Vad gäller vid oenighet om huruvida en pengaöverföring varit en gåva eller ett lån?

2020-04-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag fick i gåva 60 tusen kronor av ett ex som tack för att jag ställt upp för honom ekonomiskt och med min tid. Nu hotar han med att anmäla mig om jag inte betalar tillbaka allt inom 2 dagar. Jag har bevis på sms och andra appar att han har gett som gåva. Där kan säger att jag inte vill ha den gåvan men han ändå sätter in de pengarna på mitt konto. Vad händer nu? Jag har bevis från hans nummer vid flera olika tillfällen där jag vill betala tillbaka men han vägrar och att han blockat mig i banken. Men hotar med advokat och polis nu när jag sagt att jag inte vill dejta mer. Han använde även mycket av pengarna själv då han inte hade kontokort och var ny i Sverige.
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag tolkar din fråga som att ni är oense om de aktuella pengarna har varit en gåva eller ett lån. I mitt svar kommer jag först att behandla vad ditt ex kan komma att göra och därefter hur en pengaöverföring ska betraktas när det är oklart om det rör sig om en gåva eller ett lån.Vilka rättsliga alternativ kan ditt ex nyttja sig av?En person som anser sig ha rätt till en betalning kan ansöka om att få ut betalningen med hjälp av kronofogden. Då blir det tal om ansökan om betalningsföreläggande enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Denna ansökan innehåller sökandens (ditt ex) yrkande och grunden för det. Om kronofogden väljer att ta upp hans ansökan kommer svaranden (du) att få ta del av föreläggandet. Du får därmed yttra dig i frågan och välja om föreläggandet ska bestridas eller godtas. Ett bestridande ska göras skriftligen. Om du har bestritt föreläggandet i rätt tid kommer ditt ex att få ta del av ditt bestridande. Han får då besluta om målet ska tas till domstol eller inte.Om det i ditt fall skulle bli aktuellt med ett betalningsföreläggande från ditt ex antar jag att du skulle vilja bestrida föreläggandet. Det är väldigt viktigt att du bestrider föreläggandet i rätt tid, i annat fall kommer kronofogden att meddela ett beslut till ditt ex förmån (42 § lag om betalningsföreläggande och handräckning).Hur behandlas frågan om en pengaöverföring avser lån eller gåva i domstol?Om er situation hamnar i domstol blir det aktuellt med bevisföring. Frågan är då vem som har plikten att framföra tillräcklig information för att bevisa sitt yrkande i målet (bevisbördan).Högsta domstolen har i ett mål från 2014 haft att avgöra om en pengaöverföring från en person till en annan var en gåva eller ett lån (se NJA 2014 s 364). I målet gjorde domstolen klart att det är den som mottagit pengarna som har bevisbördan för att pengarna utgör en gåva. Dock gäller detta endast om det råder oenighet om avsikten bakom pengaöverföringen – det får alltså inte råda oenighet om pengaöverföringens existens i sig. Om själva pengaöverföringens existens är oklar skulle bevisbördan istället ligga på den som skickat pengarna.Enligt min tolkning rör er situation endast frågan om pengaöverföringen var en gåva eller ett lån. Därför har Högsta domstolens avgörande som jag nämnde ovan direkt betydelse för er. I ert fall innebär avgörandet att bevisbördan att bevisa att pengaöverföringen var en gåva och inte ett lån ligger på dig som mottagare. Skulle rätten inte anse att du i tillräcklig omfattning bevisat att pengarna var en gåva kommer rätten att besluta att pengaöverföringen avsåg ett lån. I detta skede blir det alltså aktuellt att framföra den bevisning som du nämner att du har samt den information du har om att han använt sig av pengarna.SammanfattningDitt ex har möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande. Du har möjlighet att bestrida denna ansökan och om det görs i rätt tid kan sökanden besluta att målet tas upp i domstol. I domstolen kommer du, som mottagare av pengarna, att ha bevisbördan att pengarna avsåg en gåva. Om du inte lyckas bevisa detta kommer rätten att bedöma pengarna som ett lån.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan låttexter användas som bevis i en rättegång?

2020-04-27 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om en artist står åtalad för försäljning av narkotika och i sina låtar sjunger om sånt där han sjunger/rappar att han becknar narkotika, räknas det som bevis då, hans låttexter asså? (Becknar betyder säljer på slang).
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi något som kallas för fri bevisföring och fri bevisvärdering. Fri bevisföring innebär att i en rättegång så får alla källor användas, hit räknas även sådana som man fått fram på ett olagligt sätt. Det som fri bevisvärdering står för är att värdet av ett bevis får bedömas av rätten fritt. Att sjunga att man "becknar" narkotika i sina låtar kan användas emot denne i en rättegång dock ska vara i kombination med annan bevisning.Det är däremot upp till domstolen att avgöra hur högt värde en sådan bevisning har. Det är också viktigt att känna till att en sådan bevisning enbart, svårligen skulle kunna utgöra en grund för ett åtal. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Hur vanligt är det att en åtalad blir fälld för sexuellt ofredande?

2020-04-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hur vanligt är det att en åtalad blir fälld för sexuellt ofredande av minderårig? När det inte finns vare sig bevis eller vittnen utan ord står emot ord.
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att besvara din fråga med hjälp av en del grundläggande straffrättsliga och processrättsliga principer som vi har i Sverige. Jag kommer även använda mig av rättegångsbalken (RB), brottsbalken (BrB) och Europakonventionen (EKMR).Det går inte att ge dig ett svar i siffror, som t.ex. att "5 av 10 döms" eller någon procentuell uträkning, eftersom det hela tiden handlar om bedömningsfrågor i fall till fall. Det svaret jag kan ge dig är en övergripande förklaring av relevanta principer och lagrum som utöver bevisning påverkar om någon kan fällas efter åtal eller inte. Dessa principer och lagrum gäller för samtliga straffrättsliga brott. Jag kommer nedan sätta rubriker relaterade till de lagrum och principer jag använder mig av och förklara dessa under respektive rubrik.OskyldighetspresumtionOskyldighetspresumtionen är en grundläggande straff- och processrättslig princip som innebär att du är oskyldig tills motsatsen bevisats. Oskyldighetspresumtionen är också fastställd i lag, t.ex. artikel 6.2 i Europakonventionen. Principen om oskyldighetspresumtion är dock så grundläggande i Sverige att den hade gällt även utan stöd i konventionen. Denna princip visar även att beviskravet är högt ställt inom straffprocessen. Domstolarna brukar själva uttrycka det höga beviskravet som att den tilltalades (den som blivit åtalad) skuld "ska vara ställd bortom rimligt tvivel" för att personen ska kunna bli fälld för brottet.Principen är relevant för din fråga då den fastställer utgångspunkten för att kunna bli fälld efter åtal och är helt grundläggande i svensk rätt. För att den åtalade i din fråga ska fällas för sexuellt ofredande (6 kap. 10 § BrB) krävs alltså att det är ställt bortom rimligt tvivel att denne är skyldig till brottet.Falskt åtal och befogat åtalEnligt ovanstående förklaring av oskyldighetspresumtionen kan det verka som att risken / chansen att personen fälls är liten. Det är därför också viktigt att peka på det faktum att en åklagare inte får väcka åtal över ingenting eller minsta lilla. Åklagaren ska anse att det finns tillräcklig utredning om att ett brott har begåtts och vem som begått brottet. Dessutom kan åklagaren dömas för falskt åtal eller obefogat åtal om hen inte har tillräckligt med grund för sitt åtal.Falskt åtal är att åklagaren medvetet väcker åtal mot en person i avsikt att få personen fälld, trots att personen är oskyldig. Obefogat åtal är att åklagaren i annat fall väcker åtal utan tillräckliga skäl för det. Båda dessa är brott som åklagaren kan göra sig skyldig till och bli dömd för om hen inte har tillräckligt med grund för sitt åtal (15 kap. 5 § BrB).Att åklagaren kan begå brott om hen inte har tillräckligt med grund för sitt åtal talar för att en åtalad blir dömd.Fri bevisvärderingVi har i svensk rätt så kallad fri bevisvärdering (35 kap. 1 § RB). Det innebär att det i slutändan är upp till domstolen att fritt avgöra vilket värde de vill tillmäta ett åberopat bevis, eller i detta fallet de ord som står emot varandra. Vems ord domstolen kommer värdera högre kan jag inte uttala mig om.SammanfattningDet går inte att ge ett tydligt svar på frågan. Å ena sidan har vi principer som innebär att en tilltalad ska anses vara oskyldig till dess att motsatsen är bevisad. Vi har även höga beviskrav inom straffprocessrätten skulden ska vara ställd bortom rimligt tvivel. Å andra sidan är det brottsligt av åklagaren att väcka åtal utan tillräcklig grund. Utöver det råder det fri bevisvärdering för domstolen. Det är alltid upp till domstolen att avgöra om någon fälls eller inte, och domstolens beslut grundar sig på en bedömning i fall till fall.Hoppas du fick svar på din fråga, eller åtminstone vägledning i din fundering!Med vänliga hälsningar,

Får man som åtalad kalla vittnen till rättegången?

2020-02-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min f d sambo är åtalad för sexuellt ofredande. Kan han kalla vittnen till rättegången?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett åtal ska väckas krävs det att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten enligt 45 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). Vad tingsrätten då gör att utfärda stämning genom att ge den åtalade tillfälle att svara på åtalet (45 kap. 9 § RB). I och med detta ska den åtalade även ges möjlighet att muntligen eller skriftligen ange vilken bevisning man vill åberopa till sitt försvar (45 kap. 10 § RB). Som utgångspunkt får man åberopa i princip vilken bevisning som helst (35 kap. 1 § RB). För din sambo innebär detta att i och med att han står åtalad ska han ha möjlighet att åberopa den bevisning han vill, inkluderat vittnen. Om han vill göra detta föreslår jag att han skriftligen besvarar stämningen där anger vilka vittnen han vill åberopa och vad respektive vittne ska syfta till att bevisa. Alternativet är att han ringer behörig tingsrätt där målet ska prövas och berättar att han vill kalla vittnen.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Kan bevisning framföras efter avslutad förhandling och innan meddelad dom?

2020-04-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Kan man lägga till bevisning till tingsrätten efter förhandlingen är avslutad och innan dom har fallit?
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är processrättslig och aktualiserar rättegångsbalkens regler. Jag kommer att besvara din fråga i enlighet med de regler som gäller för både tvistemål och brottmål.Kan bevisning framföras efter huvudförhandlingen?Fram till att huvudförhandlingen har avslutats har en part i både brottmål och tvistemål möjlighet att åberopa ny bevisning. Om en part vill framföra bevisning efter huvudförhandlingen är situationen annorlunda. I både brottmål och tvistemål finns en möjlighet för rätten (domstolen) att komplettera utredningen efter att huvudförhandlingen har avslutats men innan dom har meddelats (se 46 kap. 17 § rättegångsbalken samt 43 kap. 14 § rättegångsbalken). Den här möjligheten att komplettera utredningen tar sikte på situationer då rätten anser att komplettering behövs för att rätten ska kunna grunda ett avgörande på ett tillfredsställande underlag. Domstolen kan då begära att ny bevisning framförs i ett återupptagande av huvudförhandlingen eller i en ny huvudförhandling.Får bevisningen framföras av en part i målet?De nämnda bestämmelserna tar alltså sikte på huruvida rätten anser att utredningen behöver kompletteras och alltså inte den omständighet då en part vill framföra ny bevisning. Rätten kan dock, baserat på vad en part anför, finna att utredningen behöver kompletteras vilket innebär att kompletteringsregeln i tvistemål respektive brottmål blir aktuella. Högsta domstolen har i NJA 2005 s. 864 uttalat att när det åberopas ny bevisning som bedöms kunna vara betydelsefull för utgången i målet, får det anses föreligga förutsättningar för att med stöd av 46 kap. 17 § rättegångsbalken besluta om ny eller fortsatt huvudförhandling. Högsta domstolens uttalande avsåg alltså brottmål men med hänsyn till att reglerna för brottmål och tvistemål i fråga om komplettering är likadana är det inte orimligt att anta att uttalandet även gäller i tvistemål.SammanfattningFör att kunna framföra ny bevisning efter en avslutad huvudförhandling och innan dom har meddelats måste rätten anse att en komplettering av utredningen av målet är nödvändig. Som part kan du alltså anföra att den nya bevisningen är avgörande för att utredningsunderlaget ska vara tillfredsställande. Rätten har därefter att ta ställning till det du har anfört.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan en misstänkt person bli fälld för stöld med endast vittnen som bevis?

2020-04-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Misstänkt och utpekad av vittnen för stöld,men person nekar,kan personen bli fälld enbart på vittnesmål utan teknisk bevisning ?
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Bevisfrågor är svåra att bedöma, eftersom många faktorer kan påverka utgången av ett mål. Det är alltid åklagaren som har bevisbördan för att den åtalade har begått gärningen. Det ska vara "ställt bortom allt rimligt tvivel" att en person är skyldig för att han eller hon ska kunna fällas för brottet. Detta höga beviskrav uppfylls bara om de enda invändningar som görs mot att personen är skyldig är orimliga. Vad som är orimligt och inte får bedömas från fall till fall.Vittnesmål är en viktig del i den bevisning som läggs fram i målet, tillsammans med övrig bevisning som förhör med den tilltalade och målsäganden, samt teknisk bevisning. Om det inte finns någon annan bevisning och bara vittnesmål, kan det bli svårt att få personen i fråga dömd. Det går inte att ge ett säkert svar på hur utfallet i ditt mål kommer bli, då det finns så många faktorer som påverkar bedömningen. Att ett vittnesmål ges ett lågt bevisvärde innebär inte i sig att personen frikänns, det kan fortfarande finnas stark bevisning som räcker för att uppnå åklagarens höga bevisbörda. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad gäller om man anser att ett belopp genom förskott på arv är felaktigt?

2020-03-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Mina föräldrar upprättade ett testamente 2017 där man i en bilaga uppgav ett betydande belopp som utgått, ihopräknat av vår far under ett flertal år, till en av bröstarvingarna såsom förskott på arv (noterat så i testamentets bilaga). Nu menar denna person som erhållit pengarna att beloppet är för högt och att det inte stämmer. Kan personen som fått förskott på arv bestrida vad vår far skrivit ner för belopp och måste det finnas underlag för alla dessa utbetalningar som sammantaget blivit inskrivet belopp?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i allmänna utgångspunkter för bevisvärdering i civilprocess, ärvdabalken (ÄB) och rättegångsbalken (RB) För att besvara din fråga tänker jag först gå in på hur man tolkar ett testamente för att sedan kort beskriva hur man bevisar ett påstående och vilka krav som ställs på bevis. . Hur tolkar man ett testamente? Ett testamente anses beskriva denna avlidnes yttersta vilja. Det ska tolkas på så sätt att det kan antas överenstämma med testators vilja och får endast rättas eller ändras om rätt mening kan utrönas (11 kap. 1 § ÄB). Det finns alltså möjlighet att ändra innehållet i ett testamente men då enbart under förutsättningen att man kan bevisa sitt påstående. Vilket leder mig till nästa frågeställning: hur ser bevisprövningen ut i dessa sammanhang? Hur bevisar man ett påstående?Vad som framkommer av testamentet är ur bevishänseende ett väldigt starkt bevismedel. Inom civilprocess ska man styrka sitt påstående, vilket är ett relativt högt beviskrav. Framförallt ställs det höga krav när det finns ett testamente som beskriver förhållandet annorlunda. Den som påstår att det belopp som betalats ut enligt testamentet i själva verket är lägre måste rimligtvis bevisa detta genom att sammanställa de transaktioner som gjorts från testator till personen. Jag har väldigt svårt att tro att en domstol skulle godta annan form av bevisning som bevis för påståendet. Däremot så har vi i Sverige fri bevisprövning vilket innebär att man är fri att åberopa vilken typ av bevis som man vill (35 kap. 6 § RB, jfr 35 kap. 1 § RB) SlutsatsSom konstaterats ovan är det som framgår av testamentet utgångspunkt för hur läget ligger till. Om man anser att testamentet är felaktigt eller behöver rättas finns det möjligheter till detta så länge man kan förmå att styrka sitt påstående. I detta fall är det troligtvis så att personen enbart kan vinna framgång med sitt påstående så länge personen kan sammanställa transaktionerna och därigenom visa att ett lägre belopp har betalats ut. Hoppas du fick svar på din fråga, MVH

Vem ska bevisa att jag inte visste om att jag hade narkotika i väskan?

2020-02-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om någon vill mig illa och har gömt narkotika i min resväska tex och den upptäcks vid tullfiltret av hund eller människa, hur bevisar man sin oskuld
Karl Montalvo |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på lawline! Jag hoppas jag kan besvara din fråga. Innehav av narkotika är brottsligt, 1 § Narkotikastrafflagen (NSL). Vidare är de brottsligt att föra in narkotika i Sverige, 6§ Lag om straff för smuggling(Smugglingslagen), om man inte har ett särskilt tillstånd för detta, 3§ 1992:860. Vad de gäller narkotikasmuggling så är även gärningen straffbelagd om den sker med grov oaktsamhet, 7§ Smugglingslagen. Oaktsamhet är tillräckligt för alla former av narkotikabrott om de inte enbart är innehav, 1§ 6p, 3a§ NSL. Vid brott enligt 1§ narkotikastrafflagen och 6§ smugglingslagen, vilket är huvudregeln för alla brott, så behöver man uppsåt till att vad man gjort, 1 kap. 2§ BrB. Förenklat är detta att man måste veta om vad man gör. Detta följer av skuldprincipen. Man ska inte dömas för något som man inte kunde göra något åt eller inte har gjort medvetet. Vidare är det enligt konformitetsprincipen orättfärdigt att straff den som inte kunnat rätta sig inför lagen. Ifall någon har lagt ned något i ens väska utan att man vet om detta så har man inte uppsåt till att man innehar eller inför narkotika i landet. Den nedre gränsen för uppsåt är likgiltighetsuppsåt. De är att. (1) Man förstod att de var en risk att man hade narkotika på sig (2) Man var likgiltig inför de faktumet, d.v.s att ifall man hade narkotika på sig eller inte var inte ett beaktansvärt skäl för att inte åka in i landet, Se NJA 2004 s. 176. De krävs att båda dessa stegen är uppfyllda så om man inte kan visa att personen verkligen insåg risken, så kan man inte ha uppsåt. De är dock oftast de andra kravet som är svårast att bevisa för åklagaren. Nuvarande Justitieråd Peter Asp skriver i Kriminalrättens Grunder att de finns ett begränsat utrymme för domstolen att bedöma att någon har likgiltighetsuppsåt och de krävs oftast att man kan visa att personen hade vad som kallas insiktsuppsåt. D.v.s i detta fallet att man hade insikt om att de fanns narkotika i väskan. Kriminalrättens grunder s. 292 och S. 297. Vad de gäller oaktsamhet så är finns de två former av oaktsamhet. Medveten och omedveten oaktsamhet. Medveten oaktsamhet är samma som första delen av prövning ifall någon har likgiltighetsuppsåt, d.v.s insåg du att de fanns en risk för något. De är denna form som oftast kräv för att de ska vara grov oaktsamhet.Omedveten oaktsamhet är att du inte insåg risken, men du borde ha insett risken. De kan delas i en tvåleds prövning. För det första fanns de något som du kunde ha gjort för att inse risken, t.ex tänka efter, se efter i väskan osv. För de andra var detta något som du borde ha gjort. Kan du klandras för att du inte gjorde detta. När man bedömer vad någon borde ha gjort ska man göra en så personlig prövning som möjligt. Man ska alltså beakta om personen t.ex var stressad, ifall den var i ett tillstånd av rädsla eller hade bristande kunskap. Märk dock att enbart innehav av narkotika inte är straffbart ifall man enbart är oaktsam, där krävs uppsåt för att man ska straffas. De behöver nämligen vara särskilt angivet för att oaktsamhet ska vara tillräckligt, 1 kap. 2 § BrB. Så ifall vi utgår från att du inte alls vet om att narkotikan fanns i väskan och de inte fanns några omständigheter som borde medföra att misstanke om detta så ska man inte dömas. De är inte du som ska visa att så är fallet. De är åklagaren som har bevisbördan. Han eller hon ska ställa det "utom rimlig tvivel" att du hade uppsåt till att du hade narkotika i väskan. Eller om de är så att du fört in narkotika in landet att du var grovt oaktsam till att de var narkotika i väskan, 7§ Smugglingslagen. Detta betyder inte att åklagaren måste göra det 100 % säkert att så är fallet men de ska inte finnas någon annan rimlig förklaring. De är alltså åklagaren som måste visa att du visste om eller var likgiltig till ifall de fanns narkotika i väskan. Så som svar på din fråga, de är inte du som ska bevisa något. De är åklagaren som ska bevisa eller ställa de utom rimlig tvivel att de du säger inte är sant. Är de så att det finns vissa saker som pekar på att de du säger är sant så hjälper de dig såklart men som sagt de är åklagaren som har bevisbördan. Bevisbördan är lika stor för att bevisa uppsåt som för att bevisa att de är du som gjort själva gärningen. Åklagaren har en skyldighet att även ta upp saker som är till den misstänktes fördel. T.ex om åklagaren under utredningen finner saker som pekar på att de faktiskt finns någon som vill dig illa så måste han ta upp detta. Jag hoppas jag besvarat din frågaMed vänliga hälsningar