi anmälde de samma år men de vart nerlagt för han sa att han inte kom ihåg, och och de fanns inte tillräckligt med bevis. Provade att anmäla när jag blev äldre igen men blev samma sak. Han har nu blivit dömd för barnpornografi brott. går de att nu anmäla honom igen när de finns mer som stödjer händelsen jag vill anmäla?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till och börja med vill jag bara beklaga det du har blivit utsatt för och hoppas att du mår så bra du kan må idag trots omständigheterna. PreskriptionstiderBeroende på vilken sorts sexuell handling du har blivit utsatt för gäller olika preskriptionstider. Vad åtalspreskriptionen innebär är det efter en viss tid inte längre är möjligt att döma personen till påföljd för brottet, däremot kvarstår möjligheten till att begära skadestånd. Eftersom jag inte vet vilket år du blev utsatt och vilken typ av brottsrubricering gärningen har är det svårt för mig att bedöma vilken preskriptionstid brottet har. Som exempel är straffskalan för brottet "våldtäkt mot barn" längst 2 år och högst 6 år, vilket innebär att preskriptionstiden för det brottet är 10 år, 35 kap.1 § 3.p brottsbalken (1962:700). Det betyder i så fall att det inte är möjligt att återuppta en förundersökning/inleda en ny förundersökning efter att det gått tio år sedan gärningen begicks. Anmäla igen?När en förundersökning läggs ner finns det möjlighet att återuppta förundersökningen om det tillkommer nya bevis eller uppgifter, t.ex. genom att du gör en ny polisanmälan med den nya informationen. Som nämnt ovan är det enda definitiva slutet på en förundersökning att brottet har preskriberats. Däremot är det svårt för mig att säga om det hjälper ditt fall att personen du blivit utsatt av nu blivit dömd för barnpornografibrott. Det görs såklart en enskild bedömning utifrån ditt fall och att du anmäler händelsen igen kan det medföra att polisen/åklagaren väljer att återuppta förundersökningen och förhör personen en gång till. Det kan således vara värt att testa anmäla en gång till, men det är inte säkert att det leder någonstans. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Mvh

När blir jag underrättad om en polisanmälan mot mig?

2021-01-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! För ungefär tre veckor sedan träffade jag en tjej på nätet, hon kom hem till mig och vi hade sex. Jag var noga med att få tydligt verbalt samtycke till det, eftersom hon var 16 och jag betydligt äldre, 29. Två dagar senare påstår hon att hon inte alls gått med på att ha sex, säger att hon har anmält mig för våldtäkt och låter som att hon verkligen är skadeglad att hon ska förstöra mitt liv. Jag hade panikångest hela kvällen och natten, men valde att blockera henne överallt för att slippa någon fortsatt kontakt. Nu har det gått runt tre veckor och jag har inte hört ett ord varken från henne eller någon som känner eller är släkt med henne, och har inte heller blivit kontaktad för att kallas till förhör eller något sådant. Jag tror och hoppas att det inte blir något av det här, och jag vet ärligt talat inte ens om det är sant att hon anmält mig. Oavsett så har jag mått och mår fortfarande jävligt dåligt av allt det här. Så min fråga är, om det är en lögn att hon anmält, eller om det läggs ner eller slutar på något annat sätt som inte leder till förhör, rättegång osv., hur och när får jag veta det i så fall? Känner att jag måste få höra att det "är borta" för att kunna gå tillbaka till mitt normala liv igen.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Våldtäkt?Om ni båda har deltagit frivilligt under hela samlagets genomförande så utgör handlandet inte ett brott. Vid bedömningen om deltagandet i ett samlag är frivilligt ska särskilt beaktas om frivilligheten kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt, 6 kap 1 § brottsbalken (1962:700).Huvudregeln kan man säga är att den som deltar frivilligt i ett samlag ger uttryck för sin vilja att delta, om det inte förekommer något sådant uttryck, bör deltagande förstås som att det inte är frivilligt. I ditt fall verkar det som att tjejen uttryckt sin vilja. Att poängtera är dock att frivilligheten ska bestå under HELA samlaget, dvs. om hon skulle gett uttryck för att hon inte vill delta efter det att hon först sagt ja, så betyder det att det inte längre föreligger en frivillighet. En person har således rätt att "ångra" sig när som helst UNDER ett samlag och om den andra personen fortsätter med den sexuella handlingen efter den tidpunkten, utgör det troligast ett brott. Däremot har en person inte rätt att i EFTERHAND återta sitt samtycke om det förelåg ett giltigt samtycke under samlagets genomförande. Dvs. om det var så att tjejen du låg med samtyckte under hela dess genomförande, kan hon således inte i efterhand återta frivilligheten. Underrättelse om anmäld för brott Om det är så att hon anmält dig för våldtäkt och en förundersökning inleds kommer du att kallas på förhör. Om förundersökningsledaren anser att du är skäligen misstänkt för brottet (för skälig misstanke krävs viss konkret bevisning som talar för att det är sannolikt att du begått brottet), kommer du att bli delgiven om detta vid förhöret, 23 kap 1 § och 23 kap 18 § 1 st. rättegångsbalken (1942:740) (RB). Om förundersökningen läggs ner efter ditt förhör, kommer du bli underrättad om det, 23:4 2 st. RB och 14 § förundersökningskungörelsen (1947:948). Om det däremot är så att tjejen bara har polisanmält dig och det tas beslut om att ingen förundersökning ska inledas, så har polisen ingen skyldighet att underrätta dig om anmälan. Vidare kommer du inte heller blir underrättad om anmälan om det är så att en förundersökning inleds men att den senare läggs ner innan du hörts. SlutsatsSvaret på din fråga blir således att du tyvärr inte kommer få veta om du blivit polisanmäld eller inte såtillvida att du inte kallas till förhör och blir delgiven skäligen misstanke om brott. Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

En väktare kan göra envarsgripande och kan även dömas för olaga frihetsberövande under vissa förutsättningar

2020-12-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, undrar en sak om olaga frihetsberövande. Om t.ex en väktare misstänker att en person eventuellt olovligen tagit något från en butik utan att betala, men senare visade det sig att personen inte har gjort något kan då (4. kap 2 § BrB) vara aktuell här? Och vad krävs för att en väktare ska kunna göra ett envarsgripade, måste de vara 100 % säkra eller kan de bara tro? Tack.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Väktares befogenheterVäktare har på samma sätt som övriga, "vanliga", medborgare enbart rätt till s.k. envarsgripande. Förutsättningarna för att kunna göra ett envarsgripande finns reglerat i 24 kap 7 § 2 stycket rättegångsbalken (RB). Där föreskrivs "om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman". Förutsättningarna för envarsgripandeMöjligt att göra ett envarsgripande för brottet stöld/ringa stöld?Den begår en stöld kan dömas till fängelse i högst två år, 8 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Den som begår ringa stöld, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, 8 kap. 2 § BrB. Det innebär att om en väktare ser ett av ovanstående brott, skulle det kunna vara aktuellt med ett envarsgripande. Däremot så betyder formuleringen "på vilket fängelse kan följa" i 27 kap. 7 § 2 st. RB att det inte bara är den formella straffskalan ska tas i beaktning, väktaren ska även ta hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan påverka den förväntade påföljden i mildrande eller skärpande riktning. Det här innebär dock att det kan vara svårt för en enskild person att göra den bedömningen. Enl. vissa uttalanden i doktrin, anses att "den mest betydelsefulla frågan när det gäller envarsgripande är gränsdragningen mellan tillåten åtgärd i form av ett envarsgripande och huruvida den som griper gör sig skyldig till straffbar gärning i form av olaga frihetsberövande eller ofredande". MisstankegradenDet är efter envarsgripandet och när väktaren överlämnar den gripne till närmaste polisman som bedömningen görs om gripandet är berättigat eller inte. Det som sker är alltså att polismannen prövar om gripandet är befogat och ska övertas av polisen. Är det så att polismannen inte övertar gripandet ska den gripne omedelbart friges. För gripande, enl. 24 kap 7 § 1 stycket RB krävs "sannolika skäl", det innebär att "omständigheterna ska vara sådana att vid en objektiv bedömning misstanke kommer framstå som berättigad" enl. SOU 1938:44 s.298. Annat uttryckt kan man säga att det ska åtminstone vara mer sannolikt att den misstänkte har begått brottet än att så inte är fallet. (däremot vid s.k. utredningsgripande, är det tillräckligt med skälig misstanke.). Dvs, väktaren behöver inte vara 100% säker på sin sak, men det räcker inte med att bara "tro" någonting. Det ska någonstans anses som en berättigad misstanke. Under vilka förutsättningar kan en väktare göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande? Finns en del rättspraxis på området, t.ex. Göta hovrätt mål B 1395-12, där en väktare dömdes för olaga frihetsberövande för att han inte tillräckligt snabbt kontaktade polisen för att överlämna ett envarsgripande utan i stället vidtog åtgärder som gick utöver vad som är tillåtet vid ett envarsgripande. I målet hade väktaren sett en person ta ett smycke av mindre värde från en butik. Väktaren hade därefter följt efter personen och stoppade denne när hon var påväg ut ur gallerian. Han hade därefter med våld fört den gripne till ett omklädningsrum där han hade kvar denne i ca 15 minuter. Den gripne hade försökt ta sig därifrån men inte tillåtits till detta av väktaren. HovR menade att det var tillåtet att göra envarsgripandet i den första delen som avsåg att föra den gripne till en butiks omklädningsrum. Däremot var det inte berättigat att hålla kvar den gripne där under 15 minuter utan att kontakta polisen, väktaren dömdes således till olaga frihetsberövande. Värt att nämna är att den gripne inte visade sig ha på sig något smycke, men detta gjorde inte att envarsgripandet i sig var otillåtet till en början, innan väktaren stängde in den gripne. Dvs, det är inte möjligt att efter ett envarsgripande, utan att kontakta polis, låsa in den gripne eller på annat sätt ta denne i förvar. Däremot kan det vara möjligt att låta den gripne få vänta på polis t.ex. i ett kontor. Däremot om den gripne inte vill detta, är utrymmet för att förflytta den gripne från platsen relativt begränsad, om inte obefintligt (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2000/01 s.160). I sådana fall kan alltså en väktare, eller någon annan som agerar liknande vid ett envarsgripande, göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande. Hoppas du fått svar på din fråga!MVH