Envars rätt att gripa någon med tillträdesförbud

2021-10-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Ang tillträdesförbud till butik: har envar rätt till ett frihetsberövande om personen överträder ett sådant beslut? Fängelse finnns på straffskalan... Jag förmodar personen måste först säkert identifieras och tillträdesbeslutets aktualitet kontrolleras.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om envar har rätt att frihetsberöva (d.v.s. gripa) en person som bryter mot ett tillträdesförbud till butik. Det korta svaret på din fråga är ja, envar har rätt att gripa en person som begår en sådan överträdelse. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller. Näringsidkares rätt att bestämma vem som vistas i butiken Normalt sett kan den som förfogar över en plats bestämma vem som får vistas där. Denna rätt är emellertid inte oinskränkt och får exempelvis inte utnyttjas i strid med förbudet mot diskriminering i 16 kap. 9 § brottsbalken.Så länge den som förfogar över butiken alltså inte gör sig skyldig till diskriminering kan hen neka vissa personer tillträde till platsen, t.ex. därför att de vid tidigare tillfällen har gjort sig skyldiga till stölder eller helt enkelt därför att personen inte är önskvärd som kund.I mars 2021 trädde en ny lag i kraft, lagen (2021:34) om tillträdesförbud till butik, som innebär en möjlighet till straffsanktionerat tillträdesförbud till butik. Ett beslut om tillträdesförbud till en butik fattas av åklagare efter ansökan av enskilda butiksinnehavare eller polisen. (6 § nämnda lag)Den som bryter mot ett tillträdesförbud döms, enligt 22 § samma lag, för överträdelse av tillträdesförbud till böter eller fängelse i högst sex månader. Som du själv påpekat i din fråga kan alltså fängelse följa som påföljd, vilket innebär att reglerna om envarsgripande blir aktuella. När får man utöva ett envarsgripande?Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. (24 kap. 7 § st. 2 rättegångsbalken)För att få utöva ett envarsgripande krävs alltså tre saker. Först och främst krävs det att ett brott har begåtts. I och med att en person med tillträdesförbud till en butik trots förbudet vistas där, är detta krav uppfyllt. För det andra krävs att det aktuella brottet måste ha fängelse i straffskalan, vilket vi redan har konstaterat är fallet i detta scenario. Slutligen ska gärningsmannen påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Det innebär att man inte kan gripa personen preventivt eller en alltför lång stund efter det att brottet begåtts. Rätten att utöva ett envarsgripande gäller envar. Det är således inte bara polis eller ordningsvakt som får göra ett sådant gripande. Näringsidkaren själv, butikspersonal eller i stort sett vem som helst kan alltså utöva denna rättighet att gripa den som bryter mot tillträdesförbudet ifråga. Viktigt att komma ihåg är dock att man kan riskera att genomföra ett felaktigt envarsgripande. Om man felaktigt berövar en annan människa friheten kan man själv bli skyldig för brottet olaga frihetsberövande. (4 kap. 2 § brottsbalken) Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får butikspersonal visitera folk?

2021-08-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej det.är vanligare nu för tiden att personal i butiker typ Willys eller ICA m fl visiterar folk att de vill titta i ens påsar eller ryggsäck för o kontrollera om man stulit.saker i butiken?Även vakter i butiken kan visitera.Min fråga är det tillåtet rent lagligt o visitera folk som besöker butiker.Det.måste ju finnas misstanke om brott mm.Det.är.ju kränkande o bli utsatt av detta.Kan ni förklara? Vad säger lagstiftningen? Mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om butikspersonal har rätt att visitera folk. Det korta svaret på frågan är att butikspersonal inte har någon rätt att visitera folk, innebärande att de alltså inte har någon befogenhet att gå igenom någons påsar eller ryggsäck. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller. Butikspersonal har ingen rätt att visitera folkAtt kroppsvisitera någon är ett straffprocessuellt tvångsmedel som polisman får använda sig av om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden kan bli fängelse. Exempel på för din fråga relevanta brott där fängelse kan bli påföljden och visitation således kan komma att användas är ringa stöld (tidigare snatteri) och stöld. Visitation får då endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. (28 kap. 11 § rättegångsbalken)Butikspersonal eller väktare har med andra ord ingen laglig rätt att visitera någon, alldeles oavsett om de misstänker att denne har stulit något. De får alltså inte tvinga någon till att exempelvis öppna sin väska. Däremot finns det ingenting som stoppar butikspersonal/väktare (eller någon annan civil person heller för den delen) från att be om att få kolla i någons ryggsäck/väska eller liknande. Har personal bett dig att visa innehållet i en väska och du väljer att visa dem det, har det hela skett med samtycke och är då fullt lagligt. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är det värt att överklaga och vad innebär villkorlig dom?

2021-07-08 i Domstol
FRÅGA |HejBlev dömd till villkorlig dom samt dagsböter 250kr/50 dagar för "stöld" En av nämndemännen ogillade åtaletHar tio dagar på mig att överklaga i hovrätten.Hur stor chans har jag att bli frikänd eller fälld???Villkorlig dom är som jag förstod två år "prov tid". Vad händer då efter dem två åren?Vänligen
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du dels undrar över hur stor chans det är att du blir frikänd eller fälld om du överklagar tingsrättens dom till hovrätten, dels vad villkorlig dom innebär. Är det värt att överklaga?Huruvida du bör överklaga tingsrättens dom kan jag tyvärr inte svara på då det beror på många omständigheter som jag inte känner till. Du bör själv fundera på om du tycker att det är värt att gå igenom en domstolsprocess till och vilka möjligheter du tror dig ha att bli frikänd. Tycker du dig ha stark bevisning som talar för att du borde bli frikänd och att bevisningen som fick dig fälld samt tingsrättens argument är bristande så kan det vara värt att överklaga. Det är alltså i princip omöjligt att säga hur stor chans du har att bli frikänd. Däremot kan jag informera om att så länge inte åklagaren i brottsmålet också överklagar domen så kommer du inte kunna dömas till ett hårdare straff än påföljden du fick i tingsrätten. Om du överklagar utan att åklagaren också överklagar kommer du alltså endast kunna få lindrigare eller samma påföljd som tidigare. Du kan läsa mer om att överklaga till hovrätten här.Vad innebär villkorlig dom?Villkorlig dom döms man för istället för fängelse och som du själv beskrev det är det på sätt och vis en prövotid. Det innebär att om du begår något nytt brott under de två åren så kan prövotiden förlängas eller omvandlas till någon annan påföljd (exempelvis fängelse). Under prövotiden ska du alltså vara skötsam samt efter förmåga försöka att försörja dig. (27 kap. 3 och 4 § brottsbalken)En villkorlig dom bör således inte ha så stor påverkan på hur man lever en normal vardag och så länge man sköter sig är det alltså ingen större skillnad på livet under den villkorliga domen och efter.Du kan läsa mer om villkorlig dom på kriminalvårdens hemsida här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

För- och nackdelar med långa häktningstider

2021-04-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en uppgift i privatjuridik där jag skriver om häktningstiden i Sverige så jag undrar om det finns några fördelar med att de misstänkta kan sitta så länge i häkte?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det finns några fördelar med att tillåta långa häktningstider, och i sådana fall vilka dessa fördelar är. Nedan kommer jag såldes redogöra för några av de för- och nackdelar man kan se med att tillåta just långa häktningstider. Av intresse kan förövrigt vara att reglerna om häktning framgår av rättegångsbalkens 24 kap. vilket jag även har skrivit lite om här. Som du verkar ha förstått tillåter vi i Sverige relativt långa häktningstider, det är till och med så att vi inte har någon maxgräns för hur länge man kan sitta häktad. Däremot måste en häktesförhandling ske löpande senast var fjortonde dag för att säkerställa att det fortfarande finns grund för att behålla den misstänkta personen i häktet. (24 kap. 18 § 3 st. rättegångsbalken)Fördelar med att tillåta lång häktningstidFör att förstå vilka fördelar det finns med att tillåta långa häktningstider hjälper det om man förstår syftet med häktning. Enkelt sagt kan man säga att man får häkta någon om den på sannolika skäl är misstänkt för ett brott och om det finns risk för personen (1) undandrar sig lagföring eller straff, (2) genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar utredningen, eller (3) fortsätter begå brott. Detta i väntan på att eventuellt åtal ska väckas. Till att börja med är alltså en fördel med möjlighet till långa häktningstider att man ser till att den misstänkta inte "går under jorden" eller flyr till en onåbar plats under hela den tid som krävs för att ett eventuellt åtal ska väckas. På samma sätt undviker man att den misstänkte förstör för den pågående utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Om man skulle sätta en maxgräns för häktningstiden skulle det alltså kunna leda till att den misstänkte personen kommer ut från häktet och hinner företa sådana handlingar som man just vill motverka. Att tillåta långa häktningstider ger alltså bättre förutsättningar för brottsbekämpning och lagföring. Därutöver fungerar även häktningen som ett skydd för brottsoffret och allmänheten. Nackdelar med att tillåta lång häktningstidEtt par av de nackdelar man kan se med att tillåta långa häktningstider är att det inte finns någon förutsägbarhet för den häktade, den vet alltså inte hur länge den kommer att behöva sitta häktad i väntan på att antingen bli frisläppt eller åtalad.Därutöver kan man även koppla långa häktningstider till mänskliga fri- och rättigheter. Eftersom man vid häktning ännu inte har dömts för något brott ska man inte behöva sitta häktad längre än nödvändigt. Att tillåta långa häktningstider gör möjligtvis att utredning inte sker så skyndsamt som den borde.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man överklaga en godkänd bot?

2021-09-11 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej jag fick böter på 2500:- för inte "Stannat vid stoppplikt" jag var med en kompis i bilen och kollade höger och vänster innan jag svängde. Det fanns inga bilar på vägen.Sen kom en polisbil på andra sidan vägen som svängde och körde efter och stoppade oss. Han säger att vi inte stannad fast att vi sa att vi gjorde. Han gav mig en bot och nu rädd att transportstyrelsen ska ta mitt körkort. Han hade redan bestämt liksom att han ska ge böter och inte brydde sig. Kan man överklaga om man godkänt en bot? Jag ville inte neka för jag ogillar tingsrätt osv vill inte ha med sånt att göra.
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är möjligt att överklaga en bot som du fick av en polis och som du redan har godkänt. Det korta svaret på din fråga är att det är möjligt att överklaga redan godkända böter, men bara om vissa specifika förutsättningar är uppfyllda. I det följande går jag igenom vad som krävs för att du ska kunna överklaga en bot som du redan har godkänt. Reglerna om polismans rätt att dela ut böter (eller föreläggande av ordningsbot som det heter) återfinns i rättegångsbalken, hädanefter förkortat RB.Föreläggande av ordningsbotOrdningsbot är detsamma som vad man i mer dagligt tal brukar kalla för böter. När du bryter mot något såsom en trafikregel är det möjligt att polisen utfärdar ett förläggande av ordningsbot, vilket är ett förenklat sätt att fastställa ett straff istället för att ta det till domstol och helt enkelt innebär att du blir tilldelad böter. (48 kap. 1–2 § RB)När du har blivit tilldelad en bot kan du välja mellan att godkänna eller inte godkänna den. Genom att skriva under boten erkänner du till brottet och det betraktas då som att det vore en dom som har vunnit laga kraft, vilket innebär att det är ett beslut som inte längre kan överklagas på vanligt sätt. (48 kap. 3 och 9 § RB)När kan du överklaga en redan godkänd botSom sagt går det alltså inte att överklaga en redan godkänd bot genom de vanliga sätten man överklagar genom. Istället måste överklagan göras genom vad som kallas för extraordinära rättsmedel, vilket kan beskrivas som några speciella sätt man kan överklaga på om vissa specifika förutsättningar föreligger.För att på detta sätt få en ordningsbot undanröjd krävs att någon av följande förutsättningar föreligger:1) Om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring. Det vill säga om du exempelvis intill din underteckning på boten har skrivit en förklaring om att du inte anser att du har begått ett brott.2) Om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggandet bör anses ogiltigt. Denna punkt tar främst sikte på sådana formella fel som att polismannen inte hade någon rätt att utdela böter för den typen av brott som begåtts.3) Om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag. Denne punkt tar, till skillnad från punkt 2, sikte på sådana materiella fel som att polismannen skulle ha tolkat lagen felaktigt och egentligen inte fick tilldela dig en ordningsbot eftersom du inte bröt mot någon lag.(59 kap. 6 § RB)Vad gäller i ditt scenarioFör att du ska kunna överklaga boten krävs alltså att minst en av de tre punkterna ovan är uppfyllda. Huruvida någon är det kan jag tyvärr inte svara på utan det vet nog bäst själv. Angående vad som gäller vid stopplikt kan jag tillägga att det lagen säger är att du ska stanna vid stopplinjen (om stopplinje saknas ska du stanna i höjd med stoppskylten) och att du inte får åka ut på den korsande körbanan innan du försäkrat dig om att det kan ske på ett säkert sätt. Med andra ord måste du stanna bilen så att den står helt stilla och se dig om innan du får fortsätta. (3 kap. 19 och 5 § trafikförordningen)Om du går i tankarna att överklaga kan det vara bra att även fundera på om det är värt att överklaga, vilket jag har skrivit mer om här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Utsatt för brott, vad ska jag göra nu?

2021-07-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man lagt handpenning på ett fordon o sedan upptäcker att fordonet redan är sålt Lurade på 15 000kr o det finns swisch som bevis hur stor är chansen att det blir ett ärende
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur stor chansen är att polis eller åklagare ska engagera sig och driva en brottsutredning i ditt ärende om du gör en anmälan om att du har blivit utsatt för bedrägeri. Det är dock tyvärr väldigt svårt att säga någonting om hur stor en sådan chans är. Med beaktande av att det kanske inte är ett så allvarligt brott att utredningen kommer ledas av åklagare utan istället av polis (vilka redan har en hög arbetsbelastning) så finns det en risk att ärendet blir nedlagt om inte bevisen är väldigt tydliga och konkreta. Även om jag alltså inte kan svara på exakt hur stor chansen är att det blir ett ärende av ditt beskrivna scenario så kommer jag i det följande kort redogöra för några alternativa tillvägagångssätt.Göra en polisanmälan Brottet som du har blivit utsatt för är bedrägeri vilket i lagtextens mening innebär att någon (bedragaren) utför en vilseledande handling som förmår en annan person (dig) att göra något som resulterar i vinst för den som vilseleder och förlust för den som blir vilseledd. (9 kap. 1 § brottsbalken)I ditt beskrivna scenario har bedragaren gjort en vinst i form av den av dig erlagda handpenningen och det är till följd av att hon/han utfört den vilseledande handlingen att sälja något till dig. Den erlagda handpenning som innebär bedragarens vinst är även det som innebär en förlust för dig och således blir den nämnda regeln om bedrägeri aktuell. Det finns några alternativ för hur du kan gå tillväga i detta fall. Självklart är det första att försöka ta kontakt med personen som du har betalat handpenningen till och försöka få tillbaka pengarna därigenom. Fungerar inte det kan du göra en polisanmälan och hoppas på att polis/åklagare engagerar sig i ärendet. Polisanmälan kan du göra här. Väcka ett enskilt åtal Om du har valt att göra en polisanmälan och det således är du som är målsägande (den som blivit utsatt och angivit brottet) och åklagare därefter väljer att lägga ned utredningen, kan du välja att väcka vad som kallas för ett enskilt åtal. (20 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken).Jag har tidigare skrivit mer om enskilt åtal här.Påbörja en privat rättsprocessSom ett alternativ till en polisanmälan och enskilt åtal finns alltid möjligheten för dig att inleda en privat rättsprocess. Genom att lämna in en stämningsansökan till domstol (tingsrätten på den ort där den som har bedragit dig bor) med kravet att hon/han ska betala tillbaka den av dig erlagda handpenningen. I stämningsansökan beskriver du händelseförloppet såsom du har uppfattat det och bifogar även de bevisuppgifter du har (t.ex. skärmdumpar på den av dig nämnda swish-betalningen samt eventuella konversationer du har haft med motparten).Stämningsansökan hittar du här.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vän kört för fort med min bil inför fartkamera

2021-06-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej min kompis körde min bil och fastnade på en fartkamera, körde 9 km för fort. Nu har jag fått ett brev från polisen som säger att jag har kört fordonet. Jag nekade. Har nu varit med om ett telefonförhör där polisen frågade om jag åkte med och jag svarade ja. Jag argumenterade även för varför det inte kan vara jag på bilden. Då sa dom att ärendet skulle åka till åklagare och det enda jag kan komma undan med är att säga vem som körde bilen. Min fråga; kan man verkligen fälla mig när det inte är jag som körde bilen?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över dels om du som ägare till en bil som har använts av en vän till dig vid fortkörning inför en fartkamera, är skyldig att uppge vem det var som körde bilen; dels om du kan bli ansvarig för kortkörningen även om det inte var du som körde bilen. Bakgrunden till frågan är att en vän till dig körde för fort med din bil och då blev fotat av en fartkamera och att du nu har blivit kontaktat av polisen. Bara den som kör bilen kan drabbas av böterVid framförande av fordon har vi i Sverige något som kallas för föraransvar. Det innebär (till skillnad från ägaransvar) att det är föraren av fordonet som ansvarar för exempelvis eventuella fortkörningar. Således kan inte ägaren av ett fordon drabbas av en fortkörningsbot som någon annan orsakat då den framfört ägarens fordon.Du behöver inte uppge vem det var som körde din bilNär polisen får in en bild från en fortkörningskamera så kommer de att jämföra bilden på föraren av bilen med ett pass- eller körkortsfoto föreställande ägaren av bilen. I vissa fall är det tydligt att det inte är ägaren till bilen som har kört för fort, då kontrollerar polisen vanligtvis om det kan vara någon närstående till ägaren som har kört bilen (ex. make eller barn). Om det inte heller ger någon träff brukar en förfrågan skickas till ägaren av fordonet där hen ombeds uppge vem det var som körde bilen. Även om du som ägare vet vem det var som körde bilen vid det aktuella tillfället har du ingen skyldighet att lämna den uppgiften till polisen. Ur en samhällsmoralisk synvinkel kan ett sådant handlade såklart diskuteras, men det finns ingen lag som säger att du som ägare är skyldig att uppge vem som körde fordonet. I andra fall kan polisen göra bedömningen att föraren av bilen på fotot från fortkörningskameran är så pass lik dig som ägare till fordonet att de anser att det förmodligen är du som har framfört fordonet vid det aktuella tillfället. De kommer då att ta kontakt med dig där du får möjlighet att erkänna till hastighetsöverträdelsen. Om det inte är du som har framfört fordonet kan du istället neka till överträdelsen. Du kan då räkna med att bli kallad till ett kompletterande polisförhör där de får se dig i verkligheten. Om polisen väljer att gå vidare med ärendet på detta sätt bör du alltid be om att få se bilden för att du själv ska kunna avgöra hur lik personen som kör fordonet är dig. I slutändan är det domstol som avgör om fotot från fartkameran räcker som bevisning eller inte och genom att själv titta på bilden kan du göra en egen bedömning av din eventuella framgång med nekandet. Om bilden exempelvis är otydlig/suddig och skulle kunna föreställa vem som helst bör du komma med denna invändning. Om polis och åklagare ändå gör bedömningen att bilden räcker som bevisning mot dig och du ändå nekar är det som sagt domstol som tar det slutgiltiga beslutet. Sammanfattning Eftersom det inte var du som körde fordonet vid det aktuella tillfället, utan du är enbart den som står som ägare till fordonet, är det inte du som ska drabbas av fortkörningsboten. Detta följer av att vi i Sverige har något som kallas för föraransvar.Vidare har du inte någon skyldighet att uppge vem det var som faktiskt körde fordonet. Om bilden däremot är väldigt lik dig och du misstänker att du kanske kan bli fälld för fortkörningen även fast det inte var du som körde bilen, bör du kanske fundera på om det är bättre för dig att ändå uppge vem det var som faktiskt framförde fordonet. Du kan läsa mer om polisens utredningar vid hastighetsöverträdelser inför fartkameror här. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får jag väcka åtal mot någon?

2021-02-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om en polisanmälan har blivit nerlagd, kan jag ändå anlita en advokat och "stämma" den misstänkte (alltså i samma ärende som polisanmälan)?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är möjligt för dig att väcka åtal mot någon om polisen lagt ned ärendet och att åklagare således inte har valt att väcka allmänt åtal. Det korta svaret på din fråga är att det är möjligt genom något som kallas för enskilt åtal. I det följande kommer jag utveckla vad det innebär och förklara vad som krävs för att få väcka enskilt åtal. Reglerna om rätten att väcka åtal finner du i rättegångsbalken (hädanefter RB). Allmänt åtalFör att förstå vad enskilt åtal innebär är det en bra utgångspunkt att börja med att fastställa att de flesta brotten som finns i brottsbalkens hör under kategorin av allmänt åtal. Det innebär att det för de flesta brotten är allmän åklagare som äger rätten att väcka åtal, inte den mot vilket brottet är begånget (målsägande). Att de flesta brotten som begås hör under allmänt åtal följer av att alla brott som inte är uttryckligen undantagna därifrån hör dit (20 kap. 3 § första stycket RB).Att det är just allmän åklagare som då äger rätten att väcka åtal följer av 20 kap. 2 § första stycket RB.Enskilt åtalDe undantagen som görs i brottsbalken för när åklagare inte får väcka talan utan när det istället är upp till dig som målsägande att göra det är vid brotten förtal och förolämpning (5 kap. 5 § brottsbalken).Därutöver får du som målsägande även väcka åtal för de övriga brotten (som normalt sett hör under allmänt åtal) om det är du som har angivit brottet och åklagaren beslutat att inte väcka något åtal (20 kap. 8 § första stycket RB).I ditt fallSom jag förstår ditt beskrivna scenario har åklagaren beslutat att inte väcka åtal i ditt fall, det beror vanligtvis på bristande bevisning. Utifrån vad jag har beskrivit ovan är det således möjligt för dig att kontakta en advokat om du vill det för att väcka ett enskilt åtal.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,