Går det att polisanmäla en händelse igen efter att förundersökningen lagts ner i brist på bevis?

2021-04-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, när jag var 8 vart jag sexuellt utsatt av en man som var nära till familjen. Vi anmälde de samma år men de vart nerlagt för han sa att han inte kom ihåg, och och de fanns inte tillräckligt med bevis. Provade att anmäla när jag blev äldre igen men blev samma sak. Han har nu blivit dömd för barnpornografi brott. går de att nu anmäla honom igen när de finns mer som stödjer händelsen jag vill anmäla?
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till och börja med vill jag bara beklaga det du har blivit utsatt för och hoppas att du mår så bra du kan må idag trots omständigheterna. PreskriptionstiderBeroende på vilken sorts sexuell handling du har blivit utsatt för gäller olika preskriptionstider. Vad åtalspreskriptionen innebär är det efter en viss tid inte längre är möjligt att döma personen till påföljd för brottet, däremot kvarstår möjligheten till att begära skadestånd. Eftersom jag inte vet vilket år du blev utsatt och vilken typ av brottsrubricering gärningen har är det svårt för mig att bedöma vilken preskriptionstid brottet har. Som exempel är straffskalan för brottet "våldtäkt mot barn" längst 2 år och högst 6 år, vilket innebär att preskriptionstiden för det brottet är 10 år, 35 kap.1 § 3.p brottsbalken (1962:700). Det betyder i så fall att det inte är möjligt att återuppta en förundersökning/inleda en ny förundersökning efter att det gått tio år sedan gärningen begicks. Anmäla igen?När en förundersökning läggs ner finns det möjlighet att återuppta förundersökningen om det tillkommer nya bevis eller uppgifter, t.ex. genom att du gör en ny polisanmälan med den nya informationen. Som nämnt ovan är det enda definitiva slutet på en förundersökning att brottet har preskriberats. Däremot är det svårt för mig att säga om det hjälper ditt fall att personen du blivit utsatt av nu blivit dömd för barnpornografibrott. Det görs såklart en enskild bedömning utifrån ditt fall och att du anmäler händelsen igen kan det medföra att polisen/åklagaren väljer att återuppta förundersökningen och förhör personen en gång till. Det kan således vara värt att testa anmäla en gång till, men det är inte säkert att det leder någonstans. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Mvh

Kan jag förhålla mig passiv när jag fått begäran om skriftlig berättelse om vem som kört för fort inför fartkamera?

2021-04-21 i Förundersökning
FRÅGA |HejHar fått en begäran från Polisen om att uppge vem som var förare vid hastighetsöverträdelse, bilen, en firmabil fångad via plåtkamera.Har förstått av era tidigare svar att det är Polisen som skall identifiera förare, och det är ett föraransvar och inte ägaren till bilen, eller som i detta fall företag.Har nu fått en påminnelse där Polisen hänvisar till 23 kap. 6:e paragrafen rättegångsbalken och 8 paragrafen förundersökningskungörelsen 1947:948Fråga:Kan man fortfarande bara förhålla sig passiv ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utredning23 kap. 6 § rättegångsbalken stadgar att det under förundersökningen får hållas förhör med alla som antas kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen. Förundersökningskungörelsen (FUK) utgör ett komplement till reglerna. I 8 § stadgas att i stället för att förhör hålls får det begäras in skriftlig berättelse. Skriftliga berättelser lämpar sig i regel endast vid exempelvis enklare trafikbrott (jfr JO 1997/98 s. 159). Tanken i de fallen är att ersätta ett sedvanligt förhör med den skriftliga berättelsen.När det gäller förhör får den som ska höras under förundersökningen vid vite kallas att infinna sig vid förhöret om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Vite får inte föreläggas, om förhöret avses ske per telefon eller om väglängden till den plats där förhöret skall hållas överstiger tio mil från den plats där den kallade har sin bostad eller stadigvarande uppehåller sig och det inte är av synnerlig vikt för utredningen att förhöret äger rum (23 kap. 6 a § rättegångsbalken). Vite är en form av straffavgift som tillfaller staten för det fall att förhörspersonen inte inställer sig för förhör. Vid begäran om skriftlig berättelse finns inte angett någon möjlighet till vite. Som synes är det heller ej möjligt med vite vid t.ex. telefonförhör.Om du förhåller dig passiv och inte besvarar en skriftlig berättelse kan det i nuläget inte hända något, däremot är det tänkbart att du i stället kommer att kallas till ett sedvanligt förhör på polisstationen. Om du blir kallad till förhör är du skyldig att inställa dig för det. För att förekomma det kan det vara en god idé att besvara den skriftliga förfrågningen och informera om att du inte kan berätta alt. att du inte vet vem som körde bilen. Såväl i skriftlig berättelse som i ett förhör på polisstationen är du inte skyldig att berätta något. Skyldigheten ligger i att infinna dig, inte att berätta något. Den enda gången det föreligger en skyldighet att berätta något är om du blir kallad till domstolen som vittne och svär vittneseden.I fråga om ansvar för fortkörningen vid fartkameran är rättsläget fortfarande detsamma som du redogör för i din fråga; det föreligger ett föraransvar, inte ett ägaransvar.Om du behöver vidare hjälp från en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur ser en komplettering av förundersökning ut?

2021-04-13 i Förundersökning
FRÅGA |Jag vill ha exempel på hur en komplettering av en förundersökning skall se ut. Vi kan ta som exempel våldsbrott.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!23:18a RB stadgar att den misstänkte och dennes försvarare har rätt att begära komplettering av förundersökningen.Frågan om komplettering aktualiseras alltid i samband med slutdelgivningen. Komplettering kan behövas för att anföra det försvaret tycker är nödvändigt för att få till en fullt godtagbar förundersökning. Vad gäller våldsbrott kan det exempelvis handla om att ge in ny information om omständigheterna eller ta reda på förhörsledarens arbetshypotes för att sedan kunna arbeta utefter den, detta för att göra förundersökningen så komplett som möjligt.En komplettering av förundersökning begärs hos åklagaren. Med vänliga hälsningar!

Vad innebär att man är friad respektive att man är oskyldig?

2021-04-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag har tänkt på olika ord som jag läser i media, speciellt nu kring sexualbrott där det inte finns fällande domar. Är ord som "oskyldig" och "friad" är rätt att använda när en förundersökning lags ner?Om en utredning läggs ner, är den brottsmisstänkte "friad", "oskyldig"? För att bli "friad" behöver ett fall komma upp i domstol? För att kunna säga att en misstänkt är oskyldig behöver ett fall prövas? Mina juridiska kunskaper är knappa.Min fråga är alltså, vad är rätt att säga om person som inte är dömd för att det inte funnits bevis nog?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så är det ofta skillnad på den juridiska betydelsen av vissa termer och användningen av dessa termer i allmänspråklig mening. Det kan alltså skilja sig i vad en viss term rent juridiskt innebär, och hur den används i exempelvis media.FriadI juridisk mening innebär att bli friad att det har fallit en friande dom. I domstol kan man alltså antingen bli friad eller fälld. Att bli friad innebär helt enkelt att man inte blir dömd för det brott man står misstänkt för - för att bevisen är otillräckliga och därmed inte kan leda till en fällande dom.OskyldigI Sverige är en grundläggande straffrättslig/processuellrättslig princip den så kallade oskyldighetspresumtionen. Denna princip är till exempel reglerad i artikel 6.2 Europakonventionen. Principen innebär att den som är anklagad för brott ska betraktas som oskyldig tills dess att hans skuld har blivit lagligen fastställd. Man är alltså skyldig först om domstolen har dömt att den misstänkte är skyldig. Men fram tills dess är man att betraktas som oskyldig.SammantagetOm en förundersökning läggs ner innebär det att åklagaren inte kommer väcka åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång. Därmed kommer varken en friande eller fällande dom att avläggas. Personen kommer därmed i juridisk mening inte att vara friad, utan kommer istället att betraktas som oskyldig.Det ska dock framhållas att förundersökningen ju kan öppna igen om det framkommer fler bevis som gör ett åtal möjligt. En nedlagd förundersökning innebär ju inte en dom i sig och som vinner rättskraft, utan möjligheten finns alltså att ärendet hamnar i domstol tillslut ändå och att personen där då kan bli antingen friad eller fälld.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Jag är polisanmäld, när kontakta polisen mig?

2021-04-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag har blivit polisanmält för några månader sen. Målsägande sa det till mig att jag har blivit polisanmält. Polisen har fortfarande inte kommit hem till mig att förhöra. Vad kan det bero på? Och hur lång tid kan det ta tills polisen förhör mig? .
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag förstår det, undrar du hur lång tid det tar innan polisen kontaktar dig när en polisanmälan gällande dig har gjorts.Detta aktualiserar bestämmelser i rättegångsbalken (RB).När berättar polisen att jag är misstänkt för brott?När polisen får en polisanmälan fattas först ett beslut om att en förundersökning ska inledas, detta görs om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts (23 kap 1 § RB). Förundersökningen leds av antingen åklagaren eller en förundersökningsledare från polisen, beroende på hur allvarligt brottet är (23 kap 3 § RB). Syftet med en förundersökning är att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt att ge åklagaren tillräckligt med material och underlag för att kunna bedöma om åtal ska väckas (23 kap 2 § RB). I detta skede görs ofta mycket utredningar innan polisen kan ta reda på om en person ska anses skäligen misstänkt.Är man skäligen misstänkt har åklagaren rätt att börja använda vissa tvångsmedel mot en såsom husrannsakan. Skälig misstanke föreligger enligt Justitieombudsmannen (JO 1992/93 s. 204) "när det finns vissa konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den brottsliga gärningen". Enligt 23 kap 18 § RB ska den misstänkte underrättas när misstankegraden når upp till skäligen misstänkt. Den misstänkte har således rätt att veta att denne är skäligen misstänkt för ett brott, men även rätt att få löpande uppdateringar om vad som händer i förundersökningen.Det kan dock vara så att den som leder förundersökningen finner att det inte finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal i fallet, den läggs då ned. Sker detta innan man är skäligen misstänkt, kommer man alltså inte få något besked om att förundersökningen lagts ned eller ens startat.Ditt fallHar någon gjort en polisanmälan gällande dig, är det oklar exakt hur lång tid det kommer ta för polisen att höra av sig till dig. Detta beror på att underrättelseskyldigheten inte dyker upp förens du är "skäligen misstänkt". Hur lång tid det tar att komma upp till det beror på brottets allvar, handläggningstider och om konkreta bevis finns.Hoppas att det var till hjälp!Vänligen,

Hur vet man om man blivit polisanmäld?

2021-04-13 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!En polisanmälan mot mig skall gjorts för ca 3år sedan rörande bedrägeri vid en separation. Ej hört något från polisen ännu. Är det möjligt?
Joanna Guardado |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du ännu inte är helt säker på att en polisanmälan har gjorts mot dig.När får man reda på att man är misstänkt för brott?När polisen får in en polisanmälan tas först beslut om en förundersökning ska inledas, det gör man om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. I detta skede görs ofta en hel del utredning, innan polisen kan finna om en person - du i detta fall - är att anse som skäligen misstänkt.. I detta skede får du kännedom om misstanken, då polisen enligt lag är skyldig att underrätta dig, som skäligen misstänkt, om misstanken vid förhör.Om förundersökningen läggs nerDet kan också vara så att polisen finner att det inte finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal i fallet, då kommer inget att hända. Du kommer alltså inte få något besked om att förundersökningen lagts ned i ditt fall.SammanfattningsvisDet finns tyvärr inget sätt för dig att få reda på om du blivit polisanmäld för något. Om förundersökningen läggs ner kommer du inte få reda på att du blivit polisanmäld. Om du anses vara skäligen misstänkt för brott kommer du få reda på det.Som det ser ut för dig så finns det tyvärr ingen du kan vända dig till för att få reda på att du har blivit polisanmäld. Skälet till att man inte kan vända sig till polisen för att få reda på om du har blivit polisanmäld är för att den som anmälde ska skyddas och fortsätta vara anonym. Du kan alltså inte dubbelkolla om det är så att du har blivit polisanmäld. Förundersökningar kan ibland ta lång tid och det beror på de handläggningstider som råder. Det jag kan ge dig besked om är att om du är skäligen misstänkt så kommer du att få veta det vid förhör, beroende på vilket brott det rör kan det också vara så att du har rätt till en offentlig försvarare i det skedet. Då har du också rätt att få mer information om hur ärendet fortgår och huruvida det läggs ner eller inte.Om så är fallet råder jag dig att kontakta en jurist. Jag rekommenderar isåfall att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kontaktar vår juristbyrå här. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Vad gäller när 16-åring sätts i arresten?

2021-04-13 i Förundersökning
FRÅGA |Får polisen sätta en 16-åring i arrest enbart för misstanke om narkotikainnehav.Ska föräldrarna meddelas? Senast när?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Får en 16-åring lagligen sättas i arresten?Eftersom barnet i fråga har nått den straffmyndiga åldern, dvs minst 15 år gammal gäller samma regler som för vuxna vid misstanke om brott. Om en polis sätter en 16-åring i arresten har denne inte gjort något olagligt. Det finns lagstöd för att inhämta en person och sätta denna i arrest för att polisen ska hålla förhör (23 kap. 9 § rättegångsbalken). Allmän kritik mot att sätta minderårig i arrestenMed hänsyn till att det är en ungdom finns det ändå vissa riktlinjer som polisen bör förhålla sig till som indikerar att de kan ha agerat fel ändå. Justitieombudsmannen (JO), vars uppgifter är att granska statliga myndigheter, har gett kritik när en 16-åring i Jönköping sattes i arresten (JO dnr 5084-2008). JO diskuterar bl.a att när det gäller ungdomar mellan 15 och 18 år bör man normalt sett inte placera dessa i arrest eller låsa in på ett annat sätt. Detta stämmer också överens med rikspolisens föreskrifter och allmänna råd, som säger att den som är mellan 15-18 år bör förvaras i polisarrest endast när det är absolut nödvändigt; normalvis bör den som är under 18 år förvaras under bevakning i ett förhörsrum eller liknande utrymme. Vad gäller i detta fall?Det är svårt att säga om polisen borde ha satt en 16-åring i arresten pg.a misstanke om narkotikainnehav. Som nämnt ovan har polisen lagligt sett inte gjort fel, men med hänsyn till JO's uttalanden och polisens föreskrifter att en 16-åring misstänkt för narkotikabrott inte borde sättas i arresten. Nu känner jag förvisso inte till några omständigheter; om det funnits en flyktrisk, eller om personen i fråga var våldsam eller påverkad av narkotika när arresten skedde kan det ändå funnits legitima skäl att sätta in ungdomen i arresten. När ska föräldrarna meddelas?När en minderårig person är skäligen misstänkt för brott, ska föräldrarna omedelbart underrättas. Detta innebär alltså att kravet på om föräldrarna ska bli underrättade beror på hur stark brottsmisstanken är. Blir 16-åringen gripen, anhållen eller häktad ska ska föräldrar också informeras omedelbart (5 § lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

När får man veta vad man är misstänkt för?

2021-03-31 i Förundersökning
FRÅGA |Vi har anmält en person för bedrägeri och urkundsförfalskning. Den här mytomanen har fulanmält någon/alla på vårat företag som hämnd istället för att stå för det dom gjort . Vi vet inte för vad eller vilka som anmälts.polisen trakasserar nu oss som inte gjort någonting istället. Kan man få reda på vad idioten har hittat på? Mvh Anders
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska det konstateras att polisen har en skyldighet att utreda brott så snart det finns skäl att anta att brott begåtts enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken. Det innebär alltså att om någon anmäler ett brott så har polisen en utredningsskyldighet. När förundersökningen gått så långt att det finns en person som kan sägas vara "skäligen misstänkt" ska personen underrättas om detta när förhör hålls med denne, enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Det innebär alltså att för det fall det finns en person i ert företag som anses vara skäligen misstänkt för ett brott, så kommer hen att få reda på vad den är misstänkt för vid sitt första förhörstillfälle. Polisen måste alltså inte hålla förhör så fort någon är skäligen misstänkt men så snart ett förhör hålls har man rätt att få reda på vad man är misstänkt för. Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du alltid välkommen åter med ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,