Få tillbaks kontanter som tagits i beslag?

2020-06-24 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag hade en husrannsakan i lägenheten där jag och min sambo bör. Dom hittade narkotika som va till försäljning. Sen tog dom min sambos kontanter som hon hade sparat ihop trots att hon inte har med narkotikan att göra eller är misstänkt för något. Hur kan hon gå tillväga för att få sina pengar tillbaka?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vad din sambo har för möjligheter att få tillbaks sina kontanter som polisen tagit i beslag vid husrannsakan. Vad säger lagen? I vissa fall har åklagare eller polis rätt att ta diverse föremål i beslag som en del av utredningen om ett misstänkt brott. Reglerna som ska följas i ett sådant fall finns i 27 kap rättegångsbalken (RB). Enligt 27:1 RB får föremål som "kan antas" ha betydelse för utredning om brott, eller sådant som ska anses vara förverkat genom brott i beslag. Den som får besluta om att ta föremål i beslag är förundersökningsledaren eller åklagare, om det är "fara i dröjsmål" (till exempel för att man antar att den misstänkte kan komma att gömma föremålet om beslag inte sker direkt) får beslut om beslag fattas av polis. Om ett beslut om beslag inte förordnats av domstol får den som drabbats av beslaget begära att domstol ska pröva om beslaget ska fortgå (27:6 RB). Domstolen ska då så snart som möjligt (inom fyra dagar) pröva huruvida beslaget ska bestå. Om domstolen då kommer fram till att beslaget ska bestå ska den även (om det inte redan väckts åtal) bestämma när åtal ska väckas (27:7 RB). Om åtal då inte väcks inom den tiden ska beslaget hävas (27:8 RB). Tingsrättens beslut kan i sig överklagas, detta ska göras inom tre veckor från att beslutet meddelades (52:1 RB). Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att din sambo för att få tillbaks sina pengar framförallt bör begära domstols prövning av beslaget om så inte redan skett. Om en domstol kommit fram till att beslaget ska bestå bör hon överklaga det beslutet. Detta ska göras inom tre veckor från att beslutet meddelats. Jag hoppas att du med detta fick svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Om minderårig misstänks för brott, har målsman rätt att få information om det?

2020-06-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag undrar om jag e misstänkt för något för polisen ge ut mitt namn till målsman då
Isabelle Sewelén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din frågeställning aktualiserar bestämmelserna i rättegångsbalken (RB) och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL). Jag tolkar din fråga som att du undrar om du är minderårig (under 18) och undrar om din målsman, det vill säga vårdnadshavare, förmyndare, god man eller förvaltare kommer bli underrättad om du är misstänkt för ett brott. I mitt svar till dig kommer jag först gå igenom vad som gäller när en person är misstänkt för ett brott sedan målsman rätt om att bli underrättad. Misstanke om brott När misstanke om att ett brott har begåtts ska polisen inleda en förundersökning (23 kap. 1 § RB). När det rör sig om brott av enklare slag är det polisen som leder förundersökningen. I annat fall leder åklagaren förundersökningen (23 kap. 3 § RB). Syftet med förundersökning är att utreda vem som är skäligen misstänkt för ett brott och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). När förundersökning väl har inletts kallas den misstänkte personen till förhör vilket denne är skyldig att infinna sig till (23 kap. 6 § RB). Den som kallas till förhöret och som är misstänkt för brott ska också få en underrättelse om detta vid första förhörstillfället efter det att misstanken stärkts under förundersökningens gång (23 kap. 18 § RB).Om en underårig är misstänkt för brott - blir målsman underrättad om detta?Om den som är misstänkt för ett brott är 18 år, ska målsman/vårdnadshavaren underlättas och kallas till förhör ( 5 § första stycket LuL). Det innebär att målsman alltid underrättas om den som som står under dennes vårdnad, är misstänkt för ett brott. Vidare när det rör sig om minderåriga som begår brott är det även dennes målsman som har till uppgift att utse försvarare till den misstänkte. Det blir aktuellt först om den misstänkte har något speciellt önskemål om offentlig försvarare (21 kap. 3 andra stycket § RB).Sammanfattningsvis blir målsman till den som står under dennes vårdnad alltid underrättad om personen är misstänkt för ett brott. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Överprövning av nedlagd förundersökning

2020-06-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Min kompis har anmält sin kollega för våldtäkt. Förundersökningen blev nedlagd pga bristande bevisning. Vi vill ha en överprövning av beslutet. De finns sms bevisning på att hon skrivit innan han kom på besök (de skulle äta lunch tillsammans) att "det kommer ej kunna hända något jag har ingen ork" han svarade "de är okej". Trots detta hade han sex med henne mot hennes vilja. Efteråt smsade hon "du låg med mig fast jag hade skrivit att de inte gick och fast jag sa nej, ditt svar var sluta leka svår" han sa "omg jag drev bara ber verkligen om ursäkt om du tog illa upp av de" hon skrev till honom om hur dåligt hon mått efter händelsen och han svarade "jag ber verkligen om ursäkt. känner mig extremt dålig det jag gjorde. Jag svär på mitt liv att de inte kommer hända igen. Jag skäms jätte mycket att jag gjorde så". Trots sms där han ber om ursäkt att han hade sex med henne mot hennes vilja så blev de nedlagt. Jag som vän har vittnat om hennes mående efteråt då hon inte kunnat sova eller jobba heltid sen dess. Har även varit sjukskriven en längre tid efter händelsen. Detta enligt både jag som vän och hon som blev utsatt är oacceptabelt. Hennes advokat tyckte även hon att de var konstigt att de blev nedlagt. Min fråga är: är det någon idé att överpröva det här beslutet? Är det säkrare att anmäla för "oaktsam våldtäkt" eller "brott mot samtyckeslagen"? Har ni några tips över hur vi ska gå till väga? Tacksam för svar.
|Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Om ni känner att förundersökningen har varit bristfällig och att den har blivit felaktigt nedlagd så skulle jag rekommendera att ni begär en överprövning av beslutet. Det skadar inte att ge det ett försök, särskilt då det verkar finnas material som talar till din kompis fördel. På åklagarmyndighetens hemsida finns information om processen och hur man begär överprövning. Det finns även en färdig blankett att använda sig av för att begära överprövning (Till höger på hemsidan jag har länkat till). Det hjälper om ni har ytterligare information/bevisning som ni kan ta med i er begäran då detta ökar chansen att ärendet tas upp och omprövas. Det kan exempelvis vara detaljer om din kompis respektive kollegans agerande när de träffades, annan sparad kommunikation samt vittnen som tidigare inte har hörts eller som vill ändra sina uppgifter (inkludera allt som kan ha relevans som bevisningsmaterial som ni inte redan har skickat in). Det som i vardagligt tal kallas för samtyckeslagen är bestämmelserna om våldtäkt, oaktsam våldtäkt, sexuellt övergrepp samt oaktsamt sexuellt övergrepp i brottsbalken (6 kap. 1–3 § brottsbalken). Jag tycker att ni ska inkludera såväl uppsåtlig våldtäkt som oaktsam våldtäkt i er anmälan då ni kan falla tillbaka på oaktsam våldtäkt om det inte går att styrka uppsåtlig våldtäkt (info om ändring av befintlig anmälan finns här). Vidare bör ni förklara i er begäran om överprövning att möjligheterna att väcka åtal för oaktsam våldtäkt är ett skäl att återuppta förundersökningen eller att bevisningen som redan finns räcker för att väcka åtal. Ni kan även hänvisa till NJA 2019 s. 668 där den tilltalade dömdes för oaktsam våldtäkt. I fallet hade personerna, innan de träffades, haft kontakt via sociala medier och kommit överens om att samlag inte skulle äga rum, men trots det samt den tilltalades misstankar om att målsäganden inte deltog frivilligt så genomfördes samlaget. Vid bedömningen av om målsäganden deltog frivilligt fäste Högsta domstolen mycket vikt vid parternas berättelser och deras kommunikation innan händelsen. Detta kan ni trycka på i er förklaring till varför ni begär överprövning av beslutet då det bevismaterial ni har bör räcka för att gå vidare med ärendet baserat på nämnda rättsfall från 2019.Om ni har ytterligare frågor är ni välkomna att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

När får polisen ställa frågor?

2020-06-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Idag ställde jag min cykel framför kyrkan ( där jag jobbar ) och väntade på min flickvän. Under den tiden kom en polispatrull och frågade om det var min cykel eller inte ? Han frågade även om mitt personnummer och mitt namn. Min fråga är att om han hade rätt att fråga på det sättet? Tacksam för återkoppling
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).En polis har rätt att under en förundersökning förhöra i princip vem som helst om denne kan antas lämna någon information som är av betydelse för utredningen av det brott som utreds. (RB 23:6). Detta gäller även om ingen förundersökning har inletts men då ska det vara för att en sådan inte hunnit inledas, om så var fallet kan jag inte säga i detta fall (RB 23:3 4st).Svaret är alltså, ja polisen får ställa frågor på detta sätt. Dock finns det vissa andra regler som blir relevanta. Du har ingen sanningsplikt och du måste inte heller svara på frågorna om du inte vill (NJA 1958 s. 4). Om du är "skäligen misstänkt" för ett brott så måste polisen meddela dig om detta vid förhöret (RB 23:18 1st).Jag hoppas detta svarat på din fråga. Om inte, eller om du har följdfrågor, är du varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

När ska förundersökningen avslutas vid målsägande eller misstänkt under 18 år?

2020-06-20 i Förundersökning
FRÅGA |Läste att förundersökning mot någon under 18 ska vara klar inom 6 veckor. Gäller det om gärningsmannen eller offret är under 18? Alltså om en 16 åring blir utsatt för brott och gärningsmannen är 18, ska förundersökningen vara klar inom 6 veckor då?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om den misstänkte är under 18 år och fängelse finns med i straffskalan för brottet ska förundersökningen avslutas senast sex veckor efter att personen delgavs brottsmisstanke. Tidsfristen får överskridas endast om det är nödvändigt med hänsyn till att den misstänkte skall delta i medling enligt lagen om medling med anledning av brott eller på grund av utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter (4 § LUL). Om målsägande är under 18 år och om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse i mer än sex månader ska förundersökningen avslutas inom tre månader från att det finns någon skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda omständigheter (2a § FUK).Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Har polisen en absolut anmälningsskyldighet?

2020-06-19 i Förundersökning
FRÅGA |Har polis skyldighet att ta emot anmälningar oavsett anmälningssätt? Kan t.ex polisen avvisa en anmälan och vägra ta upp en anmälan om anmälan sker på ett udda sätt? Vi tar ett exempel:Person A skriver ett handskriven brev och postar brevet till Polismyndigheten. Person A skrev på brevet att denne har utsatts för våldtäkt för någon vecka sen och person A skriver ut sina fullständiga personuppgifter och skriver "Jag vill polisanmäla detta brott". Brevet innehåller detaljer av brottet och när det ska ha hänt. Polisen tar emot brevet och vägrar ta upp anmälan om våldtäkt, därför att "brottet av sådan karaktär rimligtvis helst ska anmälas via besök på polisstation, samtal till 112 eller 11414".Vid sådant fall, har polis begått fel? Har polisen absolut anmälningsskyldighet om brott kommer till deras kännedom oavsett anmälningssätt? Trots att det handlar om anmälan om allvarligt brott som inkommer via polisens mejl/brev skickat med post?
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar om polisen har möjlighet att inte upprätta en anmälan på grund av att anmälningssättet är som du beskriver udda. Enligt polislagen 2 § p. 3 ska polisen i sin verksamhet utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal. Under denna punkt är det en förutsättning att polisen tar emot och upprättar anmälningar. Polisen har därmed en skyldighet att ta emot varje anmälan om brott utan uppskov. Anmälan kan göras muntligen som skriftligen hos vilken polismyndighet som helst. Det finns alltså inga formella krav på hur en anmälan ska göras hos polisen (se ex. JO 1988/89 s. 73). Undantag föreligger dock om anmälaren uppträder våldsamt, försvårar att anmälan tas upp eller att polisen inte kan uppfatta vad anmälan avser. I relation till det exempel som du nämner där man skriftligen och i detalj beskriver ett brott som har skett, kan det inte tolkas som att undantaget är tillämpligt. Polisen bör istället upprätta anmälan och i den mån de bedömer att den är bristfällig begära kompletterande uppgifter av målsäganden. Dock finns det som ovan nämnts ingen uttalad absolut anmälningsskyldighet för polisen, om undantagen är tillämpliga. Har du fler funderingar är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Kan jag försvara mig själv i en rättegång?

2020-06-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline !Ärendet gäller byte utav advokat :Jag är missnöjd med min advokat, angående ärende om ringa misshandel.Jag har fått besked utav min förundersökningsledare att om jag via rätten ansöker om ny advokat, så skulle möjligheten vara ytterst lien att jag skulle få en sådan.Däremot har jag rätt att söka om en ny advokat, så detta låter lite klyvet.Så till min fråga : Om jag då får försvara mig själv, och skulle förlora målet, vad händer då Kan jag ändå, i så fall, gå vidare med mitt ärende ?.Ärendet har ännu inte gått upp i rätten, så jag väntar på besked.Jag ville bara förbereda migJag tackar på förhand.
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du fått en offentlig försvarare (advokat) förordnad, men att du är missnöjd med denna och vill byta, samt vad som kan hända om du väljer att försvara dig själv.Det finns fall där man får möjlighet att byta försvarare, men likt din förundersökningsledare beskriver är det inte alltid bytet beviljas. För att byta försvarare behöver du skriva till tingsrätten och även ange skälen till varför du vill byta, exempelvis att försvararen inte fullgjort sitt uppdrag på ett sätt som man är nöjd med och att man därför inte känner förtroende för denne. Tingsrätten granskar därefter de skäl man angett och därefter beslutar de om de godkänner ett byte. Eftersom det som en utgångspunkt är staten som står för kostnaderna för försvararen handlar det ofta om en avvägning mellan de skäl som man har angett för att få byta och de extra kostnader som ett byte kan medföra för staten.Om du inte får bytet godkänt förstår jag det som att du överväger att inte ha en offentlig försvarare alls. Det är möjligt att i brottmål företräda sig själv i rätten, det framgår av brottsbalken 21 kap 1 § (här). Det påverkar inte dina möjligheter att överklaga en fällande dom, du kan gå vidare med ärenden på samma sätt som om du hade en försvarare. Ett tips i sådant fall är att hålla koll på tidsfristerna så att överklagandet kommer in i rätt tid och till rätt adress, sådan information framgår normalt av domens sista sida. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad gäller när polisen har beslagtagit dina saker?

2020-06-07 i Förundersökning
FRÅGA |Polisen beslagtog min mobil, min klocka, min kamera och min dator, Det har gått 2 månader utan att de har sagt nåt inget telefon samtal eller brev så jag vet inte vad jag aka göra för att bekämpa det. Jag är 16 år och vet inte hur länge de kan ha mina saker eller hur jag kan få information om de. De har inte hittat någonting på de för att det inte finns någonting i de att kolla efter. Om du skulle kunna hjälpa mig med det så skulle jag vara mer än tacksam.
Johanna Olander |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rätten för polisen att ta föremål i beslag regleras i 27 kap. rättegångsbalken (RB). Jag kommer först att gå igenom vad som gäller när polisen tar någonting i beslag. Sedan kommer jag att ge dig råd för hur du kan gå vidare. Vad gäller när polisen tar någonting i beslag?För att polisen ska få ta ett föremål i beslag krävs att föremålet kan antas ha betydelse för brottsutredningen (27 kap. 1 § RB). I ditt fall har polisen alltså bedömt att mobilen och de andra sakerna kan behövas för att komma fram till om något brott har begåtts. Polisen har rätt att behålla dina saker så länge som det behövs för utredningen. Detta innebär att det inte finns någon direkt tidsgräns för när de måste lämna tillbaka sakerna till dig. När polisen inte längre har användning för föremålen ska beslutet om beslag upphävas (27 kap. 8 § RB). Du har då rätt att få tillbaka det som har beslagtagits, och polisen måste meddela dig så fort som möjligt att du kan hämta dina saker (27 kap. 8 a § och 8 b § RB). Råd för hur du kan gå vidare Till att börja med skulle jag rekommendera att du tar kontakt med den polisstation som har gjort beslaget. Då kan polisen eventuellt ge dig information om ungefär hur länge de tänker behålla dina saker. Om du är missnöjd med polisens beslut att beslagta dina saker är det också möjligt att begära en prövning av beslutet hos tingsrätten (27 kap. 6 § RB). Då ska domstolen pröva om polisen har rätt att behålla föremålen eller om du ska få tillbaka dem direkt. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen!Vänligen,