Visiterade - trots att polisen letade efter annan?

2021-01-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Min sambo är dömd ett flertal gånger men jag har aldrig gjort något & är med andra ord helt ostraffad. Vi blev stannade av en polis igår och dem tog ut han ur bilen och bad mig visa mitt legitimation. när jag frågade varför så sa dem att dem hade "fått signalement om en vit bil", vilket vi har. han sa att de behövde mitt legitimation för att säkerställa att vi inte var dem de letade efter. vilket vi inte var.trots detta så gjorde polisen en visitering som dem sa skulle vara ytlig, men dem stoppade sina händer i alla mina jackfickor etc. Undrar ifall polisen har begått fel här? Jag var varken misstänkt eller efterlyst men endå gjorde dem en visitering. Vill tillägga att det var sammanlagt 3 patruller på plats, dem ringde 2 extra.
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Skydd mot kroppsliga ingreppI Sverige är vi skyddade från att utsättas för påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 6 § regeringsformen). Ett påtvingat kroppsligt ingrepp omfattar kroppsvisitering. Dock finns det vissa lagstadgade undantag som tillåter påtvingade kroppsliga ingrepp (2 kap. 20 § regeringsformen). Ett av dessa undantag gäller just kroppsvisitation.När är det okej att kroppsvisitera någon?En polis har rätt att kroppsvisitera i den utsträckningen det behövs för att söka efter vapen, andra farliga föremål och föremål ägnat att användas som hjälpmedel vid vissa skadegörelsebrott (19 § st. 2 polislagen).En kroppsvisitation får göras om det finns anledning att anta att brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Kroppsvisitationen får göras på den som är skäligen misstänkt. Om man inte är skäligen misstänkt får kroppsvisitation endast ske om det finns synnerlig anledning att anta att visitationen leder till att man hittar föremål som är av betydelse för utredningen (28 kap. 11 § st. 1-2 rättegångsbalken). Eftersom kroppsvisitation är ett tvångsmedel måste alltid proportionalitetsprincipen tillämpas. Principen innebär att ingreppet i fråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet står i rimlig proportion till det önskade målet.Har det gått rätt till i ert fall?Så som jag redogjort för ovan måste brott av en viss allvarlighetsgrad ha begåtts. Vi får förutsätta att så är fallet när du och din sambo blev stoppade av polisen. Nästa steg är att ni måste vara "skäligen misstänkta". Detta är ett rimligen lågt ställt krav; beteende som en polis uppfattar misstänksamt skulle kunna räcka. Dock har du och din sambo hamnat i en speciell situation: en av poliserna har sagt till er att "ni ska visa leg för att säkerställa att ni inte är personerna som de letar efter". Detta tyder på att polisen var ute efter specifika personer och att ni kunde bevisa att ni inte var dessa. I sådana fall borde du och din sambo inte anses vara "skäligen misstänkta" och då borde polisen inte ha rätt att kroppsvisitera er. Det kan dock argumenteras för att polisen kan ha misstänkt att era leg inte stämde eller var falska; då skulle ni kunna omfattas av skälig misstanke ändå. Men, det är en hårfin gräns och polisen har nog varit ute på djupt vatten när de visiterade er om det faktiskt var andra personer som de egentligen letade efter. Men, ovan nämnde jag att även om ni inte är skäligen misstänkta kan polisen ha rätt att visitera er om kravet att "det finns synnerlig anledning att anta att visitationen leder till att man hittar föremål som är av betydelse för utredningen". Utan mer information om brottet i fråga är det svårt att säga om det har funnits "synnerlig anledning" för polisen. Vi vet att polisen hade fått signalement om en vit bil; kanske ansåg de att risken för att det var just er bil som hade koppling till den efterlyste var så pass stor att det uppnådde kravet på synnerlig anledning att kroppsvisitera er. Det bör också nämnas att förutsatt att kroppsvisitationen överhuvudtaget var okej har polisen inte gjort något fel när dem kollade i alla fickorna. Dock låter det inte okej att de ringde in två patruller extra. Polisen måste alltid agera proportioneligt och eftersom det bara var du och din sambo känns det helt orimligt att en sådan extra styrka blivit inkallade. Det är helt onödigt av polisen eftersom det kan skapa en trängd/hotfull stämning gentemot er.Slutligt svar Slutsatsen blir att det för mig är mycket svårt att säga om polisen gjort rätt eller fel utan mer information. Baserat på den informationen som du lämnat låter det som att polisen visiterade er trots att det inte var er dem letade efter. Detta skulle inte vara okej, såvida dem inte har andra skäl att tro att du och din sambo har en koppling till det brott som faktiskt hade begåtts. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Vad händer med förundersökningen om den misstänkte avlider?

2020-12-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har polisanmält någon för brott och det ledde till att en utredning startades. Men den misstänkta gärningsmannen avled av COVID 19 helt plötsligt igår, vad kommer hända med utredningen nu när den tilltalade är död? Kommer åklagaren lägga ner fallet direkt eller?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågor om förundersökning regleras i rättegångsbalken (RB). En förundersökning ska läggas ned om det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen (se 23 kap. 4 § andra stycket RB). Att den misstänkte gärningsmannen har avlidit är just en sådan anledning som gör att det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen. Förundersökningen mot personen du anmälde kommer alltså läggas ned.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har en misstänkt rätt till tystnad under förundersökningen?

2020-12-18 i Förundersökning
FRÅGA |Jag läste någonstans att man är tvungen att besvara frågor som ställs till en under en förundersökning om man är misstänkt för ett brott. Jag tycker detta låter lite konstigt och undrar om det är tillåtet att vara tyst under förundersökningen för ett brott man är misstänkt för.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att en misstänkt inte ska behöva yttra sig över misstanke gentemot denne själv eller behöva medverka i utredningen av dennes skuld. Rätten till tystnad kan härledas ur artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR). Detta eftersom det anses vara en del av oskyldighetsprincipen att ha rätt till att vara tyst under förundersökningen. Oskyldighetsprincipen framgår av art. 6.2 EKMR och innebär att den misstänkte ska presumeras vara oskyldig, till dess att motsatsen har bevisats och att denne således inte ska behöva bevisa sin oskuld. Det är alltså tillåtet för en misstänkt att vara tyst under förundersökningen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur får polisen agera vid misstanke om brott?

2020-12-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hejfår en polisen anta att man är narkotika påverkad och skriva det i sin rapport och det visar sig sedan att vid provtagning inte finns några spår på narkotika i kroppen och om man känner sig kränkt av polisens påståenden som visar sig vara felaktiga kan man göra en kränkningsanmälan mot polisen då?Vid husrannsakan får polisen gå in i en bil som tillhör en släkting som har parkerat sin bil på den adressen och vederbörande som får husrannsakan har bilnyckeln på sig men inte färdats i fordonet vid tillfället?`vill ha en upprättelse av polisens aggeranden mot den som har fått husrannsakan hos sig.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Krav för att misstänka någon för brottPolisen har rätt och är skyldiga att inleda förundersökning, när det finns anledning att anta att brott har begåtts (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Denna ribba är ganska låg, och det finns inga uttryckliga begränsningar kring vilka omständigheter som kan ligga till grund för polisens misstankar.För att göra blod- eller urinprover gör polisen en så kallad kroppsbesiktning, om det finns anledning att anta att brott har begåtts som har fängelse i straffskalan. Då får kroppsbesiktning göras på en person som är skäligen misstänkt för brottet, i syfte att kontrollera om brott har begåtts (28 kap. 12§ rättegångsbalken). Detta är en misstankegrad över "anledning att anta" och kräver lite mer. Justitieombudsmannen har uttalat att misstankegraden "anledning att anta" är väldigt låg, även misstankegraden "skäligen misstänkt", och det räcker att det är svaga, men rent objektiva misstankar om att brott begåtts. För att nämna några exempel på omständigheter som gör att polisen kan fatta misstanke om brott, kan det vara om de fått tips från andra att man sett någon med ett visst utseende sälja narkotika, om man uppträtt på ett visst sätt som gjort polisen misstänksamma, talförmåga, ögonkontakt, spaning eller liknande. Jag kan tyvärr inte i det enskilda fallet avgöra vad som gjort att polisen agerat i detta fall, eller om det var befogat. Men generellt så ska det inte mycket till för att polisen ska ha anledning att anta att brott har begåtts, och det är inte heller ovanligt att polisen inte uppger varför till den som de misstänker. Får polisen göra husrannsakan i någon annans bil? Polisen får göra en husrannsakan om det finns anledning för dem att anta att ett brott har begåtts, om brottet har fängelse i straffskalan. Då får husrannsakan ske i hus eller liknande, så som bil, för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller förvar för att utreda omständigheterna kring brottet (28 kap. 1§ första stycket rättegångsbalken). Beslutet om husrannsakan får endast ske om skälen för att göra husrannsakan väger tyngre än intrånget som husrannsakan innebär för den som är misstänkt (28 kap. 3a§ RB). Denna övervägning sker i varje enskilt fall utifrån de omständigheter som är relevanta i det fallet.I en bil som inte tillhör den som är misstänkt, får husrannsakan utföras men bara om brottet har begåtts hos denne eller om det finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller att annan utredning om brottet kan framkomma (28 kap. 1§ 2st rättegångsbalken). Det kan då vara exempelvis om polisen har hittat nycklar eller annat som tyder på att bilen på adressen brukats i samband med misstanken eller liknande. Att det ska föreligga synnerlig anledning innebär att det ska finnas faktiska omständigheter som påtagligt visar att polisen med fog kan antas påträffa föremål som är till hjälp för brottets utredning. Det är en ganska hög ribba för att få göra husrannsakan i annans egendom än den misstänktes. Det kan ju vara så att polisen sett något under husrannsakan i huset, eller genom spaningsuppgifter, som gett dem starka indikationer på att den misstänkte förvarat droger i den bilen, eller liknande. Jag kan dock inte säga något om polisens skäl eller om det varit befogat i detta fall, då jag inte vet bakgrunden till deras ingripande.SammanfattningsvisDet är svårt för mig att säga om polisen gjort rätt eller fel i denna situation, då det i princip bara är polisen som vet varför de agerat som de gjort. Generellt kan jag väl säga att det inte krävs så mycket för polisen att inleda förundersökning och misstänka någon för narkotikabrott, även om det måste vara grundat på något. Dock krävs det mer för polisen att göra husrannsakan och dessutom husrannsakan i någon annans än den misstänktes egendom. Misstänker ni att polisen har agerat fel, kan ni försöka kontakta polisen och be om skälen till varför detta skedde, även om det inte är säkert att de kan ge er den informationen på grund av sekretess. Annars kan ni göra en anmälan till Justitieombudsmannen, som ni kan läsa mer om på deras hemsida. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Rätt för anhållen att kontakta försvarare

2020-12-31 i Förundersökning
FRÅGA |Jag undrar om en anhållen person har rätt att ringa en advokat från polisarresten innan rätten hunnit att förordna en offentlig försvarare?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga hittar vi i rättegångsbalken (här, nedan RB). Enligt 21 kap. 3 § RB får den misstänkte vid förberedandet av sin talan biträdas av en försvarare, och det är den misstänkte själv som får utse denna (detta är alltså inte samma sak som offentlig försvarare som utses av rätten). Vid förhör får den misstänkte ha sin försvarare närvarande enligt 23 kap. 10 § RB (med detta följer vissa reservationer för rättegångsbiträden och vissa försvarare som inte uppfyller vissa krav). Däremot bör poängteras att ifall den misstänkte anlitar privat försvarare när denne har rätt till offentlig försvarare förordnas ingen offentlig försvarare (21 kap. 3 § RB). En anhållen har alltså i vissa fall rätt till en offentlig försvarare, och om man istället vill anlita en privat försvarare så kommer inte en offentlig försvarare anlitas. I undantagsfall så anlitas en offentlig försvarare ändå.Enligt 12 § förundersökningskungörelsen ska den misstänkte i samband med delgivning av misstanken underrättas om sin rätt att anlita försvarare och få offentlig försvarare förordnad. Enligt 21 kap. 9 § RB har den som är anhållen rätt att träffa sin försvarare (förutom i vissa undantagsfall). Om någon anhålls så ska denne så snart som möjligt förhöras (enligt 24 kap. 8 § RB). Eftersom den anhållne då har rätt att ha sin försvarare närvarande så måste denna kontaktas på något sätt. Jag hittar ingen specifik bestämmelse som skulle nämna om man har rätt att själv ringa eller få försvaren kontaktad, men om man grips så har man rätt att få en anhörig kontaktad (24 kap. 21 a § RB) och jag kan tänka mig att detta är den rätt man har att få sin försvarare kontaktad också. Slutligen bör poängteras att om man har rätt till offentlig försvarare så får man komma med förslag på lämpliga sådana, och detta kan vara ekonomiskt mer förmånligt än en privat försvarare. Efter att man fått en offentlig försvarare tillförordnad så får man tiga tills denna infinner sig (och även efter om man vill), och då den misstänkte har rätt att ha sin försvarare närvarande så kommer troligen inte förhörsledaren försöka förhöra någon innan försvararen infinner sig. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Hur lång tid tar det innan det blir förhör med den misstänkte? Och hur lång tid tar det innan det blir rättegång?

2020-12-23 i Förundersökning
FRÅGA |I somras blev jag misstänkt rattfylleri och stöld. Bad om att bli kallad på förhör men har inte hört något sedan dess. Ungefär hur lång tid tar det innan man blir kallad på förhör? Sedan hur lång tid brukar det ta innan det blir rättegång? Förstår att detta skiljer sig mycket men hade varit bra att ha en uppfattning.
Josefine |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns ingen direkt angiven tid för när man kommer att bli kallad på förhör. Polisen måste nämligen finna bevisning, och även förhöra de som har blivit utsatta för brottet. Därav kan det ta lite tid innan det blir din tur för förhöret. På polisens egna hemsida finner du all den information som rör frågan, men det är jättesvårt att sätta ut en viss tid som det brukar ta eftersom det är helt beroende på fall. Polisen och åklagare skall dock givetvis alltid arbeta skyndsamt med en förundersökning, just för att du skall slippa fundera över såväl om det kommer bli en rättegång eller förhör. Däremot finns det ingen tidsgräns för hur lång tid som det får lov att ta. Rörande hur långt tid det kan ta innan det blir rättegång är precis som vid förundersökningen väldigt olika beroende på fall. Ett erkännande kan skynda på processen, men en åklagare är den som bestämmer när man skall väcka talan i domstol (23 kap. 4a § tredje stycket rättegångsbalken). För att åklagaren skall vilja väcka talan så behöver man en omfattande bevisning som pekar åt ett håll. Därav som sagt, kan det ta en tid innan rättegången blir av. Om du är eller blir häktad kommer det däremot finnas en tid som åklagaren måste passa för att väcka talan. Den tid som åklagaren har på sig att väcka talan när man sitter häktad kommer att anges under häktesförhandlingen, vilket gör att den i ditt fall i så fall kommer komma i ett senare skede (24 kap. 18 § rättegångsbalken). En tidsgräns som såväl åklagare som polis måste beakta är att ett brott kan preskriberas. Det innebär att efter att en viss tid har förflutit så kommer åklagare inte längre kunna ställa dig inför rätta. Denna tidsgräns är dock olika för vilket brott du har begått, och i vilken grad som brottet bedöms, men du finner en tabell på vad som gäller för just dig i 35 kap. 1 § brottsbalken.SlutsatsDet är alltså omöjligt för oss att säga hur lång tid det kommer ta för dig att få såväl ett förhör som rättegång. Ibland är processen snabb och ibland så kanske åklagaren till och med lägger ner ärendet innan du har förhörts eller fått en rättegång. Det finns dock en yttre gräns på hur lång tid det kan ta eftersom brotten tillslut preskriberas. Jag håller nu tummarna för att du får höra något snart och att du får ditt förhör! Återkom gärna till oss om du har mer frågor och funderingar. God Jul! Vänliga hälsningar,

Vad gör jag om jag är missnöjd med beslut om att lägga ner förundersökning?

2020-12-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag hade mitt fordon parkerat i ett videobevakat garage. När jag och en bekant kommer för att hämta fordonet står en känd person och håller att förstöra fordonet. personen avlägsnar sig från platsen rätt snabbt när denna får se oss. Jag gör en polisanmälan men får rätt snabbat reda att förundersökningen läggs ner och det händer inget med polisanmälan. Detta rots att det inträffade finns på film, det finns vittnen och den misstänkte är känd. Skadorna som den misstänkte orsakade blev mycket dyra i slutändan då bl..a. reservdelar fick beställas från Japan, jag tvingades att hyra en bil i 3 veckor mm. Jag är förundrad över att polisen inte inleder en s.k. förundersöknig när det inträffade finns på film, det finns vittnen och den misstänkte är känd.Nämnas kan även att polisen har aldrig haft något målsägandeförhör, aldrig hört vittne och aldrig heller begärt ut inspelade filmen med brottet på från videobevakningen. Frågan är nu vad gör jag lämpligen nu och vad kan vara anledningen till att polisen inte inleder en förundersökning trots att allt serverats på silverfat med vittne, videofilm och den misstänkte är känd.
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först och främst beklagar jag att du varit med om detta! Varför polis eller åklagare lägger ner förundersökning kan vara svårt att svara på, det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Oftast lägger förundersökningsledare ned förundersökning för att man anser att det inte finns tillräckliga bevis mot misstänkt eller om det inte finns några spår att följa. Andra skäl till att en brottsutredning läggs ned kan vara att den som är misstänkt har begått andra, allvarligare brott och kommer att åtalas för de brotten. Det förutsätter att de nedlagda brotten har liten eller ingen betydelse för det totala straffet. Enligt 23 kap. 4 a § rättegångsbalken får en förundersökning även läggas ned tex om utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimlig proportion i förhållande till sakens betydelse och straffvärdet för brottet inte överstiger fängelse i tre månader eller om det kan antas att åtal inte skulle komma att ske. Vilken bedömning förundersökningsledaren har gjort, och vilka omständigheter som beaktas kan vi inte veta, men utifrån det du berättat i frågan verkar det något märkligt. Det du kan göra som missnöjd över ett beslut om att lägga ner förundersökningen är att begära en överprövning/omprövning av beslutet. Beroende på hur stort och hur komplicerat en eventuell brottslig händelse är, är antingen en polis eller en åklagare förundersökningsledare. Det är förundersökningsledaren som fattar beslutet om att en förundersökning ska läggas ned. Du har ingen möjlighet att överklaga beslutet, men överpröva/ompröva det. Om polisen är den som fattat beslutet kommer åklagaren att granska överprövningen, och om åklagaren fattat beslutet kommer närmaste högre åklagare (överåklagare/vice åklagare) föra överprövningen. Begäran om överprövning ska dock skickas till den lokala polismyndigheten eller åklagarkammaren, beroende på vart beslutet fattades.Det är inte alla som har rätt att begära överprövning av beslut i fråga, utan det ska vara någon med ett berättigat intresse av att få saken prövad, till exempel målsägande, i detta fall du som fått din egendom skadad. Det finns inga särskilda tidsfrister för överprövning som du behöver förhålla sig till men tänk på att begäran ska vara skriftlig, tydlig och fullständig. Blankett för överprövning finner du länkad här: https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/overprovning/Jag passar även på att påminna om att man kan ha rätt till åtminstone ersättning trots att utredning lagts ned. I första hand vänder man sig till sitt försäkringsbolag och om försäkringen inte täcker skadan kan man vända sig till Brottsoffermyndigheten som även kan ersätta skador i många fall. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Underrättelse om nedlagt förundersökning

2020-12-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Har tidigare blivit oskyldigt anhållen med en kompis. Nu har han fått brev hem där det står att utredningen läggs ner samt att det "gäller för alla misstänkta". Nu har det gått 3 veckor sedan han fick det brevet men jag har fortfarande inte fått något brev förutom att jag har fått hämta min jacka. Kan en utredning läggas ner för endast vissa personer i en händelse? Tack för svar!
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av rättegångsbalken (RB) och förundersökningskungörelsen. Nedläggande av förundersökning och rätt till underrättelseEn förundersökning ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakas kostnad eller annan olägenhet. En förundersökning ska vidare bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger. Finns det inte anledning att fullfölja förundersökningen ska denna läggas ned (23 kap. 4 § RB).I det fall förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när personen hörs (23 kap. 18 § första stycket RB). Om du och din kompis skäligen misstänktes för brott ska ni ha blivit underrättade om misstanken, vilket även innebär att du som misstänkt (och din försvarare om du hade en sådan) har rätt att fortlöpande, i den mån det kan ske utan men för utredningen, ta del av det som förekommit vid förundersökningen (23 kap. 18 § andra stycket RB). Då förundersökningen avslutas, ska beslut meddelas, huruvida åtal ska väckas (23 kap. 20 § RB). Ett beslut att inte väcka åtal förutsätter att den misstänkte delgetts utredningen (23 kap. 18 a § RB). Enligt din fråga har utredningen lagts ned och detta gäller för alla misstänkta. Om en förundersökning läggs ned eller det beslutas att åtal inte ska väckas, ska den som hörts som skäligen misstänkt för brottet underrättas (14 § förundersökningskungörelsen). Svar på din frågaOvan innebär således att om du hörts som skäligen misstänkt för brott ska du underrättas om att förundersökningen lagts ned eller att det beslutats om att åtal inte ska väckas. Jag känner naturligtvis inte till ditt/ert ärende, men utifrån din fråga verkar det som att beslutet gäller även dig, om det det rör sig om samma händelse, på grund av formuleringen "gäller för alla misstänkta". En anledning till varför du inte fått någon underrättelse om beslutet kan vara att du inte omfattades av misstankegraden "skäligen misstänkt", eftersom rätt till underrättelse förutsätter att du omfattats av den misstankegraden, vilket du isåfall skulle ha informerats om när du hördes under utredningen. Eftersom jag inte känner till omständigheterna i ditt ditt/ert ärende kan jag inte med säkerhet uttala mig om anledningen, men sannolikt är det den ovan förklarade.Angående din sista fråga besvaras den jakande, alltså en utredning kan läggas ned endast för vissa personer. Mitt tips till dig är att du kontaktar utredaren/polisen för att få mer information om beslutet. Jag hoppas att detta besvara din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,