Vad kan hända efter ett anhållande?

2021-07-10 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag blev falsk anklagat om våldtäkt. Jag blev anhållen och efter förhöret med mig och vitne och då blev jag frisläppt. Det var jag som ville inte ha sex med henne och hon ville och sen anmälde hon mig. Alla vittnen som var på plats intygar det plus hennes vittne. Jag har aldrig hamnat såna situationer och har inga brott registrerat på mig. Vad ska hända? Jag väntar och är orolig.
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara vad som kan hända efter anklagelsen om våldtäkt används rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB). Jag kommer att berätta lite om förundersökning, åtal, vittnesuppgifter och de olika beviskraven som finns. AnhållandetDu beskriver att du blev anhållen av polisen. Ett anhållande får ske om en person misstänks för ett brott som är så allvarligt att häktning kan ske eller om det anses nödvändigt för att utredningen av brottet ska kunna genomföras (RB 24 kap. 6 §). Efter detta måste personen begäras häktad eller friges. Efter anhållandet kan du alltså släppas under tiden som förundersökningen fortsätter pågå. Det verkar ha hänt i ditt fall. Därför ska jag beskriva lite kring vad som sker nu under förundersökningen. Förundersökning och beviskrav för åtalFör att samla bevisning finns en förundersökningsplikt. Förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott har förövats (RB 23 kap. 1 §). Om det finns anledning att anta att tex en våldtäkt har skett ska alltså en förundersökning kring detta inledas. Att det krävs "anledning att anta" är inte ett högt ställt beviskrav. Det måste föreligga en misstanke om ett konkret brott som ska grunda sig på någon sorts bevisning. Misstanken kan vara rätt vag och "anledning att anta" är ändå uppfyllt. Det krävs alltså inte så mycket för att en förundersökning ska inledas kring våldtäkt. Förundersökningen kan sedan leda till åtal eller att förundersökningen läggs ner. Förundersökningen kan läggas ner för att det visar sig att brott inte kan styrkas, att den misstänkte är oskyldig eller att det visar sig att gärningen inte var ett brott. Detta kan alltså hända i ditt fall, eller så väcks åtal. Åklagaren är skyldig väcka åtal, när "tillräckliga skäl" föreligger (RB 20 kap. 6 §). "Tillräcklig skäl" är ett nytt beviskrav, vilket är högre än "anledning att anta". Nu behöver brottet vara mer definierat och mer bevisning krävs. När det finns tillräckligt med bevisning ska åklagaren alltså väcka åtal mot den misstänkte. I ditt fall får du alltså ske om den bevisning som finns blir tillräcklig för att väcka åtal. Beviskrav för en fällande domBeviskraven för att åtal ska väckas och förundersökning ska inledas är alltså ganska lågt ställda. Men för att det sedan ska kunna bli en fällande dom är beviskravet mycket högre: ställt bortom rimlig tvivel. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt bortom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är ett högt ställt beviskrav. Eftersom vi har fri bevisprövning kan alla bevis användas, med vissa undantag. Därför skulle alltså vad de vittnen som fanns på plats användas i en eventuell rättegång. Uppgifter från de vittnen som var därDet finns en samhällelig plikt att vittna, detta är huvudregeln (RB 36 kap. 1 §). Vittnen ska vid en eventuell rättegång ska avlägga ed och talar därför under straffansvar. Vittnesutsagor utgör en av de viktigaste formerna av bevisning. Om det blir en rättegång i detta fall så beskriver du att det fanns vittnen på platsen och dessa kommer då få berätta vad de såg och rätten bör ta reda på saker som stärker eller minskar vittnesmålets bevisvärde tex vad de faktiskt kan ha sett eller hört. Hoppas detta var vägledande kring dina funderingar! Med vänliga hälsningar,

Vilka beviskrav krävs för åtal och fällande dom?

2021-05-22 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej jag och sambon blev osams i fyllan och jag skrek massa fylleljug om att ring polis etc så grannen ringde polis.Polis förhörde mej och jag fortsatte att fylle ljuga och sa att han slagit mej vilket han inte gjort. Dan efter nytt förhör med polis jag fortfarande full och arg och sa samma sak igen men sa samtidigt att de skulle lägga ner. Förundersökning inleds jag blir kallad till förhör nykter nu och talar om att det bará var fyllesnack. Men åklagaren har väckt åtal Jag hade inga skador heller eftersom inget våld har skett. Så nu undrar jag vad har åklagaren för bevis den har två vittnen som hört vårt bråk å mitt fylleskrik och den polis som jag ljög för.Tacksam för svar
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar kring vad som krävs för att åklagaren ska väcka åtal, vilka bevis som kan användas och hur denna situation kan bli i allmänhet. För att besvara detta finns regler i rättegångsbalken (RB).Beviskrav för åtal och förundersökningFör att bla. samla in bevisning finns en förundersökningsplikt. Förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott har förövats (RB 23 kap. 1 §). Om det finns anledning att anta att tex misshandel har skett ska alltså en förundersökning kring detta ske. Att det krävs "anledning att anta" är inte ett högt ställt beviskrav. Det måste föreligga en misstanke om ett konkret brott som ska grunda sig på någon sorts bevisning. Misstanken kan vara rätt vag och "anledning att anta" är ändå uppfyllt. Du skriver att åklagaren har väckt åtal. Åklagare har en åtalsplikt. Åklagaren är alltså skyldig väcka åtal, när "tillräckliga skäl" föreligger (RB 20 kap. 6 §). "Tillräcklig skäl" är ett annat beviskrav, vilket är högre än "anledning att anta". Nu behöver brottet vara mer definierat och mer bevisning krävs. När det finns tillräckligt med bevisning ska åklagaren alltså väcka åtal mot den misstänkte. Då kan det tex räcka med vad grannarna har hört och vad som sagts under förhör.I vissa fall kan åtal läggas ned om det finns grund att anta att tillräckliga skäl inte föreligger för den misstänktes skuld (RB 20 kap. 9 §). Beviskrav för en fällande domBeviskraven för att åtal ska väckas och förundersökning ska inledas är alltså ganska lågt ställda. Men för att det sedan ska kunna bli en fällande dom är beviskravet mycket högre, ställt bortom rimlig tvivel. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt bortom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Eftersom vi har fri bevisprövning kan alla bevis användas, med vissa undantag. Men därför ska tex vad dina grannar säger bevisvärderas och användas i en eventuell rättegång.Hoppas detta var vägledande kring dina funderingar!Med vänliga hälsningar,

När får läkare vittna?

2021-06-17 i Vittna
FRÅGA |Jag har förstått att vi i Sverige har s.k. "fri bevisprövning" i brottmål. Fråga: Får en domstol tillåta att en läkare hörs som vittne om något som anförtrotts honom i yrkesutövningen av en tilltalad i brottmål, om detta inte är särskilt angivet i lag eller den tilltalade inte samtycker till det?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara detta blir rättegångsbalken (RB) och offentlighets- och sekretesslag (OSL) tillämplig. Fri bevisprövning tillämpas i SverigePrecis som du skriver tillämpar vi i Sverige fri bevisprövning och fri bevisföring. Huvudregeln är att man får föra fram vilken bevisning som helst, med vissa undantag (tex bevisning som framkommit genom brottsprovokation). Man får alltså lägga fram i princip vilka bevis som helst och sedan ska dessa värderas (sk. bevisvärdering). Alltså kan olika typer av vittnen enligt huvudregeln användas som bevisning. Läkare får som utgångspunkt inte höras som vittnen utan samtyckeDet finns en samhällelig plikt att vittna, detta är huvudregeln (RB 36 kap. 1 §). Till detta kommer dock vissa undantag. Till exempel vissa yrkeskategorier som inte behöver vittna, däribland läkare. Läkare får höras som vittnen om något som de erfarit i sin yrkesutövning eller om något som anförtrotts dem i deras yrkesutövning endast om det är medgivet i lag eller om den till vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker till det (RB 36 kap. 5 §). Detta innebär alltså att läkare får vittna om sådant som kommer framkommit genom deras jobb om den som tex. behandlats av läkaren samtycker till att de sekretessbelagda uppgifterna tas upp i rättegången. Undantag vid grova brottÄven de som omfattas av lagstadgad tystnadsplikt kan ibland vara tvungna att vittna om det gäller grova brott (RB 36 kap. 5 § stycke 4 punkt 2). Vittnesplikt föreligger även för läkare om det gäller ett brottmål där minimistraffet är ett års fängelse eller om det gäller försök till brott där minimistraffet är fängelse i två år (OSL 10 kap. 23 §). Sekretessen vid sjukvård är alltså viktig, men vid grova brott som tex mord, grov misshandel eller våldtäkt så kan den brytas till förmån för att läkaren ska kunna vittna.SammanfattningLäkaren får endast höras om det som anförtrotts denne i yrkesutövningen om samtycke finns och annars om det gäller ett tillräckligt grovt brott. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,