Hur ser en komplettering av förundersökning ut?

2021-04-13 i Förundersökning
FRÅGA |Jag vill ha exempel på hur en komplettering av en förundersökning skall se ut. Vi kan ta som exempel våldsbrott.
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!23:18a RB stadgar att den misstänkte och dennes försvarare har rätt att begära komplettering av förundersökningen.Frågan om komplettering aktualiseras alltid i samband med slutdelgivningen. Komplettering kan behövas för att anföra det försvaret tycker är nödvändigt för att få till en fullt godtagbar förundersökning. Vad gäller våldsbrott kan det exempelvis handla om att ge in ny information om omständigheterna eller ta reda på förhörsledarens arbetshypotes för att sedan kunna arbeta utefter den, detta för att göra förundersökningen så komplett som möjligt.En komplettering av förundersökning begärs hos åklagaren. Med vänliga hälsningar!

Vad innebär att man är friad respektive att man är oskyldig?

2021-04-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag har tänkt på olika ord som jag läser i media, speciellt nu kring sexualbrott där det inte finns fällande domar. Är ord som "oskyldig" och "friad" är rätt att använda när en förundersökning lags ner?Om en utredning läggs ner, är den brottsmisstänkte "friad", "oskyldig"? För att bli "friad" behöver ett fall komma upp i domstol? För att kunna säga att en misstänkt är oskyldig behöver ett fall prövas? Mina juridiska kunskaper är knappa.Min fråga är alltså, vad är rätt att säga om person som inte är dömd för att det inte funnits bevis nog?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med så är det ofta skillnad på den juridiska betydelsen av vissa termer och användningen av dessa termer i allmänspråklig mening. Det kan alltså skilja sig i vad en viss term rent juridiskt innebär, och hur den används i exempelvis media.FriadI juridisk mening innebär att bli friad att det har fallit en friande dom. I domstol kan man alltså antingen bli friad eller fälld. Att bli friad innebär helt enkelt att man inte blir dömd för det brott man står misstänkt för - för att bevisen är otillräckliga och därmed inte kan leda till en fällande dom.OskyldigI Sverige är en grundläggande straffrättslig/processuellrättslig princip den så kallade oskyldighetspresumtionen. Denna princip är till exempel reglerad i artikel 6.2 Europakonventionen. Principen innebär att den som är anklagad för brott ska betraktas som oskyldig tills dess att hans skuld har blivit lagligen fastställd. Man är alltså skyldig först om domstolen har dömt att den misstänkte är skyldig. Men fram tills dess är man att betraktas som oskyldig.SammantagetOm en förundersökning läggs ner innebär det att åklagaren inte kommer väcka åtal och det blir därmed inte heller någon rättegång. Därmed kommer varken en friande eller fällande dom att avläggas. Personen kommer därmed i juridisk mening inte att vara friad, utan kommer istället att betraktas som oskyldig.Det ska dock framhållas att förundersökningen ju kan öppna igen om det framkommer fler bevis som gör ett åtal möjligt. En nedlagd förundersökning innebär ju inte en dom i sig och som vinner rättskraft, utan möjligheten finns alltså att ärendet hamnar i domstol tillslut ändå och att personen där då kan bli antingen friad eller fälld.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Betydelsen av förundersökningsprotokoll

2021-03-30 i Förundersökning
FRÅGA |hej, Förklara vilken betydelse har förundersökningsprotokoll i förfarandet vid domstolar och vid skiljedomsprövningar. Vilket syfte fyller dokumenten? Vad händer med dokumenten efter att de inkommit till domstolarna? Vilka uppgifter blir offentliga och vad kan beläggas med sekretess?
Angelica Ruuth |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Betydelsen av förundersökningsprotokollI Rättegångsbalken regleras möjligheterna att inleda en förundersökning och detta görs om det finns skäl att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Ett allmänt åtal är ett åtal som väcks av en åklagare, vilket sker då det finns misstanke om brott. (20 kap. 2 § Rättegångsbalk (1942:740)) (RB). Under förundersökning sker förhör som hålls av polisen (23 kap. 6 § RB) och bevis samlas för att kunna väcka ett eventuellt åtal.Ett förundersökningsprotokoll utgör grunden för huvudförhandlingen vid domstol och är det som målet utgår ifrån. Det räcker dock inte med att endast ta upp det som framkommit i förundersökningsprotokollet, i Sverige gäller muntlighetsprincipen (43 kap. 5 § RB) som betyder att det är vad som sägs under huvudförhandlingen som är det viktigaste för att faktiskt kunna döma personen i fråga till straffet som denne är misstänkt för. Det som framkommit under förundersökningen måste därför tas upp igen, muntligen, för att det faktiskt ska få betydelse i domstolen. Allt ska redovisas för muntligen och parter och vittnen ska berätta fritt, det räcker därför inte med endast förundersökningsprotokollet för att bevisa vad som faktiskt skett utan det som framkommit i och med förundersökningsprotokollet ska åter igen bevisas under förhandlingen.Vilka uppgifter blir offentliga?I Sverige finns offentlighetsprincipen vilket betyder att allmänheten har rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap 3 § Tryckfrihetsförordning (1949:05)) (TF). När en förundersökning är klar ska åklagaren besluta om ett åtal ska väckas eller inte. Vid tidpunkten för åtal blir förundersökningen offentlig, dock finns det situationer där sekretess gäller ifall förundersökningen innehåller känsliga uppgifter, (2 kap 2 § TF).Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Hur lån tid kan det ta innan åklagare väcker åtal?

2021-03-27 i Förundersökning
FRÅGA |Jag undrar hur lång tid det kan ta innan åklagaren väcker åtal och klienten får sitt straff för mordet på sin fru våren 2019.
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett exakt svar på din fråga är tyvärr omöjligt för oss på Lawline att ge dig, men jag ska nedan beskriva något om förundersökning som kan ge dig mer förståelse kring situationen. Processen inom rättsväsendet startas med en förundersökning. Enligt 23 kap. 2 § rättegångsbalken (RB) ska det under en förundersökning utredas, (1) vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om (2) tillräckliga skäl föreligga för åtal mot honom, samt (3) målet så beredas, att bevisningen kan vid huvudförhandlingen förebringas i ett sammanhang. Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar. En förundersökning ska dock bedrivas så skyndsamt som möjligt enligt 23 kap. 4 § RB. Den enda tidsgränsen som måste beaktas vid förundersökning är brottets preskriptionstid. Bestämmelserna om preskription återfinns i 35 kap. brottsbalken (BrB) och beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag, 2, 5, 10 eller 15 år. Enligt 35 kap. 4 § BrB räknas preskriptionstiden från den dag då brottet begicks. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid (35 kap. 2 § 1 p. BrB). När undersökningsledare (vilket oftast är en åklagare) har slutfört den utredning som han eller hon anser är nödvändig för att har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av undersökningen och begära om komplettering, enligt 23 kap. 18 a § RB. När förundersökningen är avslutad, ska förundersökningsledaren meddela beslut om åtal ska väckas eller inte enligt 23 kap. 20 § RB. Efter att åklagaren förundersökningen ska åklagaren väcka åtal om det finns tillräckliga skäl enligt 23 kap. 2 § RB. Tillräckliga skäl föreligger då åklagaren på objektiva grunder kan emotse en fällande dom i rättegång. Det kärvs alltså att handlandet är brottsligt samt att bevisningen räcker. Fråga om bevisningen räcker är det som påverkar förundersökningens tidsåtgång. I dagsläget finns ingen bestämmelse om att åtal ska väckas inom en viss tid. Det enda tiden att beakta är preskriptionstiden likt ovan, vilket dock inte är ett problem i detta fall då undersökningen rör mord. Åklagaren ska dock väcka åtalet så snart som möjligt, vilket är av extra vikt om den misstänkte sitter häktad. Det krävs alltså mycket för att åtal ska väckas, och det är av stor vikt att åklagaren gör ett noggrant arbete under förundersökningen och åtalets väckande. Efter det tar rättegång viss tid, till det får räknas med överklagandefrist (3 veckor) och eventuellt rättegång i hovrätt. Ett exakt svar på när (ens om) han får sitt straff går alltså inte att ge. Jag hoppas dock att detta svar hjälper dig förstå situationen bättre! Vänligen,

Vad gäller när 16-åring sätts i arresten?

2021-04-13 i Förundersökning
FRÅGA |Får polisen sätta en 16-åring i arrest enbart för misstanke om narkotikainnehav.Ska föräldrarna meddelas? Senast när?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Får en 16-åring lagligen sättas i arresten?Eftersom barnet i fråga har nått den straffmyndiga åldern, dvs minst 15 år gammal gäller samma regler som för vuxna vid misstanke om brott. Om en polis sätter en 16-åring i arresten har denne inte gjort något olagligt. Det finns lagstöd för att inhämta en person och sätta denna i arrest för att polisen ska hålla förhör (23 kap. 9 § rättegångsbalken). Allmän kritik mot att sätta minderårig i arrestenMed hänsyn till att det är en ungdom finns det ändå vissa riktlinjer som polisen bör förhålla sig till som indikerar att de kan ha agerat fel ändå. Justitieombudsmannen (JO), vars uppgifter är att granska statliga myndigheter, har gett kritik när en 16-åring i Jönköping sattes i arresten (JO dnr 5084-2008). JO diskuterar bl.a att när det gäller ungdomar mellan 15 och 18 år bör man normalt sett inte placera dessa i arrest eller låsa in på ett annat sätt. Detta stämmer också överens med rikspolisens föreskrifter och allmänna råd, som säger att den som är mellan 15-18 år bör förvaras i polisarrest endast när det är absolut nödvändigt; normalvis bör den som är under 18 år förvaras under bevakning i ett förhörsrum eller liknande utrymme. Vad gäller i detta fall?Det är svårt att säga om polisen borde ha satt en 16-åring i arresten pg.a misstanke om narkotikainnehav. Som nämnt ovan har polisen lagligt sett inte gjort fel, men med hänsyn till JO's uttalanden och polisens föreskrifter att en 16-åring misstänkt för narkotikabrott inte borde sättas i arresten. Nu känner jag förvisso inte till några omständigheter; om det funnits en flyktrisk, eller om personen i fråga var våldsam eller påverkad av narkotika när arresten skedde kan det ändå funnits legitima skäl att sätta in ungdomen i arresten. När ska föräldrarna meddelas?När en minderårig person är skäligen misstänkt för brott, ska föräldrarna omedelbart underrättas. Detta innebär alltså att kravet på om föräldrarna ska bli underrättade beror på hur stark brottsmisstanken är. Blir 16-åringen gripen, anhållen eller häktad ska ska föräldrar också informeras omedelbart (5 § lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

När får man veta vad man är misstänkt för?

2021-03-31 i Förundersökning
FRÅGA |Vi har anmält en person för bedrägeri och urkundsförfalskning. Den här mytomanen har fulanmält någon/alla på vårat företag som hämnd istället för att stå för det dom gjort . Vi vet inte för vad eller vilka som anmälts.polisen trakasserar nu oss som inte gjort någonting istället. Kan man få reda på vad idioten har hittat på? Mvh Anders
Fawzia Hassoun |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis ska det konstateras att polisen har en skyldighet att utreda brott så snart det finns skäl att anta att brott begåtts enligt 23 kap. 1 § Rättegångsbalken. Det innebär alltså att om någon anmäler ett brott så har polisen en utredningsskyldighet. När förundersökningen gått så långt att det finns en person som kan sägas vara "skäligen misstänkt" ska personen underrättas om detta när förhör hålls med denne, enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken. Det innebär alltså att för det fall det finns en person i ert företag som anses vara skäligen misstänkt för ett brott, så kommer hen att få reda på vad den är misstänkt för vid sitt första förhörstillfälle. Polisen måste alltså inte hålla förhör så fort någon är skäligen misstänkt men så snart ett förhör hålls har man rätt att få reda på vad man är misstänkt för. Hoppas att du fick svar på din fråga annars är du alltid välkommen åter med ytterligare frågor. Med vänliga hälsningar,

Förundersökning och väckande av åtal

2021-03-29 i Förundersökning
FRÅGA |Om jag blir gripen av polis o inte har körkortet med mig o har alkohol i blodet efter blodprov. Efter förhör där jag svarar inga kommentarer på nästan alla frågor o inte erkänner eller skriver på något. Sen skickar de till åklagaren o jag får vänta två timmar i arresten. Sen kommer beslutet att jag är fri att åka hem. Polisen vädjar i tidningen efter vittnen till händelsen. Men inga finns. Vad händer då?
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du är över 18 år då det i sådana fall skulle aktualisera specialregler.Det är svårt för mig att säga vad som kommer hända i exakt ditt fall, då utgången antagligen kommer att variera utifrån den bedömning som åklagaren gör.Den tillämpliga lagen i ditt fall är rättegångsbalken (RB)För brott som lyder under allmänt åtal har åklagaren en absolut åtalsskyldighet (20 kap 2 § RB). Detta innebär att åklagaren efter en bedömning måste väcka åtal om det finns skäl för det under förundersökningen.För att åklagaren ska kunna väcka åtal krävs att bevisningen som framkommit under förundersökningen når upp till en viss misstankegrad. För åtal gäller "tillräckliga skäl för åtal". Om åklagaren anser att de bevis som framkommit under förundersökningen räcker kommer hen alltså att väcka åtal och saken går vidare till domstol. Om åklagaren anser att bevisningen inte håller till den nivån kommer förundersökningen troligtvis att läggas ned enligt 23 kap 4 § RB.Vad som är aktuellt i ditt fall är svårt för mig att uttala mig om, då det i slutändan handlar om vilken bedömning åklagaren gör av det material som framkommit under förundersökningen. Oavsett vilket så kommer du att meddelas vilket alternativ som åklagaren väljer.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline,Med vänlig hälsning

Hur länge kan en förundersökning pågå?

2021-03-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag fick höra att jag för 1,5 år sedan ska ha blivit polisanmäld för falsk tillvitelse. Kan det vara pågående när det gått så lång tid eller tror ni det är nerlagt?
Frida Deivard |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett exakt svar på din fråga är tyvärr omöjligt för oss på Lawline att ge dig, men jag ska nedan beskriva något om förundersökning som kan ge dig mer förståelse kring situationen. Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar. En förundersökning ska dock bedrivas så skyndsamt som möjligt enligt 23 kap. 4 § rättegångsbalken (RB) och om det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ned. I 23 kap. 4a § RB beskrivs bland annat även att en förundersökning får läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimlig proportion till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader. En förundersökning kan dock återupptas om ny bevisning upptäcks. Den yttersta tidsgränsen som måste beaktas vid förundersökning är brottets preskriptionstid. Bestämmelserna om preskription återfinns i 35 kap. brottsbalken (BrB) och beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag, 2, 5, 10 eller 15 år. Enligt 35 kap. 4 § BrB räknas preskriptionstiden från den dag då brottet begicks. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid (35 kap. 2 § 1 p.). Enligt 15 kap. 7 § BrB döms den som begått falsk tillvitelse till fängelse i lägst 14 dagar och högst 2 år. Det innebär att brottets preskriptionstid är 5 år enligt 35 kap. 1 § 2 p. BrB. Med beaktande av att en förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som möjligt kan antaganden dras om att du borde hört något gällande denna förundersökning från till exempel polisen om den fortfarande var pågående. Om omständigheter talar för ett lågt straffvärde kanske polis även gjort bedömningen att utredningen inte är värd det den skulle kunna leda till. Men som sagt kan jag tyvärr inte ge dig ett exakt svar, bland annat mot bakgrund av att förundersökningar kan återupptas och bedrivas till och med att det misstänkta brottet preskriberats. Hoppas svaret hjälpte dig något! Vänligen,