Vad kan vi göra mot polisens tvångsmedel?

2020-10-02 i Förundersökning
FRÅGA |Min son 29 år, står och tankar bilen då kommer en polisbil med två poliser och börjar fråga om han har tagit droger. Nej säger min son, som kom från jobbet och från oss och hämtat sin hund. Då kroppsvisiterar de honom t.o.m ta av skorna. Tycker det luktar illa i bilen, vår son har köpt något som ska förbättra luften säger det till dom. Han får sätta sig i polisbilen, Poliserna rotar igenom bilen. Polisen tar in honom till sjukhus där de tar drogprover som han får betala. Sen får han ta sig hem själv de 3 milen. De tar körkort och hans mobil och där i ligger bl.a min mans kontokort,bank, som han hade då han handlar åt oss. De talade inte om någonting vad som händer. Min son behöver mobilen den enda telefon han har. Han har en sjukdom som han måste äta medicin annars kan det gå så långt att han dör. Måste ha körkortet för att hämta medicinen. Vi mår jättedåligt. Får det gå till så här? Vad kan vi göra?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Angående kroppsvisitering och kroppsbesiktningEnligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) har poliser endast rätt att kroppsvisitera någon om det finns skäl att misstänka att ett brott har begåtts varpå fängelsestraff kan följa. Att din son tvingades ta blodprov innebär att han blivit utsatt för en kroppsbesiktning i enlighet med 28 kap. 12 § RB, vilket anses vara ett steg "längre" än en kroppsvisitering. För att kroppsbesiktning ska vara tillåtet krävs det istället att personen i fråga är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelsestraff kan följa. Skillnaden mellan dessa två tvångsmedel är alltså att det vid kroppsbesiktning krävs att en särskild person är skäligen misstänkt för ett brott. Initialt ska beslutet om kroppsbesiktning fattas av en åklagare, men vid fara i dröjsmål kan beslutet fattas av en polisman. Även fast polisen har rätt att utföra en kroppsbesiktning så måste dem fortfarande beakta individens rättigheter. Tvångsmedel är integritetskränkande och det får inte göras om det inte är nödvändigt med hänsyn till syftet och ifall det avsedda resultatet inte kan uppnås med mildare metoder. Även om de lagliga förutsättningarna i övrigt är uppfyllda och tvångsmedlet behövs för att uppnå syftet så ska man i det enskilda fallet avstå om det inte är proportionerligt.Angående körkortet och mobiltelefonenPolisen har rätt att beslagta föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning (27 kap. 1 § RB). Beslutet ska i regel fattas av förundersökningsledaren eller åklagaren, men även här har polisen rätt att göra det om fara i dröjsmål råder (27 kap. 4 § 2 st. RB). Återigen gäller samma regler om proportionalitet och hänsyn även här. Det är relativt vanligt att mobiler och annan kommunikationsutrustning tas i beslag, men hur din sons körkort skulle vara av betydelse för utredningen har jag svårt att förstå. Om förundersökningsledaren inte häver beslaget så kan din son begära att rätten ska pröva lagligheten av beslagsåtgärden, rätten skall då hålla förhandling om rätten till beslaget skall stå kvar eller inte (27 kap. 6 § RB).Vad gör man om ens rättigheter blir kränkta under förundersökningen?Det tyvärr ingenting man kan göra när det gäller avslutade tvångsmedel (vad som är gjort är gjort), man kan dock i efterhand göra en JO-anmälan eller en polisanmälan, alternativt kräva en överprövning. En överprövning innebär att en högre uppsatt person prövar om det var ett korrekt beslut (ofta Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten). När det gäller pågående tvångsmedel (som beslag) så kan man som redan nämnt begära en ny prövning.Jag hoppas att du har fått svar på dina funderingar och känner mer klarhet i situationen, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen. Med vänlig hälsning,

Vad kan man göra om en förundersökning läggs ner?

2020-09-29 i Förundersökning
FRÅGA |Har gjort polisanmälan om egenmäktigt förfarande men fått till svar, ingen förundersökning..Vad göra härnäst?Tack!
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen lägger ner förundersökningen bl.a. om de anser att det inte finns tillräckliga bevis mot den som begått brottet eller om det saknas spår att följa. Om det framkommer ny bevisning kan förundersökningen tas upp igen. Om man är missnöjd med beslutet om att förundersökningen läggs ner kan man begära överprövning av beslutet. En begäran om överprövning skickas till den lokala polismyndigheten. Åklagarmyndigheten tillhandahåller en särskild blankett för överprövning som du kan fylla i. Den hittar du här. Du kan även läsa mer på Polismyndighetens hemsida. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

misstänkt för narkotikabrott, vad får polisen göra?

2020-09-20 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag blev anhållen och misstänkt för narkotika innehav och sen blev jag misstänkt för narkotika missbruk.Jag sat själv på en bänk och lyssnade på musik sen kom poliser och började ställa massa frågor. De misstänkte att jag hade narkotika på mig och frågade om jag har något vilket jag nekade. De började visitera mig men polisen hittade inte något. Efter det blev jag indragen och blev tvungen att ge blod test. Jag har rökt tidigare och testet kommer nog bli positivt. Efter det hela sa polisen att jag är misstänkt för narkotika missbruk. Min fråga/ frågor ärfår polisen göra så här? Att gå och fråga vem som helst och börja tulla mm?Kan de ändra sig från misstänkt för narkotika innehav till misstänkt av missbruk? Och hur kommer det se ut för mig nu framöver?Kommer Jag bli registrerad i brottregistret och kan det överklagas?Mvh
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har blivit misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk, och att misstanken om innehav har lagts ned. Nedan ska jag försöka besvara alla dina frågor så gott jag kan. "Får polisen göra såhär?" Polisen har ganska vidsträckt befogenhet i sin verksamhet när de misstänker någon för brott. När de letar efter narkotika på dig, har de genomfört en kroppsvisitation. En kroppsvisitation får göras när det finns anledning att anta att brott har begåtts, som har fängelse i straffskalan. Då får kroppsvisitation göras på en person som är skäligen misstänkt för brottet, i syfte att leta efter föremål som kan tas i beslag eller användas för att utreda brott (28 kap. 11§ rättegångsbalken). Misstankegraden "skäligen misstänkt" är en väldigt lågt ställd grad, och det ska inte till så mycket för att komma upp i denna misstankegrad. Det räcker exempelvis att polisen fått vittnesuppgifter om att någon liknande dig säljer narkotika, att de sett något misstänksamt runt bänken, att platsen och tiden i sig väcker misstanke eller att du svarat avvikande på frågor och liknande. De får inte göra en kroppsvisitation på grund av att du ser narkotikapåverkad ut, eller tidigare dömts för narkotikabrott. De får dock göra en skyddsvisitation, för att kolla så att du inte har något på dig som skulle kunna skada dem (19§ polislagen). Att de sedan tagit med dig för blodprov innebär en kroppsbesiktning, och det får göras å samma grund som kroppsvisitationen ovan (28 kap. 12§ rättegångsbalken). Det är alltså samma misstankegrad, "skäligen misstänkt" som krävs här, vilket kan vara att man har ett avvikande beteende, blodsprängda ögon eller liknande som ger tecken på att man har intagit narkotika. Polisen får (och ska) inleda förundersökning om det finns anledning att anta att brott har begåtts, och då är de också fria i att bestämma rubricering och ändra den (23 kap. 1§ rättegångsbalken). Det är svårt för mig att säga hur polisen resonerat i ditt fall, men generellt krävs det inte mycket för att polisen ska få lov att starta en förundersökning, vare sig om innehav av narkotika eller om missbruk. Jag förstår det om du upplever det som att de "ändrat" misstanke först efter de visiterat dig, och inte hittat något. Men polisen kan ju ha haft båda misstankarna från början, eller under samtalet med dig under visitationen fått en uppfattning om att du är narkotikapåverkad, och därmed valt att undersöka även detta. "Hur kommer det se ut för mig framöver?"Om jag förstått dig rätt så har misstanken om innehavet blivit nedlagd. Om ditt blodprov visar att du har narkotika i blodet, kommer du bli misstänkt för ringa narkotikabrott, eget bruk (1§ 6p. narkotikastrafflagen). Eget bruk, oberoende av vilken substans och mängd provet visar, klassificeras alltid som ett ringa brott, och straffet för det är böter eller fängelse högst sex månader. (2§ narkotikastrafflagen). För eget bruk blir det nästan uteslutande böter. Du kommer i sådana fall att bli kontaktad av polisen antingen per telefon eller brev, för att bli underrättad om analysresultatet och eventuellt kallas till förhör om det finns något polisen vill utreda vidare. Sedan kommer ärendet gå vidare till åklagare som fattar beslut om de ska väcka åtal i tingsrätt, eller utfärda strafföreläggande. Mest sannolikt kommer du få ett strafföreläggande där du får möjlighet att erkänna eller förneka brottet. Erkänner du inte, eller inte betalar böterna, går ärendet vidare till tingsrätten. Böterna bestäms mellan 30 - 150 st, och för dig hamnar det mest sannolikt på 30st. Detta multipliceras med en summa mellan 50-1000kr som baseras på dina ekonomiska förhållanden (25 kap. 2§ brottsbalken). Tjänar du ingenting får du det lägsta här med, alltså 50, och då blir ditt totala bötesbelopp 1500 kr (30stx50kr=1500 kr). Om du inte erkänner brottet så ska du välja att inte acceptera strafföreläggande, och begära förhandling i tingsrätten. "Kommer jag bli registrerad i brottsregistret och kan det överklagas?"Under tiden du är misstänkt för brott kommer du registreras i misstankeregistret. Om det sedan går vidare till åtal eller strafföreläggande, så du blir lagförd för brottet, kommer det registreras i belastningsregistret. När det sker försvinner misstanken ur misstankeregistret (13§ lag om misstankeregister). Registreringen kommer då finnas kvar i belastningsregistret i fem år från beslutet (17§ 9p. lag om belastningsregister). Det är i sig inget du kan överklaga, och inte heller polisens beslut att inleda förundersökning, eller åklagaren beslut att utfärda strafföreläggande/ väcka åtal. Men du kan överklaga en eventuell dom i tingsrätten. Du kan även göra en anmälan hos Justitieombudsmannen om du känner att polisen behandlat dig felaktigt. Du kan hitta mer om detta på JO's hemsida. Hoppas att du har fått svar på dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss!Vänligen,

Kallelse till förhör, vittne eller brottsmisstänkt?

2020-09-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag fick hem ett brev och blev kallad till förhör som misstänkt för att brott, men att jag måste ringa in och boka tid för ett förhör?Är jag kallad som vittne eller en som gjort ett brott?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline för din fråga!Om det står i brevet att du är kallad till förhör för att du är misstänkt för brott, så är det nog en brottsmisstänkt du är kallad som. Det är även något du kommer få kännedom om när du kommer till förhöret. När du ringer och bokar tid kan du även dubbelkolla med polisen om det stämmer att du är kallad till förhöret för att du är misstänkt för ett brott. Beroende på vilket brott du är misstänkt för kan det även vara så att du har rätt till en offentlig försvarare (försvarsadvokat), det är också något du bör fråga polisen om. Du kan tilldelas en försvarsadvokat i de fall som du är misstänkt för ett allvarligare brott med en möjlig straffpåföljd på minst 6 månader. Du kan också ha rätt till en försvarsadvokat i dessa fall:- Om du är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,- Om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller- Om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till dina personliga förhållanden eller till vad målet rör.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Hur vet man att man är skäligen misstänkt för brott?

2020-09-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Läser era sidor med regelbundetnthet, och tycker era förlkaringar ber och enkla att först, har dock två frågor:Om man är skälig misstänkt, hur vet man då att man är det?Sedan, vad innebär att det skall vara Begreppet "konkreta objektiva omstänidgheter"?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad trevligt att du tycker om att läsa vad vi skriver här. Fyra olika misstankegrader Inom svensk rätt rangordnas misstanke in i olika grader, jag tänker här gå igenom de olika graderna och säga något om dem. 1. Den högsta misstankegraden är "tillräckliga skäl för åtal". När åklagaren bedömer att det finns tillräckliga bevis för en fällande dom når man upp i denna misstankegrad och åtal väcks vid domstol. 2. En lägre misstankegrad är "på sannolika skäl misstänkt". Här ska vid en objektiv bedömning misstankarna vara berättigade och åklagaren har möjlighet att besluta om häktning. När man talar om en objektiv bedömning så är detta något som åklagaren gör på sitt tjänsteansvar utifrån allt material som har inkommit. Åklagaren värderar materialet och ser om det finns sådana omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet. 3. Ytterligare en lägre misstankegrad är "skäligen misstänkt". Det är vid detta stadie som åklagaren har rätt att börja använda vissa tvångsmedel mot den misstänkte, exempelvis husrannsakan. Skälig misstanke föreligger enligt JO (JO 1992/93 s. 204) då det finns vissa konkreta omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den brottsliga gärningen. Vad detta innebär redogör jag för nedan. 4. Den lägsta misstankegraden är "kan misstänkas". Här är misstanken ganska svag och det enda som krävs är egentligen en misstanke avseende gärning, tid och plats. Man kan tänka sig misstankegraderna som en trappa där "kan misstänkas" är det första trappsteget, här finns det minst misstanke, och "tillräckliga skäl för åtal" är det översta trappsteget, här finns det mest misstanke.Hur vet man att man är skäligen misstänkt? Man får reda på när man är skäligen misstänkt eftersom det enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken fastställs att den misstänkte ska underrättas när misstankegraden når upp "skäligen misstänkt". Den misstänkte har efter underrättelsen även rätt att få uppdateringar löpande om vad som händer i förundersökningen. Man vet alltså att man är skäligen misstänkt eftersom man blir meddelad detta. Konkreta objektiva omständigheterDetta uttryck kan ju användas i olika situationer men jag antar att du vill veta vad begreppet innebär när man talar om misstanke och att åklagaren ska undersöka om det på objektiva grunder finns konkreta omständigheter som gör att misstankegraden "skäligen misstänkt" kan uppnås.Vad som utgör konkreta omständigheter för att anses som "skäligen misstänkt" har i litteratur tolkats som att det ska röra sig om omständigheter som har viss styrka (jämfört med att det för sannolika skäl ska finnas omständigheter som tydligt talar för att personen har begått brottet). Det kan handla om vissa bevis, exempelvis ett vittne som har sett brottet begås, teknisk bevisning, osv. Om åklagaren genom en objektiv bedömning av omständigheterna anser att dessa är tillräckligt konkreta så når man upp i misstankegraden "skäligen misstänkt". Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, i annat fall är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Jag har begått ringa stöld - vad kan åklagaren göra nu?

2020-09-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Har begått ringa stöld, missade scanna varor för 786 kr. Under denna period i mitt liv var jag sjukskriven för utmattningssyndrom och jag var så under isen. Nu ett år efter blir jag kallade till ett kompletterande förhör hos polisen. Jag har inget minne av händelsen överhuvudtaget. Min man har återberätta och jag fick se bilder från övervakningskameran. Men inget faller på plats. Kände att polisen inte brydde sig. Hon sa att hon skulle skicka vidare underlagen till en åklagare.Vad händer nu? Kommer åklagaren ringa mig?Tacksam för svar. Känner mig tillbaka under isen igen.
Jakob Osmo |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Åklagaren kan väcka åtal mot digÅklagaren kan väcka åtal mot dig eftersom du begått ringa stöld. Du kan då bli kallad till tingsrätten för en huvudförhandling (rättegång). Det är dock inte säkert att du blir kallad till huvudförhandling. Tingsrätten kan nämligen avgöra ett mål utan huvudförhandling i vissa fall (45 kap. 10 a § första stycket rättegångsbalken, RB). Ett exempel är när den förväntade påföljden är böter och varken du eller åklagaren begär att en huvudförhandling ska hållas (45 kap. 10 a § första stycket punkten 3 RB).Åklagaren kan besluta om strafföreläggande mot digI vissa fall kan åklagaren besluta om strafföreläggande istället för att väcka åtal. Strafföreläggande innebär att åklagaren beslutar om ett bötesstraff (48 kap. 2 § RB). Du får sedan möjlighet att godkänna föreläggandet inom viss tid. Ett godkänt strafföreläggande gäller som en dom (48 kap. 3 § RB). Om du godkänner föreläggandet måste du betala det bötesbelopp som åklagaren har beslutat. Om du inte godkänner föreläggandet kan åklagaren istället väcka åtal mot dig (48 kap. 7 § punkten 2 RB).Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Annars får du gärna återkomma till oss!Vänligen,

Slutdelgivning - Vad innebär det?

2020-09-18 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag undrar om det per automatik eller generellt innebär att åklagarens avsikt är att väcka åtal om en misstänkt blir kallad till delgivning? När tar åklagaren beslut på att åtal skall väckas?I samband med delgivning, har man som misstänkt rätt att kalla ytterligare vittnen som är till den misstänktes fördel?Tack på förhand.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag antar att den delgivning du avser är den s.k. slutdelgivningen som sker när en förundersökning är färdigställd.Sammanfattningsvis tas slutdelgivning innan beslut om åtal för att den misstänkte ska kunna förbereda sitt försvar. Slutdelgivning innebär dock inte automatiskt att åtal kommer att väckas. Vad innebär slutdelgivning?Innan åklagare kan väcka åtal görs en så kallad slutdelgivning. Det är först vid slutdelgivningen som den misstänkte får ta del av samtligt förundersökningsmaterial om det tidigare har förelegat förundersökningssekretess. Syftet med slutdelgivning är alltså att den misstänkte ska kunna förbereda sitt försvar. Den misstänkte och dess försvarare har då möjlighet att begära kompletteringar eller påkalla ytterligare utredningsåtgärder. Sådana kompletteringar till materialet kan vara omständigheter som talar till din fördel men som ännu inte har beaktats, till exempel nya vittnen. Skäligt rådrum ska ges den misstänkte att komma med synpunkter på förundersökningsmaterialet innan åtal väcks (23 kap. 18a § Rättegångsbalken). Hur länge "skäligt rådrum" är beror helt på fallets komplexitet och huruvida försvaret löpande har fått ta del av information.Innebär slutdelgivning att åtal kommer att väckas? Beslut om åtal tas först efter slutdelgivning och möjliga invändningar från försvaret, först då är förundersökningen avslutad (23 kap. 20 § Rättegångsbalken). Att slutdelgivning sker innebär inte per automatik att åtal kommer att väckas.Man kan dock tänka sig att åklagaren ofta redan tagit ställning i åtalsfrågan då förundersökningen från dennes sida är färdigställd. Förutsättningarna för att åklagare ska väcka åtal är att hen på objektiva grunder kan emotse en fällande dom. Rubbar emellertid försvarets kompletteringar denna uppfattning så ska ett negativt åtalsbeslut tas, vilket innebär att åtal inte väcks. Hoppas att du har fått svar på det du undrat över!Hälsningar,

Vem kan polisanmäla ett brott och hur ser processen ut?

2020-09-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller en situation där person i fråga har ett milt mentalt handikapp som påverkar personens generella begåvning. Personen har blivit utsatt för en misshandel som involverar slag och (icke livshotande) knivhugg i ena axeln. Personen vill inte anmäla misshandeln. Personen har på grund av sitt handikapp även svårt att själv ta beslut och förstå konsekvenser av sina handlingar. Om denna person har en god man /förvaltare, kan då den legala ställföreträdanden göra en polisanmälan gällande brottet för sin huvudmans räkning utan huvudmannens samtycke? Tar man på något sätt hänsyn till huvudmannens funktionsnedsättning vid själva utredningen?
Jennifer Embretsen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att du undrar om en legal ställföreträdare kan anmäla ett brott för sin huvudmans räkning och även hur processen ser ut.Vem kan polisanmäla ett brott?Först och främst kan jag informera om att det inte finns några formella krav på vem som kan göra en polisanmälan. Detta betyder att vem som helst kan skicka in information till polisen om att ett brott har begåtts. Du behöver alltså inte själv vara offer för brottet för att anmäla. Det innebär att en god man/förvaltare har all möjlighet att polisanmäla händelsen.Måste ett brottsoffer medverka i en polisutredning?Det som blir den mer intressanta frågan i det scenario du beskriver är huruvida personen som blivit utsatt för brott kommer välja att medverka i utredningen och biträda åtalet. Personen har ingen skyldighet att medverka i utredningen, utan kan meddela polisen att denne inte vill medverka och kan då inte bli tvingad till detta. Om polisen anser att det inte går att utreda brottet utan personens medverkan, kan detta emellertid leda till att utredningen läggs ned. Målsäganden (den som är utsatt för ett brott) har vidare en möjlighet att biträda åklagaren vid dennes åtal i tingsrätten. Målsäganden blir efter denne biträtt åtalet part i målet och kan då likt åklagaren bland annat lägga fram egen utredning och bevisning i målet och därmed få detta prövat av rätten. Som part i målet äger också målsäganden rätt att överklaga en friande dom eller något annat beslut i målet till högre rätt även om åklagaren inte väljer att göra så. Detta är emellertid också något som är helt frivilligt för brottsoffret.Hänsyn till funktionsnedsättningarOm personen medverkar i utredningen tas hänsyn till funktionsnedsättning vid förhör och liknande, detsamma gäller i domstolen. Enligt polisens hemsida tas hänsyn till bl.a. kognitiva funktionsnedsättningar och polisen anpassar sig då efter personens behov, du kan läsa mer om detta här. Sammanfattningsvis kan alltså polisanmälan göras av vem som helst som fått kännedom om händelsen, men utredningen kan komma att påverkas av huruvida personen som blivit utsatt för brott medverkar eller inte. Det finns heller ingen skyldighet för personen att biträda åtalet och bli part i målet.Jag önskar er ett varmt lycka till och ni är varmt välkomna att återkomma till oss på Lawline vid ytterligare frågor!Vänligen,