oskyldighetspresumtionen

2011-02-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad är oskyldighetspresumption?
Jimmy Mikaelsson |Hej! Oskyldighetspresumtionen är en grundläggande straffprocessuell rättsprincip som gäller i olika grad i de allra flesta länder som kan anses vara demokratier. Den är fastslagen i artikel 11 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och kommer även till uttryck genom artikel 6.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR)(https://lagen.nu/1994:1219), som översatt till svenska lyder: ”Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.” Genom att EKMR utgör gällande rätt i Sverige, innebär det att stadgandet, är direkt tillämpbart i Sverige. Principen om oskyldighetspresumption är dock så grundläggande i Sverige att den hade gällt, även utan stöd i konventionen. I folkmun brukar principen uttryckas genom att: ”Du är oskyldig tills motsatsen bevisats”. I korthet innebär principen en rätt för misstänkta och tilltalade att bli behandlade som oskyldiga fram till att en fällande dom lagligen har fastställt deras skuld. Principen placerar bevisbördan för den tilltalades skuld på åklagaren. Med detta menas att det i brottmål, är åklagaren som ska bevisa den tilltalades skuld, lyckas inte åklagaren med att bevisa detta, ska den tilltalade frias. Principen ger även uttryck för att beviskravet är högt ställt inom straffprocessrätten. Domstolarna brukar uttrycka detta med, att den tilltalades skuld ”ska vara ställd utom rimligt tvivel” för att en fällande dom ska meddelas. Med vänliga hälsningar

Kan korrespondens mellan två hotmailkonton användas som bevis?

2010-11-22 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vilket bevisvärde anses sparad email mellan två hotmail adresser ha ? Finns det prejudikat på att hotmail korrespondans godkänts/underkänts som bevis ?
Cajsa Hansen |Hej! I Sverige tillämpas principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering enligt 35:1 Rättegångsbalken (1942:740, RB), se https://lagen.nu/1942:740#K35P1S1. Detta innebär att alla former av bevisning är tillåten (ett bevis kan alltså inte underkännas) och att värdet av ett visst bevis inte bestäms på förhand (genom t.ex. en lagbestämmelse). Jag finner inga prejudikat där hotmailkorrespondens använts i bevissyfte. Jag kan tänka mig att bevisvärdet är relativt lågt då vem som helst med rätt lösenord kan logga in på ett hotmailkonto. Informationen till och från ett konto lär heller inte sparas på datorn vilket försvårar det hela ur bevishänseende.

Bevisfrågor

2010-10-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |misstänkt för hemfridsbrott,skadegörelse,olaga hot jag har inte gjort det, men var på plats.(inte ens inne på tomten) finns inga vittnen om dom inte ljuger? polisen kom hem till mig c:a 2tim senare och frågar om det var jag? dom hävdade att det kunde va jag eftersom jag hade gamla skador på ena handen!! som jag fått genom mitt jobb. nu 5mån senare så är jag skäligen misstänkt hur går det ihop? måste det inte finnas vittnen? kan väl inte räcka med att någon eller några gissar eller hittar på?? det är ju upp till 2år på hemfridsbrott.
Emelie Gärde |Hej! Då jag inte har så mycket bakgrundsinformation och fakta är det väldigt svårt för mig att ge ett bra svar på din fråga men jag skall försöka att reda ut rättsläget för dig och besvara din frågeställning så gott jag kan. Enligt 23 kapitlet 1 § Rättegångsbalken så skall en förundersökning inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Enligt samma kapitels 2 § har en förundersökning till syfte att försöka utröna vem som skäligen kan misstänkas för brottet. Det finns således krav på de brottsbekämpande myndigheterna att utreda begångna brott och ställa de ansvariga till svars. En polisman kan dömas till tjänstefel om han inleder en polisundersökning utan laga grund vilket framgår av RH 2007:51. Du skriver att du var på plats, men att du inte var inne på tomten? Att det inte finns några vittnen om de inte ljuger? Jag uppfattar detta som att du har befunnit dig på den plats där de brotten som du har nämnt i din frågeställning som någon påstår har begåtts? Jag finner det annars konstigt att du kan veta att det inte finns några vittnen? För att någon skall anses vara skäligen misstänkt för ett brott så måste det föreligga konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. I svensk rätt uppställs ett högt beviskrav för att få en person dömd för ett brott. För att du skall kunna fällas för en gärning så krävs att det står _utom rimligt tvivel_ att du har begått det som du står anklagad för. Det är åklagaren som har bevisbördan för att du skall anses som skyldig och han måste således komma med starka bevis som pekar på att du är gärningsman för att domstolen skall kunna döma dig för brott. I Sverige gäller principen om fri bevisprövning vilket kommer till uttryck i 35 kapitlet 1 § Rättegångsbalken. Principen om fri bevisprövning innefattar principerna om fri bevisföring samt fri bevisvärdering. Fri bevisföring innebär att all bevisning är tillåten. Den andra principen innebär dock att det är upp till domstolen att sedan bedöma hur tillförlitlig bevisningen som har lagts fram är och hur mycket värde denna har. Då det råder fri bevisföring finns det inga krav på hur bevisningen skall se ut. Åklagaren kan uppta vilka bevis som han önskar så länge dessa kan binda dig vid brotten. Det behöver inte finnas några vittnen men självklart kan det vara svårt att uppnå det höga beviskravet som råder om det inte finns någon som utpekar dig som ansvarig. Om det finns andra bevis som till exempel DNA-bevis, annan teknisk bevisning eller dylikt kan det leda till en fällande dom. Som jag skrev inledningsvis så är det väldigt svårt att formulera ett enkelt och bra svar. Jag hoppas att jag har kunnat hjälpa dig och du får gärna återkomma med fler frågor. Länk till Rättegångsbalken: https://lagen.nu/1942:740#K23 Med vänliga hälsningar

Bevisning vid förtal

2010-04-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan man vid polisanmälan om förtal som bevis använda ett dokument där en person förtalar en hel styrelse, dvs kan jag som styrelsemedlem anse att jag personligen genom detta dokument blivit förtalad även om det är riktat mot hela styrelsen?
Emelie Gärde |Hej! Ja, du kan använda det som bevis. I modern rättsskipning råder i stort sett såväl fri bevisföring som fri bevisvärdering. Du kan använda i princip vilket bevismedel du vill. Det är emellertid väldigt svårt att få någon fälld för förtal, då man gör en avvägning mellan skyddet mot kränkande yttranden och medborgarnas yttrandefrihet. Man måste verkligen bevisa att uttalandet är ämnat att skada en persons anseende hos andra. Det är hur uttalandet subjektivt sett kan uppfattas när det förmedlas som är det avgörande om brott föreligger, det vill säga att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekad för andras missaktning. Det krävs dock inte för ansvar någon bevisning om att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning. Bestämmelser om förtal finns i 5 kap. brottsbalken, se https://lagen.nu/1962:700. Där står att läsa att med förtal avses att någon utpekar en annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning. Den som lämnat uppgiften ska inte dömas till ansvar om han var skyldig att uttala sig eller det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifter i saken. En ytterligare förutsättning är emellertid att han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. Lycka till!

Möjlighet till resning i våldtäktsmål

2011-01-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En person i min närhet åtalades, fälldes och fick två års fä för våldtäkt. Det fanns svag bevisning mot honom men desto fler indicier på att mgd ljög om brottet. Vilken betydelse kan ett vittnesmål där mgd erkänt för annan person att hon ljög, ha i en resningsansökan? Förutom vittnesmålet finns bloggar och dokumentation som visar att mgd lever promiskuöst, kan det ha betydelse om han vill försöka bevisa att annan gmn kan finnas?
Joel Dahlquist |Hej och tack för din fråga, Möjligheten att få resning när en brottsmålsdom gått emot den tilltalade regleras i rättegångsbalkens 58 kap 2§ (som går att läsa här: https://lagen.nu/1942:740#K58P2S1). I paragrafen räknas upp fem möjliga grunder för att få en resning beviljad. Den situation du beskriver kan passa in under punkten 3: "om vittne [...] har avgett falsk utsaga samt [...] utsagan kan antas ha inverkat på utgången". Det är alltså tänkbart att en resning kan beviljas. Problemet är, som du själv identifierat, bevisningen. Dokumentation om att offret lever promiskuöst spelar i regel ingen roll i bevisvärderingen. Kan rätten däremot övertygas om att målsägaren ljugit i rätten, då öppnar sig en möjlighet. Om det bara kan styrkas med ett annat vittnesmål tror jag dock inte att det räcker. Bestämmelserna om resning används nämligen restriktivt. För att en resningstalan ens skall prövas ställs i regel mycket höga krav. I det här fallet tror jag exempelvis att det skulle behöva vara i princip klarlagt, eller i alla fall mycket sannolikt, att målsägaren ljugit för att en prövning skall göras. Ett vittne som hävdar att så är fallet är troligtvis inte tillräckligt för att möta detta krav. Dessutom står det ju i paragrafen att vittnesmålet i rättegången måste ha antas inverkat på utgången. Det betyder i praktiken att din vän måste ha blivit dömd med vittnesmålet som avgörande bevisning. Om målsägaren hade kunnat låta bli att vittna och den tilltalade ändå blivit dömd, så är en resning utesluten. Det måste alltså finnas en koppling mellan vittnesmålet och den fällande domen. Jag hoppas att mitt svar har hjälpt dig. Vänligen!

Principen om fri bevisföring och sekretess

2010-10-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan en advokat hävda i tingsrätten att han ej kunnat lägga fram bevis i tingsrätt pga banksekretess ?
Jens Lidén |Hej! Regler om bevisning i rättegång finns i rättegångsbalken (RB). Jag uppfattar det som att du undrar om det föreligger hinder att lägga fram bevisning som omfattas banksekretess. Inom svensk processrätt råder principen om fri bevisföring. Denna princip kommer till uttryck i 35 kap. 1 § RB. Fri bevisföring innebär att parterna som regel är fria att lägga fram vilka bevis de vill samt att domstolen är skyldig att beakta dessa. Det finns dock undantag från denna princip. Enligt 35 kap. 7 § kan domstolen avvisa bevis, vilket innebär att bevisen överhuvudtaget inte får läggas fram i en rättegång. Domstolen kan enligt denna regel avvisa t.ex. onödigt kostsam bevisning eller bevisning som uppenbart skulle bli utan verkan. Bestämmelsen tillämpas restriktivt. Det finns emellertid inget generellt förbud i RB mot att lägga fram bevisning som omfattas av sekretess. När det gäller vittnesbevisning stadgas i 36 kap. 5 § 2 st RB att vissa yrkesverksamma personer, som omfattas av en lagstadgad tystnadsplikt, är obehöriga att vittna i rättegång angående uppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Regeln gäller endast för särskilda yrkesutövare, t.ex. läkare, advokater och psykologer osv. (se lagtexten). Andra yrkesverksamma personer som omfattas av en lagstadgad tystnadsplikt, t.ex. banktjänstemän eller revisorer, omfattas inte av 36 kap. 5 § 2 st RB. Det innebär att dessa personer kan höras som vittne inför domstol trots att deras uppgifter omfattas av den lagreglerade tystnadsplikten. Sammanfattningsvis kan sägas att det inte finns något hinder inom svensk processrätt mot att lägga fram bevisning enbart på den grunden att bevisningen innehåller uppgifter som omfattas av banksekretess. Hinder mot att lägga fram bevisningen kan däremot föreligga i det enskilda fallet på annan grund, t.ex. på grund av att domstolen har avvisat bevisningen med stöd av 35 kap. 7 § RB eller att en vittnesuppgift omfattas av advokats tystnadsplikt (36 kap. 5 § 2 st RB). RB hittar du här: https://lagen.nu/1942:740 Vänligen,

Kontrollavgift och fotografering

2010-04-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Ett parkeringsbolag anger på sin hemsida att de vid alla former av parkeringsöverträdelser som genererar kontrollavgift kan styrka detta med fotodokumentation. Kan man då säga att det ingår som en del i mitt "avtal" med dem när jag parkerar att de ska kunna visa denna fotodokumentation vid en eventuell tvist om parkering? Stärker det min rätt vid eventuell förhandling i tingsrätt om de inte har dokumenterat med foton (under förutsättning att jag har giltig p-biljett etc)?
Niklas Karlsson |Hej! När du parkerar på mark som en markägare upplåter för parkering ingår du ett avtal med markägare att du parkerar på dennes mark mot att du inte parkerar i stird med de förbud och villkor som han satt upp för parkerande på marken. 1 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering, se https://lagen.nu/1984:318. Villkoren brukar vara att man betalar för sin parkering. Avtalet får anses innehålla köp av rätt att parkera på angiven parkeringsplats. Det som sedan står på parkeringsbolagets hemsida synes mig inte vara en del av ditt avtal med markägaren. En annan sak är att det blir svårare för parkeringsbolaget att bevisa att du har parkerat på ett sätt som ger dem rätt att ta ut kontrollavgift enl. nämnda lag om de inte kan bevisa detta med ett fotografi från den aktuella tidpunkten, särskilt om du kan visa att parkeringsbolaget har för vana att dokumentera felparkeringar med fotografier. Viktigt är ochså att komma ihåg att markägare har rätt att ta ut en kontrollavgift av någon som parkerat i strid med dennes föreskrifter för parkeringen, 1 § lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering, se https://lagen.nu/1984:318. Mvh,

Arvstvist. Tillåtet åberopa nytt testamente i TR efter tre månaders handläggning?

2010-04-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag bröstarvinge. Icke-släkting har hos TR ansökt om boutredningsman med stöd av testamente av år 2002. Efter 3 månaders handläggning har hon i sista stund företett ytterligare ett testamente, 40 år gammalt, när hon insett ytterst små möjligheter att vinna med det senaste testamentet pga flera formfel. Fråga: Kan man efter så lång handläggning i TR helt plötsligt dra fram ett gammalt, för alla parter även TR, hittills okänt testamente med samma förmånstagare för att få välja och vraka vilket man ev. kan vinna med? Om det senaste testamentet blir ogiltigförklarat, kommer det äldre att gälla oavsett? Hur många gamla testamenten kan man visa upp? Och hur länge?
|Hej! *Ett testamente gäller tills det återkallas.* Det finns inget formkrav för att återkalla ett testamente. En återkallelse kan till och med ske muntligt. _Skriver man ett nytt testamente anses det att äldre testamentet i regel återkallat._ Även om det nya testamentet inte uppfyller kraven för att vara giltigt kan det utgöra en återkallelse av det äldre testamentet. I fall där det inte går att säga säkert om testatorn avsåg att återkalla testamentet kan ett förordnande i testamente anses vara bekräftat till den del det stämmer överens med tidigare förordnande och i övrigt vara återkallat. Med andra ord: om det nya testamentet bara säger samma sak som det äldre avsåg nog inte testatorn att en återkallelse skulle ske. (Detta förutsätter förstås att inget annat testamente upprättats mellan dessa två.) Det normala borde vara att en testator förstör ett äldre testamente när han skriver ett nytt. Jag vet inte varför det äldre testamentet fortfarande finns kvar. _Att det sparats i 40 år kan tyda på att testatorn avsåg att vissa delar av det fortfarande skulle gälla,_ särskilt om förmånstagarna är desamma som i det nya testamentet. Utgångspunkten är enligt min mening ändå att det äldre testamentet är återkallat och inte längre gäller. Jag kan däremot inte uttala mig med säkerhet eftersom jag inte vet vad som står i testamentena. I Sverige gäller principen om fri bevisföring. Det betyder att *man får åberopa i princip vad som helst* som bevis i en rättegång. Det är alltså principiellt okej att åberopa testamenten som kanske inte gäller. Den fria bevisföringen är dock inte oinskränkt. Enligt 43 kap. 10 § rättegångsbalken får bl a bevisning *avvisas* om det kan antas att man handlar med något *otillbörligt syfte*, t ex att man försöker överrumpla motparten. Man får alltså inte sitta och tjuvhålla på bevis under lång tid av handläggningen. Om testamentet avvisas kommer rättegången fortsätta och rätten kommer inte ta hänsyn till testamentet. Om avvisning är aktuellt beror främst på _anledningen till att hon väntat länge_ med att åberopa testamentet och på _hur stor framgång hon kan tänkas vinna med det._ Även om inte bevisningen avvisas (dvs om testamentet tillåts läggas fram som bevisning) kan hennes processföring ha betydelse för *fördelningen av rättegångskostnaderna.* Att man väntar länge med att åberopa viktig bevisning är i regel vårdslös processföring. Enligt 18 kap 6 § rättegångsbalken kan hon bli tvungen att betala den del av dina rättegångskostnader som du fått pga den vårdslösa processföringen - även om hon skulle vinna målet. Det här är något som du bör påtala när ersättningsyrkandena för rättegångskostnaderna läggs fram. Specificera om möjligt hur mycket merkostnader du fått till följd av det sena åberopandet. Hoppas det löser sig +Lagtext+ Om återkallelse av testamente: ÄB 10:5 - https://lagen.nu/1958:637#K10P5S1 Om otillbörlig processföring: RB 43:10 - https://lagen.nu/1942:740#K43P10S1 Om annan fördelning av rättegångskostnader: RB 18:6 - https://lagen.nu/1942:740#K18P6S1 Med vänlig hälsning