begick polisen tjänstefel för att inte rapportera mig för brott?

2020-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej ! Vill berätta om en händelse som hände min kompis för någon vecka sen . Han hade vart och handlat och körde sin bil till en sjö . Vid sjön stod en annan bil och en man längre ner mot en brygga . Han tänkte inte på den mannen så mkt så han gick längre upp bakom ett hus , tände en joint (gräs alltså ) för att sedan promenera upp till sin kompis längre upp. Han är en helt vanlig kille som har fast jobb , tränar , har partner , en fin familj osv . Hur som helst , när han stod bakom huset och tänder sin joint och börjar röka så kommer denna mannen fram och det visa sig vara en civil polis , han genomförde då en kroppsvisitering och genomförde en husrannsakan i bilen men hittade inget . Efter mycket snack blev han lugn och förstod att killen inte va en "kriminell" typ utan en helt vanlig kille som har det lite stressigt om dagarna. Han är helt ren i registret och ärInte tidigare straffad. Civilpolisen förstod att han var en bra kille .Civilpolisen beskrev även vilka konsekvenser det skulle få för detta . ( bli av med jobb, böter ,körkort o.sv . Det slutade med att han säger " du verkar va en bra kille jag är schyst och släpper dig, men du får en varning . Om en månad eller kanske ett halvår , kommer jag stoppa dig och då ska du med in på prov för jag vill se att du är ren . " ( vet inte vad man ska tro om det men ... ) han släppte honom i alla fall och lät honom Köra sin bil hem och nu går han bara runt och tänker om detta. Min fråga är alltså begick polisen tjänstefel
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din kompis blev misstänkt för att ha rökt cannabis, och att polisen valde att inte göra en anmälan, och nu undrar du om detta är ett tjänstefel. Ringa narkotikabrottAtt röka cannabis utgör brottet ringa narkotikabrott, och kan ge böter eller fängelse högst sex månader (2§ narkotikastrafflagen). Oavsett vad man är påverkad av, och hur mycket man har i sig, utgör eget bruk av narkotika huvudsakligen ringa narkotikabrott och ger nästan uteslutande 30 dagsböter i straff, även om det finns fängelse i straffskalan. RapporteftergiftPolisen har generellt en skyldighet att rapportera brott när de fått kännedom om det (9§ polislagen). Dock får polisen lämna så kallad rapporteftergift, alltså att inte rapportera någon för brott, om det med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är obetydligt och att det är uppenbart att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter. Då säger polisen i princip till en att de inte kommer rapporter en för brott, men förklarar allvaret i brottet ändå som en typ av varning. I detta fall är det uppenbart att brottet endast skulle ge böter. Att brottet är obetydligt ska bedömas utifrån samtliga omständigheter som föreligger, men om det framstår som bagatellartat, resurskrävande, eller om det inte fanns risk för andra människors liv och hälsa. Så långt verkar det inte vara fel av polisen att fatta ett sådant beslut för detta brott i sig, även om det kanske inte huvudsakligen görs för ringa narkotikabrott utan oftast för olika trafikbrott. Rapporteftergift efter inlett förundersökningEn rapporteftergift innebär att polisen inte rapporterar en person för brott, utan att förundersökning ens inleds. Förundersökning kan inledas och läggas ned, men då har man blivit rapporterad och misstänkt i polisens register.Om förundersökning har inletts utesluter detta möjligheten att lämna rapporteftergift, enligt en del JO-beslut. För att polisen ska få lov att göra en husrannsakan av bilen, förutsätter detta att förundersökning är inledd (28 kap. 1§ rättegångsbalken). Detta innebär att om polisen har gjort en husrannsakan i syfte att leta efter droger i bilen, så inleds förundersökning i samband med detta beslut, och då får rapporteftergift inte ges efter detta. Att någon röker narkotika är generellt ensamt inte tillräckligt för att göra husrannsakan i bilen, men det kan ligga annan information bakom som endast polisen känner till. Alternativt har förundersökning inletts med husrannsakan, och sedan har förundersökningen lagts ned genom beslut från förundersökningsledare eller åklagare, vilket får ske.Men om sökningen i bilen inte syftade att hitta narkotika, utan endast för att leta efter farliga föremål för polisens säkerhet, som är ägnade att användas vid brott, om de med hänsyn till omständigheterna kan antas att sådant föremål kan påträffas i bilen (20a§ polislagen), får detta göras utan att inleda förundersökning. Då får rapporteftergift lämnas. SammanfattningsvisDet är många faktorer som påverkar hur polisen får agera, och vad som påverkar hur polisen agerar. Det kan finnas information som polisen haft som inte framgått för din kompis. Om polisen gjorde en husrannsakan i bilen för att leta efter narkotika, kan man inte lämna rapporteftergift efter det, och då kan detta utgöra ett tjänstefel. Men har förundersökning lagts ned istället, vilket innebär att din kompis har blivit rapporterad för brottet men att utredningen lagts ned, så är detta okej i sig. Det är svårt för mig att säga vad som har skett i ert fall, det är i princip bara polisen som vet, och därför kan jag tyvärr inte säga något med säkerhet kring detta. Men möjligheten finns att tjänstefel har begåtts beroende på omständigheterna kring polisens beslut.Om ni misstänker att polisen gjort tjänstefel, kan man anmäla detta till Justitieombudsmannen, vilket ni kan läsa mer om på deras hemsida.Hoppas ni har fått någon vägledning i era frågor!Vänligen,

Är det normalt att polisen väljer att inte inleda förundersökning och vad kan man som målsäganden göra för att polisen ska utreda brottet?

2020-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Har under tre års till blivit trakasserad av ett ungdomsgäng. Har polisanmält dom flera gånger. En förundersökningsledare på polisens kontaktcenter beslutade I fjol att inleda en utredning mot dessa personer eftersom dom är straffmyndiga och det har varit så långvarigt, men nu ett år senare så har utredningen ännu ej inleds. Är detta normalt. Vad kan jag som målsägande göra för att utredningen skall Inledas?
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med tanke på att jag inte vet exakta omständigheter kring ditt fall så kommer jag att utgå från hur jag har tolkat polisens agerande. När polisen får in en brottsanmälan så ska polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns för att kunna utreda brottet . Därefter beslutas det om en förundersökning (brottsundersökning) ska inledas (23 kap. 1 och 2 § Rättegångsbalken). Detta görs endast om det finns möjligheter att klara upp brottet (23 kap. 1 § 2 st. Rättegångsbalken). I vissa fall kan polis och åklagare välja att inte inleda en förundersökning på grund av bristfällig bevisning. Detta kan vara fallet i din situation. Om det är så att trakasserierna fortsätter så rekommenderar jag dig att du polisanmäler än en gång. Annars så kan du ringa polisen och fråga vad som har skett med din anmälan, och varför de inte inlett en förundersökning. Vidare kan du försöka dokumentera händelserna så polisen har konkreta händelser att utreda, samt att det ur bevishänseende kan underlätta arbetet för polis och åklagare. Vänligen,

Vad händer efter polisanmälan?

2020-10-26 i Förundersökning
FRÅGA |polisen fick ett paket med mycket droger i som matchar min adress och efternamn men inte förnamnet. De kallar mig till förhör. Är jag redan polisanmäld? vad ska jag göra i det här fallet?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När polisen får kännedom om ett brott inleds en förundersökning. Ett brott kan komma till polisens kännedom genom exempelvis en polisanmälan, men det kan också ske genom tips eller allmänna kontroller. Syftet med förundersökningen är att utreda brottet och se om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. När kan man bli kallad till förhör?Polisen kan hålla förhör med den misstänkta, med vittnen eller andra som kan ha uppgifter om gärningen. Förhör kan också hållas upplysningsvis med envar vilket innebär att man inte är misstänkt för brottet (23 kap. 6 § RB). Om man är kallad till förhör är man skyldig att inställa sig. När förundersökningen kommit till ett stadie där någon skäligen kan misstänkas för brottet ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs i förhör (23 kap. 18 § RB). Vad ska jag göra?Du är skyldig att inställa dig till förhöret du kallats till. Väl på plats kommer du få kännedom om varför du hörs, om det är upplysningsvis eller om du är misstänkt för brott. Under förhöret kommer förhörsledaren ställa frågor och om du vill kommer du att få förklara din sida av händelsen och vad du känner till om det som polisen lägger fram vid förhöret. Du har även en rätt att vara tyst och inte yttra dig om du inte vill. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Brottsmisstänkts rätt till insyn

2020-10-17 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har frågor om hur det fungerar kring när en person är brottsmisstänkt. Vad är det för skillnad på termen åtalsanmälan och inte polisanmälan?Om en person blir brottsmisstänkt, får denne information det på något sätt? Via polis/åklagare? Det råder förundersökningssekretess men vilken information har den brottsmisstänkte rätt att ta del av? Vad gäller kring att få information om anmälningsnummer, när anmälan inkom och /eller vilken kontakt som finns hos polis/åklagare?
My Öhman |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med dina funderingar. Termen åtalsanmälan rör främst kontrollmyndigheters skyldighet att anmäla brott till polis eller åklagare. Polisanmälan innebär att en person anmäler ett brott till polisen, det kan vara den som utsatts för brottet men även en annan utomstående person. En polisanmälan kan leda till att en förundersökning startas kring det misstänkta brottet. Vilken rätt till insyn har den brottsmisstänkte?Så fort misstankegraden når upp till "skäligen misstänkt" ska den som misstänks för brottet underrättas om misstanken när denne hörs (23 kap. 18 § Rättegångsbalken). Den misstänkte har också rätt att få reda på innebörden av misstanken och grunden för denna. Ofta sker det i förhör med polis. Innan misstankegraden når upp till skäligen misstänkt finns alltså ingen skyldighet att underrätta den misstänkte. När underrättelse om misstanke skett har den misstänkte rätt till löpande insyn i förundersökningen (23 kap. 18 § 2 stycket Rättegångsbalken). Rättigheten kommer med begränsningen att uppgiftslämningen till den misstänkte inte får vara till men för utredningen ( 10 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen). Det måste alltså kunna motiveras av förundersökningsledaren (som kan vara polis eller åklagare) varför ett uppgiftslämnande skulle vara till men för utredningen. Exakt vilken information som ska och inte ska lämnas ut till den misstänkte innan förundersökningen är avslutad beror alltså på fall till fall. Som du förstår blir det därför svårt för mig att besvara den frågan med ingående. Efter åklagare eller polis känner sig klara med förundersökningen ska en sk. slutdelgivning ske (23 kap. 18a § Rättegångsbalken). En slutdelgivning är till för den misstänkte och dennes försvarare ska kunna förbereda sitt försvar. Den misstänkte har du en fullständig rättighet att ta del av allt förundersökningsmaterial och begränsningar genom sekretess kan bara ske i en väldigt liten utsträckning, om alls (10 kap. 3a § Offentlighets- och sekretesslagen). Hoppas att du har fått svar på dina frågor. Återstår några frågetecken är du varmt välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Hälsningar,

Vad händer i mitt ärende hos polisen?

2020-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Har under tre års till blivit trakasserad av ett ungdomsgäng. Har polisanmält dom flera gånger. En förundersökningsledare på polisens kontaktcenter beslutade I fjol att inleda en utredning mot dessa personer eftersom dom är straffmyndiga och det har varit så långvarigt, men nu ett år senare så har utredningen ännu ej inleds. Är detta normalt. Vad kan jag som målsägande göra för att utredningen skall Inledas?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inleda förundersökningPolisen ska inleda förundersökning när det finns anledning att anta att brott har begåtts (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Ribban för vad anledning att anta innebär är väldigt låg, och det räcker att det finns en aning om att brott har begåtts, även om man inte vet exakt vilket brott. Dock behöver inte förundersökning föranledas om det är uppenbart att brottet inte kan utredas. Utifrån vad du skriver låter det som att polisen borde ha inlett förundersökning på den informationen. Så om du har anmält detta till polisen, har denna information gått vidare till en förundersökningsledare som fattar beslut om förundersökning ska inledas. Detta beslut ska fattas skyndsamt. Utredningen ska bedrivas för att se vem som skäligen kan misstänka för brottet, och om denne kan åtalas för brottet (23 kap. 2§ rättegångsbalken). Förundersökning läggs nedFörundersökning får läggas ned om den fortsatta utredningen skulle kräva kostnader som inte står i proportion till sakens betydelse, eller om det kan antas att brottet inte skulle komma ske (23 kap. 4a§ rättegångsbalken). Om man inte kan styrka att brott har begåtts för förundersökningen läggas ned. I ditt fallJag kan tyvärr inte säga varför det inte hänt något i ditt ärende, eller om förundersökning faktiskt har inletts än eller inte. Det kan vara så att förundersökningen inletts men att man inte hunnit bedriva utredning i ärendet än. Det kan ha varit så att det är av resursskäl som att utredningen inte hunnit bedrivas, eller att förundersökningen har lagts ned. Jag rekommenderar dig att kontakta polisen på nytt för att ta reda på vad som händer i ärendet, om det är nedlagt eller vad som skett i utredningsväg. Om förundersökningen lagts ned kan du begära överprövning av detta beslut, genom att framställa en sådan begäran hos den polis eller åklagarmyndighet där beslutet fattades. Du kan läsa mer om detta på Åklagarmyndighetens hemsida. Om du annars anser att polisen misskött sig, kan du göra en anmälan till Justitieombudsmannen. Du kan läsa mer om dessa anmälningar på deras hemsida. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen tillbaka! Vänligen,

Vad gäller vid ett förhör?

2020-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Får polis ha förhör med dement 99årig kvinna på äldreboende utan att ha någon annan person vid sin sida?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I detta fall framgår det inte av frågan om den dementa kvinnan är misstänkt för ett brott, om hon själv blivit utsatt för ett brott, eller om polisen håller ett förhör med henne av någon annan anledning, exempelvis ett vittnesförhör. När polisen utreder ett brott blir det aktuellt att förhör hålls med de misstänkta, målsäganden och vittnen. Är man misstänkt för ett brott har man alltid rätt att ha med sig ett ombud under förhöret. I praktiken idag, ser man att det finns en tendens för att polis och åklagare väljer att hålla förhör med den misstänkte utan att något ombud är närvarande. Poliser har alltså möjlighet att hålla förhör med en person ensam, även om denna person är dement. Skulle den dementa kvinnan i detta fall vara misstänkt för ett brott så har hon rätt att vid sin sida under förhöret ha ett ombud, exempelvis en advokat. Detta handlar om en mycket viktig princip som innebär att alla misstänkta ska ha en advokat vid sin sida. Det är viktigt att polisen ser till så att den person som polisen håller förhör med ges en rätt att tillvarata sina rättigheter. Ett ombud, såsom en advokat har inte till syfte att på något sätt förstöra utredningen. Utan ombudet ska enbart se till så att förhöret hålls på ett korrekt sätt och att inga påtryckningsmetoder används mot den misstänkte. Att det finns någon vid den misstänktes sida kan även vara bra för den misstänkte, då denne vet att det finns någon vid dennes sida som tillvaratar hans eller hennes intressen. Är det så att den dementa kvinnan skulle vara ett målsägande, det vill säga själv blivit utsatt för ett brott så kan det under vissa omständigheter vara så att hon har rätt till skyddsåtgärder. I vissa fall kommer polisen fram till att ett brottsoffer ska ha vissa skyddsåtgärder under en förundersökning. Skyddsåtgärder brukar ges om målsägande är under 18 år, eller om det rör sig om upprepat våld i en nära relation. Vilka som erbjuds skyddsåtgärder brukar dock variera eftersom polisen i varje fall gör en individuell skyddsbedömning. De skyddsåtgärder som erbjuds är att förhöret hålls i en särskild lokal som är avsedd för att hålla förhören, att förhör hålls av samma förhörsledare hela tiden och att målsägande själv får välja om förhörsledaren ska vara en man eller en kvinna. Skyddsåtgärden innebär således inte någon rätt att ha någon annan vid sin sida under förhöret. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline! Vänligen,

Varför lägger åklagaren ned förundersökningen?

2020-10-25 i Förundersökning
FRÅGA |Hej det har uppenbarligen begåtts en rad grova brott utom allt rimligt tvivel där den misstänkta personen är känd. Trots detta har åklagaren under mycket lång tid hela tiden lagt ner förundersökningarna med motiveringen att åtal inte är påkallat ur allmän synvinkel. Detta trost att det finns väldigt mycket bevismaterial mot den misstänkte för en rad grova brott tex. mordhot, hordförsök, skadegörelse för över 300 000 kr.VAd betyder åklagare ytterst oklara besked och kan /får en åklagare jobba på detta sättet att hela tiden lägga ner förundersökningarna mot personer misstänkte för grov organiserad brottslighet som pågått nu i över 4 års tid och ett mycket stort antal anmälda brott ? Jag måste även fråga om detta sätt som åklagaren jobbar på är helt ok och om det är någon ide att anmäla grova brott om åklagaren ändå hela tiden meddelar att åtal inte är påkallat ur allmän synvinkel ???
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ska åtal väckas?Åklagaren har rätten att väcka åtal för brott som hör under allmänt åtal, och kan även väcka åtal för brott som vanligtvis faller under enskilt åtal (20 kap. 6§ rättegångsbalken). Åklagaren får även besluta att underlåta att väcka åtal, om inget allmänt intresse åsidosätts, och om det kan antas att brottet inte skulle föranleda andra påföljder än böter eller villkorlig dom, om åtalet inte antas kunna påverka påföljden då misstänkt är misstänkt för andra brott (20 kap. 7 § rättegångsbalken). Åklagaren får då underlåta att väcka åtal om det inte finns särskilda skäl för att det är uppenbart att det inte krävs annan påföljd för att misstänkt ska avhålla sig från brottslighet. Annars har alltså åklagaren åtalsplikt, men att endast väcka åtal om den tror att målet kan leda till en fällande dom. När ska förundersökning läggas ned?Förundersökning ska bedrivas objektivt och utreda om det begåtts ett brott, och ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för misstanke eller orsakar kostnad eller olägenheter (23 kap. 4§ rättegångsbalken). Förundersökningen får läggas ned om den fortsatta utredningen skulle kräva stora kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse, eller om inget väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts genom nedläggningen (23 kap. 4a§ rättegångsbalken). Åklagaren beslutar om detta. Ovan är alltså lagstöden för åklagaren ansvar och skyldighet att väcka åtal respektive lägga ned förundersökningen. Jag kan tyvärr inte svara för i det enskilda fallet varför åklagaren lägger ned förundersökningen som du talar om, men de måste ha stöd i lag för detta. jag kan därför inte svara på om åklagarens beslut är förenligt med lag, då ja inte vet något om omständigheterna kring beslutet. Om du lidit skada av åklagarens beslut, kan du överklaga detta. Då kollar en annan åklagare på beslutet och ser om det finns skäl att fatta ett annat beslut. En sådan överklagan kan göras obegränsat i tid, och ska göras till den åklagarmyndighet som fattade beslutet. Du kan läsa mer om detta på Åklagarmyndighetens hemsida. Om du anser att åklagaren har begått ett tjänstefel kan du anmäla detta till Justitieombudsmannen. Det kan du läsa mer om på deras hemsida. Jag är ledsen för att det dröjt innan du fått svar, och att jag inte kan ge dig ett bättre svar än detta, men det är omöjligt för mig att säga i det enskilda fallet varför och om åklagarens beslut att lägga ned förundersökningen är rätt. Du får istället vända dig till JO som beslutar om att utreda det vidare. Hoppas ändå mitt svar har varit till någon hjälp!Vänligen,

"Hur kan åklagaren inte väcka åtal?"

2020-10-11 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har sedan i mars blivit trakasserad av en nära granne som är besatt av mig. Egentligen sedan i dec förra året men är från mars det finns tydliga sms där det står klart och tydligt att jag vill bli lämnad ifred. Ingen respons alls från mig efter det. Finns efter det 60-70 sms, samtal, foton på lappar som satts upp på dörren, saker som lämnats på altanen, han har otaliga gånger verbalt tagit kontakt, otaliga gånger tittat in i mitt vrums fönster (har 3 av ggr på video och några foton från i juli). Det är d som finns bevisade, utöver det har han trakasserat mig på många olika sätt och mitt psykiska mående har försämrats rejält och mitt liv begränsats! Genom lögner har han fått mig känna otrygghet genom att ge sken av att ha både mördat människor, ha vapen, mkt kontakter mm. Tog i augusti hem en manlig bekant för 1a gången på ett halvår. Varit rädd för vad han skulle göra om han blev svartsjuk. Han riktade ett gevär (visade sig vara luftgevär) mot hans huvud som finns på film och frihetsberövade i säkert 40min tills polis ankom. Samlat på mig bevis men inte lämnat till polis innan denna händelse då jag var rädd att han skulle göra nåt riktigt allvarligt han inte fick ett ordentligt straff. Men efter denna händelse (som polis tydligen inte ansett haft med nåt ofredande mot mig att göra) lämnade jag alla bevis och polisen drog igång ärendet. Nu har jag fått veta från åklagare att åtal inte kommer väckas! Hur är det möjligt??!
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar hur åklagaren kan välja att inte väcka åtal. Nedan kommer jag redogöra för de överväganden som åklagaren har att förhålla sig till vid åtalsbeslutet. Därefter övergår jag till vilka åtgärder som du kan vidta om du inte är nöjd med beslutet. Varför väcker åklagaren inte en talan? Åklagaren har en skyldighet att väcka åtal i mål där hon eller han bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts, men även att det går att bevisa vem som har begått gärningen. Alltså, åklagaren har en skyldighet att väcka åtal, men enbart i de fallen där man kan förvänta sig en fällande dom, 20 kap. 6 § RB. Jag uppfattad din situationen som sådan att förundersökningen var avslutad, vid detta skede har åklagaren att bedöma det färdigställda protokollet och besluta om åtal ska väckas eller inte. Det är i detta stadium som åklagaren bedömer om materialet är tillräckligt för en fällande dom. Att åklagaren som i ditt fall fattar ett negativt åtalsbeslut och alltså inte väcka åtal kan bero på en rad omständigheter. I regel beror det på bristande bevisning, där det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Den bristande bevisningen kan sin tur utgöras av att den misstänkte förnekar brott, att det inte finns någon teknisk bevisning eller något vittne, 23 kap. 20 § RB. Vad kan brottsoffer göra? Är du inte nöjd med åklagarens beslut och upplever att det föreligger tillräckliga bevis för en fällande dom, finns det framförallt två åtgärder som du kan vidta. Du kan överklaga beslutet. Detta gör du genom att skriftligen begära att beslutet överprövas. Överklagan skickar du till den åklagarkammare där beslutet fattas. Du kan lättast göra detta genom att fylla i följande blankett här. Det bör i sammanhanget framhållas att du bör ta hjälp av en juridiskt skolad person om du väljer att överklaga beslutet. Detta eftersom en erfaren jurist eller advokat har en bättre uppfattning av rättsläget och har därför bättre förutsättningar för att bedöma om den bevisningen som du framfört till polisen under förundersökningen är tillräcklig eller inte. Ett annat alternativ är att väcka enskilt åtal. För detta förutsätts att åklagaren valt att inte väcka åtal, eftersom åklagaren i ditt fall har fattat ett negativt åtalsbeslut kan kravet konstateras vara uppfyllt, 20 kap. 8 § RB. Väljer du att väcka enskilt åtal ska en skriftlig ansökan om stämning göras hos tingsrätten. Ansökan måste innehålla en rad uppgifter såsom vem gärningspersonen är, vilken brott det rör sig om liksom den bevisning som åberopas, se 47 kap. 1- 2 §§ RB. Även i detta fall rekommenderar jag att du tar hjälp av en juridiskt skolad person. Slutord Sammanfattningsvis har åklagaren en åtalsplikt, denna gäller dock för de mål där man kan förvänta sig en fällande dom, bedömer åklagaren att det råder bristande bevisning behöver denna inte väcka åtal. Är du inte nöjd med åtalsbeslutet rekommenderar jag dig att överklaga beslutet alternativt väcka enskilt åtal. I båda fallen råder jag dig att ta kontakt med en jurist eller advokat. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,