Sparas förundersökningen efter negativt åtalsbeslut?

2018-05-17 i Förundersökning
FRÅGA |Ska inte åklagaren spara underlaget vid icke-åtal ?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När förundersökningen är klar ska åklagaren ta beslut om åtal ska väckas eller inte. Åklagaren väcker åtal om det finns tillräckliga skäl. (23 kap. 2 § rättegångsbalken) Tillräckliga skäl att väcka åtal finns om åklagaren bedömer att den misstänkta gärningen som har begåtts är straffbar och om den föreliggande bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. Om det inte finns tillräckliga bevis, kan inte åtal väckas och åklagaren meddelar då ett s.k negativt åtalsbeslut. Det kan exempelvis bero på att den misstänkte förnekar gärningen eller att det saknas vitten. Om det uppkommer nya uppgifter om brottet kan emellertid förundersökningen tas upp på nytt. Att en förundersökning återupptas innebär att brottsutredning fortsätter att bedrivas med utgångspunkt i den tidigare bedrivna förundersökningen. När åtal inte väcks arkiveras förundersökningar och beläggs med sekretess. Vänligen,

Förundersökning - Den misstänktes skyldigheter under förhör

2018-05-13 i Förundersökning
FRÅGA |Hej ,Jag har blivit tilldelad misstanke , skäligen misstänkt för bedrägeri via internet. I förhöret så frågade dom mig hur jag betalade till företaget som jag bestälde ifrån till min verksamhet, och jag sa att jag skickade pengarna men i detta fall så var det en vän som skickade från utlandet men jag ville inte blanda in honom ( jag förstår nu att det var dumt att inte säga det ) fallet har skickats vidare till åklagare för att denna ska besluta om åtal ska väckas eller ej .i nu läget har jag betalat tillbaka till 6 av dessa 9 personer , resterande 3 har inget swish och jag har skickat meddelande för att dem ska kontakta mig med uppgifter om vart jag kan betala men har ännu inte fått något svar. jag undrar vad kan hända nu.
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar kommer jag att redogöra för vad förundersökningen syftar till, vad som händer om den misstänkte medvetet lämnar felaktiga uppgifter under förundersökningen och vad som är nästa steg i processen.Förundersökningens syfteFörundersökningen syftar till att ge åklagaren tillräckligt med underlag för att kunna avgöra om åtal ska väckas eller inte. (23 kap. 2 § rättegångsbalken) Att hålla förhör syftar därmed till att insamla så mycket information som möjligt om det misstänkta brottet. För att i största möjliga mån underlätta utredningen bör man som misstänkt eller vittne samarbeta med förundersökningsledaren.Att lämna felaktiga uppgifter under förundersökningenDen som är misstänkt för ett brott har rätt att försvara sig själv. Detta medför att det under förundersökningsstadiet inte är kriminaliserat att som misstänkt medvetet lämna felaktiga uppgifter eftersom den misstänkte inte talar under någon sanningsplikt.Det finns emellertid en gräns för hur mycket man medvetet kan lämna felaktiga uppgifter utan att hållas ansvarig. Om man ljuger för polis eller åklagare på ett sätt som gör att de tror att en person, som är oskyldig, har gjort sig skyldig till brott eller annat klandervärt beteende kan man dömas för falsk angivelse eller falsk tillvitelse enligt 15 kap. 6 § och 7 § brottsbalken. Den misstänktes rätt till försvarareJag vill understryka den rätt som den misstänkte har att biträdas av en försvarare under förundersökningen. (21 kap. 3 § rättegångsbalken) I princip har försvararen en nästintill obegränsad rätt att närvara under förhör med den misstänkte. Försvararens uppgift är att ta tillvara den misstänktes rättigheter och arbeta för att alla relevanta omständigheter avseende det misstänkte brottet uppdagasVad krävs för att åklagaren ska väcka åtal?I förundersökningens slutskede ska åklagaren besluta om åtal ska väckas eller inte. Detta innebär med andra ord att åklagaren ska besluta om det ska bli en rättegång i domstol. Åklagaren väcker åtal om det finns tillräckliga skäl.(23 kap. 2 rättegångsbalken) Detta innebär att åklagaren, vid en objektiv bedömning, kan förvänta sig en fällande dom. Det ska alltså finnas tillräckliga bevis för att den misstänkte har begått den brottsliga gärningen för att åtal ska väckas. Rättegång Om åklagaren beslutar att åtal ska väckas, kommer en rättegång ske. Vid en rättegång ska domstolen besluta om den tilltalade, den som är misstänkt och åtalad för brottet ifråga, är skyldig. Domstolen ska också avgöra vilken påföljd som ska aktualiseras, om den tilltalade döms för brottet.SammanfattningDet är inte brottsligt att som misstänkt medvetet lämna felaktiga uppgifter under förundersökningen. Emellertid kan det vara klokt att samarbeta med undersökningsledaren för att underlätta utredningen. Min rekommendation är därför att alltid vara ärlig under förhör med polisen och om man inte varit det, i efterhand underrätta polisen om detta. Utifrån de förutsättningar du beskriver ska åklagaren i detta skede besluta om åtal ska väckas eller inte. Om åtal väcks kommer en rättegång ske och domstolen ska då utreda om den misstänkte är skyldig till brottet. Om åtal inte väcks, kommer inte rättegång att ske. Åtal väcks om det finns tillräcklig bevisning. Vänligen,

Om husrannsakan

2018-05-04 i Förundersökning
FRÅGA |HejJag försöker förstå polisens befogenheter vid husrannsakan. Jag har 4 frågor. Som jag förstår det krävs att polisen antar att ett brott begåtts dvs lågt beviskrav. 1. Ställs det krav på att polisen måste redovisa för personen som bor där på vilka grunder de antar att ett brott begåtts? 2. Behöver ingen domare godkänna polisens misstankegrund/antagande? Det bör ju prövas innan polisen går in i någons lägenhet... 3. Hur redovisar polisen rent allmänt sina brottsmisstankar? Om de inte behöver göra det för individen innan de går in, var när och hur gör polisen detta? Dvs redovisa de grunder på vilka brott har antagits begåtts?4. På vilket sätt står polisen till svars för att deras antaganden är korrekta och tillräckliga?
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av rättegångsbalken (RB), polislagen (PolisL) och brottsbalken (BrB).Först och främst vill jag säga att polisen inte godtyckligt får göra husrannsakan. Det ställs bland annat upp ett allmänt krav på att intresset av att göra en husrannsakan alltid måste väga tyngre än motstående intressen, till exempel det intrång det innebär för de som bor där husrannsakan sker (28 kap 3 a § RB). Husrannsakan får dessutom bara ske för brott på vilket fängelse kan följa, och för att till exempel söka efter föremål som ska beslagtas eller som är viktiga för utredningen (28 kap 1 § RB).Nu ska jag besvara dina frågor:1. Den som har haft en husrannsakan hos sig, har rätt att på begäran få ett bevis på husrannsakan, som måste innehålla uppgift om vilket misstänkt brott som föranlett husrannsakan. Vid husrannsakan måste alltid protokoll föras. (28 kap 9 § RB). Av protokollet ska framgå vem som har fattat beslutet om ingripandet, grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats, vem eller vilka som har deltagit i ingripandet, vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot, tiden för ingripandet och vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet (27 § 2 st PolisL).2. Som huvudregel får överhuvudtaget inte ta beslut om husrannsakan. Beslut om husrannsakan sker av förundersökningsledaren, av åklagaren eller av domstol (28 kap 4 § RB). Förundersökningsledare än nästan alltid densamma som åklagaren, men kan också vara Säkerhetspolisen eller Polismyndigheten (23 kap 3 § RB). En enskild polis får endast ta beslut om att vidta husrannsakan om det, som det med juridisk term heter, är "fara i dröjsmål". Det innebär att beslut om husrannsakan inte kan inväntas utan att det till exempel skulle innebära att utredningen störs ordentligt (28 kap 5 § RB).3. Som jag skrev under din fråga 1, är polisen efter en husrannsakan tvungen att på begäran av den hos vilken husrannsakan företagits ge svar på vilket misstänkt brott som föranlett husrannsakan. När förundersökningen kommit så långt att någon är skäligen misstänkt – vilket innebär att det finns vissa objektiva och konkreta indicier på ett en viss person begått ett visst brott – så ska förundersökningsledaren se till att personen underrättas om brottsmisstanken. Detta ska ske när personen ska förhöras om brottet (23 kap 18 § RB).4. Poliser kan ställas till svars när de begår tjänstefel, enligt 20 kap 1 § BrB. Tjänstefel begås av en polis om han eller hon (1) med uppsåt eller av oaktsamhet (2) vid myndighetsutövning (vid husrannsakan till exempel när han eller hon tar beslut om husrannsakan enligt 28 kap 5 § RB eller under själva husrannsakan) (3) genom handling eller underlåtenhet (4) åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Kravet på uppsåt eller oaktsamhet innebär att åsidosättandet av vad som gäller för uppgiften måste ske med flit eller, om det inte varit med flit, varit så pass uppenbart fel agerat att man måste förstå att det är felaktigt. Det finns ett färskt exempel på en polisman som dömts för tjänstefel efter att ha släppt polishund mot flyende klottrare och därigenom med råge överträtt de bestämmelser som finns för polisers våldsutövning, eftersom risken för personskada var hög och brottet inte särskilt allvarligt. I fallet rörde det sig om en erfaren polis och hundförare (se dom NJA 2017 s 491. Om polismäns våldsanvändning: se 10 § PolisL).Med vänlig hälsning

Polisen lägger ned förundersökningen!

2018-04-19 i Förundersökning
FRÅGA |Min hund blev attackerad och skaded av en lösspringande pitbullblandning. Hundens ägare hade tidigare fått en erinran då den skadat en annan hund allvarligt tidigare. Polisen utfärdade därför ett beslut om koppel och munkorg. Eftersom vi bor grannar ser jag hunden nästan varje dag, och han har inte haft munkorg på den en enda gång. Efter kontakt med polisen delgav de ägaren beslutet på nytt. Han har då sagt att munkorgen gått sönder, men att han ska köpa en ny. Ett par månader har gått, och hunden har ännu inte setts med munkorg. Polisen uppmanade mig att anmäla till 11414, vilket jag gjort. Dock lades förundrrsökningen ned eftersom påföljden endast har straffskala böter. En annan hundägare i området är också orolig att deras hund ska drabbas en vacker dag. De har lämnat information till Polisen om att hunden inte verkar ha det bra eftersom den är ensam hemma mycket och ylar hela dagarna, ibland på natten. Finns det något vi kan göra för att förhindra att ytterligare någon drabbas? Polisen tycks inte göra något förrän den skadar någon allvarligt igen.
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Jag gör antagandet att din granne har blivit förelagt ett krav på munkorg och koppel av polisen enligt 8 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Av 23 § framgår att den som inte följer ett föreläggande enligt 8 § döms till böter. Själva förundersökningen får inte läggas ned enbart av den anledningen att bara böter ingår i straffskalan (i annat fall skulle ju alla bötesbrott inte åtalas!). Enligt 23 kap. 4 a § rättegångsbalken (1942:740) framgår det att en förundersökning endast kan läggas ned av två anledningar. Den första anledningen är att en fortsatt utredning skulle innebära kostnader för polisen som inte är proportionellt till sakens betydelse samt det kan antas att brottets straffvärde understiger tre månaders fängelse. Den andra anledningen är att annat gäller pga. regler om åtalsunderlåtelse eller åtalsprövning (ej aktuellt i ditt fall). Min gissning är alltså att polisen tycker att kostnaden att undersöka brottet inte "är värt det".Min rekommendation är att du åter igen kontaktar polisen tills de faktiskt agerar. Polisens arbete kan i praktiken gå långsamt och vara bristfälligt då och då, men det du som privatperson kan göra är att bl.a. fotografera och filma din granne när han är ute och går med sin hund. Detta skulle säkra bevisning som innebär mindre kostnader för polisen att utreda saken. OBS: Fotografera/filma inte din granne när han är i sin bostad; gör det bara när han är ute och går på allmän plats. Jag hoppas det här svarade på din fråga! Återkom gärna om du får fortsatt problem med polisen.

Har polisen brutit mot lagen vid husrannsakan?

2018-05-17 i Förundersökning
FRÅGA |Polisen tog mig utomhus med 1 gram cannabis, när jag kommer hem senare under kvällen hade dom brutit upp min dörr och förstört låset, där jag även hade 1 gram cannabis.. Nu har jag fått ett straffföreläggande där som skriver att dom tog mig utomhus med sammanlagt 2 gram cannabis.. dom har själv brutit mot lagen och gjort inbrott i min lägenhet va? Finns inget beslut från åklagare att dom fick göra husrannsakan så nu till min fråga:Visst bör jag överklaga detta beslut i.o.m att dom gjort fel? Finns ingen information om detta i protokollet som åklagaren skickat till mig! HJÄLP!
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När får en kroppsvisitation ske?En kroppsvisitation får ske om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Anledning att anta är ett lågt ställt beviskrav, och innebär att det måste finnas en konkret omständighet som gör att det är möjligt att börja utreda ett brott. Kroppsvisitationen får då göras på en person som är skäligen misstänkt för brottet (se 28 kap. 11 § rättegångsbalk). För att man ska komma upp i den graden av misstanke ska det finnas konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som med en viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. Att en person beter sig underligt, uppträder nervöst eller undviker kontakt med polisen kan inte i sig anses ge grund för misstanke om brott, än mindre misstanke om ett konkret brott av ett visst slag.Finns det ingen skälig misstanke för brott, får en kroppsvisitation ske om det finns en synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet. När får en husrannsakan ske?Det finns två olika typer av husrannsakan, reell (då man söker efter ett föremål eller bevis) samt personell (när man letar efter en person). Av frågan antar jag att det i ditt fall var frågan om en reell husrannsakan. En husrannsakan får göras om det finns anledning att anta att ett brott där fängelse kan följa. Husrannsakan får företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet (se 28 kap. 1§ rättegångsbalk). Här gäller samma omständigheter som vid kroppsvisitation, att det ska vara en person som är skäligen misstänkt för brottet.Som huvudregel gäller att beslut om husrannsakan skall fattas av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Enskilda polismän får dock själva ta initiativ till husrannsakan om de uppfattar att det finns "fara i dröjsmål", dvs att man inte hinner vänta på beslut uppifrån.Om poliserna har gjort fel i ditt fall är svårt att svara på, då jag inte har alla detaljer. Däremot krävs det inte alltid beslut från åklagaren för att en husrannsakan ska ske. Har polisen haft en skälig misstanke om brott och att de har ansett att det förelegat fara i dröjsmål har de en rätt att genomföra en husrannsakan.Att överklaga beslutet, innebär att du väljer att överklaga ditt strafföreläggande och därmed brottet. Vill du anmäla åklagaren/polisen har du istället två alternativ. Antingen anmäler du till polismyndigheten om du anser att åklagaren/polisen har begått ett brott eller till Justitieombudsmannen (JO) om du anser att åklagaren/polisen har brustit i sin tjänsteutövning.Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

När förundersökning läggs ned

2018-05-08 i Förundersökning
FRÅGA |Hej igen! Jag frågade förut åt en vän vars förundersökning lades ned, brottet hon anmält var köp av sexuell tjänst. Hon hade filmat ett samtal med honom där han erkänner, han syns på övervakningskamrena på platsen där de var på och hon har kvar mail och sms konversationen med mannen där han var hotfull. Trots detta valde en ganska känd åklagare att lägga ned falet, och anledning är enligt mig inte okej. "Hon valde det själv, hon samtyckte till att han fick köpa henne" Alltså förlåt mig men kan hon ens göra sådär?
Hanna Salajin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det är antingen polisen eller åklagaren som leder förundersökningen (23 kap. 3 § rättegångsbalken) och som förundersökningsledare ska man dels se till att eventuellt brott utreds, dels iaktta den utpekades integritet. Om åklagaren inte anser att bevisningen räcker för en fällande dom kan den välja att inte väcka åtal (23 kap. 20 § rättegångsbalken). Om man som målsägande känner att beslutet är felaktigt kan man begära överprövning hos en överordnad åklagare. Du finner mer information om den möjligheten på åklagarmyndighetens hemsida. Vidare till kommentaren om att målsäganden har samtyckt till brottet köp av sexuell tjänst så är det irrelevant för om huruvida ett brott har begåtts. Brottet köp av sexuell tjänst går inte att samtycka till dels på grund av att det skulle göra lagen tandlös, dels på grund av att man inte ser målsäganden som skyddsintresset i strikt mening. Det kan istället ses som ett brott mot allmänheten och då spelar det inte roll om målsäganden har samtyckt eller inte. Om du har några fler funderingar så är du välkommen att höra av dig igen.Vänligen,

Får polisen ta blodprov på mig trots att de andra proven visade grönt?

2018-04-26 i Förundersökning
FRÅGA |Blev stoppad av polis för rutinkontroll en vardagsförmiddag och fick visa körkort och blåsa vilket var 0.00. Hade nyss vaknat efter jobbat natt och var på väg till mormor vilket de inte trodde på. Får lämna bilen och följa med på provtagning som visade också helt rent. De fortsätter i alla fall och får lämna blodprov? Eftersom allt var grönt skjutsade de mig tbx till bilen men dagen efter kan jag lösa i tidningen att jag var misstänkt för narkotikabrott? Får det gå till då här?
Clara Wågefjell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline för att få svar på din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av rättegångsbalken (RB) och narkotikastrafflagen (NSL).Blodprov är en kroppsbesiktning som får göras om du är misstänkt för vissa brottAtt ta ett blodprov är att göra en kroppsbesiktning, vilket bara får göras om det finns skäliga misstankar om att du begått ett brott där fängelse finns i straffskalan (28 kap. 12 § RB). Det ska vara faktabaserade misstankar, inte bara grundade på att du betett dig underligt, varit trött eller liknande. Du skriver att du läst i tidningen att du är misstänkt för narkotikabrott. För narkotikabrott kan man dömas till tre års fängelse (1 § NSL). Om nu polisen haft en skälig misstanke om att du begått någon form av narkotikabrott, trots att de andra proven visade grönt - har de alltså rätt att begära att blodprov ska tas på dig.Du ska få veta att att du är misstänkt för brottDock är det så att du ska meddelas om du är skäligen misstänkt för ett brott, det ska alltså inte vara något du läser om i tidningen (23 kap. 18 § första stycket RB). Jag rekommenderar att du vänder dig till polisen på din ort för att få klarhet i ditt fall.Om du känner att du behöver mer hjälp är du välkommen att ställa en ny fråga.Med mycket vänliga hälsningar,

Får polisen göra en husrannsakan bara för att en person är skriven på en viss adress?

2018-04-15 i Förundersökning
FRÅGA |Såg en liknade fråga så frågar jag med.För en tid sedan fick jag besök av farbror polisen.En knackade på dörren och en stod och vaktade på baksidan ( bor på b.v ).När jag såg han på baksidan öppnade jag, förstod att det var något.Trodde de sökte min bus granne, men de sökte han som bodde innan i min lgh.Han flyttade för ett halvår sedan och har inte ändrat offentlig adress än trots tillsägelser.Polisen trodde ju på mig när jag sa att han flyttat så de gjorde inget.Men den ena hotade med att om jag inte öppnat hade de kommit in ändå ( kofot ).Nu är min fråga : får de verkligen bara bryta sig in i en bostad för att någon de söker har offentlig adress där ?Ska de inte försäkra sig om att det är RÄTT person som bor i lgh ?Har försökt att få svar från olika polis stationer, men de vill bara veta VART det hände.Tycker icke det har med saken att göra eftersom det är en allmän fråga jag ställer.Måste ju vara samma regler i hela landet.Detta känns väldigt obehagligt, speciellt då jag har skyddad identitet.Nu måste man ju kolla upp så ingen har kvar offentlig adress i nästa bostad. Har inte brytt mig om att killen ifråga hade kvar sin adress här, det viktigaste var att han hade eftersändning.
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När får en husrannsakan ske?Det finns två olika typer av husrannsakan, reell (då man söker efter ett föremål eller bevis) samt personell (när man letar efter en person). I ditt fall var det fråga om en personell husrannsakan. Husrannsakan får företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet (se 28 kap. 1§ rättegångsbalk). En person måste då vara misstänkt för ett visst brott, där fängelse kan följa, för att en husrannsakan ska kunna ske. För att man ska komma upp i den graden av misstanke ska det finnas konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som med en viss styrka talar för att en viss person har begått den gärning som misstanken avser. Om en polis söker efter en person som ska omhändertas får polisen bereda sig tillträde till den eftersöktes bostad (se 20 § polislagen). De får också bereda sig tillträde till en lägenhet om det finns anledning att anta att någon där har avlidit, är medvetslös eller annars är oförmögen att tillkalla hjälp (se 21 § polislagen) Även i dessa fall måste polisen kunna stödja sig på konkreta omständigheter som gör att laga skäl föreligger. En husrannsakan får alltså göras utan något samtycke, och hade du inte öppnat dörren så hade polisen kunnat ta sig in i lägenheten med tvång. Eftersom den eftersökta personen var skriven på adressen behöver de troligtvis inte göra fler undersökningar om de inte har misstankar om att det inte skulle förhålla sig på det viset. Det är svårt för mig att svara på varför polisen vill veta vart händelsen inträffade, men förmodligen är detta för att kunna ge ett mer korrekt och personligt svar till dig. Självklart ska det vara samma regler oavsett vart du bor. Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,