Videolänk - i strid med "Rättvis rättegång"?

2020-10-18 i Domstol
FRÅGA |Hej.Om en person som är misstänkt för brott, där utredning pågått i över 4½års tid, men där det påstådda brottet ska ha begåtts för snart 9år sen, bor utomlands men inom Europa, blir kallad till rättegång nu i Pandemitider, inte har möjligheten att få närvara på plats tillsammans med sin försvarare pga restriktioner, Är det att anses som en "Rättvis rättegång" ? Alltså; X är anklagad och åtalad för brott, preliminära datum för rättegång är satt, men kan inte närvara i Sverige pga restriktioner i landet där X bor. X , som är den åtalade har fått chans att närvara via videolänk, medans försvarare förväntas vara på plats och kan således inte kommunicera med sin klient som alla andra åtalade har möjligheten till för att bygga sitt försvar, är det att klassas som en Rättvis rättegång?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga har jag använt mig av reglerna i både rättegångsbalken och reglerna i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, vilket jag härefter kommer förkorta till EKMR. Omfattas närvaro/deltagande av kravet på rättvis rättegång? Art. 6 i EKMR säger att alla människor har rätt till en rättvis rättegång. Trots att den tilltalades närvaro inte tas upp som ett krav i artikeln, omfattas rätten att delta och tala på sin egen rättegång vilket framgår av ett mål i Europadomstolen (Colozza v. Italy, no 9024/80, ECHR 1985, p. 27). Vad säger svensk lag om videolänk under rättegång? Huvudregeln inom svensk processrätt är att alla parter ska vara närvarande i domstolen under rättegången (5 kap. 10 § st. 1 rättegångsbalken). Det finns dock vissa undantag som gör det tillåtet att en part får delta genom videolänk istället. Skäl som kan göra det mer lämpligt att en part deltar via videolänk istället är bland annat om det uppkommer stora kostnader och olägenheter om den tilltalade ska infinna sig fysiskt i domstolen eller om det är nödvändigt av säkerhetsskäl (5 kap. 10 § st. 3 p.1 och 4 rättegångsbalken). Om den tilltalade deltar genom videolänk kommer hen anses ha inställt sig inför rätten och därmed varit närvarande under rättegången (5 kap. 10 § st. 5 rättegångsbalken). I fallet med X bör det anses uppkomma stora kostnader och olägenheter om den tilltalade ska infinna sig fysiskt; särskilt med tanke på att målet hittills har utretts under flera års tid. Vad säger Europadomstolen om videolänk under rättegång?I Augusti 2020 publicerade/uppdaterade Europadomstolen en guide angående Art. 6 om rätten till en rättvis rättegång inom brottmålsförfaranden. Här diskuteras bland annat användandet av videolänk under rättegången. Europadomstolen menar att videolänk inte är oförenligt med kravet på en "rättvis och offentlig förhandling/fair and public hearing". Europadomstolen menar dock att en förutsättning för videolänk är att man kan säkerställa att det inte kan förekomma några tekniska hinder och att en effektiv och konfidentiell kommunikation med sin försvarare ges den tilltalade, vilket motiverats i fallen Marcello Viola v. Italy §§ 63-67 och Sakhnovskiy v. Russia [GC] § 98 (Guide on Article 6 of the European Convention of Human Rights, s. 31 p. 141). Sammanfattning Med hänsyn till det jag angivit ovan får det sägas att den tilltalades deltagande genom videolänk under rättegången inte strider mot art. 6 om en rättvis rättegång enligt EKMR. X ska ha möjlighet att delta under sin rättegång; dock omfattas deltagande av att tala via en videolänk, inte uteslutande att vara fysiskt närvarande under rättegången. Inom svensk rätt anses man till och med att infunnit sig i domstol när man deltar genom videolänk. Att Europadomstolen i sin guide dessutom förklarar att videolänk är acceptabelt förutsatt att det inte förekommer tekniska hinder och att en försvarare tilldelats X fastslår att deltagande via videolänk inte bryter mot rätten till en rättvis rättegång.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Juridisk rådgivning

2020-09-29 i Domstol
FRÅGA |Jag skulle vilja ha hjälp med att stämma en person för osann partsutsaga och hans vän som vittnade under ed för falskt vittnesbördKan jag få sådan juridisk hjälp via lawline???mvh
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vi kan hjälpa dig hur du ska gå tillväga. Du kan nyttja vår gratis telefontjänst för juridisk rådgivning eller så kan du boka en tid med en av våra jurister här, där får du mer kvalificerad rådgivning. Det framgår inte vilket rättsområde tvisten är inom så vill informera dig om att för tillfället så hanterar vi inte ärenden inom straffrätt och skatterätt. Min rekommendation är att du börjar med att ringer in till vår telefontjänst där vi kan kolla mer specifikt hur vi kan hjälpa dig. Telefonnummer för rådgivning:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Om en domstol i ett annat land inte följer lagarna kan jag då klaga hos ett annat land/instans?

2020-09-28 i Domstol
FRÅGA |Om en domstol i ett annat land inte följer lagarna kan jag då klaga hos ett annat land/instans?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Om du känner att en domstol i ett land inte följer lagarna och du anser att dina mänskliga rättigheter har kränkts och att du har blivit illa behandlad kan du inte klaga hos ett annat land/instans. Det du däremot kan göra är att gå till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Europadomstolen är en del av av Europarådet och Europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - även kallat Europakonventionen. För att kunna klaga hos Europadomstolen krävs det dock först att alla inhemska rättsmedel är uttömda. Dvs. målet måste ha prövats i tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen innan du kan ta vidare målet till Europadomstolen. Att målet prövas i Europadomstolen innebär vidare inte att domen ändras och får annat utfall utan det innebär endast att domstolen konstaterar att en kränkning har skett. Domstolen kan däremot även berättiga skadestånd för eventuella skador som kränkningen har orsakat. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen! Hälsningar,

Måste mina föräldrar närvara under rättegången där jag är målsägande?

2020-09-22 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är 15 år och ska på rättegång, jag är målsägande och undrar vad lagen säger om att föräldrarna närvarar under huvudförhandlingen. Vill inte att de ska närvara men finns de någon lag som säger att de måste närvara i rättssalen?? Dom själv har inget behov utav att närvara utan att jag får bestämma, men vad säger lagen?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Du kan få stöd från BrottsofferjourenTill att börja med vill jag beklaga att du har blivit utsatt för ett brott. Jag vill tipsa dig om att du kan få gratis stöd från Brottsofferjouren om du behöver det. Du kan vara anonym när du kontaktar dem och de har tystnadsplikt. Du kan också få information om hur rättegången kommer att gå till genom Brottsofferguiden. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det finns någon lag som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar. Det är en lag som innehåller regler om hur en rättegång ska gå till i Sverige.Dina föräldrar måste inte närvaraSvaret på din fråga är nej – det finns inte någon lag eller någon lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången. Så länge de inte har blivit kallade till rättegången behöver de alltså inte närvara under den.Rättegången ska vara öppen för allmänhetenEnligt offentlighetsprincipen ska rättegången som utgångspunkt vara öppen för allmänheten (5 kap. 1 § första stycket RB). Det innebär att vem som helst får lov att närvara vid den. Dina föräldrar får alltså vara närvarande om de vill det, men de är inte tvungna. Det finns ingen regel som säger att de måste sitta med under rättegången eftersom de är dina föräldrar.Har dina föräldrar däremot blivit kallade till att närvara vid rättegången så måste de komma dit.Du får ta med dig en stödpersonDu får ta med dig en stödperson till rättegången om du vill det (20 kap. 15 § första stycket RB). Det kan till exempel vara en kompis eller en släkting. Hen ska inte delta i själva rättegången, men får lov att sitta bredvid dig i rättssalen. Domstolen kan besluta om stängda dörrarI undantagsfall kan domstolen bestämma att rättegången ska ske bakom stängda dörrar (5 kap. 1 § andra stycket RB). Då har varken allmänheten eller din eventuella stödperson någon rätt att sitta med under rättegången. Det kan vara bra att du känner till det. Så långt som det är möjligt ska rättegången dock hållas offentligt.SammanfattningDet finns inte någon lag eller lagregel som säger att dina föräldrar måste närvara under rättegången där du är målsägande. Rättegången ska som huvudregel vara offentlig, så dina föräldrar får lov att komma dit om de vill. De är dock inte tvungna så länge de inte har blivit kallade till rättegången av domstolen. Tänk på att du får lov att ha med dig en stödperson till rättegången om det känns bra. Du kan också få gratis stöd från Brottsofferjouren.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Kan målet prövas igen om käranden återkallat sin talan?

2020-10-16 i Domstol
FRÅGA |En tvist kan enligt svensk och europisk rättstillämpning bara prövas en gång i en domstol. Om käranden återkallar sin talan och begär att tingsrätten avskriver målet, har käranden då möjlighet att senare inge ny stämningsansökan avseende samma tvist, eller har käranden förbrukat denna rätt genom att vid första tillfället begära att målet avskrivs?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Principerna du skriver om i din fråga kallas res judicata eller litispendens. Res judicata innebär att den rättsliga saken redan är avgjord och att det finns en lagakraftvunnen dom om saken. Rättsförhållandet har då redan prövats genom dom vilket innebär att samma sak inte kan tas upp igen. Litispendens innebär att det redan finns ett pågående mål om samma sak. Om frågan redan står under prövning i ett annat mål kan saken alltså inte prövas på nytt.Kan käranden återkalla sin talan och sedan på nytt inge stämningsansökan om tingsrätten avskrev målet?Vad som sker när käranden återkallar sin talan i dispositiva tvistemål beror till viss del på hur långt processen kommit. Om svaranden hunnit gå i svaromål innan käranden återkallar sitt käromål har svaranden rätt att få målet prövat i sak utan hinder av återkallelsen.Om återkallelsen görs innan svaranden hunnit gå i svaromål ska målet istället skrivas av. Till skillnad från en dom så utgör ett avskrivningsbeslut inget hinder för en ny talan om samma sak och käranden kan väcka talan på nytt (13 kap. 5 § och 17 kap. 11 § RB). Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad betyder det att ett mål avskrivs?

2020-09-28 i Domstol
FRÅGA |Vad menas med att "målet skrivs av"?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du nämner "mål" utgår jag från att du frågar om innebörden av att ett mål i domstol avskrivs (även ärenden i andra myndigheter kan nämligen avskrivas). När ett mål avskrivs innebär det att handläggningen av målet avslutas/läggs ned. Att målet avskrivs innebär att domstolen avslutar handläggningen av målet utan att ta beslut i själva sakfrågan, dvs. om det är ett brottmål har domstolen inte tagit ställning till huruvida den tilltalade begått brottet eller inte, utan domstolen har avslutat handläggningen till exempel på grund av att den tilltalade har avlidit innan dom i första instans (vanligtvis tingsrätten) meddelats, se NJA 1988 s. 51. Om det är ett tvistemål är ett exempel på en situation där målet kan avskrivas den att käranden uteblir från förhandlingen, om inte svaranden begär tredskodom, (se 44 kap. 2 § första stycket rättegångsbalken).Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Kommer målet automatiskt att handläggas som ett förenklat tvistemål?

2020-09-23 i Domstol
FRÅGA |Jag har en tvist med Telia. De har aviserat betalning på ca 5000:- Om de stämmer mig kommer då målet automatiskt att gå som Förenklat tvistemål oberoende av hur Telia utformar stämmningen dvs som ett "vanligtmål"utan förenklat tvistemål.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att tvisten rör en betalning om 5 000 kronor som Telia anser att du ska betala till företaget.Om jag har förstått dig rätt så undrar du om målet automatiskt kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål i tingsrätten, oberoende av hur Telia utformar sin eventuella stämningsansökan.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar.Handläggningsformen är inte oberoende av hur stämningsansökan utformasDet korta svaret på din fråga är nej – målet kan komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om Telia begär det i sin stämningsansökan och tingsrätten sedan beslutar att det ska ske. Formen av handläggning i tingsrätten är alltså inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Som huvudregel ska målet dock handläggas som ett förenklat tvistemål.Förenklat tvistemål vid tvister om låga värdenMålet ska enligt huvudregeln handläggas som ett förenklat tvistemål så länge värdet som det rör uppenbart inte överstiger hälften av årets prisbasbelopp (1 kap. 3 d § första stycket RB). Prisbasbeloppet är för närvarande 47 300 kronor (år 2020) och hälften av det är därmed 23 650 kronor. Den tvist som du beskriver borde därmed handläggas som ett förenklat tvistemål, förutsatt att den även i fortsättningen kommer att röra ett värde som uppenbart inte överstiger 23 650 kronor. I undantagsfall kan de vanliga reglerna för tvistemål användas iställetTelia har dock möjlighet att begära att tvisten ska handläggas enligt de vanliga reglerna för tvistemål istället (1 kap. 3 d § andra stycket RB). Företaget måste ta med sin begäran i stämningsansökan, annars har det förlorat sin chans att begära att de vanliga reglerna ska användas (1 kap. 3 d § andra stycket RB).För att Telias begäran ska beviljas behöver företaget övertyga domstolen om att tvisten egentligen rör ett värde som är högre än 5 000 kronor, eller att tvisten har en synnerlig betydelse för rättsförhållandet mellan dig och företaget. En sådan begäran ska dock bara beviljas av domstolen i undantagsfall, så det är förmodligen osannolikt att Telia skulle nå framgång med den.Du ska inte behöva resa till en tingsrätt i en annan stad om du blir stämdTelia ska som utgångspunkt stämma dig vid den tingsrätt som ligger på orten där du är folkbokförd (10 kap. 1 § första och andra stycket RB). Du kan kontrollera vilken tingsrätt som det rör sig om på Sveriges Domstolars hemsida, där du kan söka efter rätt tingsrätt med hjälp av ditt postnummer.Du ska alltså inte behöva acceptera att resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen om du blir stämd. Skulle du trots detta bli stämd vid en annan tingsrätt så måste du invända mot valet av tingsrätt när du för första gången för talan i målet, vilket troligtvis blir i samband med ditt svaromål (10 kap. 18 § RB). Gör du ingen invändning kommer målet att tas upp i den tingsrätt som Telia har valt.SammanfattningFormen av handläggning i tingsrätten är inte oberoende av hur Telia utformar sin stämning. Blir du stämd av Telia kan målet alltså komma att handläggas som ett vanligt tvistemål om företaget begär det i sin stämningsansökan och domstolen beviljar det. Domstolen borde dock bara bevilja en sådan begäran i undantagsfall. Som huvudregel ska målet handläggas som ett förenklat tvistemål på grund av det värde på omkring 5 000 kronor som tvisten rör. Företaget ska som utgångspunkt stämma dig i en tingsrätt på orten där du är folkbokförd. Du ska alltså inte behöva resa till en annan stad för att delta i domstolsförhandlingen. Var noga med att invända mot valet av tingsrätt i tid om Telia stämmer dig på en annan ort. Avslutningsvis vill jag tipsa dig om att ta hjälp en konsumentvägledningstjänst, inte minst om ärendet med Telia går vidare till domstol. Du kan till exempel kontakta Hallå konsument. På deras hemsida kan du även kontrollera om din kommun erbjuder konsumentvägledning. Du kan också vända dig till Lawlines juristbyrå om du vill ha kvalificerad juridisk rådgivning med anledning av tvisten. Du kan boka en tid med våra jurister via hemsidan eller kontakta byrån via mail på info@lawline.se.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Rättegång bakom lyckta dörrar

2020-09-21 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär det när en rättegång sker under lyckta dörrar?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln i svensk rätt är att rättegångar ska vara offentliga, enligt 5 kapitlet 1 § rättegångsbalken (RB) Detta innebär att vem som helst kan sitta med som åhörare i en rättegång.I vissa situationer kan man istället ha rättegången bakom stängda (lyckta) dörrar. När en rättegång hålls inom lyckta dörrar har allmänheten alltså inte tillträde till den. Det är inte den åtalade som bestämmer detta, utan det är rätten som tar det här beslutet. Detta kan bli relevant när det kan antas att det kommer läggas fram en uppgift som är belagd med sekretess (5 kapitlet 1 § 2 st RB). Det kan även vara relevant när det är förhör med någon under femton år eller med någon som är psykiskt sjuk (5 kapitlet 1 § 3 st RB). Vidare kan rättegång bakom stängda dörrar bli relevant när det är särskilt föreskrivet (5 kapitlet 1 § 4 st RB). Det är exempelvis särskilt föreskrivet i Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid.Vänligen,