Tredskodom och återvinning - vad är det?

2021-04-21 i Domstol
FRÅGA |Har ett civilmål inlämnat till Tingsrätten ang invaliditetsersättning för skada genom tidigare misshandel som dömdes till min fördel. Nu har Tingsrätten meddelat Treskedsdom och personen har 4 veckor att begära återvinning.Vad betyder detta i enkelt klarspråk så jag förstår?Kan motparten göra så här för att dra ut på tiden eller jäklas?Har han någon strategi genom att det blir så här? Eller är detta enbart till hans nackdel när Tingsrätten beslutar detta, och han får svårare att få gehör ?Har svårt att se att han skulle lägga sig platt, därav min skepticism.. Kan jag ta ut vinsten i förskott så att säga?Tacksam för svar och Mvh
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad är en tredskodom?När det är fråga om ett tvistemål där förlikning i saken är tillåten, dvs ett dispositivt tvistemål, så kan rätten under vissa omständigheter meddela tredskodom. En tredskodom kan meddelas om svaranden, dvs personen som i detta fall är din motpart, inte avger sitt svaromål. Detta förutsätter att domstolen meddelat svaranden att han eller hon måste lämna in sitt svaromål för att inte riskera att tredskodom meddelas (42 kap. 11 § rättegångsbalken). En tredskodom kan även meddelas om en part ska befinna sig i rättssalen, vid förhandlingen, men inte dyker upp. Även i detta fall måste parten bli informerad om att personens frånvaro kan resultera i en tredskodom (42 kap. 12 § rättegångsbalken). Som utgångspunkt så resulterar en tredskodom i att kärandens, dvs ditt, yrkande beviljas så länge yrkandet inte är oskäligt. Med andra ord så skulle det innebär att ditt yrkande om invaliditetsersättning beviljas, förutsatt att du inte har yrkat en ersättning som skulle anses som oskälig. Återvinning Vanligtvis, när rätten meddelar dom, så kan parterna överklaga domen till en högre instans. När rätten har meddelat tredskodom så kan svaranden inte överklaga domen på detta sätt. Istället så måste svaranden söka återvinning inom fyra veckor från det att domen meddelats (44 kap. 9 § 1 st. rättegångsbalken). Om svaranden ansöker om återvinning så innebär det att målet ska prövas utifrån de omständigheter som gällde då tredskodomen meddelades (44 kap. 10 § rättegångsbalken). SammanfattningSammanfattningsvis så är det inte helt säkert att du kan ta ut vinsten i förskott. Om svaranden ansöker om återvinning så kan målet prövas av rätten. Då jag enbart har begränsat med information avseende ditt ärende i rätten så kan jag inte avgöra vilka strategiska motiv svaranden, i detta fall, skulle ha för att utebli från förhandlingen. Däremot så är det, generellt, så att tredskodomsförfarandet kan användas för att förhala en process och därmed få processen att dra ut på tiden. Om du är i behov av fortsatt vägledning så är du varmt välkommen att återkomma till oss. Du kan boka tid på Lawlines hemsida (https://lawline.se/boka). Med vänliga hälsningar

Vad innebär det att en dom vinner laga kraft?

2021-04-06 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som händer när en dom vinner laga kraft, eller vad betyder det?
Vanessa Hannah |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att en dom vunnit laga kraft innebär att tiden för överklagande har gått ut och att domen därmed blir slutgiltig. En dom i tvistemål vinner laga kraft tre veckor efter det att domen har meddelats, förutsatt att domen inte överklagas. Detta följer av 50 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Samma tid gäller för domar i brottmål, vilket framgår av 51 kap 1 § RB. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad betyder det att domstolen ex officio avvisar en talan på grund av bristande talerätt?

2021-03-24 i Domstol
FRÅGA |HejBetyder ex officio att tingsrätten skall avvisa en framställan om talerätt direkt vid framställan om en stämning ?Om inte kan det bli rättengångsfel ?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Talerätt som processhinderTill att börja med vill jag bara påpeka att det är olika förutsättningar beroende på vilken typ av mål det rör sig, civilrättsligt mål eller straffrättsligt mål, i fråga om vem som har talerätt. Vidare är det skillnad i vissa avseende om domstolen ex officio ska avvisa ett mål, beroende på vilken typ av fråga som talerätten rör, om det är frågan om en processuell eller materiell talebrist. Vad processuell talerätten kort innebär, är helt enkelt att det ska vara "rätt parter" som för talan avseende frågan som ska behandlas i rättegången. Som exempel kan anges fallet att en åklagare väljer att åtala i ett mål där målsägande har exklusiv talerätt, vilket är fallet för förtal i 5 kap 1 § och 5 kap 5 § 1 stycket brottsbalken (1962:700). I det fallet att det skulle röra sig om en materiellrättslig talerätt, alltså att parternas talerätt hänför sig till det omstridda rättsförhållandets "subjektiva sida", alltså något som har att göra med själva saken, ska käromålet i sådana fall ogillas. T.ex. i ett tvistemål tillkommer talerätten enbart borgenären till en den specifika fordran, om talan väcks av någon annan en borgenären, ska då talan ogillas.När ska rätten ex officio avvisa ett mål på grund av bristande talerätt? Huvudregeln är att domstolen ex officio ska beakta processhinder. Om domstolen finner vid en ansökan om stämning att det brister i talerätten i någon av parterna, ska domstolen avvisa målet, 34 kap 1 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Vad det innebär att domstolen agerar ex officio är helt enkelt att rätten ska avvisa käromålet oberoende av om någon av parterna har gjort en processinvändning. Undantag från huvudregeln är dock när det är frågan om s.k. dispositiva processhinder, dessa kräver alltså att någon av parterna invänder för att processhinder ska anses föreligga. Bristande processuell talerätt är dock ett tvingande processhinder och föranleder att käromålet ska avvisas ex officio av rätten. Vad händer om domstolen inte avvisar ett tvingande processhinder ex officio?Om domstolen missar att ex officio avvisa ett mål och fullgör ett mål då det föreligger ett tvingande processhinder utgör det ett rättegångsfel. Det som man som berörd part då kan göra är att t.ex. ansöka om återförvisning till hovrätten, som i sin tur avgör om målet återvisas till tingsrätten som i sin tur måste ta upp målet för ny prövning, 50 kap. 29 § RB (för tvistemål) och 51 kap. 29 § RB (för brottmål). Hoppas du fått svar på din fråga, MVH

Laga kraft i tvistemål

2021-03-14 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar när en dom i en tvist vinner laga kraft tack och vad det innebär exakt.
Isak Henriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att din fråga är när en dom i tvistemål vinner laga kraft och vad laga kraft innebär.I 50 kap. 1 § Rättegångsbalken stadgas att "en part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till tingsrätten. Den skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades."Efter att tre veckor gått från den dag då dom meddelades vinner domen laga kraft. När tiden löpt ut är det inte längre möjligt att överklaga domen.Den enda möjligheten för att få saken prövad i hovrätten efter att överklagandetiden löpt ut är genom bestämmelserna om särskilda rättsmedel som stadgas i 58-59 kap. Rättegångsbalken.Jag hoppas detta besvarar din fråga.

Är det tillåtet att vara med via videolänk från alla länder i Europa vid huvudförhandling?

2021-04-14 i Domstol
FRÅGA |Kan man vara med vid muntlig förhandling genom videolänk från alla länder i Europa eller finns det lagliga hinder för det från vissa länder?
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att en huvudförhandling ska hållas muntligen, med alla aktörer närvarande, se 5 kap. 10 § RB.Det finns möjlighet att delta via videolänk eller telefon enligt samma paragraf, om rätten beslutar det. Hänsyn ska dock tas till kostnader eller olägenheter som skulle uppkomma om den som ska delta i sammanträdet måste infinna sig i rättssalen.Rent teoretiskt är det, om det finns skäl för det, möjligt att hålla huvudförhandling via videolänk från alla Europas länder. Det är dock som ovan stadgat rätten som beslutar om det är lämpligt. Ska huvudförhandling hållas i Malmö är det kanske inte lämpligt att ha huvudförhandling via videolänk om en aktör befinner sig i Köpenhamn exempelvis.Med vänlig hälsning!

Om Tingsrätten ogillar åtalet vad händer då med de extra kostnader den tilltalade haft pga exvis ett återkallat körkort?

2021-04-03 i Domstol
FRÅGA |Om Tingsrätten ogillar åtalet vad händer då med de extra kostnader den tilltalade haft pga exvis ett återkallat körkort?
Gabriella Abdulahad |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Man har inte rätt till extra kostnader. Att tingsrätten ogillar åtalet innebär inte att det är något fel begånget vid handläggningen av förundersökningen eller målet.Hoppas du fick svar på din fråga. Skulle du ha fler funderingar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!Vänligen,Gabriella

Jag har fått rätt i domstol, men motparten vägrar att rätta sig efter domen, vad gäller?

2021-03-18 i Domstol
FRÅGA |Jag har hamnat i en tvist med en myndighetsutövande organisation. Tvisten rör ett myndighetsbeslut. Tvisten hamnade i tingsrätten. Jag vann. Tvisten togs av kärandesidan till hovrätten. Jag vann där också. Käranden begärde att prövningstillstånd hos HD. HD avslog. Domarna i tingsrätt och hovrätt har nu alltså vunnit laga kraft. Domarna i sig är tydliga. De säger att kärandesidan har gjort fel och att jag har rätt. Såvitt jag förstår stipulerar förvaltningslagen att, för det fall att ett myndighetsbeslut är fel, ska det självmant rättas så att fel blir rätt. Så har inte skett i mitt fall. Den myndighetsutövande organisationen förhåller sig helt passiv. Vad kan jag göra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du har i egenskap av svarande vunnit två processer i allmän domstol, först i tingsrätt och sedan hovrätt. Motparten valde även att ansöka om prövningstillstånd i Högsta domstolen, vilket dock aldrig beviljades. Denne beskriver du för övrigt som en myndighetsutövande organisation, en formulering som vittnar om att det inte torde röra sig om en sedvanlig förvaltningsmyndighet. Det verkar snarare handla om ett statligt eller kommunalt bolag alternativt ett annat privaträttsligt organ som anförtrotts statliga förvaltningsuppgifter. Utifrån din ärendebeskrivning och mot bakgrund av domstolsordningen kommer detta i vart fall att bli utgångspunkten i den fortsatta framställningen. Trots att du har fått rätt i domstol förhåller sig motparten, den aktuella organisationen, helt passiv varför du undrar vad som kan göras härnäst. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Förvaltningslagen (FL).Rättegångsbalken (RB).När det gäller rättelse av myndighetsbeslut kan följande anföras. I 38 § FL sägs att en myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. I 39 § FL uttalas emellertid att ett beslut som har överklagats får ändras av den myndighet som har meddelat det som första instans enbart i sådana fall som avses i 38 § och bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet. Det betyder i regel att någon självrättelse egentligen inte blir aktuell efter ett överlämnade till domstol (och här åsyftas förvaltningsdomstol), men samtidigt har myndigheten naturligtvis att följa det som har avkunnats i domen.Men oaktat ovanstående behöver det framhållas att beslutande politiska församlingar inte sorterar under begreppet förvaltningsmyndighet. Det gäller likaså domstolar och regeringen. De två sistnämnda organen är för övrigt myndigheter, men inte förvaltningsmyndigheter. Utanför begreppet förvaltningsmyndighet faller även de rättssubjekt som nämndes inledningsvis, det vill säga statliga och kommunala bolag liksom andra typer av privaträttsliga subjekt som utför förvaltningsuppgifter. Huruvida och i så fall i vilken utsträckning förvaltningslagen är tillämplig framgår av den speciallag som reglerar det ifrågavarande organets verksamhet och dess förvaltningsrättsliga befogenheter. Men generellt kan sägas att domstolstrots naturligtvis inte accepteras och på civilrättens område finns olika typer av summariska processformer att tillgripa när den tappande parten inte vill göra rätt för sig, exempelvis betalningsförelägganden och handräckningsförfaranden eller initierande av utmätningsärenden, och då genom Kronofogdemyndighetens (KFM) försorg.Det ovan sagda förutsätter emellertid att domen är exigibel, det vill säga att den är verkställbar och inte bara fastslår att ett visst rättsförhållande föreligger. Annorlunda uttryckt: Rätten måste i domslutet ha förpliktat (ålagt) din motpart att göra något visst, vilket blir fallet vid bifall av en så kallad fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § RB. En fastställelsetalan väcks istället i syfte att få fastställt om ett specifikt rättsförhållande ska bestå eller inte, exempelvis huruvida skadeståndsskyldighet föreligger eller ej, 13 kap. 2 § 1 st. RB. En dom vid ett bifall av den sistnämnda taleformen är av förklarliga skäl inte exigibel varför en ny talan, en fullgörelsetalan, behöver väckas om det rättsförhållande som klarlagts av rätten i den första processen inte respekteras av den tappande parten. I den nya processen kommer den tidigare fastställelsedomen att ha så kallad positiv rättskraft, vilket innebär att den kommer att ha prejudiciell betydelse och binda rätten i process nummer två. I det här fallet var det din motpart som var kärande och vad för typ av talan som ursprungligen fördes vid tingsrätten är för mig ovisst. Härutöver har jag ingen kunskap om ditt svaromål eller om du i samband med detta genstämde organisationen, jfr 14 kap. 3 § RB. Du uppger att tvisten rör ett myndighetsbeslut, men att frågan inte har prövats av någon förvaltningsdomstol, utan av allmän domstol och i förevarande fall tingsrätt och hovrätt. De allra flesta överklagade myndighetsbeslut handläggs dock av den förstnämnda kategorin domstolar. Det gäller i och för sig inte mål som exempelvis rör plan- och bygglagstiftningen eller miljörättsliga spörsmål med anknytning till miljöbalken, dessa prövas av mark- och miljödomstolar, vilka organisatoriskt tillhör vissa tingsrätter. Likaså görs undantag för lantmäteribeslut och flertalet ärenden kopplade till KFM:s verksamhet, dess handläggs också i allmän domstol.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis kan sägas att den passivitet som organisationen uppvisar kan angripas på olika sätt, vilket helt beror på vad saken gäller, vilken typ av talan som har förts och vad tvisten de facto avser. Utifrån din ärendebeskrivning är dock min bedömning att förvaltningslagen inte är tillämplig och att du, för det fall hovrätten endast har fastslagit att du har rätt, men i övrigt inte ålade organisationen någon prestationsskyldighet, behöver hänskjuta frågan på nytt till domstol (en tingsrätt) och där väcka en fullgörelsetalan. Inom ramen för denna kan du sedan, återigen beroende på vad som har hänt, eventuellt yrka ett skadestånd och då på grundval av den första domen som då kommer att fungera som rättsfakta i den andra processen.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad innebär prövningstillstånd?

2021-02-28 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär prövnigstillständ?
Sonja Najim |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Prövningstillstånd är ett tillstånd som hovrätt och Högsta domstolen i vissa fall måste bevilja för att ett mål eller ett domstolsärende ska kunna tas upp och och prövas av domstolen.Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända hos oss!Vänligen,