Minderårig - åtal inom sex veckor?

2019-11-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag läser på Polisens hemsida: enligt lagen ska det ta högst sex veckor från att Polisen underrättat en person om misstanke till dess att han eller hon får besked om ifall det blir ett åtal i domstol eller inte.(frågan gäller minderårig)OM detta inte sker, dvs att man inte får besked om detta inom dessa sex veckor. Vad gäller då? Kan åklagaren i alla fall ha rätt att väcka åtal? El kan det komma att ogiltigförklaras etc?(om det nu är en lag borde det väl inte räcka med att säga att det ex är många fall just nu, semestertider etc?)Mvh
Anna Johannesson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Relevanta bestämmelser finns i 4 § lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.Enligt denna lag ska en förundersökning mot någon som inte fyllt 18 år bedrivas skyndsamt, då det gäller brott där fängelse finns med i straffskalan. Förundersökningen ska avslutas och beslut gällande åtal fattas så snart som möjligt, senast inom sex veckor räknat från dagen för delgivning av brottsmisstanke.Det finns två tillfällen då undantag får göras:1. då tidsfristen behöver överskridas eftersom den misstänkte ska delta i medling (se lagen om medling med anledning av brott)2. då det är nödvändigt med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra omständigheterDet senare undantaget kräver starka skäl, tidsfristen får till exempel inte överskridas med hänvisning till att det råder brist på utredningspersonal eller att andra uppgifter måste prioriteras (proposition 1994/95:12 s. 97). Exempel på giltiga skäl att överskrida tidsfristen är snarare då det krävs en mer komplicerad undersökning, till exempel vid svårutredd ligabrottslighet.Då inget av de två undantagen ovan är aktuellt, ska beslut i åtalsfrågan fattas inom sex veckor. Det finns dock ingen konkret bestämmelse kring vad som händer om detta inte följs.Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Måste polisen legitimiera sig och visa upp intyg vid husrannsakan?

2019-11-26 i Förundersökning
FRÅGA |Jag undrar över personer som utför en husrannsakan: Ska dem legitimera sig ? Visa intyg om beviljad husrannsakan? Det måste väl finnas order om det?
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 11§ polisförordningen (2014:1104) stadgas att en polisman som är under tjänstgöring ska kunna legitimera sig med tjänstekort för polisman. Detta under förutsättning att det inte finns särskilda skäl talar mot det.Denna bestämmelse säger inte att polisen måste legitimera sig. Dock torde man med utgångspunkt i det som står i 10§ polisförordningen kunna argumentera för att en polis rimligen bör legitimera sig vid en husrannsakan om det så önskas. Det går att utläsa av 10§ polisförordningen att anställda vid polismyndigheten ska vid kontakter med allmänheten agera så hänsynsfullt som möjligt och agera på ett sätt som inger förtroende. På begäran av den som husrannsakan vidtagits hos ska bevis lämnas därom, det dokumentet ska även ange vilken brottsmisstanke det var som låg till grund för åtgärden. Detta stadgas i 28 kap. 9 § RB. Det finns dock ingen regel som stadgar att polisen ska kunna visa upp ett skriftligt intyg gällande rätten att få genomföra en husrannsakan. Således behöver så inte ske för att husrannsakan ska få genomföras.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Husrannsakan vid tips om dopningsbrott

2019-11-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Har polis rätt att göra en husrannsakan enbart pga tips, ej bevis, på att det i detta fall skulle förekomma doping, och gå in utan boendes vetskap då denne ej är hemma, med hyresvärdens nyckel?Detta om husrannsakan fick vi alltså veta i efterhand då vi varit bortresta. Det låg ett brev i postlådan till min son från polisen att de gjort husrannsakan och att de inte funnit något dopningsmedelMvh/ Maria
Nora Tengnér | Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att genomföra husrannsakan för att söka efter föremål eller av utredningsskäl brukar kallas för reell husrannsakan och regleras i 28 kap. 1 § rättegångsbalken (RB). Husrannsakan kan även vara personell, det betyder att man letar efter en person som ska gripas. En förutsättning för att få genomföra husrannsakan är att det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa som straff. Anledning att anta är ett ganska lågt beviskrav, men det kräver ändå någon konkret omständighet som tyder på att ett brott har begåtts. Som huvudregel krävs också att personen vars hem söks igenom är skäligen misstänkt för brott. Beviskravet skälig misstanke kan beskrivas som att det ska vara mer sannolikt att den misstänkta är skyldig än att denne är oskyldig. Husrannsakan kan dock företas även hos den som inte är skäligen misstänkt ifall brottet begåtts hos denne, att en misstänkt person gripits där eller att det annars finns synnerlig anledning att föremål ska anträffas som kan tas i beslag eller i förvar eller att annan utredning kan vinnas om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Påföljden för dopningsbrott kan bli fängelse i högst två år enligt 3 § lagen om förbud mot vissa dopningsmedel. Rör det sig om ringa dopningsbrott kan man enligt samma paragraf dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Alltså är dopningsbrott ett sådant brott som husrannsakan kan bli aktuellt vid. Som ovan nämnt måste det dock även finnas anledning att anta att dopningsbrott begåtts, samt att personen vars hem genomsöks är skäligen misstänkt för brottet. Det krävs alltså att poliserna bedömt att tipset var tillräckligt för att uppfylla de kraven och att bedömningen var riktig för att de skulle få genomföra husrannsakan. Vid alla typer av tvångsmedel måste åtgärden vara proportionerlig. Nyttan med husrannsakan måste överväga den skada och det intrång åtgärden innebär för dig. Dessutom måste behovsprincipen tillgodoses, det måste med andra ord finnas ett behov av att genomföra husrannsakan för att den ska få företas. Här kan diskuteras ifall poliserna verkligen var tvungna att genomföra husrannsakan när ni var bortresta eller om de hade kunnat vänta tills ni kom hem. Om det skulle vara så att någonting förstörts i och med husrannsakan kan du vara berättigad till ersättning för skadan enligt 8 § lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. För att ansöka om sådan ersättning råder jag dig att kontakta Justitiekanslern. Jag hoppas att jag lyckats besvara din fråga. Om du är i behov ytterligare rådgivning eller hjälp med ditt ärende rekommenderar jag dig att kontakta Lawline via mail eller telefon. Vänligen,

Vad händer om polisen inte hittar bevis mot en misstänkt?

2019-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Polisen ringde mig idag och sa att jag är misstänkt för falsk tillvitelse, de ska ta ut mina samtalslistor, men om de inte hittar något på samtalslistan vad händer då med anklagelserna mot mig? Med vänlig hälsning
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om polisen meddelat dig att du är misstänkt för falsk tillvitelse pågår en förundersökning. Det är inom ramen för förundersökningen som polisen kommer titta på dina samtalslistor. Att de inte finner något relevant för åtalet i samtalslistorna innebär inte nödvändigtvis att förundersökningen kommer läggas ned. Antagligen kommer polisen att leta efter mer eller annan bevisning på annat sätt. När förundersökningen är klar är det dags för åklagaren att fatta beslut om hon eller han ska väcka åtal eller inte. Om åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkte har begått ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. Om det inte finns tillräckliga bevis för att brottet har begåtts kan åtal inte väckas.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Polis beslagtog mobil och dator - vad gäller?

2019-11-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Hos min vuxne son stormade polisen in häromdagen med som de sa husrannsakan. Inget dokument om detta visades. De tog med honom till förhör o tog mobiler o dator.Han fick gå efter förhör. De behöll mobiler o dator. Enligt min son har en tjej anmält honom för köp av sexbilder. Min son är alldeles för snäll och har mycket svåra läs o skrivsvårigheter.Tjejen hade bett om att få låna pengar men betalade med nakenbilder istället och vill nu ha skadestånd. Min son är väldigt beroende av sina mobiler o dator som läs o skrivhjälp. Hur får han snabbt tillbaka dessa. Kan jag få reda på vad exakt han är misstänkt för, själv har han svårt att förstå vad de menar i sina ord eftersom dyslexin även försvårar ordförståelse.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar inte utreda huruvida din son skulle vara skyldig eller inte och således inte heller risken för att han döms för brott. Detta eftersom jag inte uppfattar det som din fråga och för att jag inte har tillräcklig information för att avgöra det. Jag kommer därför att lägga vikt på beslaget, husrannsakan och er möjlighet till insyn i utredningen. HusrannsakanDet verkar inte som att det råder särskilt stora frågetecken angående husrannsakan. Däremot nämner du att polisen inte hade något dokument till stöd för husrannsakan. Som svar på det kan jag meddela att det inte uppställs något krav på dokument för en husrannsakan. Beslaget av mobil av datorEgendom får tas i beslag när egendomen kan antas ha skälig betydelse för utredning av brott enligt 27 kap 1 § rättegångsbalken (RB). När beslut om beslag övervägs ska en avvägning mellan intresset för att utreda brottet och den enskildes intressen göras. Detta tar sig i uttryck genom den s.k. proportionalitetsprincipen som följer av 27 kap. 1 § tredje stycket RB. Där står att beslag bara får ske om skälen för beslaget uppväger det intrång och de men som den misstänkte lider med anledning av beslaget. Beslutsfattarens ska i varje enskilt fall pröva om arten, styrkan, räckvidden och varaktigheten står i rimlig proportion till det önskade målet (dvs att utreda brott). Rent allmänt uppväger ofta intresset att utreda brott den enskildes intressen, särskilt när egendomen tillhör den misstänkte och haft betydelse för att utföra brottet. Justitieombudsmannen har i flertalet fall prövat om det funnits tillräckliga skäl för beslag. Exempelvis gjordes en husrannsakan mot flertalet företag och privatpersoner med anledning av "the piratebay-målet". Det resulterade till att 186 datorservrar som tillhörde företag och privatpersoner som helt saknade koppling till "the piratebay" togs i beslag. Det medförde att företagen berövades datorstödet för sin verksamhet. Justitieombudsmannen fann att det ändå förelåg skäl för beslaget. Det råder därför ganska stort utrymme för att beslag får göras. Så fort det inte längre finns skäl ska dock beslaget upphävas (27 kap. 8 §).Begäran om att rätten ska pröva beslagetDen som är drabbad av ett beslag kan begära att en domstol ska pröva om det finns skäl för beslaget enligt 27 kap 6 § RB. Domstolen gör då sådan avvägning ska ha gjorts av den första beslutsfattaren. Finner domstolen att skäl för beslag saknas kommer beslutet att hävas. Fastställs beslutet ska domstolen sätta ut tid inom vilket åtal senast ska väckas.Det är inte helt självklart att ett sådant förfarande i domstol skulle medföra att egendomen lämnas tillbaka snabbare. Upplever ni dock att det saknas skäl för beslag med anledning av att det är en för ingripande åtgärd så bör ni överväga att föra sådan talan. Rätten att bli underrättad om brottsmisstankeNär någon anses vara skäligen misstänkt för ett brott ska denna underrättas om misstanken enligt 23 kap. 18 § första stycket första punkten RB. Det kan därför ske under förundersökningen. Förhörsledaren bör så detaljerat som möjligt med hänsyn till hur långt man kommit i utredningen beskriva den brottsliga gärningen samt ange vad slags brott det är fråga om.Således är det först vid detta tillfälle man får reda på vilket brott utredningen avser. Vid ett senare skede, när utredningen är klar ska den misstänkte slutdelges och när åtal väcks får den tilltalade veta exakt vilket eller vilka brott som åklagaren yrkar ansvar för. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Måste jag svara på frågor vid förhör?

2019-11-22 i Förundersökning
FRÅGA |Om jag erkänner mitt brott ,KAN jag vägra till att svara på andra frågor ?
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! DIn fråga är av straffrättslig karaktär och regleras i rättegångsbalken (RB). Skyldig att komma till förhörMan är skyldig att medverka till förhör, om man inte infinner sig till förhören kan man kallas vid vite (23 kap. 6a § RB) eller hämtas till förhöret (23 kap. 7 § RB). Svara på frågor vid förhörÄven om det finns en skyldighet att medverka till förhör finns det ingen skyldighet att svara på de frågor som ställs. Du behöver alltså inte svara på frågorna om du inte vill. Hoppas detta gav dig svar på dina funderingar. Vill du ställa en ny fråga kan du göra det här.

Misstänkt för brott – vad kan jag göra?

2019-11-05 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!!Jag är helt chockad och ledsen, jag är för rädd och jag kan inte ens sova de senaste dagarna.Det är ett dödligt problem, jag har just tagit emot de senaste dagarna ett polisbrev, att jag är misstänkt av grovt bidgragsbrott medan förfalskning,För tre år senm jag skickade ett förfalskat dokument att få pengar för att fortsätta mina studier. Institutet fick ett frågeformulär och CSN vägrade att ge mig pengarna. Sen, allt gick bra, jag fortsatte mina studier i ett annat universitet i utomlandet också, med studielån av CSN, Jag har avslutat mina studier nu, jag arbetar och jag kommer att börja betala min kredit från januari 2020.Jag vet att det är mitt fel. Jag känner till lagen genom internet att den kan variera mellan 3 och 5 år fägelse,Om jag sitter i fängelse förlorar jag allt, mitt jobb, mitt liv och jag kan inte betala kredit.Alla företag idag begär ett certifikat av'' straffregister ''Snälla, jag är fast, deprimerad och jag förstår inte vad jag ska göra.Tack ska ni ha :(
Paula Reich Zackrisson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår att din situation är jobbig och att du givetvis är orolig inför vad som eventuellt kommer att hända med brottsmisstankarna och din framtid. Jag vill därför upplysa sig om vilka rättigheter man har som misstänkt för ett brott. Först och främst vill jag dock uppmärksamma dig på att inte alla förundersökningar leder till åtal, det vill säga att en domstol prövar huruvida brott har begåtts eller inte. Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan för att styrka att brott har begåtts, åklagaren måste alltså oavsett bevisa att så har skett. Beviskravet är dessutom högt ställt, det ska vara "ställt utom all rimlig tvivel" att personen ifråga (du) har begått brott enligt vad som sägs i gärningsbeskrivningen, för att du ska kunna dömas och därmed bli straffad för brottet.Rätten till försvar Du skriver att du är misstänkt grovt bidragsbrott och förfalskning. I Rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser rätt till offentlig försvarare. I vissa fall, har den misstänkte, alltid rätt efter begäran få en offentlig försvarare tillförordnad. Av 21 kap. 3 a § RB framgår att offentlig försvarare, på begäran förordnas för den som är misstänkt för ett brott, som inte har lindrigare straff än sex månaders fängelse. Grovt bidragsbrott har inte lindrigare straff än 6 månader fängelse.Dessutom kan en offentlig försvarare utses om den misstänkte är i behov av en försvarare med hänsyn till utredningen om brottet, om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Det finns alltså utifrån uppgifterna i din fråga, förutsättningar för dig att få en offentlig försvarare tillförordnad. Om du är skäligen misstänkt för brottet och om du delgivits misstanke om det, har du rätt att få en försvarare utsedd, se 23 kap. 18 § RB. Du ska då ha blivit underrättad om din rätt att under viss förutsättningar få en offentlig försvarare, 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948). Det är då inte tillåtet att hålla förhör med dig som misstänkt eller att låta dig sväva i ovisshet om misstanken är så stark att den når upp till "skälig misstanke". Om du blivit delgiven skälig misstanke, kan du när som helst vända dig till förundersökningsledaren (det kan vara åklagaren eller en polis) för att begära en offentlig försvarare. Förundersökningsledaren har då en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Det krävs inte att du fyller i någon blankett, utan det är helt formlöst och du kan lättast göra begäran muntligt genom att ringa.Även om domstolen bedömer att du inte har rätt till en offentlig försvarare, har du har alltid rätt att anlita en privat försvarare som kan hjälpa dig med försvaret, 21 kap. 3 § RB. Däremot får du själv stå för kostnaderna för en privata försvarare. Om du förordnas en offentlig försvarare, betalar staten kostnaderna.Vad kan du göra?Jag skulle rekommendera dig att kontakta polisen (förundersökningsledaren) redan imorgon för att begära en offentlig försvarare. Ofta är det första förhöret hos polisen viktigast, det finns alltså ingen anledning att vänta med din begäran. Försvaren hjälper dig att förbereda förhöret på bästa sätt. Du kan antingen begära en försvarsadvokat som du känner till eller så kan du överlämna det till tingsrätten som sedan utser en försvarsadvokat åt dig. Vid misstanke av mindre allvarliga brott, som vanligtvis endast medför böter i straff, kan det vara så att polisen inte anser att du behöver en försvarsadvokat eller att de försöker övertala sig att du kan förhöras utan försvarare. Det är dock i slutändan tingsrätten som avgör om du ska få en offentlig försvarare eller inte. Förundersökningsledaren har som sagt även en skyldighet att vidarebefordra din begäran till tingsrätten, som fattar beslut om en försvarare ska utses eller inte, 23 kap. 5 § RB. Om du begär en offentlig försvarare, måste polisen som sagt kontakta domstolen för ett beslut och får då vänta med att förhöra dig. Flera advokatbyråer erbjuder sig även att kontakta domstolen med en begäran om offentligt biträde åt dig, men ta i första hand kontakt med polisen eller åklagare. Lycka till!Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När får en husrannsakan företas?

2019-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag kom hem och hade haft en husrannsakan, det fanns inga bevis hos mig som fälde mig på något.Jag ifrågasätter varför dom gjort en husrannsaken utan att få svar eller underlag om varför ? Jag vill såklart veta varför dom vart hos mig har jag rätt till deT?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Varför husrannsakan kan ha utförtsDin fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). Om det finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilket fängelse kan följa, får husrannsakan göras i ett hus för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att undersöka omständigheter som kan vara av betydelse för en utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet (28 kap 1 § första stycket RB). Hos någon annan än den som skäligen misstänks för brottet får husrannsakan dock göras bara om brottet begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller det annars finns en särskild anledning att det vid rannsakningen ska påträffas föremål som kan tas i förvar eller annan utredning om brottet kan vinnas. (28 kap 1 § andra stycket RB).För eftersökande av en person som misstänks ha begått brott, får husrannsakan göras hos denne eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den eftersökte uppehåller sig där (28 kap 2 § RB).Om rätten att få veta orsakenOm den hos vilken husrannsakan görs inte tillkallat ett vittne, ska denne så snart det kan ske utan men för utredningen, underrättas om den vidtagna åtgärden (28 kap 7 § RB). Det ska föras ett protokoll över husrannsakan och där ska ändamålet med husrannsakan anges samt vad som därvid förekommit. Den, hos vilken husrannsakan företagits, har rätt att på begäran erhålla bevis därom, innehållande även uppgift för det brott misstanken avser (28 kap 9 § RB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,