Målsägandens medverkan vid brottmål

2012-09-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en anhörig som polisanmält sin fd sambo för misshandel under ca ett års tid (stryptag, sparkar mot buken samt slag). Hon har bilder från tidigare tillfällen i sin mobil (blåmärken osv)som polisen fått se vid polisanmälan, och vid det första polisförhöret fotades henens akuta skador efter den aktuella händelsen, och ett rättsintyg gjordes även några dagar efter. Nu säger hon att hon inte orkar med någon rättslig process och vill inte medverka. Jag som anhörig till henne, hennes fd make samt en granne som var inne till dem samma kväll som det hände (den händelsen som gav upphov till polisanmälan) är förhörda ch vi kan vittna om blåmärken, de skador vi såg då och vad hon sagt till oss förut har hänt. Rent generellt (jag förstår att ni inte kan uttala er om specifika fall); hur brukar åklagaren tolka sådana här fall? Kan man driva det till åtal trots att kvinnan inte vill medverka eller är det i praktiken omöjligt? Kan man genomföra en förundersökning utan att förhöra den misstänkte gärningsmannen? Om man besöutar sig för att lägga ner förundersökningen, kan man få ta del av förundersökningen då eller är den inte offentlig då? Jag vill absolut vara anonym på er hemsida,med hänsyn till de involverade, tack!
|Hej! En förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott (i förevarande fall misshandel) har förövats, RB 23:1. Utifrån omständigheterna du beskrev kan man med stor sannolikhet anta att en förundersökning har inletts. En förundersökning har till syfte att utreda vem som kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligger för åtal, RB 23:2. Åklagaren får endast nedlägga förundersökningen om det inte längre finns anledning att fullfölja den, RB 23:4. Åklagaren skall alltså väcka åtal om det finns tillräckliga skäl vilket torde vara fallet. Den som lämnat in anmälan (i förevarande fall målsäganden) kan inte "dra tillbaka" den i detta skede. Målsägandens medverkan är i princip nödvändig för att den tilltalade ska kunna dömas för ett fängelsebrott. Enligt Europakonventionens 6 artikel om rätt till rättvis rättegång ska den tilltalade (försvarssidan) beredas möjlighet att pröva bevisvärdet på den bevisning som åberopas. Den misstänkte ska underrättas om misstanken och har rätt att ta del av vad som förekommit vid utredningen. Den misstänkte och hans försvarare ska därefter beredas skäligt rådrum, i annat fall får inte åtal väckas. Det finns rent teoretiskt inget krav på att höra den misstänkte under förundersökningen, RB 23:18. Förundersökning är inte offentlig. Länk till rättegångsbalken (RB): https://lagen.nu/1942:740 Med vänlig hälsning,

Insyn i förundersökning

2012-08-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Om man felaktigt blir gripen av polisen för ringa narkotikabrott, får åka med polisen för att lämna urin prov på polisstationen (som visar negativt.) Har man inte då rätten att få reda på grunderna, förundersökningen och till gripandet? Troligen rör det sig om en falsk angivelse och då vill personen som blev gripen eventuellt göra en anmälan för falsk angivelse eller förtal. Hur går man vidare? Det ska tilläggas att personen som blev gripen är utan några som helst tvivel oskyldig.
Niklas Lewenhard Gren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den som är skäligen misstänkt för ett brott har rätt att ta del av vad som förekommit under förundersökningen förutsatt att det kan ske utan men för utredningen (*23 kap 18 § Rättegångsbalken*). _Men-rekvisitet_ ger förundersökningsledaren möjlighet att begränsa den misstänktes rätt till insyn. Förhörsledaren kan därmed undanhålla både utsagor från bevispersoner och uppgift om deras identitet. Det krävs dock att förundersökningsledaren har något konkret skäl för denna begränsning, t.ex. att viktiga förhör återstår. Då förundersökningen är nedlagd kan den misstänkte dock ta del av förundersökningen utan hinder, då några men inte längre kan aktualiseras. Notera även att ett förundersökningsprotokoll utgör en _allmän handling_ och därför omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär att varje svensk medborgare har rätt att ta del av protokollet. Allmänna handlingar kan dock beläggas med sekretess om det anses vara påkallat med hänsyn till vissa skyddsintressen. Ett skyddsintresse är t.ex. att förebygga eller beivra brott. Jag har dock svårt att se att sekretess skulle vara aktuellt i det här specifika fallet. Vad gäller en eventuell anmälan om falsk angivelse så finns det naturligtvis inga hinder i den delen. Vad som däremot bör uppmärksammas är att kravet på uppsåt gällande falsk angivelse enligt 15 kap. 6 § brottsbalken (1962:700) är strängt. Angivaren måste ha haft uppsåt omfattande att den angivne är oskyldig och uppsåtet ska gå ut på att han ska bli fälld till ansvar. Vad gäller en eventuell anmälan om förtal så blir det mycket svårt att vinna framgång i den delen, då bestämmelsen i 5 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) i huvudsak tar sikte på andra situationer. Med vänlig hälsning

Medverkande, förhör samt offentlighet gällande förundersökning

2012-08-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag har en anhörig som polisanmält sin fd sambo för misshandel under ca ett års tid (stryptag, sparkar mot buken samt slag). Hon har bilder från tidigare tillfällen i sin mobil (blåmärken osv)som polisen fått se vid polisanmälan, och vid det första polisförhöret fotades henens akuta skador efter den aktuella händelsen, och ett rättsintyg gjordes även några dagar efter. Nu säger hon att hon inte orkar med någon rättslig process och vill inte medverka. Jag som anhörig till henne, hennes fd make samt en granne som var inne till dem samma kväll som det hände (den händelsen som gav upphov till polisanmälan) är förhörda ch vi kan vittna om blåmärken, de skador vi såg då och vad hon sagt till oss förut har hänt. Rent generellt (jag förstår att ni inte kan uttala er om specifika fall); hur brukar åklagaren tolka sådana här fall? Kan man driva det till åtal trots att kvinnan inte vill medverka eller är det i praktiken omöjligt? Kan man genomföra en förundersökning utan att förhöra den misstänkte gärningsmannen? Om man besöutar sig för att lägga ner förundersökningen, kan man få ta del av förundersökningen då eller är den inte offentlig då? Jag vill absolut vara anonym på er hemsida,med hänsyn till de involverade, tack!
Johan Wahlbom |Hej och tack för dina frågor som jag ska försöka att besvara en och en. Inledningsvis kan det konstateras att det övergrepp din anhörige utsattes för kvalificeras, om inte som grov misshandel, som misshandel i enlighet med Brottsbalk (https://lagen.nu/1962:700) 3 kapitlet 5 och 6 §§. Gällande den här typen av brott har åklagaren allmän åtalsplikt vilket innebär att det är hans eller hennes skyldighet att inleda en förundersökning och väcka åtal om brottet kommer till dennes kännedom. Om inte brottsoffret vill medverka vid förundersökningen innebär inte detta att förundersökningen per automatik läggs ner. Att så ofta ändå sker beror på att om brottsoffret försvinner så förvinner även det bästa vittnet vilket mer eller mindre onödiggör/omöjliggör ytterligare arbete. I ert fall berättar du att det finns fler vittnen vilket inte bör göra det till en praktisk omöjlighet för domaren att driva åtalet vidare. En förutsättning är dock att ni själva bevittnat misshandeln. Att bara ha sett skadorna och höra hur dessa orsakars kommer med stor sannolikhet inte räcka för att säkra en fällande dom. Förhör måste inte hållas med den misstänkte under förundersökningen. I Rättegångsbalk (http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19420740.HTM) 23 kapitlet 6 § står bara att förhör må (det vill säga får) hållas med envar. Dock brukar den misstänkte förhöras eftersom detta brukar ha betydelse för utredningen. Information från förundersökningen samlas i något som kallas förundersökningsprotokoll. Detta protokoll blir offentligt först i och med att åtal väcks. Väcks inte åtal förblir protokollet således, med hänvisning till den förhördes personliga och ekonomiska förehavanden, hemligt. Bästa hälsningar Johan Wahlbom

Kan annan än den, mot vilket brott är begånget, vara målsägande?

2012-07-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Jag arbetar som som blivande psykiatriker och vi lever i en värld där hot och våld är vanligt. Nu är det så att mycket få av dessa hot polisanmäls, detta på grund av att man som målsägande står på anmälan med namn och adress. När man har med farliga till mycket farliga personer är detta något som inte vill göra, utan man resonerar således att man inte vill "trappa upp" konflikten. Min fråga till er är, finns det inte någon möjlighet att man från klinikledningen gör och står som målsägande på polisanmälan för att skydda sin egen personal för den ökade risk som finns i samband med den här sortens anmälan? Om ni önskar mer info skicka gärna ett mail, jag kan ju givetvis inte nämna personer eller patienter vid namn. Det finns dock många hemska situationer där man har avrått att polisanmäla pga den klart förhöjda risk som detta skulle innebära för målsägande. Med vänliga hälsningar
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Målsägande definieras i 20 kap. 8 § fjärde stycket rättegångsbalken (RB) som den mot vilket brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada. Någon annan än denne kan alltså inte vara målsägande. När det, som i ditt fall, handlar om olaga hot och misshandel är det således den som blivit hotad och/eller misshandlad som är målsägande. Ledningen kan givetvis anmäla incidenter till polisen, men inte vara målsägande. Jag hoppas detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss. Med vänlig hälsning,

Förundersökningssekretess

2012-09-02 i Förundersökning
FRÅGA |jag sitter med lagboken och försöker hitta bestämmerlserna om förundersökningssekretess men kan inte hitta något om det så jag undrar vart man finner dem?
Angelica Rigborn |Hej Tobias och tack för din fråga! Bestämmelsen om förundersökningssekretess kan du hitta i 18 kap. 1 § 1 st. OSL (https://lagen.nu/2009:400#A4). Med vänlig hälsning,

Misstanke- och belastningsregister

2012-08-12 i Förundersökning
FRÅGA |Blev en dag misstänkt för blottning i webcam (sexuellt ofredande). Datorn beslagtogs, jag motsatte mig inget (brev, telefonsamtal m.m) då jag så klart var oskyldig utan lät denna förundersökning pågå, var öppen mot arbetsgivaren om hur situationen låg till. Efter ett halvår fick jag tillbaka min dator efter att vid samma tidpunkt som jag hämtade datorn blev förhörd (medgav bl.a att mailen var min inkl. lite flackande frågor som kändes mer som formella frågor + info om denna "tjej" som skulle ha gjort själva anmälan inkl. om hennes personliga status som absolut inte berörde mig eller verkade vara så possitiva - varför?) och kort där efter lades åtalet ner - troligtvis kapad mail då min mail + ip-nummer och något figerat namn som jag aldrig hört talas om fanns till grund men inget annat som pekade ut just mig. Vidare så därmed ingen grund för fortsatt förundersökning eller åtal (Beslutets slutord: finns heller inget nytt som kan komma att påverka detta beslut för någon grund till någon vidare förundersökning - om jag minns mening helt rätt). Min fråga: Oskyldigt "dömd - misstänkt", hamnar man ändå i något register, finns man med i något kommande utdrag så som straff-, belastning-, misstanke-register vid en Mydighets-, enskild kontroll? OM, hur länge finns man i så fall med där, när skrivs detta i så fall av? Mvh
Erik Lindgren |Hej, I misstankeregistret finns uppgifter om den som enligt förundersökningsledares bedömning har varit skäligen misstänkt för ett brott (3§ Lagen om misstankeregister). Det krävs alltså att en förundersökning har påbörjats för att utreda ett misstänkt brott och att det funnits konkreta omständigheter som pekar på att personen ifråga kan ha begått det. Är man skäligen misstänkt, skall man underrättas om detta av förundersökningsledaren (23:18 Rättegångsbalken). Har man inte fått något besked om att man är misstänkt, skall man alltså inte heller finnas i misstankeregistret. När, som i ditt fall, förundersökningen lagts ner och misstanken avskrivits, ska också uppgifterna raderas ur misstankeregistret. I och med att du varken dömts för något brott, fått böter, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse kommer du inte att finnas med i belastningsregistret med de uppgifter som den nu nedlagda förundersökningen gällde. Vänligen,

Straffprocessuella tvångsmedel; husrannsakan och beslag

2012-07-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Har blivit misstänkt för förberedelse till grov skadegörelse. Polisen stoppade bilen vi åkte i (en äldre modell, polisen kollar oss alltid). Vi hade då några sprayburkar i bilen och ritblock, de satte oss i fyllecell i sex timmar och sedan blev det husrannsakan för allihopa, de tog datorer mobiler etc. Kan vi åka dit för detta? Vi hade inga olagliga intentioner utan sysslar med konst i olika former men det trodde polisen inte på. Vidare; kan polisen verkligen göra så bara för att man har sprayburkar i bilen?
Marina Rönnquist |Hejsan! Det är svårt för mig att veta vad polisen haft för bevisning att grunda sina misstankar på i det här fallet, så ett ja- eller nejsvar kan jag nog inte ge dig, men jag kan i alla fall dra de generella reglerna för dig. Grov skadegörelse är ett brott som kan ge upp till 4 års fängelse (12 kap. 3§ BrB https://lagen.nu/1962:700#K12P3S1), och försök eller förberedelse kan ge samma straff (12 kap. 5§ BrB https://lagen.nu/1962:700#K12P5S1). Dessa brott är alltså tämligen allvarliga, vilket möjliggör för polisen att använda sig av en mängd tvångsmedel. När polisen stannar en bil och letar igenom den, klassificerar man åtgärden som husrannsakan. Det får de göra om de har anledning att tro att ett brott varpå fängelse kan följa har begåtts (eller som i det här fallet; förbereds) (28 kap. 1§ RB https://lagen.nu/1942:740#K28P1S1). I samband med rannsakan har de också rätt att beslagta föremål de hittar, som kan ha betydelse för polisens utredning (27 kap. 1§ RB https://lagen.nu/1942:740#K27P1S1). Polisen kunde kvarhålla er i 6 timmar, på grund av att de har rätt att förhöra er (23 kap. 9§ RB). Det gäller alla, inte bara de som är misstänkta för brott, utan även t.ex. vittnen. Som längst kan man bli kvarhållen i 12 timmar innan ett anhållningsbeslut måste fattas. Anledningen till att ni blev satta i "fyllecell" som du kallar det, är förmodligen för att polisen har rätt att ta den misstänkte i så kallat "förvar" under den tid man är skyldig att stanna för förhör (23 kap. 9§ 3 st. RB https://lagen.nu/1942:740#K27P1S1). Den andra husrannsakan har skett på samma lagliga grund som den första i bilen, och så även beslagstagningen av dator och mobiler. Polisen har troligen ansett att det ska kunna bidra till brottsutredningen, och det är svårt för mig att avgöra om de har fattat rätt beslut eftersom jag har så lite information. När det gäller frågan om ni kan åka dit på det här, är det omöjligt för mig att svara på när jag inte har någon aning om vad polisen har för bevisning. Det är helt klart det som är avgörande. Det jag kan säga är att både beslag och husrannsakan inte kräver någon högre styrka på bevisningen för att vara tillåtet, eftersom det är ett led i utredningen. Men för en fällande dom ska bevisningen vara riktigt stark, det ska vara "ställt utan rimligt tvivel" att ni försökt eller förberett brottet. Mer svar än så kan jag inte ge dig, men jag hoppas du blir nöjd i vilket fall!

Tiga vid förhör?

2012-07-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Tack för ert svar. Om jag nu måste medverka på förhör. Måste jag svara på deras frågor som dom kommer ställa eller behöver inte svara på dom frågor jag inte vill svara på. Mvh Kristina
Tobias Lindblom |Hej. Det finns ingen lag tvingar dig till att tala under ett förhör. Det finns däremot bestämmelser som anger att du inte får ljuga precis hur som helst, se BrB 15:7 (https://lagen.nu/1962:700#K15P1S1). Vänligen,