Hemlig avlyssning av annans telefon än den misstänktes

2020-08-28 i Förundersökning
FRÅGA |Jag undrar hur den nya lagen om avlyssning och spioneri av myndigheterna på min telefon, måste jag vara misstänkt för något eller räcker det bara att jag är vän till exempel till någon som är misstänkt för något
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras av rättegångsbalken (RB).För att avlyssna en telefon måste den misstänkte inte nödvändigtvis äga telefonen. Däremot är en förutsättning för att tillåta avlyssning att det telefonnummer eller motsvarande som avlyssnas måste innehas (eller, om tillståndet rör tidigare kommunikation, ha innehafts) av den misstänkte, eller i övrigt kan antas ha använts eller komma att användas av den misstänkte. Avlyssning är även tillåten av telefonnummer som det finns synnerlig anledning att tro att den misstänkte kommer att kontakta. Det ska dock understrykas att avlyssning i båda dessa situationer förutsätter dels att det finns någon skäligen misstänkt för brottet, och att avlyssningen är av synnerlig vikt för utredningen av brottet (27 kap. 20 § RB). Hemlig avlyssning får därutöver enbart användas i utredningar av brott av viss allvarsgrad (27 kap. 18 § RB).Vänligen,

Har den hörde rätt att godkänna sin utsaga vid en förundersökning?

2020-08-27 i Förundersökning
FRÅGA |Jag var på förhör och inte fick läsa igenom förhörsprotokollet och godkänna, vad kan jag göra i efterhand.
Michaela Iosifidou |BakgrundHej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). Vid förundersökningen ska det föras ett protokoll över det som förekommit som är av betydelse för utredningen. När en utsaga av en misstänkt eller någon annan har upptecknats ska utsagan läsas upp eller den som hörts ges tillfälle att på något annat sätt granska uppteckningen. Den hörde ska också tillfrågas om han eller hon har något att invända mot innehållet. Uppteckningen och granskningen ska göras innan förhöret avslutas eller, om förhöret är särskilt omfattande eller behandlar komplicerade sakförhållanden, så snart som möjligt därefter.En invändning som inte medför någon ändring ska antecknas. Efter granskningen får uppteckningen inte ändras. Om utsagan har antecknats i protokollet först efter granskningen, ska uppteckningen läggas till handlingarna (23 kap 21 § RB).I ditt fallEftersom du hörts har du rätt att granska uppteckningen. Du ska även tillfrågas om du har något att invända mot innehållet. Denna granskning ska i regel ske innan förhöret avslutas. Om förhöret är särskilt omfattande eller behandlar komplicerade sakförhållanden kan dock granskningen ske så snart som möjligt efter att förhöret avslutats.Jag rekommenderar att du kontaktar förhörspersonen eller annan kontaktperson vid polismyndigheten och begär att få granska utsagan.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur kan jag få veta om jag är polisanmäld?

2020-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Har fått till mig att min arbetsgivare i Mars månad gjort en polisanmälan. Det är nu juli månad och jag har inte hört något alls av polisen. Hur kan jag veta att där ligger en anmälan? Förstår att saker kan dröja pga pandemin men borde jag inte få en invit om att en utredning skall komma ske? Svårt för mig att söka arbete då jag inte vet vad belastningsregister säger.Vill gärna kunna ställa min in mentalt om det är så att en rättegång kommer komma. Tacksam för svar
Sofia Edvardsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du fått kännedom om att en polisanmälan gjorts gällande dig, men att du inte hört något från polisen ännu och att du undrar om hur och när du kommer få information om utredningen.När berättar polisen för mig att jag är misstänkt för brott?När polisen får in en polisanmälan tas först beslut om en förundersökning ska inledas, det gör man om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. I detta skede görs ofta en hel del utredning, innan polisen kan finna om en person - du i detta fall - är att anse som skäligen misstänkt. Skäligen misstänkt är ett visst beviskrav, vilket innebär att det måste finnas viss bevisning mot dig för att du ska anses skäligen misstänkt. I detta skede får du kännedom om misstanken, då polisen enligt lag är skyldig att underrätta dig, som skäligen misstänkt, om misstanken vid förhör.Om det inte finns tillräckliga bevis för åtalDet kan också vara så att polisen finner att det inte finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal i fallet, då kommer inget att hända. Du kommer alltså inte få något besked om att förundersökningen lagts ned i ditt fall. Sammanfattningsvis- Det finns tyvärr inget sätt för dig att få reda på om du blivit polisanmäld för något.- Om förundersökningen läggs ner kommer du inte få reda på att du blivit polisanmäld.- Om du anses vara skäligen misstänkt för brott kommer du få reda på det. Som det ser ut för dig så finns det tyvärr ingen du kan vända dig till för att få reda på att du har blivit polisanmäld. Skälet till att man inte kan vända sig till polisen för att få reda på om du har blivit polisanmäld är för att den som anmälde ska skyddas och fortsätta vara anonym. Du kan alltså inte dubbelkolla om det är så att du har blivit polisanmäld. Förundersökningar kan ibland ta lång tid och det beror på de handläggningstider som råder, vilket såklart kan bero på den rådande pandemin just nu. Det jag kan ge dig besked om är att om du är skäligen misstänkt så kommer du att få veta det vid förhör, beroende på vilket brott det rör kan det också vara så att du har rätt till en offentlig försvarare i det skedet.Du är varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline om du har ytterligare frågor! Vänligen,

Kan man ta tillbaka en anmälan?

2020-07-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Rörig historia. Men jag anmälde min sambo i ren svartsjuka/full/ledsen och sårad. Vi har den aktuella dagen bråkat, där jag slår ansiktet i en fönsterbräda. Han är inte orsaken till detta. Jag var dock fin i ansiktet. Anmälan och förhörs görs och jag är full som sagt. Dagen efter meddelar jag att detta har blivit fel, ingen lyssnar. Försöker få ett kompletterande i 5 dagar och häktades. Jag försöker även få tag i åklagaren. Jag har sms bevis som styrker de jag säger, jag har 2 vittnen som träffade mig samma dag som vittnar om vad jag säger. Åklagaren vägrar lyssna, en oskyldig människa sitter häktad och jag har sagt att jag är skyldig till falsk tillvitelse. Han är häktad för att inte påverka mig? Men... hur ska jag kunna bli mer påverkad och av vad? Ingen kan svara på vad och hur jag ska göra. Vi får inte skriva. Vi får ingenting. Jag har förklarat för åklagaren att t.o.m. i mitt första förhör säger jag att detta inte var hans avsikt, vidhåller de såklart. Men han svarade mig "du får bevisa händelsen så tror jag dig".. Jag säger samma nu med, jag säger sanningen. Ska ja säga något som aldrig hänt? De kallar mig lögnare. Säger att jag vill skydda honom- från vad? Han har verkligen inte gjort något! Vad gör jag? Något måste jag kunna göra. Finns jätte mycket som kan bevisas är lögn i mitt första förhör. Dessutom gjordes en orosanmälan i samband med detta och där står att min sambo grovt misshandlat mig- han är ju inte dömd? Hur kan de ens skriva så. Inget är bevisat.
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan ta tillbaka din anmälan, då du anser att den har blivit felaktig. Det framgår inte helt av din fråga vilket brott du har anmält din sambo för, men jag kommer i mitt svar utgå från att det rör sig om brottet misshandel.Kan du ta tillbaka din anmälan?För de allra flesta brotten (misshandel är ett av dem) har åklagaren åtalsplikt (detta finns reglerat i 20 kap 6 § Rättegångsbalken, hädanefter förkortad RB). Detta innebär att åklagaren i princip är skyldig att åtala om det tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och vem som begått det. Det är alltså så att åklagaren inte bara kan väcka åtal för begångna brott utan de har en skyldighet att göra det, oavsett vad den som blivit utsatt för brottet har för ståndpunkt i frågan. I och med att den som blivit utsatt för brottet inte kan bestämma vad som händer med utredningen, finns det heller ingen möjlighet att ta tillbaka sin anmälan.Att det är på det här sättet grundar sig i att samhället har ett intresse av att de som har begått brott också döms för det. Man har gjort undantag för några få brott (alltså att åtalsplikt inte gäller) där man anser att det inte är lika viktigt för samhället att få till lagföring, exempelvis förtal och hemfridsbrott.Vad krävs för att din anmälan ska gå till åtal?När man fått in en anmälan om ett brott görs först en förundersökning. När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren vad som vidare ska hända med utredningen. Känner denne att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom väcks åtal, respektive om den inte räcker läggs förundersökningen ned, utredningen avslutas och ingen blir dömd (åklagaren kan även besluta om strafföreläggande och åtalsunderlåtelse). Alltså, om åklagaren i ditt fall anser att bevisningen kan räcka för en fällande dom har denne en skyldighet att väcka åtal. Vad krävs för en fällande dom?Utifall din anmälan skulle gå till åtal i domstol är det åklagaren som ska bevisa att din sambo har begått det brott han har blivit anklagad för (man kallar det för att åklagaren har bevisbördan).Det är ett högt ställt krav på det som åklagaren ska bevisa. Från Högsta domstolen har det slagits fast att för bevisningen ska räcka för en fällande dom ska det vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen, alltså att det inte ska finnas några andra rimliga alternativ till ett händelseförlopp. Det ska alltså inte kunnat gå till på ett annat sätt som innebär att den tilltalade är oskyldig (observera dock att rimliga alternativ innebär att det ska vara en alternativ historia som är trovärdig och realistisk). Utom rimligt tvivel är ett högt ställt beviskrav. Detta för att man vill göra det omöjligt för en person som är oskyldig till ett brott att felaktigt dömas. SammanfattningFör att svara på din huvudsakliga fråga, så nej, du har inte möjlighet att ta tillbaka din anmälan. Det är är åklagaren som styr över utredningen och bestämmer vad som kommer att hända med den. Ha dock i åtanke att det är högt ställda krav för att bevisningen ska anses vara tillräcklig för att en person ska dömas för ett brott. Är det så att det rör sig om helt ogrundade anklagelser kommer utredningen att läggas ned. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga!Mvh,

Vem får reda på att en förundersökning är nedlagd?

2020-08-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! När man har varit på förhör får man reda på som vittne eller misstänkt på plats att utredningen är nedlagd ? Mvh
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i rättegångsbalken (RB). Om det inte finns anledning att fullfölja en förundersökning ska den läggas ned (23 kap 4 § andra stycket RB). Beslut om nedläggning fattas som utgångspunkt av förundersökningsledaren eller åklagaren. Enligt justitieombudsmannen bör de principer för motivering av beslut som tillämpas inom åklagarväsendet även tillämpas av polisen.I 14 § förundersökningskungörelsen anges vem som ska underrättas om ett beslut att lägga ned en förundersökning. Den som hörts som skäligen misstänkt ska alltid underrättas medan det är beroende av situationen om målsäganden ska underrättas. Med målsägande jämställs annan som anmält brottet. Andra som hörts under förundersökningen har ingen rätt till information (14 § förundersökningskungörelsen). Ett beslut om nedläggning hindrar dock inte att förundersökningen senare tas upp på nytt, till exempel om ny bevisning framkommer.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

När man kan ta del av en förundersökning?

2020-08-18 i Förundersökning
FRÅGA |Att ta del av en FUP, när åtal har väckts, innebär det, att man kan få ta del av den före en häktningsförhandling?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har fått ett besked om att du kan ta del av förundersökningen i ett ärende först när åtal väckts, och nu undrar du om det innebär att man kan få ta del av den innan en häktningsförhandling. Om det är så att åtal inte har väckts i ett mål, kan handlingar, så som förundersökningsprotokoll och liknande, vara belagda med sekretess för att skydda den enskilde och förundersökningen. Det är en vanlig sekretess som tillämpas av domstolar och polismyndigheten innan åtal väckts, om det finns skäl att anta att offentliggörandet kan innebära men för utredningen eller den enskilda (18 kap. 1§ offentlighets- och sekretesslagen (OSL)). Förundersökningssekretess kan även gälla för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska intressen, exempelvis namn och personnummer under en förundersökning (35 kap. 1§ OSL).Som huvudregel kan man alltså varken hos domstol eller hos polisen få del av en förundersökning innan åtal väckts. Domstolar lyfter oftast sekretessen då utredningen är klar, om det inte finns andra omständigheter i handlingen som skyddas av sekretess, ex. bilder, journaler eller liknande. Det innebär att om en häktningsförhandling ska hållas i ett ärende, där åtal ännu inte väckts, är det osannolikt att man kan få ut förundersökningsprotokollet. Om det är en domstol eller polisen som gett dig ett besked om att du först kan få ut förundersökningen när åtal väcks, skulle jag säga att det innebär att du inte heller kan få ut den innan en häktningsförhandling. Då råder som huvudregel fortfarande förundersökningssekretessen. Är du dock part i målet gäller andra regler om partsinsyn, och sekretessen gäller då oftast inte, men kan ändå gälla för förundersökningen och vissa uppgifter där om det är en pågående utredning. Det är svårt för mig att mer specifikt ge ett svar på din fråga, så jag rekommenderar dig att du vänder dig till den myndighet där du begärt ut/kan begära ut förundersökningen, och frågar vad som avses med formuleringen. Du kan dock begära en sekretessprövning hos exempelvis domstol, vilket innebär att en jurist ser över handlingen och bedömer om delar av handlingen, eller hela, kan lämnas ut. Hoppas du har fått någon vägledning i din fråga!Vänligen,

Preskriptionstider för misshandel och skadegörelse

2020-07-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag blev misstänkt för misshandel samt sladegöresle när jag var 17 år det är 1 år sedan nu ungefär. Jag var på polisförhör för andra grejer och då sa dom att jag var misstänkt för det men dom förhörde mig inte angående det. För de var bla olika län. Jag undrar om det kommer preskriberas snart har inte varit på något förhör eller så.
Sofia Edvardsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du för ett år sedan blev misstänkt för brotten misshandel samt skadegörelse, men att inget ytterligare förhör har hållits sedan dess och att du därför undrar när brotten preskriberas.Alla brott har preskriptionstider, det innebär att man inte kan döma någon för ett brott om det gått för lång tid efter brottet utan att personen har åtalats eller häktats. För ringa misshandel är preskriptionstiden två år, för misshandel av normalgraden gäller fem år och för brottet skadegörelse gäller två år. Det innebär att, om brottet gällde misshandel av normalgraden, preskriberas detta om ca fyra år och skadegörelsen preskriberas om ca ett år.Att du inte hört något från polis eller åklagare kan bero på långa handläggningstider, varför det är svårt för mig att uttala mig om anledningen till att du inte hört något ännu och vad ett tänkbart utfall blir. Du kommer dock att få besked både om förundersökningen läggs ned eller om det är så att åklagare väljer att väcka åtal.Du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen vid ytterligare frågor!Vänligen,

Hur och när kan man få tillbaka en telefon som polisen tagit i beslag?

2020-07-28 i Förundersökning
FRÅGA |Jag blev hämtad av polis för att jag var misstänkt för brott. Bara efter några timmar på station och utan förhör så blev jag utskriven, de kanske letade efter en person med samma namn som mig? Men de har kvar min telefon i beslag och den har varit det i 5 dagar nu. Hur fungerar det? Får de ha kvar min telefon? Kan jag bara gå att hämta den?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar över på vilket sätt du kan få tillbaka din telefon från polisen. Reglerna kring beslag finns i 27 kapitlet i Rättegångsbalken (1947:740), hädanefter förkortad RB.Vad innebär det att ett föremål tas i beslag?Att ta något i beslag är en typ av tvångsmedel som polisen kan använda sig av, vilket innebär att de har rätt att ta föremål som ägs av någon annan (exempelvis som i ditt fall din telefon). Beslag kan delas in i tre olika grupper, beroende av vilken anledning de tas om hand:1) Utredningsbeslag- Syftet är här att utreda brott. Grunden för beslaget är att föremålet skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott. Detta kan vara exempelvis mobiltelefoner som tas i beslag för att innehållet ska kunna undersökas. 2) Förverkandebeslag - Syftet är här att säkra framtida förverkande, alltså att man vill förstöra föremålet. Det kan vara sådant som narkotika. 3) Återställandebeslag- Syftet är här att säkra återställande av föremål som har avhänts någon genom brott. Med detta menas att man tar ett föremål i beslag för att kunna återföra det till den rätta ägaren. I ditt fall kan jag tänka att det är fråga om ett utredningsbeslag, alltså att polisen har omhändertagit din telefon för att den kan ha betydelse för utredningen.När kan polisen ta något i beslag?Beslag får beslutas vid alla olika typer av brott och under alla stadier av en förundersökning (det krävs alltså inte att det finns misstanke mot någon bestämd person, det räcker med att en förundersökning är inledd). Man kan även besluta om beslag efter det att åtal har väckts och under rättegången och dessutom kan rätten besluta om beslag i samband med dom.Som huvudregel finns det inga begränsningar gällande hos vem beslag får göras. Beslag kan alltså drabba misstänka, icke-misstänka, företag eller personer som helt saknar kopplingar till den aktuella brottsutredningen. Däremot måste det finnas en misstanke om ett konkret brott och att det skäligen kan antas att föremålet har betydelse för utredningen. Beviskravet "skäligen kan antas" är en ganska låg misstankegrad och innebär förenklat sett att det finns konkreta omständigheter som med viss styrka tyder på att föremålet kan ha betydelse i brottsutredningen.Hur länge får polisen ha kvar din telefon?Ett föremål kan vara i beslag så länge som det behövs i utredningen, därmed kan man inte säga att det finns en direkt tidsgräns för hur länge polisen kan behålla din telefon. Det prövas oftast löpande om ett beslag ska bestå i en utredning och är det så att det inte längre finns skäl för ett beslag (alltså att det har betydelse för utredningen) ska det hävas omedelbart.Har inte ett beslag beslutats av rätten kan den som drabbats av beslaget begära att rätten ska pröva beslaget (27 kap 6 § RB). Antingen kan rätten då besluta att beslaget ska hävas eller bestå. Beslutar de att beslaget ska bestå måste de sätta ut tid för när åtal ska väckas (27 kap 7 § RB). Hur kan du få tillbaka din telefon?När ett beslag hävs ska åklagare eller annan förundersökningsledare ge anvisningar om hur det beslagtagna föremålet ska hanteras (alltså vem det ska lämnas ut till). När beslaget hävs av din telefon kommer du att få en underrättelse om detta och du kommer då att kunna hämta ut den hos polisen (du behöver ha med dig ID och din kallelse). SammanfattningMitt råd till dig blir att du kontaktar polisen för att få information om när din telefon kan tänkas lämnas ut. Är det så att beslaget inte har prövats av rätten kan du dessutom begära att de prövar det (se ovan). I sådana fall kan du få en tid att förhålla dig till (alltså när åtal ska väckas) om det vore så att rätten beslutar att beslaget ska bestå. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Mvh,