Vem bevisar avsikten bakom en pengaöverföring?

2018-10-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Mitt ex sedan 6 år tillbaka säger att jag är skyldig honom pengar. Han valde att hjälpa mig att ta ett lån ,då jag inte kunde de. Det var inget jag bad honom om utan han erbjöd sig att hjälpa mig. Vi var då sambos och jag erbjöd mig att betala av lånet varje månad.Sedan så gjorde vi slut och nu efter alla dessa år säger han att jag ska betala av honom lånet han tog.Vi har inget skriftligt avtal men enligt honom har vi ett muntligt, men det var inte så jag ansåg det att vara.Nu hotar han mig att han ska blanda in kronofogden och jag säger jag kommer överklaga de.Jag är gift och har ett barn. Har gått vidare från honom men han håller hela tiden på att skicka sms om olika summor jag är skyldig honom men jag svarar bara med att han ska låta mig vara.Jag börjar bli ganska orolig över hans beteende och känner mig illa tillmods.För att blanda in kronofogden måste man inte ha konkreta bevis?. Eller kan han bara säga till kronofogden att jag är skyldig honom pengar och de går med på de?Om jag överklagar och det går vidare till tingsrätten vad gäller det där för man ska bli dömd?. Är det ord mot ord eller kommer tingsrätten tycka att det inte finns tillräckligt med bevis så det lägger ner de?.För jag såg det som en gåva inte ett lån.
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I mitt svar kommer jag att förklara två delar: ena delen rör förfarandet i kronofogden och den andra delen rör vad som gäller om frågan tas upp i domstol.Förfarandet i kronofogdenAktuellt regelverk för förfarandet i kronofogden är lagen om betalningsföreläggande och handräckning.När en sökande ansöker om att få ut betalning med hjälp av kronofogden blir det tal om ansökan om betalningsföreläggande. Denna ansökan innehåller sökandens yrkande och grunden för det. Om kronofogden väljer att ta upp ansökningen kommer svaranden att få ta del av föreläggandet. Svaranden får därmed yttra sig i frågan och välja om föreläggandet ska bestridas eller godtas. Ett bestridande ska göras skriftligen. Om svaranden bestritt föreläggandet i rätt tid kommer sökanden att få ta del av svarandens bestridande. Sökanden får då besluta om målet ska tas till domstol eller inte. Om det i ditt fall skulle bli aktuellt med betalningsföreläggande antar jag att du skulle vilja bestrida föreläggandet. Det är väldigt viktigt att du bestrider föreläggandet i rätt tid, i annat fall kommer kronofogden att meddela utslag till sökandens förmån (42 § lag om betalningsföreläggande och handräckning).Hur behandlas frågan om en pengaöverföring avser lån eller gåva i domstol?Om ert mål kräver en domstolsprocess blir det aktuellt med bevisföring. Frågan är då vem som har plikten att framföra tillräcklig information för att bevisa sitt yrkande i målet (bevisbördan). Högsta domstolen har i ett mål från 2014 haft att avgöra om en pengaöverföring från en person till en annan var en gåva eller ett lån (se NJA 2014 s 364). I målet gjorde domstolen klart att det är den som mottagit pengarna som har bevisbördan för att pengarna utgör en gåva. Dock gäller detta endast om det råder oenighet om avsikten bakom pengaöverföringen – det får alltså inte råda oenighet om pengaöverföringens existens i sig. Om själva pengaöverföringens existens är oklar skulle bevisbördan istället ligga på den som skickat pengarna.Enligt min tolkning rör er tvist endast frågan om pengaöverföringen var en gåva eller ett lån. Därför har Högsta domstolens avgörande som jag nämnde ovan direkt betydelse för er. I ert fall innebär avgörandet att bevisbördan att bevisa att pengaöverföringen var en gåva och inte ett lån ligger på dig som mottagare. Skulle rätten inte anse att du i tillräcklig omfattning bevisat att pengarna var en gåva kommer rätten att besluta att pengaöverföringen avsåg ett lån.SammanfattningI kronofogden har ditt ex möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande. Du har möjlighet att bestrida denna ansökan och om det görs i rätt tid kan sökanden besluta att målet tas upp i domstol. I domstolen kommer du, som mottagare av pengarna, att ha bevisbördan att pengarna avsåg en gåva. Om du inte lyckas bevisa detta kommer rätten att bedöma pengarna som ett lån.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fått hem falsk betalningspåminnelse avseende parkeringsavgift- borde jag vara orolig?

2018-10-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag har fått en påminnelse angående en kontrollavgift för en parkering i Botkyrka. Varken jag eller min bil har någonsin varit i Botkyrka, vi bor 33 mil därifrån. Jag har skickat ett bestridande till företaget men inte fått svar än. Någon faktura fick jag aldrig, bara en påminnelse som går till inkasso redan om 26 dagar. När jag söker på företaget får jag ett flertal träffar på artiklar där folk berättar om gangstermetoder från samma företag, hur de hotar med rättegång om betalning inte kommer in, hur de fortsätter att kräva betalt fast bevis finns för att de har fel mm. Många har betalat sin avgifter av rädsla för dyra och tidskrävande rättegångar men hur orolig bör jag vara? Det är väl ändå upp till dem att bevisa att jag har varit där och några sådana bevis kan omöjligen finnas. Jag var på jobbet den dagen men rent krasst så kan jag ju inte bevisa att jag inte cyklade och att inte någon annan hade min bil.
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I det här fallet kan parkeringsföretaget knappast ha några bevis för att din bil stod parkerad i Botkyrka. Istället verkar ju företaget, precis som du skriver i din fråga, använda hot om eventuell rättegång som påtryckningsmedel för att försöka få dig att betala in pengar.Om jag hade varit i din situation så hade jag definitivt inte betalat in dessa pengar. Jag hade inte heller varit orolig för att företaget skulle driva detta ärende till tingsrätten. Precis som du är inne på kommer företaget ha bevisbördan för att din bil stod parkerad i Botkyrka på den aktuella dagen och tiden. Detta beror på den så kallade bevissäkringsteorin som innebär att den part som har lättast att prestera bevisning för en viss företeelse ska åläggas bevisbördan för den företeelsen. I ditt fall är det lättare för företaget att prestera bevisning rörande att din bil befann sig i Botkyrka den aktuella dagen än det är för dig att bevisa att din bil inte befann sig i Botkyrka och enligt bevisäkringsteorin ska företaget därför åläggas bevisbördan. Det hade exempelvis varit lätt för företaget att fotografera din bil om den hade varit parkerad i Botkyrka eller på annat dokumentera att den befann sig där. Jag hoppas situationen löser sig. Som sagt skulle jag dock inte oroa mig så mycket över detta.Vänligen,

Möjlighet att få ta del av någons samtalslistor

2018-10-15 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En person påstår att jag har ringt honom under våren (för mej i en känslig fråga).Jag kan med mina utskrivna telefonräkningar, innehållande telefon- och sms-samtal, vis att så inte är fallet. En kort tid efter skall han ha ringt mej, och svarat mej i denna fråga,detta är också ett falskt påstående.Han skulle kunna bevisa detta genom att visa upp sina telefonräkningar. Hur skall jaggöra för att få honom att göra detta På frivillig väg kommer detta givetvis inte att ske,för då uppdagas det att han inte har ringt mej.Kan man göra anmälan om förtal, (eller använda någon annan juridisk term) i detta ärende?
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom telefonlistorna skulle kunna tjäna som eventuellt bevis ligger det närmast till hands att utgå ifrån att det endast kan komma på fråga att ta del av dem om personen (P) själv väljer att lägga fram dem som bevis. Detta förutsätter givetvis att era meningsskiljaktigheter över huvud taget har något med juridik att göra, och att du kan stämma honom i denna sak. I en process skulle P i vart fall känna sig tvingad att lägga fram de bevis han har till stöd för sin sak. Ett underlåtande att göra detta kan naturligtvis tas som intäkt för att P inte förmår bevisa sin sak. Du har dock i grund och botten ingen rätt att tvinga någon till någonting. Däremot kan en mobiltelefon beslagtas och tömmas på information med stöd i 27 kap 1 § rättegångsbalken. För att det ska få ske krävs att mobilen "skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott". Avgörande för dina möjligheter i detta fall är alltså om P kan anses ha begått något brott eller inte, och följaktligen om hans mobil kan tas i beslag med anledning av detta eller inte. Jag vet för lite om själva saken för att uttala mig i frågan. Jag kan däremot klart säga, att om P:s gärningar endast består av dem som du beskrivit här ovan, kan han inte gjort sig skyldig till förtal. Du kan läsa om förtal i 5 kap. 1 § brottsbalken. Jag kommer inte gå igenom kriterierna för brottet eftersom jag finner det onödigt. Arbetar P offentligt kan samtalslistorna vara allmänna handlingar. Jag finner det dock inte nödvändigt att reda ut den saken heller, eftersom informationen du lämnat är knapphändig. Jag vill inte att du tar det som kritik, jag menar bara att jag behöver mer information om det ska vara någon mening med att företa en analys. Du får i sådana fall gärna komplettera ditt ärende i kommentarerna, eller ställa en ny fråga. Du kan också boka en tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/bokaLycka till!

Vad får användas som bevis i domstol?

2018-10-03 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Vi är i en tvist i domstol. Vår motpart hänvisar till visa email mellan oss. I mina email har jag alltid haft följande text som avslutning. Min fråga är således: 1. Får han använda sig utav denna informationen i en tvist i en rättssal? 2. Har informationen något rättsligt värde då jag avsäger mig allt ansvar i vad som skrivs i email? Texten är denna:This email is confidential and is for the attention of the addressee only. XXX accepts no responsibility for information, errors or omissions contained in it. If you received this email in error, please inform me by reply and delete all copies from your system. No legally binding commitments are or will be created by this email and where it is XXX's intention to create such legally binding commitments, XXX will do so through hard copy correspondence or documents.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!I svensk rätt har vid vad som benämns fri bevisföring och fri bevisvärdering. Principen kommer till uttryck i 35 kap. 1 § Rättegångsbalken.Fri bevisföring innebär att det i princip inte uppställs några begränsningar i fråga om de källor som får användas som bevis. Parterna i en rättegång har därmed rätt att åberopa i princip allt. I teorin kan man till och med åberopa bevis som man fått del av olovligen eller genom hot. Fri bevisvärdering innebär i sin tur att domstolen fritt har att avgöra vilket bevisvärde ett åberopat bevis har i förhandlingen. Som exempel torde ett bevis som framkommit genom att någon hotats ha ett lågt, eller sannolikt inget, bevisvärde.I ditt fall innebär det att e-posten från dig får användas trots den signaturen du avslutat dem med. Vilket bevisvärde e-posten har är i slutändan upp till domstolen att avgöra. Min bedömning är ock att de sannolikt inte får ett lågt bevisvärde enbart på grund av din signatur.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

När får hemlig telefonavlyssning användas och när kan den åberopas som bevis?

2018-10-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan lagstridigt agerande användas, som grund för att lagföra misstänkta? Får uppgifter, som kommit polis och åklagare till del med hjälp av otillåten hemlig telefonavlyssning, tillståndsgiven av tingsrättsdomare, i utredning av grova jaktbrottsärenden, (där minimistraffet är sex månaders fängelse - inte två år, RB kap.27,§ 18) verkligen åberopas och användas som bevis mot misstänkta i svenska domstolar?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar till dig att först redogöra för reglerna om när hemlig telefonavlyssning får användas och därefter besvara din fråga om vad som kan åberopas och användas som bevis i domstol.Hemlig avlyssning får ske även om det kan antas att straffet överstiger två års fängelseReglerna om hemlig telefonavlyssning finns precis som du uppger i din fråga i 27 kapitlet 18 § Rättegångsbalken (RB). I lagtexten uttrycks det som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och avser mer än telefon. I mitt svar till dig kommer jag dock att benämna det hemlig telefonavlyssning då det är vad din fråga avser.Hemlig telefonavlyssning får användas vid en förundersökning bland annat för brott vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än två år, men även för annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i två år (27 kap. 18 § andra stycket p2 och p4 RB). Mycket riktigt är straffet för grovt jaktbrott lägst sex månader och högst fyra års fängelse (44 § Jaktlagen). Då grovt jaktbrott kan ge ett så högt straff som fyra års fängelse, finns det ändå en möjlighet att få tillstånd till hemlig telefonavlyssning. I motiven till lagbestämmelsen nämns grov stöld och grovt skattebrott som exempel då det kan vara aktuellt med hemlig telefonavlyssning, även om lägsta straffet är sex månaders fängelse. Båda brotten har en straffskala om lägst sex månader och högst sex års fängelse. Samma resonemang går att föra vad gäller grovt jaktbrott. Om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att det grova jaktbrottets straffvärde överstiger två års fängelse är det tillåtet med hemlig telefonavlyssning under förundersökningen.I domstol kan t.o.m. bevis som framkallats olovligen åberopasI svensk rätt finns vad som benämns fri bevisföring och fri bevisvärdering. Principen kommer till uttryck i 35 kap. 1 § Rättegångsbalken. Fri bevisföring innebär att det i princip inte uppställs några begränsningar i fråga om de källor som får användas som bevis. Åklagaren har därmed rätt att åberopa i princip allt. Skulle det förekommit telefonavlyssning som är lagstridig kan det ändå åberopas som bevisning (och den som förebragt den olovliga avlyssningen kan därefter straffas för det). I teorin är det till och med möjligt att åberopa bevis som man fått fram genom t.ex. hot. Fri bevisvärdering innebär i sin tur att domstolen fritt har att avgöra vilket bevisvärde ett åberopat bevis har i förhandlingen. Som exempel torde ett bevis som framkommit genom att någon hotats ha ett lågt, eller sannolikt inget, bevisvärde.Sammanfattningsvis är min bedömning att det kan vara förenligt med lagen att använda hemlig telefonavlyssning för grovt jaktbrott, även om minimistraffet är sex månaders fängelse. Detta då det finns en möjlighet till hemlig telefonavlyssning om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger två års fängelse. Även om en hemlig telefonavlyssning skulle vara lagstridig kan den åberopas som bevisning enligt principen om fri bevisföring. Det är sedan upp till domstol att göra en bedömning om vilket bevisvärde den åberopade uppgiften har.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vilken verkan har ett skuldebrev som bevis?

2018-10-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, jag har lovat hjälpa en person som lånade pengar av en bekant och skrev på ett skuldebrev med honom som låntagare och bekanten som långivare. Skulden är betald och bekanten lovade honom då att skuldebrevet skulle förstöras. Nu kommer bekanten med krav på att han skall betala på nytt och presenterar en kopia på skuldebrevet. Han vägrar betala. Ärendet har gått till kronofogden och nu vidare till Tingsrätten. Kommer Tingsrätten att godta en kopia av skuldebrevet som bevis för hans skuld? Om så är fallet vilket lagrum säger att en kopia av ett skuldebrev har bevisverkan?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag kommer i mitt svar utgå ifrån att du med "kopia på skuldebrevet", menar att personen ifråga inte förstört skuldebrevet och istället upprättat en kopia av det, med hjälp av kopiator eller dylikt. Jag utgår alltså ifrån att du inte menar att hela det nya skuldebrevet är en förfalskning. Skuldebrev medför så kallad presumtionsverkan, och detta följer av 1 § i skuldebrevslagenDu undrar om tingsrätten kommer att godta kopian av skuldebrevet som bevis för att personen du hjälper är skyldig den bekante pengar. Du undrar också av vilket lagrum detta framgår.Enligt 1 § skuldebrevslagen, svarar den som utfärdar ett skuldebrev för sin förskrivning. Detta har i rättspraxis beskrivits som att skuldebrevet medför presumtionsverkan, d.v.s att innehållet i skuldebrevet presumeras reflektera riktiga förhållanden. Detta innebär bland annat att det alltid är gäldenären - den som är skyldig pengar - som skall bevisa att han har betalt. Lyckas gäldenären inte detta, är han skyldig att betala på nytt.Denna presumtion kan dock brytas genom om bevis för att skuldebrevet är felaktigt läggs fram. I förekommande fall har personen ifråga betalat skulden redan, och kan han bevisa detta genom exempelvis kontoutdrag eller vittnet eller dylikt, så är han naturligtvis inte skyldig att betala på nytt.Huruvida tingsrätten kommer att godta skuldebrevet och hur tingsrätten kommer att döma kan jag tyvärr inte utan mer information uttala mig om, men det jag skrivit ovan är alltså de rättsliga förutsättningar. Skuldebrevets särskilda processverkningarEnligt 44 kap 7 b § rättegångsbalken, medför ett skriftligt fordringsbevis (som ett skuldebrev är) extra starka bevisverkningar. Svaranden (den som blir stämd) måste då göra sitt bestridande av skuldebrevet sannolikt, för att undvika en summarisk dom. Det krävs alltså extra mycket av den som är stämd, för att hans bestridande skall vinna framgång.SammanfattningDen som utfärdar ett skuldebrev svarar för sin förskrivning, och skuldebrevet medför enligt 1 § skuldebrevslagen en presumtionsverkan. Denna presumtion för riktighet kan dock motbevisas, t.ex genom att personen ifråga lägger fram bevis för att skulden utraderats genom att betalning erlagts. Skuldebrevet har dessutom extra starka processverkningar, vilket innebär att den som bestrider skuldebrevet måste göra sitt bestridande sannolikt för att undvika tredskodom. Utan att veta närmare detaljer kan jag dock inte svara på hur tingsrätten kommer att bedöma fallet. Lyckönskningar och hälsningar,

Vem har bevisbördan för att hyresgästen inte bor i lägenheten?

2018-10-10 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Vi har en hyresgäst som är folkbokförd i den lägenhet hon hyr av oss (förstahandskontrakt), men hon bor inte i lägenheten och har inte gjort på flera år. Vi vill säga upp hennes kontrakt. Men på vem ligger bevisbördan vad gäller att visa att hon faktiskt inte bor i sin lägenhet? Är det vi som hyresvärdar som ska visa att hon inte bor i vårt hus eller är det hon som ska bevisa att hon gör det och därför har rätt att behålla sitt kontrakt? Tack för hjälp!
Rebecca Lundmark |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I hyreslagen (12 kapitlet jordabalken) finns inga regler som styr hur bevisbördan är fördelad. Inom civilrätten, dit hyresrätt hör, finns dock en speciell princip som styr hur bevisbördan är reglerad. Till skillnad från straffrätten, där åklagaren alltid ska bevisa vad som hänt, pendlar bevisbördan i civilrätten mellan de olika parterna beroende på vad de kan bevisa. Bevisbördan i civilrätten är generellt att den som påstår något även har bevisbördan för detta. Beviskravet, gränsen för vad som ska betraktas vara tillräcklig bevisning, är i civilrättsliga mål att det ska vara "styrkt". Det kan tilläggas att beviskravet "styrkt" anses högre ställt än kravet "antagligt" och "sannolikt" men lägre än "bortom rimligt tvivel" och "uppenbart". Om den som påstått något, lyckas styrka att så är fallet, övergår bevisbördan till den andre parten om då måste styrka motsatsen. Detta innebär att ni som påstår hyresgästen inte bor i lägenheten även måste bevisa att så är fallet. Om ni med bevisning lyckas styrka att personen inte längre bor i lägenheten övergår bevisbördan på hyresgästen. Denne måste då styrka att denne visst bor där. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Bilförare som har orsakat en samfällighetsförening sakskada

2018-09-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En bilförare backade in i en garageport i en gemensamhetsanläggning och orsakade en bestående skada i porten. Porten är 1 månad gammal o har fått en kraftig intryckning i plåten. Bilföraren försöker hävda att porten var skadad sedan montaget och vill inte ersätta skadan han orsakat. Vad gör samfällighetsföreningen? Polisanmäler?
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att polisanmäla den här händelsen är inte lämplig eftersom något brott inte verkar ha begåtts. För att en polisanmälan ska bli lönsam behöver ni visa på att bilföraren uppsåtligen (med vilje) backade in i garageporten, vilket kan bli väldigt svårt. Om bilföraren med vilje hade backat in i garageporten hade det varit fråga om brottet ''skadegörelse'' i 12 kap 1 § Brottsbalken. Så verkar dock inte vara fallet i den situationen som du beskriver, utan agerandet verkar enligt er varit vårdslöst/oaktsamt, vilket innebär att förutsättningarna för brottet ''skadegörelse'' inte ligger för handen. Den rätta rättsliga vägen att gå är istället att stämma bilföraren vid en allmän domstol och kräva ersättning för den skadan föreningen lidit. Ni måste då enligt 2 kap 1 § Skadeståndslagen framförallt kunna styrka/visa att bilföraren1. Varit oaktsam2. Genom sin oaktsamhet orsakat föreningen en sakskada (skada på en viss sak, t.ex. ett garage)Angående bevisbördaOm bilföraren bestrider att hen har orsakat skadan, är det ni som måste bevisa att bilföraren har gjort detta. Man brukar inom juridiken prata om ''bevisbörda''. Även om det kanske från ert perspektiv kan kännas orättvist att bevisbördan placeras på er, hade en omvänd placering av bevisbördan varit orimlig ur ett rättspolitiskt synsätt. Det hade inneburit att man kunde stämma vem som helst för olika skador, och att den anklagade skulle behöva bevisa sin oskuld. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor. Om du behöver ytterligare hjälp, t.ex. med att reda ut saken närmare, hör av dig till vår juristbyrå på info@lawline.se.