Tillräcklig bevisning för narkotikabrott?

2011-06-14 i Bevis och bevisning
FRÅGA |I ett fall gentemot en bekant misstänks han för ringa narkotikabrott, bruk samt innehav. Det aktuella beviset är ett sms som lyder " jag har skiten hemma" då en kompis frågade om han "meckade". Vid förhör erkände han, men ska vid tillfälle dra tillbaka sitt erkännande. Urinprovet han lämnade på plats visade sig vara negativt. Skulle ni våga säga att de framtagna bevisen är tillräckliga för att väcka åtal gentemot honom?
Elin Sjörén |Hej, För att åklagaren ska få väcka åtal måste tillräckligt mycket tala för att den misstänkte har begått brottet. Åtal ska alltså endast ske då åklagaren har så pass mycket att komma med att en fällande dom mot den misstänkte är möjlig – annars finns det ingen mening med att åtala. I brottmål krävs, för att en fällande dom ska vara möjlig, att det är ”ställt utom rimligt tvivel” att den misstänkte begått brottet. Detta är ett högt ställt krav på åklagarens bevisning. Finns minsta skäl till att tvivla på åklagarens version får den misstänkte inte fällas. Dessutom är ett erkännande ifrån den misstänkte inte bindande för rätten. Ett erkännande får således aldrig ensamt leda till fällande dom om andra tillförlitliga bevis inte finns att tillgå. Sådant bör åklagaren beakta innan han väljer att åtala. Ett sms, som inte fullständigt bevisar att brott begåtts, kan förmodligen inte leda till en fällande dom. Smset uppfyller inte ensamt kravet på att det ska vara ställt ”utom rimligt tvivel” att narkotikabrott förövats. Dessutom finns det negativa urinprovet som motbevis till åklagarens bevisning. På så sätt talar omständigheterna i situationen för att tillräckliga bevis inte föreligger för åtal. Dock bör här också beaktas att den misstänkte erkänt brottet vid ett förhör, även om denne senare kommer att dra tillbaka erkännandet. Som nämnts är erkännanden inte bindande för rätten, men ett sådant kan ändå vägas in i bedömningen av den bevisning som lagts fram. Erkännandet i detta fall kan förstärka åklagarens talan mot den misstänkte. Därför skulle smset tillsammans med erkännandet kunna medföra att åklagaren trots allt anser att det finns tillräckliga skäl för att åtala. Om det sedan är tillräckligt för en fällande dom i rätten är en helt annan fråga. Mitt svar till dig blir därför att detta är ett svårbedömt fall. På grund av erkännandet skulle smset möjligen kunna utgöra tillräckligt bevis för åtal, men det är definitivt inte säkert. Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Erkännande

2011-04-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag har erkänt att jag kört skoter på naturskyddsområde, och polisen samt naturvårdare upplyste mig på plats att det var ett naturskyddsområde. Nu i efterhand säger polisen att det är ett förbudsområde, vilket innebär dagsböter. Gäller mitt erkännande fortfarande? Vänliga hälsningar Erik Tagesson
Malin Ekstrand |Hej! Du kan ta tillbaka ditt erkännande eftersom ett sådant inte är bindande i brottmål. Du kan alltså fortfarande neka till brott och eventuellt förklara varför du har ändrat dig. Ett tidigare erkännande kan användas som bevis mot dig men domstolen är också skyldig att pröva erkännandets riktighet. Med vänlig hälsning

oskyldighetspresumtionen

2011-02-17 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad är oskyldighetspresumption?
Jimmy Mikaelsson |Hej! Oskyldighetspresumtionen är en grundläggande straffprocessuell rättsprincip som gäller i olika grad i de allra flesta länder som kan anses vara demokratier. Den är fastslagen i artikel 11 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och kommer även till uttryck genom artikel 6.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR)(https://lagen.nu/1994:1219), som översatt till svenska lyder: ”Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts.” Genom att EKMR utgör gällande rätt i Sverige, innebär det att stadgandet, är direkt tillämpbart i Sverige. Principen om oskyldighetspresumption är dock så grundläggande i Sverige att den hade gällt, även utan stöd i konventionen. I folkmun brukar principen uttryckas genom att: ”Du är oskyldig tills motsatsen bevisats”. I korthet innebär principen en rätt för misstänkta och tilltalade att bli behandlade som oskyldiga fram till att en fällande dom lagligen har fastställt deras skuld. Principen placerar bevisbördan för den tilltalades skuld på åklagaren. Med detta menas att det i brottmål, är åklagaren som ska bevisa den tilltalades skuld, lyckas inte åklagaren med att bevisa detta, ska den tilltalade frias. Principen ger även uttryck för att beviskravet är högt ställt inom straffprocessrätten. Domstolarna brukar uttrycka detta med, att den tilltalades skuld ”ska vara ställd utom rimligt tvivel” för att en fällande dom ska meddelas. Med vänliga hälsningar

Kan korrespondens mellan två hotmailkonton användas som bevis?

2010-11-22 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vilket bevisvärde anses sparad email mellan två hotmail adresser ha ? Finns det prejudikat på att hotmail korrespondans godkänts/underkänts som bevis ?
Cajsa Hansen |Hej! I Sverige tillämpas principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering enligt 35:1 Rättegångsbalken (1942:740, RB), se https://lagen.nu/1942:740#K35P1S1. Detta innebär att alla former av bevisning är tillåten (ett bevis kan alltså inte underkännas) och att värdet av ett visst bevis inte bestäms på förhand (genom t.ex. en lagbestämmelse). Jag finner inga prejudikat där hotmailkorrespondens använts i bevissyfte. Jag kan tänka mig att bevisvärdet är relativt lågt då vem som helst med rätt lösenord kan logga in på ett hotmailkonto. Informationen till och från ett konto lär heller inte sparas på datorn vilket försvårar det hela ur bevishänseende.

Bevisfrågor

2011-05-02 i Bevis och bevisning
FRÅGA |För ett år sedan blev min pojkvän knivskuren i halsen och på hakan helt oprovocerat. Gärningsmannen försvann därifrån, pojkvännens kompis sprang fram och ringde 112 medans min pojkvän även ringde mig samtidigt och berättade, i den mån det gick, vad som hade hänt. Polis tillkallades, ambulans kom varav min pojkvän fick föras till två sjukhus, och hans kompis fick gå på förhör. Till en början var det mördförsök, sedan grov misshandel och sen ingenting. Allt lades ner och vi kan verkligen inte förstå varför. Brist på bevis säger de. Men det finns en kniv (vi vet dock inte om de tagit upp det i undersökning, men dr borde det ju finnas fingeravtryck eller DNA som kan användas?), min pojkvän har ju tydliga bevis på sig, kompisen såg ju vem det var (dock inte att han verkligen drog fram kniven, men det var inga andra där när de hände så vem skulle det annars vara?). 10 "vittnen" från gärningsmannen sida har förhörts, som inte ens var där. Jag, som fick telefonsamtalet, har inte förhörts trots att pojkvännen sagt att han ringt mig. Nu ska gärningsmannen få ersättning och min pojkvän får ingenting, han var till och med tvungen att betala ambulans- och sjukhusräkningarna! Vi tycker det hela gått mycket dåligt till och polisen lade ner "målet" väldigt snabbt. Vi gick till en advokat men han ville inte gå vidare då han inte tyckte det fanns bevis. Dock pratade denne advokat ingenting med min pojkvän under tiden, så han fick ju inte höra hans syn på hur allting gått till osv. Kan vi överklaga ännu en gång? Vi vet ju vem det är och att den här personen är skyldig. Det var ju bara min pojkvän och gärningsmannen där, så ord står ju mot ord, men då min pojkvän har stora skärsår i ansiktet borde väl det tala sitt tydliga språk? Och om det nu inte går att bevisa att det är den här mannen, ja då borde det väl vara någon annan då? Jag har begärt hem polisrapporterna för att se vad de gjort och tagit med i förundersökningen, men jag känner att jag skulle behöva hjälp med det här. Min pojkvän orkar inte engagera sig och känner sig som om det är han som gjort fel. Hur ska vi göra? (Ber om ursäkt för långt och förvirrande brev. Jag har försökt korta ner det så gott det går)
Lan Le Huong |Hej! Tack för din fråga! Jag förstår att du vill hjälpa din pojkvän och vill att den skyldige ska dömas för det han gjort. Jag ska försöka förklara för dig/er vilka möjligheter som finns i era fall. Om jag förstått rätt så var det på grund av brist på bevis som gjorde att man inte kunde komma fram till någon dom. Beviskrav är väldigt starkt enligt svensk lagstiftning. Man ska utgå från att någon är oskyldig tills han blir dömd. Rätten kan inte döma någon om det finns tvivel i målet. Jag vågar inte gå in i frågan om rätten gjort rätt eller fel i målet. Tycker du att målet inte är tillräckligt utrett, att flera bevis bör tas upp och även flera förhör ska hållas så kan din pojkvän begära domvilla enligt 59 kap rättegångsbalken RB. Domvilla innebär att tingsrättens dom undanröjas och får inte verkställas. För att klaga över domvillan måste ni kunna bevisa att det i rättegången i tingsrätten förekommit grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång (59 kap 1§ RB). Vill din pojkvän klaga om domvilla måste han skicka in skrivelsen till hovrätten inom 6 månader från det att domen vann laga kraft. Jag vet inte när domen vann laga kraft. Förhoppningsvis har det inte gått mer än 6 månader. Om det inte skulle gå med domvilla har din pojkvän en annan möjlighet: att överklaga domen under förutsättning att han skickar in sitt överklagande inom 3 veckor sedan domen meddelats. Har det gått mer än 3 veckor är chansen ute. Det som du kan göra är att be din pojkvän att prata med sin advokat om de här möjligheterna och se vad han tycker. Observera att det är bara din pojkvän som kan driva såna frågor eftersom domen rör honom. Hoppas att ni får hjälp med de här frågorna och saken i slutändan blir som ni önskat! Med vänliga hälsningar

Fri bevisföring och stödbevisning

2011-03-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej Jag undrar om en hotmail-växling mellan den som utfört våldtäkten och mamman till den våldtagna 18-åriga dottern går att använda som stödbevisning vid en ev rättegång. Mannen som utförde våldtäkten är en nära släkting.I mailen tillstår mannen att han haft samlag med kvinnan då de båda varit onyktra. Kvinnan blev drogad och utnyttjades sexuellt utan att kunna freda sig, var inte hela tiden vid medvetande. Samtliga mail finns sparade.
Angelica Hage |I den svenska processrätten gäller principen om fri bevisföring, enl. 35 kap 1 § Rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#A3). Denna princip innebär att parterna i ett mål som regel är fria att lägga fram vilka bevis de vill. Enligt principen om fri bevisvärdering, som även den finns i 35 kap 1 § RB, så är domstolen skyldig att beakta den bevisning som läggs fram i processen. Det innebär i princip att domaren fritt kan värdera bevisningens styrka och värde (med vägledning i praxis och förarbeten). Vilken tyngd och betydelse viss bevisning som förs in i målet får, kan därmed variera när den värderas av domstolen och adderas till övrig bevisning. Enligt 35 kap. 7 § RB kan domstolen dock avvisa bevisning som en part vill föra in i processen. Det innebär att just dessa bevis överhuvudtaget inte får läggas fram i en rättegången. Domstolen kan enligt denna regel avvisa t.ex. onödigt kostsam bevisning eller bevisning som uppenbart skulle bli utan verkan eller inte behövs. Domstolen tillämpar dock denna bestämmelse restriktivt. I brottmål och kanske framför allt i sexualbrottmål har stödbevisning ofta ansetts vara en viktig del i domstolens bedömning. I en sammanställning av domstolarnas bevisvärdering i sexualbrottmål som utfördes av överåklagare år 2007 Lisbeth Johansson, menade hon att det var vanligt att offrets uppgifter sällan räcker till en fällande dom och att det i sådana fall är mycket viktigt med stödbevisning som styrker målsägandens berättelse. Med Vänliga Hälsningar

Möjlighet till resning i våldtäktsmål

2011-01-09 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En person i min närhet åtalades, fälldes och fick två års fä för våldtäkt. Det fanns svag bevisning mot honom men desto fler indicier på att mgd ljög om brottet. Vilken betydelse kan ett vittnesmål där mgd erkänt för annan person att hon ljög, ha i en resningsansökan? Förutom vittnesmålet finns bloggar och dokumentation som visar att mgd lever promiskuöst, kan det ha betydelse om han vill försöka bevisa att annan gmn kan finnas?
Joel Dahlquist |Hej och tack för din fråga, Möjligheten att få resning när en brottsmålsdom gått emot den tilltalade regleras i rättegångsbalkens 58 kap 2§ (som går att läsa här: https://lagen.nu/1942:740#K58P2S1). I paragrafen räknas upp fem möjliga grunder för att få en resning beviljad. Den situation du beskriver kan passa in under punkten 3: "om vittne [...] har avgett falsk utsaga samt [...] utsagan kan antas ha inverkat på utgången". Det är alltså tänkbart att en resning kan beviljas. Problemet är, som du själv identifierat, bevisningen. Dokumentation om att offret lever promiskuöst spelar i regel ingen roll i bevisvärderingen. Kan rätten däremot övertygas om att målsägaren ljugit i rätten, då öppnar sig en möjlighet. Om det bara kan styrkas med ett annat vittnesmål tror jag dock inte att det räcker. Bestämmelserna om resning används nämligen restriktivt. För att en resningstalan ens skall prövas ställs i regel mycket höga krav. I det här fallet tror jag exempelvis att det skulle behöva vara i princip klarlagt, eller i alla fall mycket sannolikt, att målsägaren ljugit för att en prövning skall göras. Ett vittne som hävdar att så är fallet är troligtvis inte tillräckligt för att möta detta krav. Dessutom står det ju i paragrafen att vittnesmålet i rättegången måste ha antas inverkat på utgången. Det betyder i praktiken att din vän måste ha blivit dömd med vittnesmålet som avgörande bevisning. Om målsägaren hade kunnat låta bli att vittna och den tilltalade ändå blivit dömd, så är en resning utesluten. Det måste alltså finnas en koppling mellan vittnesmålet och den fällande domen. Jag hoppas att mitt svar har hjälpt dig. Vänligen!

Principen om fri bevisföring och sekretess

2010-10-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan en advokat hävda i tingsrätten att han ej kunnat lägga fram bevis i tingsrätt pga banksekretess ?
Jens Lidén |Hej! Regler om bevisning i rättegång finns i rättegångsbalken (RB). Jag uppfattar det som att du undrar om det föreligger hinder att lägga fram bevisning som omfattas banksekretess. Inom svensk processrätt råder principen om fri bevisföring. Denna princip kommer till uttryck i 35 kap. 1 § RB. Fri bevisföring innebär att parterna som regel är fria att lägga fram vilka bevis de vill samt att domstolen är skyldig att beakta dessa. Det finns dock undantag från denna princip. Enligt 35 kap. 7 § kan domstolen avvisa bevis, vilket innebär att bevisen överhuvudtaget inte får läggas fram i en rättegång. Domstolen kan enligt denna regel avvisa t.ex. onödigt kostsam bevisning eller bevisning som uppenbart skulle bli utan verkan. Bestämmelsen tillämpas restriktivt. Det finns emellertid inget generellt förbud i RB mot att lägga fram bevisning som omfattas av sekretess. När det gäller vittnesbevisning stadgas i 36 kap. 5 § 2 st RB att vissa yrkesverksamma personer, som omfattas av en lagstadgad tystnadsplikt, är obehöriga att vittna i rättegång angående uppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Regeln gäller endast för särskilda yrkesutövare, t.ex. läkare, advokater och psykologer osv. (se lagtexten). Andra yrkesverksamma personer som omfattas av en lagstadgad tystnadsplikt, t.ex. banktjänstemän eller revisorer, omfattas inte av 36 kap. 5 § 2 st RB. Det innebär att dessa personer kan höras som vittne inför domstol trots att deras uppgifter omfattas av den lagreglerade tystnadsplikten. Sammanfattningsvis kan sägas att det inte finns något hinder inom svensk processrätt mot att lägga fram bevisning enbart på den grunden att bevisningen innehåller uppgifter som omfattas av banksekretess. Hinder mot att lägga fram bevisningen kan däremot föreligga i det enskilda fallet på annan grund, t.ex. på grund av att domstolen har avvisat bevisningen med stöd av 35 kap. 7 § RB eller att en vittnesuppgift omfattas av advokats tystnadsplikt (36 kap. 5 § 2 st RB). RB hittar du här: https://lagen.nu/1942:740 Vänligen,