Blir inloggningsuppgifter under förundersökningen offentliga?

2021-11-30 i Förundersökning
FRÅGA |Om man är misstänkt för brottet och uppger efterfrågade inloggningsuppgifter, är det uppgifter som senare kan komma ut eller är konton och lösenord maskerade? Kanske det är uppgifter som alltid hamnar i slasken?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I första hand skulle jag tro, beroende på omständigheterna och vilket brott du är misstänkt för, att inloggningsuppgifter inte antecknas i det så kallade förundersökningsmaterialet, utan endast administrativt utanför detta underlag, eventuellt som du själv säger, i den del av materialet som vid färdigställandet inte följer med åtalet, utan kallas slasken. Misstänker att tillvägagångssättet varierar från polis till polis. Om dina inloggningsuppgifter å andra sidan skulle vara av betydelse för utredningen i sig, så finns det en risk att de antecknas i förundersökningsmaterialet. Detta kan vara fallet om man utreds för vissa internetbedrägerier, dataintrång, hot via nätet eller liknande, där inloggningsuppgifterna ger stöd för den brottsliga aktiviteten och vem gärningspersonen är. Undertiden förundersökningen pågår är den generellt sekretessbelagd. Huvudregeln enligt lag är att uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden är sekretessbelagda, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan men för den enskilda, om de förekommer i förundersökningen (35 kap. 1§ offentlighets- och sekretesslagen). Denna regel gäller så länge förundersökningen pågår. Med stor sannolikhet kommer dina efterfrågade inloggningsuppgifter inte lämnas ut under förundersökningen. Beroende på vad det är för inloggningsuppgifter, så är det som sagt inte ens säkert att det ingår i förundersökningsmaterialet. Om det å andra sidan är av betydelse för förundersökningen, som utredningsmaterial och underlag för åklagarens åtal, blir förundersökningen som utgångspunkt offentlig när åklagaren åtalar vid domstol. Detta beror dock på vad det är för typ av brott, och om uppgifterna är känsliga. Domstolen kan då sekretessbelägga uppgifterna. Domstolen gör denna bedömning i varje enskilt fall. Sammantaget skulle jag säga, beroende på vad det är för brott du misstänkts för, så skulle dina inloggningsuppgifter under förundersökningen, inte lämnas ut. Det är inte säkert att de ens ingår i förundersökningsmaterialet, utan det är inte ovanligt att de antecknas utanför detta underlag, men det beror säkerligen på omständigheterna i det enskilda fallet och polisen som gör det. Vid vissa brott kan dock uppgifterna framgå då det utgör del av underlaget för åtalet. Då finns det istället utrymme för att som du säger, maskera uppgifterna. Om du vill ha bättre besked i ditt enskilda fall, rekommenderar jag dig att vända dig till förundersökningsledaren som driver utredningen, som sannolikt kan ge ett bättre svar utifrån dina omständigheter. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor! Du är välkommen att återkomma till oss om du har ytterligare funderingar!Vänligen,

Får polisen tvinga dig att låsa upp din telefon?

2021-11-24 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har en fråga som gäller situationen då polisen misstänker att det finns bevis om brott i en misstänkt persons mobiltelefon. Jag undrar om polisen med tvång får lägga den misstänktes finger på mobiltelefonen för att låsa upp den?
Egil Sellgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om en person som misstänks för brott kan tvingas att placera sitt finger på sin telefon för att ge polisen tillgång till dess innehåll. Regler om tvångsmedel, som beslag eller tagande av fingeravtryck regleras i rättegångsbalken (RB) och mitt svar kommer huvudsakligen att utgå från bestämmelser i denna lag. Får polisen ta telefonen? Innan jag besvarar din fråga om polisen får tvinga dig att låsa upp din telefon kan jag först konstatera att polisen har rätt att ta telefonen i vissa situationer. Polisen får nämligen beslagta ett föremål som bland annat skäligen kan antas vara av betydelse för en utredning (27:1 RB). Detta förutsätter dock att skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (27:1 st 3 RB). Det är dock inte alltid som polisen kan ta sig in i en beslagtagen telefon utan en kod eller ett fingeravtryck. Får polisen tvinga dig att lämna fingeravtryck? Polisen har också en möjlighet att ta fingeravtryck av en person som sitter anhåller eller häktad eller om det erfordras för vinnande av utredning om brott, varå fängelse kan följa (28:14 RB). Syftet med att ta fingeravtryck är att få information om individens unika mönster som finns på fingret för att användas som jämförelsematerial. Polisen får inte tvinga dig att öppna din telefon Det kan verka som att det skulle kunna vara tillåtet för polisen att använda sin rätt att ta fingeravtryck så att fingeravtrycket tvingas lämnas på telefonen. Detta är dock inte fallet. Eftersom 28:14 RB begränsar rätten till kroppslig integritet är det viktigt att bestämmelsen bara används på det sätt den var menad att användas, att samla fingeravtryck för att använda som jämförelsematerial. När fingeravtrycket tas på telefonen så kan inte detta fingeravtryck användas på det sättet som 28:14 RB avser. När åklagare har använt bestämmelsen just som din fråga antyder har JO kritiserat detta (JO 2020/21 s. 375). JO menar att åklagaren inte hade stöd i lag för att tvinga den misstänkte att låsa upp telefonen. Det är dock värt att påminna om den fria bevisprövningen i Sverige. Även om en person har tvingats att låsa upp sin telefon på det sätt som jag beskrivit ovan, utan stöd i lag, kan innehållet i telefonen läggas till grund för en fällande dom i domstol (35:1 RB). Jag hoppas detta var klargörande! Med vänlig hälsning

Hur väcks ett åtal?

2021-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Igår kväll var min vän på en nattklubb. Han gick till baren för att köpa ett glas öl och då kom en kille som hävdade att min vän tog på hans tjej. Han ringde till polisen och har polisanmält min vän till sexuellt övergrepp. Min vän har inte gjort någonting. Han har inte ens varit nära hans tjej. Nu undrar jag hur stor chansen är att han blir dömt för sexuellt övergrepp? Vad krävs för att bli dömt för sexuellt övergrepp och hur lång tid tar det tills man blir kontaktade av polisen? Min vän konstaterar att att han är oskyldig och är väldigt orolig om vad som kommer att hända.
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad händer efter polisanmälan?När en brottsanmälan har gjorts ska polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. De beslutar därefter om en förundersökning, även kallad brottsundersökning, ska inledas. Det görs bara om det finns möjligheter att klara upp brottet. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning läggas ned.Polisen gör en förundersökningUnder förundersökningen utreder polisen vad som har hänt och vem som kan vara skyldig till brottet. Förundersökningen leds av en förundersökningsledare, som antingen kan vara polis eller åklagare. Till sin hjälp har han eller hon brottsutredare från polisen. Hur lång tid tar en förundersökning?Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar.Om förundersökningen leder till rättegångEfter förundersökningen fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte. Om åtal väcks innebär det att en domstol kommer att pröva målet vid en rättegång. Har du begärt skadestånd tas också det upp vid rättegången. När det kommer till så kallat "tafsande" blir 6 kap 10 § 2 st 2 meningen Brottsbalken (BrB) tillämplig. Lagen säger att:"...ägnat att väcka obehag eller annars genom ord eller handlande ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet"Som förutsättning för straffansvar gäller att gärningen varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet. Handlingen måste således ha en tydlig sexuell inriktning eller prägelNär det vidare gäller yttranden med sexuell inriktning har Svea hovrätt i dom den 20 maj 2016, mål B 11528-15, funnit att den kränkte måste ha uppfattat angreppet när det företogs för att straffansvar för sexuellt ofredande ska komma i fråga. Detta betyder att det inte räcker att pojkvännen har uppfattat att din kompis tafsade kvinnan, utan även hon måste ha uppfattat det.Sammanfattningsvis går det tyvärr inte att ge ett direkt svar på hur lång tid det kommer ta innan ni blir kontaktade av polis, utan detta beror på hur lång tid förundersökningen tar. Med största sannolikhet, baserat på informationen du givit, kommer polisen inte finna tillräckliga bevis för att det ska gå vidare till att åtal väcks.Hoppas du fick svar på din fråga,med vänlig hälsning

Hur lång tid tar det tills jag får veta att jag är polisanmäld?

2021-10-27 i Förundersökning
FRÅGA |hej jag blev tagen för narkotika brott, jag hade inget olagligt på mig, eftersom jag är 13år gammal och dom inte har något bevis på mig förutom att någon ringt in och tipsat, det var för 2 veckor sedan och polisen har inte ringt tillbaka? vet ni om hur lång tid det tar tills dom kommer tilbaka till mig
Sara Djogic |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad som händer i praktiken när någon ringer in och tipsar om ett brott, och främst vad du som eventuellt misstänkt kan förvänta dig av processen.Vad händer när polisen får in en anmälan?När polisen får in en polisanmälan läser en förundersökningsledare igenom anmälan och gör en bedömning huruvida det finns faktiska skäl att tro att ett brott har inträffat. Den som har anmält brottet kommer att kallas in på förhör och om det då framkommer att det inte kommer kunna bevisas att ett brott har skett så påbörjas inte en vidare förundersökningen, istället läggs polisanmälan ner. Detta är inte något du, som misstänkt, kommer få reda på.Hur lång tid tar det?Tyvärr går det inte att ge ett klart svar på din fråga om hur lång tid det tar tills du blir kontaktad av polisen. Skulle Polisen komma fram att det finns anledning att påbörja en förundersökning av den som blivit utsatt för brottet så kommer du kallas in på förhör, genom brev, om du är "skäligen misstänkt för brott". Detta innebär att det finns viss bevisning som talar för att det är sannolikt att du begått brottet. Hoppas att det löser sig och att du känner att du fick svar på din fråga. Annars får du mer än gärna höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

När får en förundersökning läggas ned?

2021-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline!Tack för alla bra svar under åren.Åklagare Krister Petersson lade ner utredningen om mordet på Olof Palme med motiveringen att den skäligen misstänkte Stig Engström är avliden. Får en åklagare verkligen göra så juridiskt sett? Under en mordutredning, och speciellt en så stor som Palmes, finns det många uppslag, och det är inte ovanligt att personer misstänks (av lika grad) under en tid för att senare avföras, och det i stället framkommer andra personer som misstänks. Engström var bara skäligen misstänkt. Dvs en lägre misstankegrad.Det borde rimligen finnas hur många uppslag som helst att utreda i en så stor utredning som Palmes, som inte rimligen kan anses vara helt uttömda. Bara för att man inte kommer längre med ett intressant uppslag kan väl inte vara ett argument för att inte utreda alla andra uppslag?
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Som jag förstår din fråga handlar den om när en förundersökning får läggas ner. Detta regleras i 23 kap. 4 § och 23 kap. 4 a § rättegångsbalken (RB). Reglerna i den sistnämnda bestämmelsen, de s.k. "förundersökningsbegränsningarna", är dock inte av betydelse för denna fråga. Detta eftersom de framför allt avser brott som inte har högre straff än böter. Av 23 kap. 4 § st. 2 RB framgår ett generellt uttalande kring nedläggning av förundersökning; om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. Anledningar till att förundersökningen inte längre bör fullföljas kan exempelvis bestå av att det saknas bevis eller att brottet har begåtts av en utlänning som hunnit lämna landet. Men även om den misstänkte har avlidit ska förundersökningen läggas ned.Avseende just Palmeutredningen återstod enligt åklagaren endast en misstänkt efter 34 års utredning. Denna misstänkte var just avliden och därmed fanns inte laglig grund för att åtala denne enligt 23 kap. 4 § RB. Förundersökningen måste ha någorlunda realistiska utsikter att åtminstone leda fram till ett klargörande av den aktuella situationen för att anses försvarliga att fortsätta lägga resurser på. Mot bakgrund av den synnerligen långa utredningstiden och att den enda misstänkte numera är avliden fattades därmed beslutet att lägga ned utredningen. Om det således inte går att skaffa fram tillräcklig bevisning eller det finns annat skäl att lägga ner förundersökningen så meddelar åklagaren att något åtal inte kommer väckas enligt 23 kap. 20 § RB, ett s.k. "negativt åtalsbeslut". Förundersökningen kan också upphöra genom ett särskilt beslut om att den ska läggas ned. Men bara för att förundersökningen numera är nedlagd betyder inte det att den inte kan upptas på nytt. Man brukar tala om att ett beslut att lägga ned en förundersökning inte vinner rättskraft eftersom den kan återupptas, exempelvis om det framkommit nytt material. Det finns då inget som hindrar att förundersökningen inriktar sig på samma misstänkte som tidigare enligt SOU 2010:14, sid. 191. Avseende just Palmemordet kommer denna möjlighet alltid finnas kvar då brottet mord aldrig preskriberas enligt 35 kap. 2 § brottsbalken (BrB). Således kan man inte säga att Palmeutredningen är definitivt avslutad endast för att förundersökningen i skrivande stund är nedlagd.Till detta kommer, som du lyfter fram i frågan, att mannen fortfarande efter förundersökningens nedläggning är betraktad som skäligen misstänkt. För att anses skäligen misstänkt krävs enligt ett uttalande från Justitieombudsmannen, JO 1986/87:1 sid. 83, att "det finns konkreta omständigheter av viss styrka som pekar på att den misstänkte begått det antagna brottet". Tidigare ansågs att om förundersökningen avseende ett brott lades ned trots att en skälig misstanke kvarstod, kunde uppgifter om den misstänkte finnas kvar i vissa register, exempelvis polisens kriminalunderrättelseregister. Detta enligt den numera upphävda 21 § polisdatalagen. Möjligheten till lagring av uppgifter har dock trappats tillbaka till vad som nu framgår av 5 kap. 7 § st. 3 lagen om polisens behandling av personuppgifter. Där framgår att uppgifter i polisens spårregister får behandlas upp till 70 år efter registreringen om uppgifterna hänför sig till utredningar om brott som anges i 35 kap. 2 § st. 1 BrB, bland annat mord. Om förundersökningen skulle återöppnas finns alltså möjlighet att använda sig av material som tidigare samlats in kring den misstänkte. Sammantaget sett får alltså en förundersökning läggas ned om man kan anse att utredningen kommit så långt den kan komma för närvarande. Men förundersökningen kan återupptas om det anses som att fruktbart att göra så, exempelvis då ny bevisning tillkommit. Jag hoppas detta utgjorde ett svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan jag få ersättning för beslagtaget fordon?

2021-11-08 i Förundersökning
FRÅGA |Om polisen har beslagtagit mitt fordon kan jag få ersättning
Ibrahim Halwachi |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av din fråga framgår inte omständigheter som ger mig en tydligare bild av situationen, därför utgår jag ifrån att polisen beslagtagit din bil på grund av en brottsutredning. BeslagJag kommer alltså att utgå från att beslaget skett till följd av en brottsutredning. Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott får tas i beslut enligt 27 kap. 1 § Rättegångsbalken. För att beslagta sådant som kan tas i beslag får det beslutas om husrannsakan om det finns anledning att anta att det begåtts brott på vilket fängelse kan följa enligt 28 kap. 1 § Rättegångsbalken. Det sagda innebär att polisen haft/har rätt att beslagta ditt fordon om den kan antas ha betydelse för utredning om brott, och det kan därför i sig inte leda till ersättning. Däremot har det förekommit skadeståndsanspråk mot staten för felaktig hantering av en beslagtagen personbil, vilket jag kommer diskutera nedan.JK 405-98-40I rättsfallet riktades skadeståndsanspråk mot staten med hänvisning till ett ifrågasatt felaktigt beslag av en personbil. Advokaten menade att staten skall ersätta bland annat ren förmögenhetsskada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten ansvarar för (3 kap. 2 § p. 1 skadeståndslagen). I fallet bedömdes att målsägandet fått tillbaka sin bil cirka sex veckor senare än vad som bort ha varit fallet. Målsäganden yrkade därför så kallad ''stilleståndsersättning'', det vill säga skadestånd som utgår till ägaren av ett skadat fordon för förlust eller annan olägenhet genom avsaknad av fordonet under tid som går åt för reparation eller nyanskaffning. Sammanfattningsvis blev staten skyldiga att ersätta målsäganden för felaktig hantering av beslaget med 1000 kr (notera att detta skedde 1995).Bedömning och tipsHuvudregeln är alltså att polisen har rätt att beslagta ditt fordon om det kan antas ha betydelse för brott, och det kan i sig inte leda till ersättning. Däremot finns möjlighet till ersättning om det skett felaktigt beslag utifrån JK 405-98-40. Av din fråga framgår inte tillräckliga omständigheter för att jag skall kunna göra en mer övergripande bedömning av ditt fall, mitt tips är därför att återkomma med fler omständigheter såsom exempelvis varför beslaget skett, hur länge beslaget skett och huruvida du lidit någon ekonomisk skada av detta beslag.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ta del av ett förundersökningsprotokoll

2021-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! När får man tillgång till förundersökningen efter åtal har väckts som anhörig? Blir det innan rättegången ?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En handling är en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som endast kan tas del av med tekniskt hjälpmedel (2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). I enlighet med offentlighetsprincipen så finns det en rätt att ta del av allmänna handlingar. För att en handling ska vara allmän så förutsätter det att handlingen är förvarad samt inkommen eller upprättad hos en myndighet (2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen). En handling anses förvarad hos en myndighet när den är tillgänglig för myndigheten (2 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen). En handling anses inkommen till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller har kommit till en behörig anställd till handa (2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen). En handling anses upprättad hos en myndighet när den har expedierats det vill säga är avslutade (2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen). Om det är polisen som har upprättat och förvarat förundersökningsprotokollet så kan du välja att vända dig till polismyndigheten och begära ut förundersökningsprotokollet från dem. Om förundersökningsprotokollet är avslutat så ska du kunna begära att få ta del av den. Du kan även vända dig till domstolsmyndigheten och begära ut förundersökningsprotokollet från dem om förundersökningsprotokollet är förvarat samt har inkommit till dem. Åklagaren bör lämna in förundersökningsprotokollet vid tiden för åtalsväckandet (45 kap. 7 § rättegångsbalken). I ditt fall bör således förundersökningsprotokollet vara expedierat. Du kan vända dig till polismyndigheten eller domstolsmyndigheten för att kolla om detta gällerVänliga hälsningar

Vad betyder åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning?

2021-10-14 i Förundersökning
FRÅGA |Vad menar dom med detta?"SkälFU-begränsning ÅUSkältextDet kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av en bestämmelse om åtalsunderlåtelse i 20 kapitlet rättegångsbalken. Något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts inte genom att förundersökningen läggs ned."
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad betyder ÅU?En åklagare får ibland låta bli att åtala någon. Då hålls ingen rättegång. Detta kallas för åtalsunderlåtelse (förkortning - ÅU), se 20 kap. 7 § rättegångsbalken.När får åklagaren låta bli att åtala någon?Åtalsunderlåtelse får ske om1. det inte kommer leda till att något viktigt allmänt eller enskild intresse åsidosätts 2. om det kan antas att brottet inte kommer leda till en annan påföljd än böter_3. om den misstänkte redan begått ett brott vars påföljd förväntas räcka som straff för den sammanlagda brottsligheteneller4. om psykiatrisk vård aktualiserats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.Den andra punkten har ett undantag: om påföljden antas kunna leda till villkorlig dom (en annan påföljd än böter), får åtalsunderlåtelse ske om det finns särskilda skäl.Åtalsunderlåtelse får även ske om det finns särskilda skäl i övrigt, och dessa skäl gör det uppenbart att det inte behövs en påföljd för att den misstänkte ska avstå från att begå brott i framtiden, se 20 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.Vad betyder FU-begränsning?FU-begränsning är en förkortning för "förundersökningsbegränsning", som innebär att vissa delar av en utredning inte behandlas, eller att vissa brott inte alls utreds. En förundersökning får läggas ner om det kan antas att åklagaren inte kommer att väcka åtal på grund av de ovan nämnda bestämmelserna om åtalsunderlåtelse, se 23 kap. 4 a § rättegångsbalken.Vad innebär formuleringen?"Det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av en bestämmelse om åtalsunderlåtelse i 20 kapitlet rättegångsbalken. Något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts inte genom att förundersökningen läggs ned" betyder "Åklagaren skulle förmodligen ändå inte väckt åtal eftersom bestämmelsen om åtalsunderlåtelse kan göras aktuell i denna situation. Att lägga ner förundersökningen kommer inte leda till att någons enskilda intresse eller något samhälleligt intresse åsidosätts". Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,