När har man rätt till en offentlig försvarare?

2021-06-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Dottern har blivit utsatt för husrannsakan men poliserna som utförde den sa vid flera tillfällen att hon inte var misstänkt för nåt De skulle beslagta allt det tekniska dvs. datorer, ipads, mobiler osv. Hon har blivit stoppad ett flertal ggr i bilen för att hon har i umgängeskretsen personer som blivit dömda för narkotikabrott mm. och poliserna sa då att hon inte skulle umgås med dessa och att de (poliserna) ville skrämma henne till detta. Kan hon få en offentlig advokat i detta läget?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det krävs att man är misstänkt för ett brott för att bli förordnad en offentlig försvarareSom jag förstår dig, är din dotter inte misstänkt för något brott. Rätten till en offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3a § Rättegångsbalken (RB). En förutsättning för att bli förordnad en offentlig försvarare är att man som huvudregel är misstänkt för ett brott som stadgar ett lägsta straff på sex månaders fängelse samt att man är anhållen eller häktad för det brottet. Den misstankegrad som rätten till en offentlig försvarare inträder, är när man är skäligen misstänkt. Skäligen misstänkt tillhör den lägre graden av misstanke och innebär att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen har begått den gärning som misstanken avser. Om din dotter skulle vara skäligen misstänkt för något brott, har hon rätt att bli underrättad om den misstanken i ett förhör enligt 23 kap. 18 § RB. Samtidigt som hon blir underrättad om misstanken, har förundersökningsledaren också ett ansvar att informera om rätten till försvarare samt om den finns förutsättningar att bli förordnad en offentlig försvarare (12 § Förundersökningskungörelsen) Som svar på din fråga så har din dotter inte rätt till en offentlig försvarare, vilket primärt beror på att hon inte är misstänkt för något brott. Därutöver krävs det också att hon som huvudregel är anhållen eller häktad för det brottet som hon är misstänkt för. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan målsägande bli skyldig att betala rättegångskostnader vid överklagan och hur går man tillväga om man är missnöjd med en advokat?

2020-12-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min mamma blev påkörd av en bilist i somras (hon cyklade). Detta skedde vid ett övergångsställe där bilisten hade väjningsplikt, något majoriteten av vittnena är överens om. Trots detta lutar sig domen (som frikände den tilltalade helt) mycket på ett vittne som påstår att både bilen och cyklisten kom från samma håll. Det vittnet uppgav dock från början att hon inte sett något förrän efter krocken skett. Att det vittnet ändrat sin historia betydligt är dock något som advokaten i målet inte ens påtalat. Advokaten påpekade inte heller att majoriteten av vittnena styrker min mammas version av händelsen. Jag tycker att advokaten gjort ett dåligt jobb, finns det något jag kan göra? Jag vill att mamma överklagar domen men hon är rädd att bli skyldig att betala rättegångskostnader ifall domen inte ändras. Stämmer det att man blir skyldig att betala rättegångskostnader om man förlorar ett överklagande?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag kan utläsa av din fråga och de begrepp du använder, förutsätter jag att din mamma har blivit utsatt för ett brott, dvs hon är målsägande i målet. Jag förutsätter också att brottet faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som väcker åtal. Vidare förutsätter jag också att bilisten är åtalad för brottet och därmed är att anses som den tilltalade i målet samt har en advokat. Hur går man tillväga om advokaten har gjort ett dåligt jobb?Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken (RB), är en advokat i sin yrkesroll skyldig att följa god advokatsed utifrån advokatsamfundets regler. En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot sin klient. Advokaten behöver därför inte ta hänsyn till övriga parter i processen, utan enbart fokusera på sin klients intressen. I frågan beskriver du hur du är missnöjd med advokatens agerande. Vad jag kan utläsa verkar det som att advokaten genom sitt agerande har försökt ta tillvara sin klients intressen, vilket är i enlighet med god advokatsed och därmed helt okej. En advokat står under advokatsamfundets tillsyn. Skulle man vara missnöjd med en advokat kan man göra en disciplinanmälan hos advokatsamfundet. Om disciplinnämnden finner att advokaten har agerat i strid med god advokatsed, kan advokaten bli tilldelad en disciplinär åtgärd såsom varning eller uteslutning. Du kan läsa mer om det här. Jag funderar dock på om det är så att du i din fråga menar att du är missnöjd över åklagarens agerande då åklagaren har en större roll under rättegången och ska lägga fram så pass fullständig bevisning att omständigheterna kan fastställas utan rimligt tvivel.Missnöjd med åklagarens agerande?Till skillnad från advokaten, är åklagaren skyldig att vara objektiv i sitt arbete vilket innebär att denna även ska lägga fram det som talar till den tilltalades fördel. Skulle det vara så att man är missnöjd med åklagarens agerande kan man göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) som har till uppgift att kontrollera statens agerande över medborgarna. Det som är viktigt att poängtera är att JO inte ändrar domar eller beslut. Är det så att man är missnöjd med tingsrättens dom, bör man alltså istället överklaga domen.Hur överklagar man en dom?En tingsrätts dom kan överklagas till hovrätten (49 kap. 1 § RB). Överklagandet ska skickas in skriftligen till tingsrätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § RB). Skickas överklagandet in för sent, kommer den avvisas och domen vinner laga kraft. Detta innebär att domen kommer stå fast och chansen att få domen överprövad är förbrukad. Kommer din mamma behöva betala för att överklaga?Huvudregeln vid brottmål där åklagaren för talan, är att den som döms för brottet ska betala kostnaderna som uppkommit i målet (31 kap. 1 § RB). Om den tilltalade inte skulle dömas så betalar staten rättegångskostnaderna. Den som blivit utsatt för brottet har alltså inte något ersättningsansvar som huvudregel. Om målsäganden däremot själv för talan i ett enskilt åtal eller själv väljer att överklaga domen till högre rätt när åklagaren har avstått, ska istället rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. RB för tvistemål tillämpas (31 kap. 11 § 1 st. RB). Detta innebär att som huvudregel ska den part som "förlorar" målet betala rättegångskostnaderna. Alltså, om din mamma inte når framgång med överklagandet, kan hon bli skyldig att betala rättegångskostnaderna i hovrätten. Själva överklagan kostar ingenting. Däremot kan det uppkomma ersättningsskyldighet för andra kostnader för rättegångens förberedande och talans utförande såsom t.ex. arvode till privat försvarare och i vissa fall ersättning för allmänna medel till offentlig försvarare. För att sammanfatta, kan man vända sig till Advokatsamfundet om man är missnöjd med en advokat och till justitieombudsmannen om man är missnöjd med en åklagares agerande. Detta kommer dock inte medföra någon ändring i domen utan då måste man istället överklaga. Din mamma skulle kunna bli skyldig att betala rättegångskostnaderna om hon inte vinner framgång i hovrätten.Hoppas det var svar på din fråga! Om det var något du inte fick svar på eller som jag missförstod, är du välkommen att ställa en ny frågaMed vänliga hälsningar,

Kan man bli stämd av ett amerikanskt bolag för att ha streamat en match från Sverige?

2021-05-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag läste nyss att Triller som arrangerade boxningsmatchen Jake Paul va Ben Askren nu går efter de personer som illegalt streamade matchen. De menar på att om man streamat illegalt har man fram tills 1a Juni på sig att betala vad matchen egentligen kostade annars kommer man bli stämd och behöva betala upp till 150,000 dollar. Då började jag tänka att om man streamade matchen från Sverige kan man då bli stämd och vara tvungen att betala eller gäller det endast folk från Amerika eftersom Triller utgår från Amerikansk lag?Tack.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det uppstår en tvist mellan parter som har sin hemvist i olika länder, blir det en tvist av internationell karaktär. Hur det går till är rätt invecklat, men i korthet så är svaret ja, du kan bli stämd även om du streamat matchen från Sverige. Tvisten i denna fråga rör en upphovsrättslig fråga, dvs ett nyttjande av upphovsmannens verk har skett utan dennes medgivande. Då det inte har ingåtts något avtal, kan det därför sägas vara immaterialrättslig utomkontraktuell tvist. När det uppkommer en gränsöverskridande tvist, uppstår tre frågor: vilken domstol är behörig att ta sig an tvisten, vilken lag ska man använda och slutligen, kommer en eventuell dom kunna verkställas? Både amerikansk och svensk domstol är behöriga att handlägga tvisten Om ett amerikansk bolag väljer att stämma dig som kollade på matchen från Sverige i amerikansk domstol, är det också amerikansk lag som avgör om domstolen är behörig att handlägga frågan. Om bolaget i stället skulle stämma dig i svensk domstol, skulle den svenska domstolen också vara behörig i och med att svarande, dvs den som blir stämd, har sin hemvist i Sverige (analogisk tillämpning av 10 kap. 1 § RB.) Tvisten kan alltså behandlas både i svensk och amerikansk domstol. Amerikansk lag kommer användas oavsett om det blir svensk eller amerikansk domstolSverige har tillträtt Rom II förordningen som är universellt tillämplig. Det innebär att om Sverige är inblandad på något sätt så kommer förordningen hur som helst tillämpas. Förordningen avgör bara vilken lag som ska vara tillämplig, inte vad som kommer bli det rättsliga utfallet. I art 7. framgår att vid ett immaterialrättsintrång så är det lagen i det land där skyddet görs gällande. Det innebär att det är den part som gör gällande ett intrång, som ensidigt disponerar över lagvalet. Detta innebär alltså att amerikansk lag kommer att tillämpas. En amerikansk dom kommer mest troligt inte kunna verkställas i SverigeDet som återstår är då frågan om en eventuell dom kommer kunna verkställas. Av vad jag lyckats söka mig till, har Sverige och USA inte något avtal mellan sig om erkännande och verkställighet av varandras domar. Utgångspunkten blir därför att om en amerikansk domstol meddelar en dom som medför att du måste betala ett skadestånd, kommer domen inte gå att verkställa i Sverige. Detta innebär i sin tur, att om du inte skulle betala skadeståndet, finns det inget sätt att driva in pengarna. I grund och botten betyder detta att det är onödigt att stämma dig från första början då bolaget ändå inte kommer att få sina pengar. På samma sätt är det inte helt uppenbart att en svensk dom skulle kunna verkställas i USA. För företagets del hade det alltså varit bra om svensk domstol dömde i målet, eftersom att det medfört att domen blir verkställbar i Sverige och de kan använda sig av Kronofogden för indrivandet av pengarna. Som svar på din fråga: du kan bli stämd och tvingad att betalaDet som jag nu redogjort för är inte helt lätt att förstå sig på. Men som svar på din fråga så är det möjligt att bli stämd av ett amerikansk bolag, även fast du streamade från Sverige. Bolaget skulle kunna stämma dig både i USA och i Sverige men oavsett kommer amerikansk lag att tillämpas. Hur utgången kommer bli beror på vad som gäller enligt amerikanskt lag. Om de väljer att stämma dig i amerikansk domstol, kommer domen inte gå att verkställa i Sverige vilket gör det onödigt att stämma från första början då de inte kommer få sina pengar. Alternativet är då att stämma i Sverige. Även om det är möjligt, har jag svårt att se att det amerikanska bolaget skulle ha tid, ork och lust att lägga ner de pengarna på att tvista med någon från ett annat land. Med andra ord så är det nog mindre sannolikt att de i praktiken skulle stämma en svensk part. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur går det till när en tvist drivs vidare till tingsrätt?

2020-12-20 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag har hamnat i en twist med ett företag och undrar hur det går till när det det drivs vidare till tingsrätt. Summan är på ca 40.000 Får båda mötas i rätten eller beslutar tingsrätten oftast små belopp själva Tack för svar
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När två privata rättssubjekt, dvs fysiska personer eller juridiska personer (företag), tvistar, aktualiseras civilprocessen. Detta förfarande regleras i rättegångsbalken (RB) och där främst i 42 och 43 kap. När ett företag och en privatperson tvistar om pengar, är det tillåtet med förlikning om saken under hela processen. Detta innebär att det är tillåtet att parterna själva kommer överens hur de ska lösa tvisten utan att domstolen är med och avgör saken. En av domstolens uppgifter i civilprocessen är till och med att verka för att parterna förlikas, eftersom det är snabbast, billigast och enklast för alla inblandade (42 kap. 17 § RB).Mål där tvisten rör mindre beloppVid mål där beloppet parterna tvistar om inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, dvs 23 650 kr (2020), kan målet handläggas som ett förenklat tvistemål (1 kap. 3d § RB). Storleken på det yrkade beloppet är avgörande för om det ska handläggas som ett förenklat tvistemål. Dessa mål är tänkta att vara lite mer informella och enkla för att dra ner kostnaderna vid mål om mindre värden, t.ex. är det inte tänkt att det ska behövas ett juridiskt ombud. Då beloppet du och företaget tvistar om överstiger 23 650 kr kommer ert mål att handläggas som ett vanligt tvistemål om ni tar det vidare till domstol. Nedan kommer jag beskriva hur förfarandet för ett sådant mål går till i domstol.Förfarandet i tingsrättenFör att en tvist ska tas upp i domstol måste en av parterna skriftligen ansöka om stämning hos tingsrätten (42 kap. 1 § RB). I ansökan ska det bl.a. anges vad man kräver av motparten och vad kravet grundar sig på. När ansökan kommer in till tingsrätten, kontrollerar de att den uppfyller alla krav som lagen föreskriver. Om den inte uppfyller kraven, kommer domstolen kontakta den ansökande parten och be dem komplettera (42 kap. 2-4 §§ RB). Om ansökan istället är fullständig, kommer tingsrätten utfärda stämning genom att be motparten (svaranden) svara på stämningsansökan genom ett svaromål (42 kap. 5 och 7 §§ RB)Om svaranden i sitt svaromål går med på det som begärs i stämningsansökan kan det vara möjligt för tingsrätten att döma utan huvudförhandling. Om svaranden bestrider, dvs inte går med på det som begärs i stämningsansökan, kommer tingsrätten att gå vidare med förberedelsen som oftast sker genom ett muntligt sammanträde inför rätten (42 kap. 9 § RB). Detta kan jämföras lite som en uppvärmning inför en ev. huvudförhandling. Syftet med förberedelsen är nämligen att göra det klart vad man tvistar om och hur parterna ställer sig till det för att förfarandet ska bli så snabbt och smidigt som möjligt (42 kap. 6 § RB).När sammanträdet har hållits, är förberedelsen avslutad. Om inte parterna har kommit överens än, är det dags för huvudförhandling.Avgörande utan huvudförhandlingHuvudregeln är att att mål ska avgöras efter huvudförhandling (42 kap. 18 § RB), vilket innebär att tingsrätten bara i vissa fall kan besluta i mål utan att hålla någon förhandling mellan parterna. Ett sådant undantag är som ovan nämnt om en part gått med på det som begärts i stämningsansökan. Ett annat undantag skulle kunna vara om huvudförhandlingen inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna. Parterna får då möjlighet att skriftligen slutföra sin talan till domstolen. Om det finns med muntlig bevisning i målet, såsom förhör med vittnen, blir detta undantag sällan aktuellt och en huvudförhandling måste då hållas.Avgörande med huvudförhandlingOm parterna inte längst vägen har kommit överens, behövs det en huvudförhandling där domstolen ska avgöra hur tvisten ska lösas. Under huvudförhandlingen får parterna framföra sin ståndpunkt i tvisten, lägga fram sin bevisning; däribland vittnesförhör, samt slutföra sin talan. Tingsrätten kommer sedan att avgöra tvisten genom en dom. SammanfattningFör att besvara din fråga kommer er tvist att behandlas inom ramen för ett vanligt tvistemål om ni väljer att ta det till domstol. Om ni inte löser tvisten själva, kommer tingsrätten att avgöra frågan i en huvudförhandling. Om det är så att bevisningen enbart är skriftlig samt att varken du eller företaget vill ha en huvudförhandling, finns det möjlighet för tingsrätten att döma utan huvudförhandling. Vill du läsa mer om hur det går till i domstolen kan du läsa mer på domstolens egna hemsida.Det kan vara en god idé att anlita ett juridisk ombud som hjälper dig att föra din talan i processen. Om det är så att tingsrätten dömer till din fördel, kan den förlorande parten få betala dina rättegångskostnader, däribland arvode till ombud. Känner du att du behöver hjälp, rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen