misstänkt för narkotikabrott, vad får polisen göra?

2020-09-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag blev anhållen och misstänkt för narkotika innehav och sen blev jag misstänkt för narkotika missbruk.Jag sat själv på en bänk och lyssnade på musik sen kom poliser och började ställa massa frågor. De misstänkte att jag hade narkotika på mig och frågade om jag har något vilket jag nekade. De började visitera mig men polisen hittade inte något. Efter det blev jag indragen och blev tvungen att ge blod test. Jag har rökt tidigare och testet kommer nog bli positivt. Efter det hela sa polisen att jag är misstänkt för narkotika missbruk. Min fråga/ frågor ärfår polisen göra så här? Att gå och fråga vem som helst och börja tulla mm?Kan de ändra sig från misstänkt för narkotika innehav till misstänkt av missbruk? Och hur kommer det se ut för mig nu framöver?Kommer Jag bli registrerad i brottregistret och kan det överklagas?Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har blivit misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk, och att misstanken om innehav har lagts ned. Nedan ska jag försöka besvara alla dina frågor så gott jag kan. "Får polisen göra såhär?" Polisen har ganska vidsträckt befogenhet i sin verksamhet när de misstänker någon för brott. När de letar efter narkotika på dig, har de genomfört en kroppsvisitation. En kroppsvisitation får göras när det finns anledning att anta att brott har begåtts, som har fängelse i straffskalan. Då får kroppsvisitation göras på en person som är skäligen misstänkt för brottet, i syfte att leta efter föremål som kan tas i beslag eller användas för att utreda brott (28 kap. 11§ rättegångsbalken). Misstankegraden "skäligen misstänkt" är en väldigt lågt ställd grad, och det ska inte till så mycket för att komma upp i denna misstankegrad. Det räcker exempelvis att polisen fått vittnesuppgifter om att någon liknande dig säljer narkotika, att de sett något misstänksamt runt bänken, att platsen och tiden i sig väcker misstanke eller att du svarat avvikande på frågor och liknande. De får inte göra en kroppsvisitation på grund av att du ser narkotikapåverkad ut, eller tidigare dömts för narkotikabrott. De får dock göra en skyddsvisitation, för att kolla så att du inte har något på dig som skulle kunna skada dem (19§ polislagen). Att de sedan tagit med dig för blodprov innebär en kroppsbesiktning, och det får göras å samma grund som kroppsvisitationen ovan (28 kap. 12§ rättegångsbalken). Det är alltså samma misstankegrad, "skäligen misstänkt" som krävs här, vilket kan vara att man har ett avvikande beteende, blodsprängda ögon eller liknande som ger tecken på att man har intagit narkotika. Polisen får (och ska) inleda förundersökning om det finns anledning att anta att brott har begåtts, och då är de också fria i att bestämma rubricering och ändra den (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Det är svårt för mig att säga hur polisen resonerat i ditt fall, men generellt krävs det inte mycket för att polisen ska få lov att starta en förundersökning, vare sig om innehav av narkotika eller om missbruk. Jag förstår det om du upplever det som att de "ändrat" misstanke först efter de visiterat dig, och inte hittat något. Men polisen kan ju ha haft båda misstankarna från början, eller under samtalet med dig under visitationen fått en uppfattning om att du är narkotikapåverkad, och därmed valt att undersöka även detta. "Hur kommer det se ut för mig framöver?"Om jag förstått dig rätt så har misstanken om innehavet blivit nedlagd. Om ditt blodprov visar att du har narkotika i blodet, kommer du bli misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk (1§ 6p. narkotikastrafflagen). Eget bruk, oberoende av vilken substans och mängd provet visar, klassificeras alltid som ett ringa brott, och straffet för det är böter eller fängelse högst sex månader. (2§ narkotikastrafflagen). För eget bruk blir det nästan uteslutande böter. Du kommer i sådana fall att bli kontaktad av polisen antingen per telefon eller brev, för att bli underrättad om analysresultatet och eventuellt kallas till förhör om det finns något polisen vill utreda vidare. Sedan kommer ärendet gå vidare till åklagare som fattar beslut om de ska väcka åtal i tingsrätt, eller utfärda strafföreläggande. Mest sannolikt kommer du få ett strafföreläggande där du får möjlighet att erkänna eller förneka brottet. Erkänner du inte, eller inte betalar böterna, går ärendet vidare till tingsrätten. Böterna bestäms mellan 30 - 150 st, och för dig hamnar det mest sannolikt på 30st. Detta multipliceras med en summa mellan 50-1000kr som baseras på dina ekonomiska förhållanden (25 kap. 2§ brottsbalken). Tjänar du ingenting får du det lägsta här med, alltså 50, och då blir ditt totala bötesbelopp 1500 kr (30stx50kr=1500 kr). Om du inte erkänner brottet så ska du välja att inte acceptera strafföreläggande, och begära förhandling i tingsrätten. "Kommer jag bli registrerad i brottsregistret och kan det överklagas?"Under tiden du är misstänkt för brott kommer du registreras i misstankeregistret. Om det sedan går vidare till åtal eller strafföreläggande, så du blir lagförd för brottet, kommer det registreras i belastningsregistret. När det sker försvinner misstanken ur misstankeregistret (13§ lag om misstankeregister). Registreringen kommer då finnas kvar i belastningsregistret i fem år från beslutet (17§ 9p. lag om belastningsregister). Det är i sig inget du kan överklaga, och inte heller polisens beslut att inleda förundersökning, eller åklagaren beslut att utfärda strafföreläggande/ väcka åtal. Men du kan överklaga en eventuell dom i tingsrätten. Du kan även göra en anmälan hos Justitieombudsmannen om du känner att polisen behandlat dig felaktigt. Du kan hitta mer om detta på JO's hemsida. Hoppas att du har fått svar på dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Kallelse till förhör, vittne eller brottsmisstänkt?

2020-09-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag fick hem ett brev och blev kallad till förhör som misstänkt för att brott, men att jag måste ringa in och boka tid för ett förhör?Är jag kallad som vittne eller en som gjort ett brott?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline för din fråga!Om det står i brevet att du är kallad till förhör för att du är misstänkt för brott, så är det nog en brottsmisstänkt du är kallad som. Det är även något du kommer få kännedom om när du kommer till förhöret. När du ringer och bokar tid kan du även dubbelkolla med polisen om det stämmer att du är kallad till förhöret för att du är misstänkt för ett brott. Beroende på vilket brott du är misstänkt för kan det även vara så att du har rätt till en offentlig försvarare (försvarsadvokat), det är också något du bör fråga polisen om. Du kan tilldelas en försvarsadvokat i de fall som du är misstänkt för ett allvarligare brott med en möjlig straffpåföljd på minst 6 månader. Du kan också ha rätt till en försvarsadvokat i dessa fall:- Om du är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,- Om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller- Om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till dina personliga förhållanden eller till vad målet rör.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Föräldrars närvaro vid förhandling

2020-09-12 i Förundersökning
FRÅGA |Akut fråga! På måndag 14/9 ska min 17-åriga dotter på förhandling ang. ett brott som hon är misstänkt för. Jag , mamman finns med som stöd. Liksom jag är också pappan kallad som vårdnadshavare men pappan har fått info av dotterns advokat att han inte behöver vara med på förhandlingen, just för att dottern inte vill. Han svarar med att han ska gå dit ändå. Dottern har ej träffat sin pappa på nästan 3 år. Vill ej ha honom med. Dottern känner obehag för sin pappa och jag tror hon kommer få ännu svårare att berätta om sitt brott inför domstolen med hans närvaro. Kan dottern hindra pappan, se punkt 40 Barnkonventionen.
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst bör man fastställa att vårdnadshavare ska enligt lag (5 § lag om unga lagöverträdare) omedelbart underrättas om samt kallas till den unges förhör. Detta måste ske under förutsättning att det inte föreligger särskilda omständigheter som talar emot detta. Även om vårdnadshavare kallats till förhör innebär det inte att hen har rätt att närvara vid själva förhöret (se 23 kap 10 § Rättegångsbalken). Det kan enligt Lag om unga lagöverträdare (LUL) finnas skäl att inte kalla vårdnadshavare till förhör om detta kan ske till men för utredningen, exempelvis att barnet inte vågar berätta hela händelseförloppet framför sina föräldrar. Och precis som du själv beskriver, så stadgar artikel 40 i Barnkonventionen att huvudförhandlingen bör anpassas så att barnet kan vara delaktig i rättsprocessen. Som svar på din fråga, så finns det möjlighet att inte kalla pappan till förhöret. Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänliga hälsningar

Kan beslut om att lägga ner förundersökning överprövas?

2020-08-31 i Förundersökning
FRÅGA |Trafikbrott:Vid en trafikolycka, där den vållande kört mot färdriktning på motorväg, där en familj på 4 personer färdades varav 2 barn (1 och 4 år). Familjen blev förd med ambulanser till sjukhus och lindriga skador konstaterades. Idag kom beslutet från förundersöksedaren att gärningen är att bedömma som ringa fall och därför inte brottsligt. Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. Hur kan detta överhuvudtaget vara rimligt.Om man läser brottsbalken kring att framföra ett fordon i motsatt riktning och utsatt annan för fara, känns detta inte rimligt hur man kommit fram till detta beslut. Visst kan beslutet överprövas, men hur mycket ska man orka efter en sådan traumatisk upplevelse.
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Först och främst beklagar jag att du/familjen varit med om denna traumatiska upplevelse. Precis som du menar kan man begära en överprövning av beslutet om att lägga ner förundersökningen om man är missnöjd. Begäran om överprövning skickas till den lokala polismyndigheten eller åklagarkammaren, beroende på vart beslutet fattades. Det är dock inte alla människor som har rätt att begära överprövning av beslut i fråga, utan det ska vara någon med ett berättigat intresse av att få saken prövad, till exempel målsägande, i detta fall familjen som blev påkörda. Det finns inga särskilda tidsfrister för överprövning som familjen behöver förhålla sig till men tänk på att begäran ska vara skriftlig, tydlig och fullständig. Jag passar även på att påminna om att man kan ha rätt till åtminstone ersättning trots att utredning lagts ned. I första hand vänder man sig till sitt försäkringsbolag och om försäkringen inte täcker skadan kan man vända sig till Brottsoffermyndigheten som även kan ersätta skador i många fall. Hoppas du fått svar på din fråga!

Slutdelgivning - Vad innebär det?

2020-09-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det per automatik eller generellt innebär att åklagarens avsikt är att väcka åtal om en misstänkt blir kallad till delgivning? När tar åklagaren beslut på att åtal skall väckas?I samband med delgivning, har man som misstänkt rätt att kalla ytterligare vittnen som är till den misstänktes fördel?Tack på förhand.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag antar att den delgivning du avser är den s.k. slutdelgivningen som sker när en förundersökning är färdigställd.Sammanfattningsvis tas slutdelgivning innan beslut om åtal för att den misstänkte ska kunna förbereda sitt försvar. Slutdelgivning innebär dock inte automatiskt att åtal kommer att väckas. Vad innebär slutdelgivning?Innan åklagare kan väcka åtal görs en så kallad slutdelgivning. Det är först vid slutdelgivningen som den misstänkte får ta del av samtligt förundersökningsmaterial om det tidigare har förelegat förundersökningssekretess. Syftet med slutdelgivning är alltså att den misstänkte ska kunna förbereda sitt försvar. Den misstänkte och dess försvarare har då möjlighet att begära kompletteringar eller påkalla ytterligare utredningsåtgärder. Sådana kompletteringar till materialet kan vara omständigheter som talar till din fördel men som ännu inte har beaktats, till exempel nya vittnen. Skäligt rådrum ska ges den misstänkte att komma med synpunkter på förundersökningsmaterialet innan åtal väcks (23 kap. 18a § Rättegångsbalken). Hur länge "skäligt rådrum" är beror helt på fallets komplexitet och huruvida försvaret löpande har fått ta del av information.Innebär slutdelgivning att åtal kommer att väckas? Beslut om åtal tas först efter slutdelgivning och möjliga invändningar från försvaret, först då är förundersökningen avslutad (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Att slutdelgivning sker innebär inte per automatik att åtal kommer att väckas.Man kan dock tänka sig att åklagaren ofta redan tagit ställning i åtalsfrågan då förundersökningen från dennes sida är färdigställd. Förutsättningarna för att åklagare ska väcka åtal är att hen på objektiva grunder kan emotse en fällande dom. Rubbar emellertid försvarets kompletteringar denna uppfattning så ska ett negativt åtalsbeslut tas, vilket innebär att åtal inte väcks. Hoppas att du har fått svar på det du undrat över!Hälsningar,

Vem kan polisanmäla ett brott och hur ser processen ut?

2020-09-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller en situation där person i fråga har ett milt mentalt handikapp som påverkar personens generella begåvning. Personen har blivit utsatt för en misshandel som involverar slag och (icke livshotande) knivhugg i ena axeln. Personen vill inte anmäla misshandeln. Personen har på grund av sitt handikapp även svårt att själv ta beslut och förstå konsekvenser av sina handlingar. Om denna person har en god man /förvaltare, kan då den legala ställföreträdanden göra en polisanmälan gällande brottet för sin huvudmans räkning utan huvudmannens samtycke? Tar man på något sätt hänsyn till huvudmannens funktionsnedsättning vid själva utredningen?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar om en legal ställföreträdare kan anmäla ett brott för sin huvudmans räkning och även hur processen ser ut.Vem kan polisanmäla ett brott?Först och främst kan jag informera om att det inte finns några formella krav på vem som kan göra en polisanmälan. Detta betyder att vem som helst kan skicka in information till polisen om att ett brott har begåtts. Du behöver alltså inte själv vara offer för brottet för att anmäla. Det innebär att en god man/förvaltare har all möjlighet att polisanmäla händelsen.Måste ett brottsoffer medverka i en polisutredning?Det som blir den mer intressanta frågan i det scenario du beskriver är huruvida personen som blivit utsatt för brott kommer välja att medverka i utredningen och biträda åtalet. Personen har ingen skyldighet att medverka i utredningen, utan kan meddela polisen att denne inte vill medverka och kan då inte bli tvingad till detta. Om polisen anser att det inte går att utreda brottet utan personens medverkan, kan detta emellertid leda till att utredningen läggs ned. Målsäganden (den som är utsatt för ett brott) har vidare en möjlighet att biträda åklagaren vid dennes åtal i tingsrätten. Målsäganden blir efter denne biträtt åtalet part i målet och kan då likt åklagaren bland annat lägga fram egen utredning och bevisning i målet och därmed få detta prövat av rätten. Som part i målet äger också målsäganden rätt att överklaga en friande dom eller något annat beslut i målet till högre rätt även om åklagaren inte väljer att göra så. Detta är emellertid också något som är helt frivilligt för brottsoffret.Hänsyn till funktionsnedsättningarOm personen medverkar i utredningen tas hänsyn till funktionsnedsättning vid förhör och liknande, detsamma gäller i domstolen. Enligt polisens hemsida tas hänsyn till bl.a. kognitiva funktionsnedsättningar och polisen anpassar sig då efter personens behov, du kan läsa mer om detta här. Sammanfattningsvis kan alltså polisanmälan göras av vem som helst som fått kännedom om händelsen, men utredningen kan komma att påverkas av huruvida personen som blivit utsatt för brott medverkar eller inte. Det finns heller ingen skyldighet för personen att biträda åtalet och bli part i målet.Jag önskar er ett varmt lycka till och ni är varmt välkomna att återkomma till oss på Lawline vid ytterligare frågor!Vänligen,

Nedläggning av förundersökning

2020-09-09 i Förundersökning
FRÅGA |Får åklagaren kräva obduktions rapport som inte var färdigt inom tio dar annars lägger han ner ärendet
Aya Alwan |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åklagare är enligt lag skyldig att väcka åtal om han eller hon på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom (20 kap 6 § rättegångsbalken). Åklagaren har också enligt 23 kap 4 § rättegångsbalken rätt att lägga ner en förundersökning om det inte finns anledning att fullfölja ärendet. De vanligaste skälen för nedläggning brukar vara att någon misstanke inte längre kvarstår eller utredningsmöjligheterna har tömts ut. Det kan exempelvis handla om att åklagaren vid förundersökningsstadiet bedömer att det inte går att styrka brott eller att bevisningen mot den misstänkte inte är tillräckligt. Skäl till nedläggning kan också vara att man bedömer att en fortsatt utredning skulle vara resurs- och kostnadskrävande i förhållande till saken man utreder (23 kap 4a § rättegångsbalken. Ett beslut om nedläggning av en förundersökning behöver inte motiveras (se 32 § Förvaltningslagen). I mer komplicerade fall, kan åklagaren ge en mer utförlig motivering. Med anledning av att jag har så lite information, kan det vara svårt att uttala mig om just det specifika fallet. Men möjligheten för åklagaren att lägga ned ett ärende föreligger.Jag hoppas att du fick svar på din fråga Med vänlig hälsning

Tillgång till förundersökning?

2020-08-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Om jag känner till att det upprättats en förundersökning (till exempel läst det i tidningen) och vill veta hur det går, hur gör jag då? Jag vet att jag inte har rätt till någon insyn i förundersökningen så länge den pågår. Hur kan jag få reda på om förundersökningen läggs ned? Finns det något register med “status" på pågående förundersökningar? Och hur begär jag då ut Förundersökningsprotokollet? Finns det ett nummer jag behöver känna till och hur får jag kännedom om det?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En avslutad förundersökning är en allmän handling vilket innebär att du kan begära ut den (2 kap 15 § tryckfrihetsförordningen). Du kan då till exempel kontakta polismyndigheten eller domstolen ifråga. I regel har varje förundersökning en beteckning. Eftersom du saknar målnumret skulle jag rekommendera att du i stället i kontakt med myndigheten anger något kännetecknande för förundersökningen, till exempel något som är relevant för att identifiera handlingen du begär ut (såsom namn, personnummer eller brott).Om förundersökningen pågår kan myndigheten inte låta dig ta del av handlingen på grund av förundersökningssekretessen (18 kap 1 § offentlighets- och sekretesslagen), men i annat fall ska du få tillgång till den.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,