Får polisen berätta om en förundersökning innan åtal har väckts?

2020-03-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Får en förhörsledare/polis berätta om en utredning innan någon dom/åtal väckts hur som helst tex till arbetsgivaren .
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer först kort att berätta vad en förundersökning innebär, och sedan kommer jag att förklara i vilka situationer polisen eller åklagaren får berätta om utredningen för andra. Bestämmelser om förundersökningar finns i 23 kap. rättegångsbalken (RB). Utgångspunkten är att förundersökningar är sekretessbelagda Om en person misstänks ha begått ett brott inleds en förundersökning. Polisen eller åklagaren ska då utreda om ett brott har begåtts och om åtal ska väckas (23 kap. 1 § första stycket och 23 kap. 2 § RB). Det är alltså under förundersökningen som man samlar in bevis som talar för och emot att den misstänkte har begått ett brott. Utgångspunkten är att förundersökningar är sekretessbelagda (18 kap. 1 § första stycket OSL). Detta innebär att uppgifter i förundersökningen inte får lämnas ut eftersom det skulle kunna skada utredningen. Det är alltså först om åtal väcks som förundersökningen blir offentlig. Ibland får uppgifter om förundersökningen lämnas ut innan åtalet Det finns dock tillfällen när den så kallade förundersökningssekretessen inte gäller. Det kan till exempel handla om uppgifter som inte bedöms skada utredningen om de offentliggörs. Då kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan innan åtalet. Polisen eller åklagaren får under förundersökningen dessutom hålla förhör med vem som helst som skulle kunna vara av betydelse för utredningen, till exempel ett vittne (23 kap. 6 § RB). Den som blir förhörd har rätt att få information om vad förhöret gäller. Detta innebär alltså att polisen exempelvis skulle kunna kontakta den misstänktes arbetsgivare för förhör. För att sammanfatta är alltså utgångspunkten att polisen eller åklagaren inte får berätta för någon annan om förundersökningen innan åtal har väckts. Om någon blir kallad till förhör har den personen dock rätt att få veta vad förhöret handlar om, och då behöver polisen alltså i viss utsträckning berätta om utredningen. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Vid vilka brott får hemlig dataavläsning användas?

2020-03-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Jag undrar vid vilka brott Hemligdataavlsäsning får användas
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline!Reglerna som är relevanta för din fråga finns i lag (2020:62) om hemlig dataavläsning. Huvudregeln är att hemlig dataavläsning ska bara få användas vid särskilt grov brottslighet. Sådana brott som betraktas som särskilt grova är bland annat brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år (4 § lag (2020:62) om hemlig dataavläsning). Exempel på sådana brott är mord (fängelse i lägst tio), terroristbrott (fängelse i lägst fyra år) och våldtäkt (fängelse i lägst två år). Även försök, förberedelse eller stämpling till dessa brott omfattas av bestämmelsen (4 § 1 st. 3 p. Lag (2020:62) om hemlig dataavläsning). Vidare vill jag bara uppmärksamma att hemlig dataavläsning får också användas under andra förutsättningar, så det måste inte nödvändigtvis vara just dessa brott eller under en förundersökning. De brotten som jag nämnt ovan är således enbart exempel på sådan brottslighet som anses vara så pass allvarliga att hemlig dataavläsning får användas.Hoppas att du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar,

När räknas en förundersökning som avslutad?

2020-03-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det räknas som att förundersökningen är avslutad när det gått till dom även om domen skall överklagas eller om det räknas först fr.o.m. att hela domstolsprocessen är avslutad?
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du när en förundersökning räknas som avslutad.Jag kommer att hänvisa till rättegångsbalken (RB) i mitt svar. Det är en väldigt omfattande lag som rör hela rättegångsprocessen, inklusive vad som gäller vid förundersökningar.I mitt svar hänvisar jag några gånger till begreppet "brottmål". Så kallas de ärenden i domstol som rör ansvar för ett brott.Förundersökningen avslutas alltid innan ärendet går till domstolFörundersökningen räknas som avslutad när den misstänkte har blivit delgiven förundersökningen och det inte anses behövas någon ytterligare utredning i ärendet (23 kap. 18 a § första stycket RB).Det innebär att förundersökningen alltid avslutas innan brottmålet går till domstol. Det krävs nämligen att åklagaren har väckt åtal mot en person för att domstolen ska kunna döma i målet (20 kap. 1 § RB). Åklagaren kan dock inte väcka åtal förrän förundersökningen har delgivits den misstänkte (23 kap. 18 a § första stycket RB).För att förenklat sammanfatta processen går det till såhär:1. Förundersökningen inleds.2. Förundersökningen avslutas när den misstänkte blir delgiven förundersökningen.3. Åklagaren beslutar om åtal ska väckas eller inte.4. Om åtal väcks: Brottmålet behandlas i domstol vid en rättegång.Med andra ord kan domstolen inte hålla någon rättegång i ett brottmål förrän förundersökningen har avslutats. Det medför att förundersökningen alltid är avslutad när brottmålet väl har gått till dom, oavsett om domen blir överklagad eller inte.Det kan vara bra att veta att en förundersökning även kan läggas ned (23 kap. 4 § andra stycket och 23 kap. 4 a § RB). En sådan nedläggning kan till exempel ske om det inte finns någon person som är misstänkt för brottet.SammanfattningEn förundersökning räknas som avslutad när den misstänkte har blivit delgiven förundersökningen och det inte anses behövas någon ytterligare utredning.Den nämnda delgivningen är en förutsättning för att åklagaren ska kunna väcka åtal. Åtalsbeslutet avgör i sin tur om brottmålet går till domstol, vilket medför att förundersökningen alltid är avslutad innan brottet behandlas vid en rättegång.Därmed har det ingen betydelse om domstolens dom sedan blir överklagad. Du kan läsa mer om hur en förundersökning går till på Åklagarmyndighetens hemsida.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss. Med vänliga hälsningar,

Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning

2020-02-25 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag skulle gärna vilja få förklarat noggrant vad åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning innebär och hur det används. Även sambandet mellan dessa två. Tack på förhand
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning är två undantag från åklagarens åtalsplikt. Åtalsplikten innebär att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det. Att åklagaren har möjlighet till dessa undantag i vissa fall betyder inte att den som begår brott slipper straff. ÅtalsunderlåtelseÅtalsunderlåtelse innebär att det varken blir åtal eller rättegång. Det betyder dock inte att brottet inte utreds. En förutsättning för att åtalsunderlåtelse ska vara möjligt är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast därför att den misstänkta personen har erkänt brottet. Verkan av en åtalsunderlåtelse är densamma som en dom och brottet antecknas i belastningsregistret. Vid en åtalsunderlåtelse finns det alltså samma underlag som vid ett beslut om åtal.Reglerna om åtalsunderlåtelse hittas i rättegångsbalken (20 kap. 7 § RB). En åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt (intresse för samhällets räkning) eller enskilt (till exempel ärekränkningsbrott) intresse inte åsidosätts. Ytterligare förutsättningarna för att en åtalsunderlåtelse ska bli aktuell är följande:"1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter,2. om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller4. om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade till stånd.Åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks."FörundersökningsbegränsningFörundersökningsbegränsning innebär att man begränsar en brottsutredning till att endast omfatta de mest huvudsakliga delarna, eller att vissa brott inte alls utreds. Förundersökningsbegränsning är ett sätt att effektivisera brottshandläggning, framförallt när det gäller brott som begåtts av brottsaktiva personer.Även reglerna om förundersökningsbegränsning finns i rättegångsbalken (23 kap. 4 a § RB). Bestämmelsen stadgar att en förundersökning får läggas ned: "1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.Om det finns förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte skall inledas.Beslut enligt denna paragraf att lägga ned en förundersökning meddelas av den åklagare som leder förundersökningen om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i 20 kap. 7 § första stycket eller om särskild åtalsprövning. Detsamma gäller beslut att inte inleda förundersökning i motsvarande fall. Om förundersökningen leds av Polismyndigheten beslutar undersökningsledaren i dessa frågor. Övriga beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare."Bestämmelsen motiveras ur en processekonomisk synpunkt och innebär alltså att en förundersökning får läggas ned av resursskäl.Sedan den 1 januari 2013 har även polismyndigheten behörighet att i vissa fall besluta om förundersökningsbegränsning inom ramen för sitt förundersökningsledarskap. Polismyndighetens behörighet kan utläsas av bestämmelsen.Sambandet mellan undantagen från åklagarens åtalsplikt?I första styckets första punkt i bestämmelsen om förundersökningsbegränsning framgår det att förundersökningen får läggas ned om kostnaderna för förundersökningen inte står i rimligt förhållande till det som ska prövas, och att straffvärdet inte överstiger fängelse i tre månader. Denna regel kallas disproportionsfall och är inte kopplat till åtalsunderlåtelse.Andra punkten i samma stycke och bestämmelse stadgar däremot att förundersökningen får läggas ned om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse…Sambandet mellan en förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse enligt bestämmelsen är alltså att en förundersökningsbegränsning får göras om åtal inte ska väckas enligt bestämmelserna om åtalsunderlåtelse. Därutöver är det fortfarande krav att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned. Bestämmelsen om förundersökningsbegränsning omfattar alla de vanliga fall där förundersökningsledaren (åklagare eller Polismyndigheten) bedömer att den misstänkte skulle meddelas åtalsunderlåtelse för brottet om det blev utrett.En anledning till varför förundersökningsbegränsningen används kan vara att en och samma person är misstänkt för många brott och straffet inte skulle påverkas om ännu ett utreds. En annan vanlig anledning för både förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse är att personen nyligen har dömts för annan brottslighet och att det nya brottet inte skulle innebära strängare straff. Åtalsunderlåtelse är också vanligt för ungdomar under 18 år, men det kallas dock numera inte för åtalsunderlåtelse utan straffvarning (tillämplig lag blir i sådana fall lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) och gäller före bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i RB). Gemensamt för bestämmelserna om åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning är att syftet med bestämmelserna är processekonomiska. Resurserna ska alltså användas så effektivt som möjligt, i första hand till att utreda och lagföra andra brott. För mer information- Polismyndighetens tillämpning av regler om nedläggning av förundersökning och förundersökningsbegränsning, Tillsynsrapport 2018:3- https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/atalsbeslutet/atalsunderlatelse-och-forundersokningsbegransning/Jag hoppas att du fick din fråga noggrant besvarad. Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Jag har fått tillbaka min telefon som beslagtogs av tullen, innebär det att mitt ärende är avslutat?

2020-03-21 i Förundersökning
FRÅGA |Tullen beslagtog min telefon och min alkohol 19/12 2019 .Tullåklagare tog ett beslut som skckikades ut till mig 28/1 ! telefonen kom i paket till mig i retur efter 39 dgr samt ett beslut med rubrik !Beslut om att häva beslag och beslut om verkställighet.min fråga är då är mitt ärende klart eller ?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har tullen december 2019 beslagtagit din telefon och alkohol. Det togs den 28 januari ett beslut av tullåklagare (det framkommer dock inte av din fråga vad beslutet avsåg). Drygt en månad senare erhöll du din telefon per post och ett beslut med rubriken "Beslut att häva beslag och beslut om verkställighet". Du undrar nu om ditt ärende är klart.Att tullen väljer att häva ett beslag behöver inte i sig innebära att ditt fall är nedlagt. När något beslagtas ska det skyndsamt underställas åklagaren för prövning (27 kap. 4 § rättegångsbalken, RB). Om det beslagtagna visar sig sakna värde för den fortsatta utredningen ska beslaget hävas och föremålet återlämnas så fort det går. I vissa fall kan ett beslagtaget föremål efter hand sakna värde i utredningen, varvid det i sådana fall ska hävas (jfr 27 kap. 8 § första stycket RB).I ditt fall har det uppenbarligen beslutats att häva beslaget av din telefon varför den nu skickats till dig. Att beslaget hävts innebär däremot inte i sig att förundersökningen är nedlagd, om du inte fått något beslut om det. Om du inte blivit meddelad sker det därför fortfarande en förundersökning mot dig, som antingen kan läggas ned eller utmynna i att åtal väcks.Vad verkställigheten i beslutet avser kan jag dessvärre inte uttala mig om då du inte gett någon information om det. Om något i detta avseende är oklart eller du behöver komplettera med information för ett tydligare svar, nås jag per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förundersökning, åtalspreskription och rätt att bli underrättad om misstanke för brott

2020-03-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Hur långt bruka en fundersökning ta. Jag har blivit polisanmäld för ca två månader sen men har inte hört något från polisen än. Inget förhör och kom inget brev heller från polismyndigheten. Ärende gäller för kontaktförbjud överträdelse.
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline! Hur länge brukar en förundersökning pågå?Reglerna om förundersökning finns bland annat i 23 kap. Rättegångsbalken (RB). Där framgår det att en förundersökning ska inledas så snart det finns misstanke om ett brott har förövats (23:1 st. 1 RB). Förundersökningen ska bedrivas så skyndsamt som möjligt och läggas ned när det inte längre finns anledning att fullfölja förundersökningen (23:4 RB). Det finns således ingen uttrycklig tidsfrist för hur länge en förundersökning få pågå. Dock måste åklagaren väcka åtal innan brottet preskriberats. När ett brott preskriberas innebär det att den misstänkte inte längre kan hållas straffrättsligt ansvarig för brottet. Reglerna om preskription av brott finns i 35 kap. Brottsbalken (BrB). När preskriptionstiden passerat så kan du alltså inte hållas ansvarig för brottet och inte heller kan förundersökningen pågå då. Hur lång preskriptionstiden är beror på hur långt straff som är föreskrivet för brottet i fråga. Om du har brutit mot ett kontaktförbud kan straffrättsligt ansvar aktualiseras för överträdelse av kontaktförbud. Eftersom det högsta straffet för brottet är fängelse i högst ett år så är preskriptionstiden två år (24 § lag (1988:688) om kontaktförbud samt 35:1 BrB). Preskriptionstiden börjar från och med den dag brottet begicks (35:4 st. 1 BrB). Skyldighet att underrätta om misstanke för brottI 23 kap. 8 § första stycket RB framgår det att när förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet så ska den misstänkte underrättas om misstanken när hen förhörs. Detta innebär att om du inte har blivit kallad till förhör så finns det ingen skyldighet för polisen att underrätta dig om att du är misstänkt för brott. De har inte heller någon skyldighet att anordna förhör enbart för att misstanke uppstått. SammanfattningEn förundersökning kan pågå så länge det finns skäl för att misstänka att brott begåtts och fram till dess att brottet preskriberas. I ditt fall kan åtal väckas mot dig inom två år, från det att du överträdde kontaktförbudet. Vidare har du rätt att bli underrättad om du misstänks för brott när du blivit kallad till förhör. Dock finns det ingen skyldighet för polisen eller åklagaren att anordna förhör enbart därför att misstanke uppstått. Jag kan därmed inte berätta för dig när polisen kommer att tillkalla dig för förhör. Innan du som är misstänkt för brott blir kallad till förhör har polisen vanligtvis redan förhört målsägaren, det vill säga den som blivit utsatt för brottet. Polisen kan också ha förhört eventuella vittnen och arbetat med att hitta och säkra teknisk bevisning. I regel är du som är misstänkt för brottet därför bland de sista att förhöras och möjligtvis är det också därför det har dröjt sedan polisanmälan för dig att bli kallad till förhör. Du kan läsa mer om vad som sker när du är misstänkt för ett brott här.Jag hoppas att mitt svar har varit till någon hjälp. Återkom gärna om du har ytterligare funderingar!Med vänliga hälsningar,

Vad är ett angivelsebrott?

2020-03-02 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Hur kan man bäst förklara för en målsägande när man ställer frågan om hen vill ange brottet till åtal?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, Det korta svaret på din fråga lyder ungefär så här: Genom att förklara att vissa brott som hör under allmänt åtal (för vilka en åklagare normalt är skyldig att väcka åtal oaktat målsägandens inställning) utgör så kallade angivelsebrott, vilka förutsätter en anmälan ifrån den person som har blivit utsatt för det ifrågavarande brottet för att åtal ska kunna väckas mot den brottsmisstänkte. Annorlunda uttryckt: Vissa brott (alltså angivelsebrotten) kommer inte att leda till någon förundersökning om inte målsäganden själv gör en anmälan.Notera dock att flertalet angivelsebrott, med beaktande av omständigheterna i övrigt, ändå kan leda till åtal om åklagaren anser att det är påkallat från allmän synpunkt. Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster.Vänligen,

Kallelse till polisen

2020-02-23 i Förundersökning
FRÅGA |HejJag har fått brev att inställa mig på polisstation datum,tid,vem. Men det står inte varför jag ska inställa mig, varför gör det inte det undrar jag då ? Mvh
Elin Giding |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.Jag förstår att det kan kännas skrämmande att få ett brev från polisen med instruktioner om att du ska inställa dig till polisstationen utan att få veta vad det handlar om. Nu vet jag inte om det stod något mer i brevet du fick, men rimligtvis är du kallad till ett förhör. Detta kan ske antingen om du är misstänkt, alternativt att du kallas som vittne till ett brott som har skett. Att brevet inte specificerar vad ärendet gäller är väldigt vanligt, och det finns inget krav på att polisen ska informera om detta innan. Är du misstänkt för brott krävs det inte heller att det meddelas i kallelsen. Den som utreds har däremot rätt att bli underrättad om att denne är misstänkt för brott vid det första förhörstillfället efter det att misstanken stärkts under förundersökningens gång (23 kap. 18 § RB).Som utgångspunkt ska uppgifter om vad förhöret gäller lämnas ut i kallelsen, däremot kan polisen besluta att inte göra detta efter en avvägning om vad som är lämpligast i det enskilda fallet. Anledningar till detta kan vara att inte skada en pågående utredning genom att den misstänkte kan komma att undanröja bevis eller att påverka målsäganden. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor.Med vänlig hälsning,