Överprövning av nedlagd förundersökning

2020-06-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Min kompis har anmält sin kollega för våldtäkt. Förundersökningen blev nedlagd pga bristande bevisning. Vi vill ha en överprövning av beslutet. De finns sms bevisning på att hon skrivit innan han kom på besök (de skulle äta lunch tillsammans) att "det kommer ej kunna hända något jag har ingen ork" han svarade "de är okej". Trots detta hade han sex med henne mot hennes vilja. Efteråt smsade hon "du låg med mig fast jag hade skrivit att de inte gick och fast jag sa nej, ditt svar var sluta leka svår" han sa "omg jag drev bara ber verkligen om ursäkt om du tog illa upp av de" hon skrev till honom om hur dåligt hon mått efter händelsen och han svarade "jag ber verkligen om ursäkt. känner mig extremt dålig det jag gjorde. Jag svär på mitt liv att de inte kommer hända igen. Jag skäms jätte mycket att jag gjorde så". Trots sms där han ber om ursäkt att han hade sex med henne mot hennes vilja så blev de nedlagt. Jag som vän har vittnat om hennes mående efteråt då hon inte kunnat sova eller jobba heltid sen dess. Har även varit sjukskriven en längre tid efter händelsen. Detta enligt både jag som vän och hon som blev utsatt är oacceptabelt. Hennes advokat tyckte även hon att de var konstigt att de blev nedlagt. Min fråga är: är det någon idé att överpröva det här beslutet? Är det säkrare att anmäla för "oaktsam våldtäkt" eller "brott mot samtyckeslagen"? Har ni några tips över hur vi ska gå till väga? Tacksam för svar.
|Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Om ni känner att förundersökningen har varit bristfällig och att den har blivit felaktigt nedlagd så skulle jag rekommendera att ni begär en överprövning av beslutet. Det skadar inte att ge det ett försök, särskilt då det verkar finnas material som talar till din kompis fördel. På åklagarmyndighetens hemsida finns information om processen och hur man begär överprövning. Det finns även en färdig blankett att använda sig av för att begära överprövning (Till höger på hemsidan jag har länkat till). Det hjälper om ni har ytterligare information/bevisning som ni kan ta med i er begäran då detta ökar chansen att ärendet tas upp och omprövas. Det kan exempelvis vara detaljer om din kompis respektive kollegans agerande när de träffades, annan sparad kommunikation samt vittnen som tidigare inte har hörts eller som vill ändra sina uppgifter (inkludera allt som kan ha relevans som bevisningsmaterial som ni inte redan har skickat in). Det som i vardagligt tal kallas för samtyckeslagen är bestämmelserna om våldtäkt, oaktsam våldtäkt, sexuellt övergrepp samt oaktsamt sexuellt övergrepp i brottsbalken (6 kap. 1–3 § brottsbalken). Jag tycker att ni ska inkludera såväl uppsåtlig våldtäkt som oaktsam våldtäkt i er anmälan då ni kan falla tillbaka på oaktsam våldtäkt om det inte går att styrka uppsåtlig våldtäkt (info om ändring av befintlig anmälan finns här). Vidare bör ni förklara i er begäran om överprövning att möjligheterna att väcka åtal för oaktsam våldtäkt är ett skäl att återuppta förundersökningen eller att bevisningen som redan finns räcker för att väcka åtal. Ni kan även hänvisa till NJA 2019 s. 668 där den tilltalade dömdes för oaktsam våldtäkt. I fallet hade personerna, innan de träffades, haft kontakt via sociala medier och kommit överens om att samlag inte skulle äga rum, men trots det samt den tilltalades misstankar om att målsäganden inte deltog frivilligt så genomfördes samlaget. Vid bedömningen av om målsäganden deltog frivilligt fäste Högsta domstolen mycket vikt vid parternas berättelser och deras kommunikation innan händelsen. Detta kan ni trycka på i er förklaring till varför ni begär överprövning av beslutet då det bevismaterial ni har bör räcka för att gå vidare med ärendet baserat på nämnda rättsfall från 2019.Om ni har ytterligare frågor är ni välkomna att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

När får polisen ställa frågor?

2020-06-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Idag ställde jag min cykel framför kyrkan ( där jag jobbar ) och väntade på min flickvän. Under den tiden kom en polispatrull och frågade om det var min cykel eller inte ? Han frågade även om mitt personnummer och mitt namn. Min fråga är att om han hade rätt att fråga på det sättet? Tacksam för återkoppling
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).En polis har rätt att under en förundersökning förhöra i princip vem som helst om denne kan antas lämna någon information som är av betydelse för utredningen av det brott som utreds. (RB 23:6). Detta gäller även om ingen förundersökning har inletts men då ska det vara för att en sådan inte hunnit inledas, om så var fallet kan jag inte säga i detta fall (RB 23:3 4st).Svaret är alltså, ja polisen får ställa frågor på detta sätt. Dock finns det vissa andra regler som blir relevanta. Du har ingen sanningsplikt och du måste inte heller svara på frågorna om du inte vill (NJA 1958 s. 4). Om du är "skäligen misstänkt" för ett brott så måste polisen meddela dig om detta vid förhöret (RB 23:18 1st).Jag hoppas detta svarat på din fråga. Om inte, eller om du har följdfrågor, är du varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

När kan polisen göra husrannsakan?

2020-05-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Blev tagen av polisen för några veckor sedan dem misstänkte narkotika brott men det ända dem hittade på mig var rullpapper, därefter slet dem nycklarna ur min hand och frågade vart jag bodde. Dem fan sedan mängd narkotika på ca 70 gram. Min fråga är då hade dem rätt att ta mina nycklar och genomsöka lägenheten? Har åkt dit på ringa narkotikabrott för många år sedan men inte efter det.
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då polisen tagit dina nycklar och genomsökt din lägenhet är det fråga om en husrannsakan (28 kap 1 § Rättegångsbalken, hädanefter förkortad RB). Nedan kommer jag att gå igenom hur reglerna kring husrannsakan ser ut och med detta förhoppningsvis ge dig svar på din fråga. Vad är en husrannsakan? En husrannsakan innebär att hus, rum, eller slutet förvaringsställe genomsöks för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller annars för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av ett brott. En husrannsakan där man söker efter föremål kallas för en reell husrannsakan och regleras i 28 kap 1 § RB. När får en husrannsakan göras? En husrannsakan får göras när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa. Beviskravet "anledning att anta" är ett lågt ställt beviskrav. Det innebär, förenklat sett, att det finns en eller flera konkreta omständigheter som stödjer misstanke om brott. Brott på vilket fängelse kan följa innebär i stort sett att det är ett brott man kan dömas till fängelse för. När en husrannsakan görs ska man även se till att skälen för åtgärden (alltså varför man gör husrannsakan) uppväger det men eller intrång som det innebär för den enskilde,28 kap 3 a § RB, alltså en proportionalitetsbedömning. Vem får besluta om en husrannsakan? En husrannsakan kan beslutas av rätten, åklagare eller undersökningsledare, 28 kap 4 § RB. Vem som beslutar beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Är det fara i dröjsmål kan även polisman besluta om husrannsakan, 28 kap 5 § RB. Med fara i dröjsmål menas då exempelvis att ,man måste göra en husrannsakan snabbt, annars finns det risk för att viktiga bevis kan tas bort. Sammanfattning I den situation som du beskriver så har polisen gjort en husrannsakan i din lägenhet. Narkotikabrott är ett brott på vilket fängelse kan följa ( se 1-3 §§ i Narkotikastrafflagen (1968:64).Att de hittade rullpapper kan även eventuellt nå upp till beviskravet "anledning att anta" (som en konkret omständighet som stödjer misstanke om brott). Att polisen beslutat om husrannsakan kan också vara i sin ordning, med tanke på att polisman har rätt att besluta om husrannsakan om det är fara i dröjsmål. Utifrån de omständigheter jag har fått i din fråga skulle det alltså kunna vara en situation där polisen kan göra en husrannsakan. Dock ska det tilläggas att om du tycker att polisen har agerat felaktigt finns möjligheten för dig att göra en JO-anmälan till Justitieombudsmannen. Länk finns här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/ Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh,

Vad gäller när åklagaren ska besluta om åtal?

2020-05-03 i Förundersökning
FRÅGA |Utifrån att åklagaren måste kunna förvänta sig att bevisningen räcker till för en fällande dom, hur troligt är det att följande leder till åtal? Målsägande påstår sig ha blivit grovt misshandlad med trubbigt föremål. Den misstänkte förnekar och hävdar att denne försökt freda sig i samband med att målsägande angripit den misstänkte. Målsägande har under tumultet fått en uppenbar kroppsskada, vilken enligt den misstänkte, uppkommit av en olyckshändelse, utan uppsåt. Inget vittne har sett händelseförloppet och det finns ingen teknisk bevisning som kan styrka varken målsägandes eller misstänkts berättelse. Vidare, hur lång tid brukar det gå mellan slutdelgivning (godkänd av försvaret utan erinran) tills dess att åklagaren prövar åtalsfrågan? Förstår att detta kan variera, men på ett ungefär. Tackar vänligast på förhand.
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Åklagaren kan låta bli att väcka åtal eller lägga ner förundersökningen Precis som du skriver ska åklagaren under förundersökningen utreda om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal (23 kap. 2 § RB). Att det finns "tillräckliga skäl" innebär alltså att bevisningen är så stark att åklagaren kan förvänta sig en fällande dom. Innan åklagaren väcker åtal måste den misstänkte slutdelgivas (23 kap. 18 a § RB). Detta innebär att den misstänkte får ta del av förundersökningen och komma med synpunkter. I detta fall skriver du att det varken finns teknisk bevisning eller vittnen, och att målsäganden och den misstänkte har olika bild av vad som har hänt. Om åklagaren kommer fram till att det inte går att skaffa fram någon bevisning är det alltså troligt att åtalet läggs ner. Åklagaren fattar då ett s.k. negativt åtalsbeslut och den misstänkte har då rätt till en frikännande dom (20 kap. 9 § andra stycket RB och 23 kap. 20 § RB).Om någon slutdelgivning inte har gjorts ännu kan åklagaren istället välja att lägga ner förundersökningen (23 kap. 4 § andra stycket RB). Detta görs ofta om det inte längre finns misstanke om brott eller om det inte går att göra någon ordentlig utredning av brottet. Beslut om åtal fattas direkt efter slutdelgivningen är klarSom jag skrev tidigare måste den misstänkte slutdelgivas innan åtal kan väckas. Detta görs när förundersökningen är klar. Vid det här tillfället har åklagaren ofta redan en uppfattning om vilket beslut som kan fattas i åtalsfrågan, eftersom den egna utredningen är färdig. Om den misstänkte inte lämnar några synpunkter vid slutdelgivningen borde det alltså inte finnas någonting som hindrar att ett åtalsbeslut fattas mer eller mindre direkt. Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Kan jag försvara mig själv i en rättegång?

2020-06-17 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline !Ärendet gäller byte utav advokat :Jag är missnöjd med min advokat, angående ärende om ringa misshandel.Jag har fått besked utav min förundersökningsledare att om jag via rätten ansöker om ny advokat, så skulle möjligheten vara ytterst lien att jag skulle få en sådan.Däremot har jag rätt att söka om en ny advokat, så detta låter lite klyvet.Så till min fråga : Om jag då får försvara mig själv, och skulle förlora målet, vad händer då Kan jag ändå, i så fall, gå vidare med mitt ärende ?.Ärendet har ännu inte gått upp i rätten, så jag väntar på besked.Jag ville bara förbereda migJag tackar på förhand.
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du fått en offentlig försvarare (advokat) förordnad, men att du är missnöjd med denna och vill byta, samt vad som kan hända om du väljer att försvara dig själv.Det finns fall där man får möjlighet att byta försvarare, men likt din förundersökningsledare beskriver är det inte alltid bytet beviljas. För att byta försvarare behöver du skriva till tingsrätten och även ange skälen till varför du vill byta, exempelvis att försvararen inte fullgjort sitt uppdrag på ett sätt som man är nöjd med och att man därför inte känner förtroende för denne. Tingsrätten granskar därefter de skäl man angett och därefter beslutar de om de godkänner ett byte. Eftersom det som en utgångspunkt är staten som står för kostnaderna för försvararen handlar det ofta om en avvägning mellan de skäl som man har angett för att få byta och de extra kostnader som ett byte kan medföra för staten.Om du inte får bytet godkänt förstår jag det som att du överväger att inte ha en offentlig försvarare alls. Det är möjligt att i brottmål företräda sig själv i rätten, det framgår av brottsbalken 21 kap 1 § (här). Det påverkar inte dina möjligheter att överklaga en fällande dom, du kan gå vidare med ärenden på samma sätt som om du hade en försvarare. Ett tips i sådant fall är att hålla koll på tidsfristerna så att överklagandet kommer in i rätt tid och till rätt adress, sådan information framgår normalt av domens sista sida. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Vad gäller när polisen har beslagtagit dina saker?

2020-06-07 i Förundersökning
FRÅGA |Polisen beslagtog min mobil, min klocka, min kamera och min dator, Det har gått 2 månader utan att de har sagt nåt inget telefon samtal eller brev så jag vet inte vad jag aka göra för att bekämpa det. Jag är 16 år och vet inte hur länge de kan ha mina saker eller hur jag kan få information om de. De har inte hittat någonting på de för att det inte finns någonting i de att kolla efter. Om du skulle kunna hjälpa mig med det så skulle jag vara mer än tacksam.
Johanna Olander |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Rätten för polisen att ta föremål i beslag regleras i 27 kap. rättegångsbalken (RB). Jag kommer först att gå igenom vad som gäller när polisen tar någonting i beslag. Sedan kommer jag att ge dig råd för hur du kan gå vidare. Vad gäller när polisen tar någonting i beslag?För att polisen ska få ta ett föremål i beslag krävs att föremålet kan antas ha betydelse för brottsutredningen (27 kap. 1 § RB). I ditt fall har polisen alltså bedömt att mobilen och de andra sakerna kan behövas för att komma fram till om något brott har begåtts. Polisen har rätt att behålla dina saker så länge som det behövs för utredningen. Detta innebär att det inte finns någon direkt tidsgräns för när de måste lämna tillbaka sakerna till dig. När polisen inte längre har användning för föremålen ska beslutet om beslag upphävas (27 kap. 8 § RB). Du har då rätt att få tillbaka det som har beslagtagits, och polisen måste meddela dig så fort som möjligt att du kan hämta dina saker (27 kap. 8 a § och 8 b § RB). Råd för hur du kan gå vidare Till att börja med skulle jag rekommendera att du tar kontakt med den polisstation som har gjort beslaget. Då kan polisen eventuellt ge dig information om ungefär hur länge de tänker behålla dina saker. Om du är missnöjd med polisens beslut att beslagta dina saker är det också möjligt att begära en prövning av beslutet hos tingsrätten (27 kap. 6 § RB). Då ska domstolen pröva om polisen har rätt att behålla föremålen eller om du ska få tillbaka dem direkt. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen!Vänligen,

Förundersökning

2020-05-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Om en person misshandlas men inte väljer att anmäla det, är det då möjligt för polisen själva att ''lösa fallet'' om de hittar bevis i form av t.ex videobevis från kameraövervakning och försöka åtala gärningspersonen. I så fall måste den misshandlade personen medverka i rättegångsprocesser i form av målsägande? Fast än personen inte vill.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan Polisen inleda en förundersökning utan en anmälan?Regler om möjligheter för polisen att inleda en förundersökning regleras i Rättegångsbalken. Förundersökning kan inledas om det genom angivelse eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts (23 kap. 1 § Rättegångsbalk). Det krävs alltså inte en anmälan för att en förundersökning ska inledas. Det räcker med "annat skäl", vilket som du nämner kan vara en videoinspelning, men också uppgifter som kommer in till polisen på annat sätt än genom anmälan. Misshandel är ett sådant brott som hör under allmänt åtal (20 kap. 3 § Rättegångsbalk) Vad innebär allmänt åtal? Att ett brott står under allmänt åtal innebär att en åklagare kan väcka åtal utan inblandning av målsägande (20 kap. 2 § RB). Hit räknas i regel alla brott om de inte uttryckligen är undantagna därifrån (exempelvis förtal 5 kap. 1 § Brottsbalken, 5 kap. 5 § Brottsbalken). Även om en förundersökning inleds betyder inte detta att åtal kommer väckas. För att väcka åtal krävs i regel att åklagaren har tillräcklig bevisning för att kunna se en fällande dom i domstol. Måste en målsägande delta i en förundersökning/rättegång?När det gäller en målsägandes deltagande i en förundersökning får Polisen hålla förhör med alla som kan antas kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § Rättegångsbalken). En målsägande som kan antas ha viktig information kan i regel "tvingas" att delta i förhör av Polisen. Den som underlåter att komma till ett förhör kan uppmanas att göra som så genom antingen vite eller hämtning (23 kap. 6 a - 7 §§ Rättegångsbalken). När det gäller målsägandens deltagande i en rättegång måste denna infinna sig vid en huvudförhandling om denne kallats till denne genom brev eller liknande (45 kap. 15 § Rättegångsbalken). Infinner sig inte målsäganden kan denne behöva betala vite.Viktigt att komma ihåg är att Polisen aldrig kan tvinga någon att prata under ett förhör eller en rättegång. En målsägande kan sitta tyst utan att riskera några som helst komplikationer, mer än att målet kan bli mer svårutrett. Som medborgare i Sverige besitter man nämligen en rätt att förbli tyst under förhör och rättegång (art. 6 EKMR). SammanfattningsvisPolisen kan utan anmälan inleda förundersökning, och de kan själva "lösa fallet" utan att målsäganden aktivt deltar i utredningen, men detta kan bli svårt då målsägandens uppgifter ofta är viktiga bevis. Målsäganden kan bli tvungen att infinna sig vid förhör om Polisen anser att den kan antas kunna lämna upplysning av betydelse för utredningen. Kallas målsägande till en huvudförhandling måste denne infinna sig om den inte vill riskera vite. Polisen kan dock aldrig tvinga denne att prata och att aktivt delta då det är var och ens rätt att förbli tyst.Vänligen,

När får man göra husrannsakan hos annan än den som är misstänkt för brott?

2020-04-30 i Förundersökning
FRÅGA |Min pojkvän blev tagen för drograttfylleri och ringa narkotikabrott på en motorväg efter han hade varit hemma oss mig (jag jobbade dock på annan ort då) sedan får jag ett samtal på jobbet från polisen att dom är oss mig och gör en husrannsakan. Får dom göra detta? Efter pojkvännen kissat positivt trodde polisen att min pojkvän hade mer narkotika någonstans (pga en lapp med olika marijuana sorter) och hotade att de skulle bryta upp min (flickväns) dörr om han inte berättade mer och då i ren skräck medgav pojkvän att han hade en joint undangömd hemma oss mig vilket då resultera i att polisen gjorde en husrannsakan oss mig. Får det gå till så här? Jag känner mig så kränkt att polisen har gått in i mitt hem pga min pojkvän har gjort. Jag förstår inte varför de inte hotade att att göra husrannsakan oss honom, varför oss mig? Det här känns inte okej för mig och polisen sa ingenting mer i telefonen till mig än att de var hemma oss mig och gjorde husrannsakan, samt "det kommer gå bra, oro dig inte" // kränkt privatperson
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar när man har rätt att göra en husrannsakan. Nedan kommer jag att redogöra för de regler som gäller för husrannsakan och förhoppningsvis ge dig svar på din fråga. Vad är en husrannsakan? En husrannsakan är en undersökning som görs för att söka efter föremål som kan ha betydelse som bevis, eller att man söker efter en person som ska gripas, anhållas eller häktas. I ditt fall har polisen letat efter en sak i ditt hem. Då polisen letar efter saker kallas det för reell husrannsakan och detta regleras i 28 kap 1 § Rättegångsbalken (hädanefter förkortad RB). När får man göra en husrannsakan? En husrannsakan är ett tvångsmedel och får bara göras om vissa krav, rekvisit, är uppfyllda. Rekvisiten som ska vara uppfyllda för att man ska få göra en reell husrannsakan hittar man i 28 kap 1 § RB. I denna sägs att om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa får man göra husrannsakan. Vad som kan sägas om rekvisitet anledning att anta är att det är det lägsta beviskravet när det gäller utredning av brott. Detta innebär att det ska föreligga någon konkret omständighet som gör det möjligt att påbörja en utredning om en misstänkt brottslig gärning. Vad gäller rekvisitet brott på vilket fängelse kan följa innebär, förenklat sett, att man kan dömas till fängelse för brottet. Hos vem får man göra en husrannsakan? I den situation som du beskriver har polisen gjort en husrannsakan hos dig, trots att det är din pojkvän som gjort sig skyldig till brott. Möjligheten att göra husrannsakan hos någon annan än den som är skäligen misstänkt för brott regleras i 28 kap 1 § 2 st RB. Där sägs att husrannsakan hos annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får bara företas om brottet har begåtts hos honom eller henne eller om den misstänkte har gripits där eller om det annars finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar. Skäligen kan misstänkas innebär att ett krav på att bevisningen är tillräckligt individualiserad, dvs den ska vara knuten till en viss person. Alltså, bevisningen ska tala för att det är denna person som kan ha begått det brott som misstanken avser. Om brottet har begåtts hos någon annan eller har den misstänkte gripits där får en husrannsakan alltid göras. I dessa situationer har man ansett att det finns fog att tro att en husrannsakan kan leda till att föremål kan påträffas eller iakttagelser göras av intresse för utredning av brottet. Att det finns synnerlig anledning innebär att det ska föreligga faktiska omständigheter som visar att man med fog kan förvänta sig att uppnå det avsedda resultatet med åtgärden. Sammanfattning Utifrån den situation du beskriver finns det enligt min bedömning förutsättningar för polisen att göra husrannsakan. Att den gjordes hos dig kan förmodligen härledas till att polisen hade synnerlig anledning att anta (se ovan) att det vid husrannsakan ska anträffas föremål som kan tas i beslag eller förvar, alltså i detta fall jointen som din pojkvän förvarade hemma hos dig. Det ska dock tilläggas att om du anser att poliserna har agerat felaktig och brutit mot lagen kan du göra en JO-anmälan till Justitieombudsmannen. Justitieombudsmannen granskar att myndigheter följer de lagar och regler som styr deras arbete. Anmälan kan göras på hemsidan, https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh,