Kan man byta offentlig försvarare?

2021-11-30 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag väntar rättegång och jag skulle vilja byta advokat pga jag känner inte att min advokat är tillräckligt erfaren i narkotikabrott.Jag ska ringa tingsrätt och motivera ett byte.Jag söker tips om hur jag ska formulera mig bäst för att kunna byta advokat.Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten till ett bra försvar är en grundläggande rättighet i vårt rättssystem, men man har inte en ovillkorlig rätt att byta den man redan har fått, utan det krävs särskilda skäl (21 kap. 6§ rättegångsbalken). Detta har också att göra med att din advokat vanligtvis redan är inläst på ärendet, och har varit med under hela processen, och ett byta kan medföra ytterligare kostnader. Det är riktigt nog, att det är hos tingsrätten du ska göra denna framställning, och det bästa är att göra detta skriftligen till dem i ett mail så snart som möjligt. Du kan alltid begära att få byta offentlig försvarare, men det är tingsrätten som bedömer om detta är lämpligt och om det finns särskilda skäl för detta. Generellt kan sägas att det är ganska ovanligt att man får byta försvarare. Vanligtvis, om man har önskat sin försvarare, och sedan är missnöjd, är det svårare att få byta försvarare. De skäl som domstolen fäster vikt vid är främst huruvida du förlorat förtroende för din försvarare, exempelvis på grund av ett dåligt bemötande, dålig kontakt eller liknande. Vanligtvis krävs det ganska mycket för att byta sin försvarare, och enbart att man inte tycker att denne är erfaren nog är tveksamt om det skulle räcka, speciellt vid en förhållandevis vanligt och mindre allvarligt brott som narkotikabrott, speciellt efter att åtal redan väckts. Min erfarenhet är att de som får byta försvarare under pågående rättsprocess, är om de sitter frihetsberövade, eller om försvararen på ett allvarligt sätt brustit i sin omsorg genom att varit helt okontaktbar eller olämplig, eller brutit mot advokatetiska regler. I ett rättsfall har Högsta domstolen bifallit en begäran att byta offentlig försvarare, med beaktande av att den tilltalade stod misstänkt för, och dömdes i underrätt för allvarlig brottslighet (vållande till annan död i tjänsteutövning så som sjuksköterska), att försvararen haft dålig kontakt och stöd under processen, ett läkarintyg om det psykiskt dåliga måendet som denna stress medfört för den tilltalade (NJA 2004:639). Det finns fler rättsfall där man diskuterat grunderna för bevilja byte, men det rör sig oftast om situationer där den tilltalade är frihetsberövad, och är misstänkt och i vissa fall dömd i underrätt för allvarlig brott så som mord och grova narkotikabrott, och då det skett uppenbart olämpligheter från försvararens sida, så som kontakter med motparter, vittnen och jävssituationer. En anledning till att advokater ibland begär sig själv entledigade från uppdraget, är om dennes klient erkänner brott för sin försvarare, som den vill att man ska plädera sig oskyldig till i rätten. Då kan det av advokatetiska skäl kännas olämpligt för försvararen att fortsätta företräda klienten, då denne mot bakgrund av erkännandet, har svårt att bygga ett försvar så som ett förnekande. Men det är en bedömning som varje advokat gör för egen del. Sammantaget skulle jag säga att du bör trycka på omständigheter som gör att du förlorat förtroendet för hen och sådant som pekar på at denne brustit i sin omsorg, men generellt kan sägas att det ska till ganska mycket för att få byta. Det som du kan påtala är exempelvis om du inte fått önska denne själv, att denne inte hunnit företräda dig utan denne förordnades först när ärendet kom till tingsrätten och ni inte haft någon nämnvärd kontakt, så det inte finns något större nedlagt arbete för denne, eller om denne varit okontaktbar eller liknande under en längre period. Om du inte heller under förundersökningen fått möjlighet att önska försvarare, kan detta också vara relevant att peka på. Du kan såklart även framhäva de omständigheter som talar för att denne inte framstår som kunnig vad gäller narkotikabrott, om det är något specifikt som talar för dennes oerfarenhet här. Men jag vill ändå betona att jag inte tror att du kommer få byta, om det inte föreligger något väldigt särskilt skäl därtill. Du gör bäst i att maila din begäran till tingsrätten så snart som möjligt, och då kommer de skicka din begäran till din nuvarande försvarare som får yttra sig kring detta, och sedan fattar tingsrätten beslut. Detta sker oftast inom loppet av någon vecka, beroende på hur nära rättegång man är såklart. Försvararen kommer berätta sin sida av det, men de vidhåller sällan att de vill kvarstå om klienten vill byta, då det inte framstår som lämpligt för denne att företräda någon som inte vill ha en som advokat. Dock gör domstolen en egen bedömning, men beaktar såklart era respektive yttranden. Jag hoppas du fått någon vägledning i dina frågor! Du är välkommen att återkomma till oss om du har ytterligare funderingar. Vänligen,

Kan svensk domstol döma för misshandel utomlands?

2021-11-27 i Domstol
FRÅGA |Hej, jag har en kompis som inte är folkbokförd eller bor i Sverige längre men som hans flickväns/ex syster har anmält han för misshandel när han puttade henne, det sägs att hon ska ha fått ett blåmärke men inget som är säkert! Han ska nu flyga till Sverige och undrar vad som kan hända när han väl landar? Detta ska inte ens ha hänt i Sverige utan utomlands.
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga.I vissa fall kan svenska domstolar döma i fråga om brott som inte har begåtts i Sverige. För att det ska vara möjligt krävs att gärningen är kriminaliserad både i Sverige och i landet där den har begåtts (2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken (BrB)). Det krävs dessutom att den som begått brottet har någon anknytning till Sverige. För att din kompis, som inte bor eller finns i Sverige, krävs att han är svensk medborgare för att han ska kunna dömas (2 kap. 2 § första stycket BrB).Om det misstänks att din kompis avviker, genom att exempelvis lämna Sverige, är det dessutom möjligt att han blir häktad (24 kap. 1 § rättegångsbalken (RB).Jag hoppas att du har fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Måste tingsrätt bestå av tre domare vid huvudförhandling?

2021-11-12 i Domstol
FRÅGA |Läser på en domarblogg att förenklade mål (småmål) kan avgöras av en enda domare, medan s.k. ordinära mål "kan" avgöras av tre domare. Finns det reglerat i lagen om ett "ordinärt" mål måste avgöras av fler än en domare?
Adam Fyman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga återfinns i rättegångsbalken (RB) Huvudregeln beträffande tvistemål är att tingsrätten vid huvudförhandling ska bestå av tre lagfarna domare, om något annat inte är föreskrivet (1 kap. 3 a § första stycket RB). Det finns undantag från detta, såsom s.k förenklat tvistemål (1 kap. 3 a § andra stycket RB). Ett förenklat tvistemål föreligger i regel om värdet som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av gällande prisbasbelopp när talan väcks (1 kap. 3 d § första stycket RB). Med andra ord, ett yrkande som understiger 22 400 kr.Vad gäller övriga tvistemål är som sagt huvudregeln att tingsrätten ska bestå av tre lagfarna domare. Detta behöver dock inte alltid vara fallet, även om det är ett "ordinärt mål". En tingsrätt kan vara domför med endast en lagfaren domare om det med hänsyn till målets omfattning och svårighetsgrad är tillräckligt att en domare sitter i rätten (1 kap. 3 a § tredje stycket RB). Vid bedömningen om en domare är tillräcklig beaktas normalt huruvida huvudförhandlingen kommer att pågå flera dagar, om utredningen i målet är omfattande och/eller om målet är juridiskt komplext. Som utgångspunkt är det således inte tillräckligt med en domare om målet kräver en rättsutredning i inte obetydlig omfattning.Som svar på din fråga måste alltså inte tingsrätten bestå av fler än en domare i ett "ordinärt mål" för att vara domför, men då måste ett i lagen föreskrivet undantag vara för handen, exempelvis det ovannämnda undantaget. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad finns det för möjlighet att överklaga ett beslut i kammarrätten att ej bevilja prövningstillstånd?

2021-11-11 i Domstol
FRÅGA |Hej ! Jag har fått avslag från försäkringskassan 3 gånger för min sjukpenning och avslag från förvaltningsrätten och nu fått min beslut idag från kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd, Förvaltningsrättens avgörande står därför fast .Jaghar multipla psykiatriska diagnoser som PTSD, bipolaritet, depressioner, anpassningsstörning och Fibromyalgi.Försäkringskassan och förvaltningsrätten och kammarrätten har fått alla mina utredningar från min läkare och strunta det jag har förlorat min SGI och arbetsförmedlingen har ge mig intyg att kan inte hjälpa mig . Har jag chans och överklaga kammarrättens beslut?
Einar Dahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du:fått ditt ärende omprövat hos försäkringskassanöverklagat försäkringskassans beslut till förvaltningsrätteninte beviljats prövningstillstånd i kammarrätten för en överprövning av förvaltningsrättens beslutoch att du nu vill veta om du kan överklaga kammarrättens beslut att inte bevilja prövningstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen.Svaret på din fråga och förslag på vidare åtgärderDu har en möjlighet att överklaga beslutet att inte ge dig prövningstillstånd.Men då krävs det att du beviljas prövningstillstånd även i högsta förvaltningsdomstolen. Mitt råd till dig är att du i ditt eventuella överklagande utförligt beskriver vad du tycker är fel i beslutet från kammarrätten och överklagar igen!För att se det bakomliggande resonemanget och ett utförligare svar får du gärna läsa vidare nedan!Är det så att du vill ha mer hjälp i ditt ärende får du gärna vända dig till info@lawline.se för vidare vägledning!Bakomliggande resonemangFör mål som tas upp i förvaltningsrätt, kammarrätt och högsta förvaltningsdomstolen finns de relevanta reglerna om handläggningen av ditt ärende samlade i förvaltningsprocesslagen (FPL). Specifikt när det gäller att överklaga en förvaltningsrätts beslut krävs det att kammarrätten meddelar prövningstillstånd för detta, annars står förvaltningsrättens dom fast precis som du också säger.De anledningar som finns för kammarrätten att bevilja prövningstillstånd finns i 34 a § FPL där det framgår att prövningstillstånd kan meddelas av ett antal olika skäl. I ditt fall har kammarrätten alltså kommit fram till att ingen av dessa grunder föreligger och därav genom ett beslut inte beviljat prövningstillstånd.I nedanstående resonemang kommer jag att kalla prövningstillstånd i kammarrätten för prövningstillstånd 1 och det prövningstillstånd som du behöver för att få saken överprövad i högsta förvaltningsdomstolen för prövningstillstånd 2.För att högsta förvaltningsdomstolen ska ta upp ditt ärende krävs prövningstillstånd 2 (35 § FPL). Möjligheterna för att du ska få prövningstillstånd 2 framgår i 36 § FPL och är:att rättsläget är oklart och att högsta förvaltningsdomstolen beviljar så kallad prejudikatdispens - detta sker dock sällan.eller att kammarrätten har begått grova fel när de nekat dig prövningstillstånd 1.Dessa två möjligheter är färre än de som finns för att få prövningstillstånd 1 och kallas för prejudikatdispens (nummer 1) och extraordinär dispens (nummer 2).Med andra ord finns det en teoretisk möjlighet för dig att överklaga beslutet från kammarrätten enligt 35 § FPL. Detta förutsätter dock att prövningstillstånd 2 beviljas enligt 36 § FPL, huruvida detta kommer att ske eller hur goda dina chanser är kan jag tyvärr inte ta ställning till utan mer information, men om du vill ha mer hjälp i ditt ärende kan du vända dig till våra andra tjänster på Lawline genom att kontakta info@lawline.se.

Finns det en tidsgräns för uppehåll av rättegång?

2021-11-30 i Domstol
FRÅGA |Jag är misstänkt och åtalad för grovt rattfylleri och olovlig körning, händelsen ska ha inträffat i september 2020. Jag hade en rättegång i maj 2021 men den blev avbruten då dom behövde komplettera förundersökningen. Sedan det har jag inget hört om när eller om det blir nån mer rättegång. Och det börjar bli väldigt jobbigt att gå och vänta och undra. Finns de nån tidsgräns för hur lång tid det får ta? Samt så är jag jägare och mina vapen har dom tagit i beslag. Så i skrivande stund har det gått 1 år 3 månader ca.
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Relevanta bestämmelser för din fråga finns i rättegångsbalken (RB). En huvudförhandlingen ska ställas in om part vill anföra nytt viktigt skäl eller åberopa nytt bevis (46:2 p. 5 RB). För att det ska kunna ske måste det antas att förhandlingen enligt 46:11 st 3 RB kan fortsätta senare utan att ny huvudförhandling behöver hållas och att en uppdelning inte är olämplig med hänsyn till målets beskaffenhet (46:3 RB). Enligt svensk rätt ska en huvudförhandling genomföras utan onödiga uppehåll, den så kallade koncentrationsprincipen. Men om särskilda skäl uppstår får uppehåll göras undantagsvis. Ny huvudförhandling ska hållas om uppehåll i förhandlingen gjorts i sådan omfattning att syftet med en sammanhållen huvudförhandling väsentligen gått förlorat. Om den tilltalade är häktad får ett uppehåll inte göras längre än en vecka om det inte föreligger särskilda omständigheter (46:11 RB).Sammanfattningsvis, jag kan inte hitta en tidsgräns för hur länge ett uppehåll för huvudförhandling får vara om den tilltalade inte är häktad. Enligt min bedömning har det gått så pass lång tid från rättegången i maj 2021 att den kommer att behöva tas om. En huvudförhandling ska enligt koncetrationsprincipen göras utan onödiga uppehåll, i ditt fall har rätten godkänt ett uppehåll för en komplettering av förundersökning men en huvudförhandling har inte upptagits inom en skälig tid. För att du ska få en rätt bedömning av ditt mål i enlighet med rätten till rättvis rättegång (2:11 regeringsformen och art 6 EKMR) bör domstolen rimligtvis ta om huvudförhandlingen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad avses med reformatio in pejus? Är principen meningslös? Kritik anslutningsöverklagan.

2021-11-16 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga ang överklagan och straffJag läser att enligt 51 kap. 25 § rättegångsbalken får hovrätten vid en överklagan inte döma till en strängare brottspåföljd än den som tingsrätten har dömt ut (principen om reformatio in pejus) samtidigt läser jag att detta inte gäller om åklagare också väljer att överklaga som svar på den tilltalades överklagan.Vad gäller?Om det är så att det inte gäller om åklagaren också överklagar är det ju en helt meningslös princip ( åklagaren överklagar alltid som svar på den tilltalades överklagan och då är det helt öppet för hovrätten att sätta vilket straff de vill…)Tack så mycket
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad gäller?Reformatio in pejus gäller om det bara är den tilltalade som har överklagat domen. Om åklagaren överklagat en dom får domstolen döma till en mer ingripande påföljd. Detta gäller även om åklagaren överklagat som svar på den tilltalades överklagan. Är principen meningslös?Åklagaren överklagar inte alltid när tilltalad gör det. Åklagaren kan istället bestrida en ändring av domen om han eller hon anser den vara skälig som den är. I detta fall ska reformatio in pejus tillämpas, eftersom ett bestridande av en ändring inte räknas som en överklagan från åklagarens sida. Om en åklagare har överklagat som svar på den tilltalades överklagan, får den tilltalade ångra sin överklagan om han eller hon önskar, (NJA II 1943 s. 1, s. 627 och s. 656).Åklagaren kan överklaga som svar på den tilltalades överklagan inom en vecka från då tidsfristen för parternas självständiga rätt till överklagan löpt ut, se 51 kap. 2 § rättegångsbalken (rb). Den här bestämmelsen kan anses problematisk. Åklagaren har ju haft tid på sig innan, se 51 kap. 1 § rb. Åklagaren vet dessutom alltid att möjligheten till en ändring av domen (vilket borde legat i åklagarens intresse även innan han eller hon fick reda på den tilltalades vilja) riskerar att försvinna när tidsfristen för rätten till självständig överklagan löper ut. Man kan undra vilket motiv som ligger bakom åklagarens överklagan i det senare skedet. Även om den tilltalade får ångra sin överklagan efter åklagarens "svarsöverklagan", kan åklagaren utnyttja sin vetskap om att ett överklagande som svar på den tilltalades överklagan (istället för ett bestridande av ändring - som hade förmedlat samma inställning hos åklagaren som han/hon i det tidigare skedet var villig att ha), kan skrämma den tilltalade till att göra just detta för att inte riskera en mer ingripande påföljd. 51 kap. 2 § i rättegångsbalken kan med andra ord anses vara en strategibestämmelse till åklagarens fördel. Den kan anses äventyra tillvaratagandet av reformatio in pejus (51 kap. 25 § rb).Jag hoppas du fått svar på din fråga. Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

RÄTTSPROCESS

2021-11-11 i Domstol
FRÅGA |Hejsan! Kan man bli dömd innan domstolen har tagit ett beslut?
Fatma Nasser Ali |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga framgår inte vilket rättsområde du syftar på. Jag kommer utgå från att du syftar på hur det fungerar i ett brottmål. Var och en ska, vid prövningen av civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag ( 2 kap. 11 § 2 st. regeringsformen, artikel 6 i Europakonventionen ). Det innebär att det är omöjligt att bli dömd innan domstolen tagit ett beslut.Nedan finner du processen för hur det går till när en domstol ska ta ett beslut.ÅtalÅtal ska väckas om det finns tillräckligt med bevis som visar att ett brott har begåtts och att en gärningsperson kan knytas till brottet. Åtal innebär att åklagaren lämnar in en stämningsansökan till tingsrätten. Stämningsansökan innehåller information om vilket brott det handlar om, vem som misstänks för brottet sam vilken bevisning åklagaren har.För att ett åtal ska kunna väckas måste bevisningen vara tillräckligt stark. Det kan hända att åtal inte väcks, trots att ett brott har begåtts, för att åklagaren bedömer att det inte finns tillräckligt med bevis för att få en fällande dom.Rättegång och domBrottmål behandlas i de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen). Domstolen avgör målet efter att både den misstänkte och åklagaren muntligt fått presentera sina yrkanden vid rättegången, detta kallas även för huvudförhandlingen. Även brottsoffret kan höras under förhandlingen. Finns det vittnen, hålls förhör med dem. När alla förhör är klara sammanfattar åklagare och försvarsadvokat vad som sagts under rättegången. De redovisar även argument för och emot den tilltalades (gärningspersonens) skuld. Om den misstänkte bedöms vara skyldig till brott bestämmer domstolen därefter vilken påföljd (straff) som ska utdömas.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Måste ett behörigt ombud vara en jurist eller advokat?

2021-11-04 i Domstol
FRÅGA |När T ex Högsta Domstolen Begär ett Behörigt Ombud betyder det att det Måste vara en Jurist eller Advokat till yrket?? Mycket Tacksam för snabbt svar Mvh
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Svaret på din fråga är att det inte finns något formellt krav på att ombudet ska ha en juristexamen eller vara advokat. Däremot krävs att ombudet har tillräckliga insikter för att kunna utföra uppdraget. Det innebär att ombudet måste kunna sätta sig in i målet och rättsligt bedöma olika yrkanden och liknande som är av betydelse, och dessutom på ett redigt och fullständigt sätt kunna utveckla partens talan. Ombundet bör ha en viss erfarenhet som förvärvats genom erfarenhet av att delta i rättsprocesser.När man bedömer om ett ombud har tillräckliga kvalifikationer måste hänsyn tas till målets beskaffenhet, dvs. vad för fråga målet handlar om och om den kanske är enkel till sin natur eller mer komplicerad. Det kan innebära att kraven på ombudet ställs lägre vid ett enkelt mål och högre vid ett mer invecklat mål.Det finns genom rättsfall exempel på fall då Högsta Domstolen avvisat ett ombud där det genom ombudets inlagor har visat sig att ombudet inte hade erforderliga insikter för att på ett tillfredsställande sätt kunna företräda sin klients intressen och föra dess talan. Vill du läsa mer så har rättsfallet numret NJA 1985 s. 921.Svaret på din fråga är sammanfattningsvis nej, men det krävs ändå att ombudet har tillräckliga kvalifikationer.