Butikskontrollant - envarsgripande?

2021-01-12 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag stal en jacka för ett tag sedan , inga larm el så gick , en civilklädd butikskontrollant kommer springande bakifrån 20-30m tänkte inte på det då , hunnit passera 4-5 andra butiker redan , men när han börjar hålla fast min arm o säga att jag måste följa med osv känndes det konstigt.. somsagt undrar om de får göra så ?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En butikskontrollant har i sig inga extra befogenhet när det gäller att ta itu med personer som misstänks ha stulit från butiker. Men, precis som alla personer i Sverige har kontrollanten rätt att göra ett så kallat envarsgripande (24 kap. 7 § rättegångsbalken). Ett envarsgripande avser att en privatperson griper en gärningsman och överlämnar denne till polisen. EnvarsgripandeFör att man ska få göra ett envarsgripande måste tre krav vara uppfyllda. 1. Ett brott måste ha begåtts.2. Brottet måste ha fängelse i straffskalan. 3. Gärningsmannen påträffas på bar gärning eller på flyende fot. I ditt fall har en jacka stulits, de brott som rimligen kommer på fråga då är ringa stöld och stöld av normalgraden (8 kap. 1-2 § brottsbalken). Vi kan här konstatera att ett brott begåtts. Vidare kan man utläsa av lagtexten att båda brotten kan leda till fängelsestraff. De två första kraven för ett envarsgripande är uppfyllda. Frågan är om sista kravet är det? I ett fall från hovrätten blev en man som tagit ett par skor från en butik envarsgripen. En väktare hade sett honom och bevakat honom i ca 10 minuter. Precis som du hade denna man hunnit passera andra butiker också, varför han ansågs vara "på flyende fot" (RH 2009:20). Vi kan därför anta att butikskontrollanten hade rätt att göra ett envarsgripande. Butikskontrollantens befogenhetÄven om kontrollanten har rätt att göra ett envarsgripande får inte detta gå till hur som helst. Därför bör vi undersöka huruvida kontrollanten fick gripa tag i din arm eller inte. Vid ett envarsgripande har kontrollanten rätt att använda "försvarligt våld" (10 § och 29 § polislagen). Det är svårt att definiera vad som är försvarligt våld eftersom det beror på varje enskild situation. Om det fanns risk för att du skulle springa iväg kan det ha funnits ett behov av att hålla i armen. Som första steg vore det dock rimligare att först be dig stanna och därefter förklara att du var misstänkt för stöld. I första hand ska man förstås lösa situationen utan våld. Du nämner också att kontrollanten har tjatat på dig att följa med; om du faktiskt blev tvingad att följa med till en annan plats kan detta också överskrida kontrollantens befogenhet. I ett fall från hovrätten tvingades en man misstänkt för stöld i en butik in på ett lager av en kontrollant. Mannen behövde gå ca 50 m från platsen där envarsgripandet skedde. Rätten ansåg att kontrollanten inte hade handlat rätt (RH 2008:58). Det bör också nämnas att kontrollanterna skyndsamt ska kontakta polis och lämna över dig; de har ingen rätt att hålla kvar dig under en längre tidsperiod eller bete sig illa gentemot dig på annat vis. Slutligt svar Min uppfattning av situationen är att kontrollanten som stoppade dig antagligen har haft rätt att göra som hen gjorde. Vad som avgör situationen är ifall det var försvarligt våld att hålla dig i armen. Saker som kan påverka är hur hårt du blev hållen, om du blev dragen eller liknande. Om något sådant skedde kan kontrollanten ha betett sig fel men från vad jag kan läsa verkar allt ha gått rätt till i lagens mening. Hoppas du fick svar på din fråga. Vänliga hälsningar,

Får man tala med sin dotter om man är häktad med restriktioner?

2020-12-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HEJmin pojkvän sitter häktad med restrektioner? har han rätt att kontakta myndigheter ang hans barn, socialen tex, har han rätt att få tala med sin dotter på 5.5 år som för tillfället är hos sin stödfamilj. hon är inte placerad med lvm utan med överenskommelser mellan pappa och socialkontor. vad gäller? tacksam för svar.
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av rättegångsbalken (RB) och häkteslagen. Vid åklagarens yrkande om att en person ska häktas kan åklagaren även begära att domstolen ska pröva åklagarens rätt att meddela restriktioner. Tillstånd om restriktioner får meddelas endast om det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (24 kap. 5 a § RB och 6 kap. 1 § häkteslagen). Ett beslut om restriktioner får avse inskränkningar i rätten att- placeras tillsammans med andra intagna,- vistas i gemensamhet,- följa vad som händer i omvärlden,- inneha tidskrifter och tidningar,- ta emot besök,- stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation, eller- sända och ta emot försändelser (6 kap. 2 § häkteslagen).Elektronisk kommunikationEn intagen får stå i förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation (exempelvis telefonsamtal) i den utsträckning det lämpligen kan ske. Sådan kommunikation får vägras om den kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning (3 kap. 4 § häkteslagen). De som ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kontrollen (3 kap. 5 § häkteslagen). Det görs alltså en lämplighetsbedömning avseende den elektroniska kommunikationen och i förhållande till kommunikation med barn innefattas i bedömningen huruvida det är förenligt med barnets bästa att kommunikationen sker. Inom ramen för rättens beslut om restriktioner får åklagaren avgöra vilka närmare restriktioner som ska gälla. Det kan exempelvis innebära att man inte får ringa till någon annan än sin försvarare. Restriktionerna får dock inte göras mer ingripande än vad som är nödvändigt. Svar på din frågaRestriktionerna varierar beroende på vilket brott den misstänkte misstänkts för och vilka restriktioner som närmare ska gälla avgörs av åklagaren i det enskilda fallet. Restriktionerna får inte göras mer ingripande än vad som är nödvändigt. Det är svårt att svara på om din pojkvän har rätt att kontakta myndigheter angående sin dotter eller tala med dottern, eftersom svaret på frågan beror på din pojkväns situation, om restriktionerna tillåter det och om det anses vara lämpligt. Att kommunikationen som förfrågas handlar om kommunikation med sitt barn kan ha betydelse för lämplighetsbedömningen. Vid prövningen bör beaktas att det är angeläget att barn ges möjlighet att upprätthålla kontakt med en förälder som är intagen, om det är förenligt med barnets bästa.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

En väktare kan göra envarsgripande och kan även dömas för olaga frihetsberövande under vissa förutsättningar

2020-12-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, undrar en sak om olaga frihetsberövande. Om t.ex en väktare misstänker att en person eventuellt olovligen tagit något från en butik utan att betala, men senare visade det sig att personen inte har gjort något kan då (4. kap 2 § BrB) vara aktuell här? Och vad krävs för att en väktare ska kunna göra ett envarsgripade, måste de vara 100 % säkra eller kan de bara tro? Tack.
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Väktares befogenheterVäktare har på samma sätt som övriga, "vanliga", medborgare enbart rätt till s.k. envarsgripande. Förutsättningarna för att kunna göra ett envarsgripande finns reglerat i 24 kap 7 § 2 stycket rättegångsbalken (RB). Där föreskrivs "om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar får också gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas till närmaste polisman". Förutsättningarna för envarsgripandeMöjligt att göra ett envarsgripande för brottet stöld/ringa stöld?Den begår en stöld kan dömas till fängelse i högst två år, 8 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Den som begår ringa stöld, kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, 8 kap. 2 § BrB. Det innebär att om en väktare ser ett av ovanstående brott, skulle det kunna vara aktuellt med ett envarsgripande. Däremot så betyder formuleringen "på vilket fängelse kan följa" i 27 kap. 7 § 2 st. RB att det inte bara är den formella straffskalan ska tas i beaktning, väktaren ska även ta hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan påverka den förväntade påföljden i mildrande eller skärpande riktning. Det här innebär dock att det kan vara svårt för en enskild person att göra den bedömningen. Enl. vissa uttalanden i doktrin, anses att "den mest betydelsefulla frågan när det gäller envarsgripande är gränsdragningen mellan tillåten åtgärd i form av ett envarsgripande och huruvida den som griper gör sig skyldig till straffbar gärning i form av olaga frihetsberövande eller ofredande". MisstankegradenDet är efter envarsgripandet och när väktaren överlämnar den gripne till närmaste polisman som bedömningen görs om gripandet är berättigat eller inte. Det som sker är alltså att polismannen prövar om gripandet är befogat och ska övertas av polisen. Är det så att polismannen inte övertar gripandet ska den gripne omedelbart friges. För gripande, enl. 24 kap 7 § 1 stycket RB krävs "sannolika skäl", det innebär att "omständigheterna ska vara sådana att vid en objektiv bedömning misstanke kommer framstå som berättigad" enl. SOU 1938:44 s.298. Annat uttryckt kan man säga att det ska åtminstone vara mer sannolikt att den misstänkte har begått brottet än att så inte är fallet. (däremot vid s.k. utredningsgripande, är det tillräckligt med skälig misstanke.). Dvs, väktaren behöver inte vara 100% säker på sin sak, men det räcker inte med att bara "tro" någonting. Det ska någonstans anses som en berättigad misstanke. Under vilka förutsättningar kan en väktare göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande? Finns en del rättspraxis på området, t.ex. Göta hovrätt mål B 1395-12, där en väktare dömdes för olaga frihetsberövande för att han inte tillräckligt snabbt kontaktade polisen för att överlämna ett envarsgripande utan i stället vidtog åtgärder som gick utöver vad som är tillåtet vid ett envarsgripande. I målet hade väktaren sett en person ta ett smycke av mindre värde från en butik. Väktaren hade därefter följt efter personen och stoppade denne när hon var påväg ut ur gallerian. Han hade därefter med våld fört den gripne till ett omklädningsrum där han hade kvar denne i ca 15 minuter. Den gripne hade försökt ta sig därifrån men inte tillåtits till detta av väktaren. HovR menade att det var tillåtet att göra envarsgripandet i den första delen som avsåg att föra den gripne till en butiks omklädningsrum. Däremot var det inte berättigat att hålla kvar den gripne där under 15 minuter utan att kontakta polisen, väktaren dömdes således till olaga frihetsberövande. Värt att nämna är att den gripne inte visade sig ha på sig något smycke, men detta gjorde inte att envarsgripandet i sig var otillåtet till en början, innan väktaren stängde in den gripne. Dvs, det är inte möjligt att efter ett envarsgripande, utan att kontakta polis, låsa in den gripne eller på annat sätt ta denne i förvar. Däremot kan det vara möjligt att låta den gripne få vänta på polis t.ex. i ett kontor. Däremot om den gripne inte vill detta, är utrymmet för att förflytta den gripne från platsen relativt begränsad, om inte obefintligt (se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 2000/01 s.160). I sådana fall kan alltså en väktare, eller någon annan som agerar liknande vid ett envarsgripande, göra sig skyldig till ett olaga frihetsberövande. Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Envarsgripande i trafik

2020-12-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |För envarsgripande krävs att det finns fängelse i straffskalan. Om en person använder (håller i handen) mobiltelefon under bilkörning utdöms böter. Kan man göra envarsgripande med beaktande att det finns fängelse i straffskalan vid vårdslöshet i trafik?
Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du har ställt din fråga till Lawline! Jag tolkar din fråga som att du vill veta under vilka omständigheter det är lagligt att göra ett envarsgripande mot någon som håller en mobiltelefon i handen under bilkörning. Precis som du säger är det möjligt för privatpersoner att gripa någon som har begått ett brott, om brottet har fängelse i straffskalan (Rättegångsbalken 24:7 st 2). Det är alltid ett brott att hålla mobiltelefonen (eller annan kommunikationsutrustning) i handen när man kör, enligt Trafikförordningen (TraF) 4:10 e st 2. Brottet har inte fängelse i straffskalan, utan påföljden är penningböter enligt TraF 14:3. Det är alltså inte lagligt att göra ett envarsgripande endast på grund av att föraren håller mobiltelefonen i handen. Det vill säga: om föraren håller mobiltelefonen i handen men i övrigt följer alla trafikregler, kan du inte envarsgripa den personen lagligen. Gällande brottet vårdslöshet i trafik (lag om straff för vissa trafikbrott, 1 § st 1 (TBL)) finns endast böter i straffskalan. Det är alltså inte möjligt att envarsgripa en person som misstänks ha begått det brottet. Grov vårdslöshet i trafik (TBL 1 § st 2) kan ge fängelse. Det brottet kräver att någon gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltig för andra människors liv eller egendom. Som exempel kan nämnas RH 1999:83, då en bilförare gjorde sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik eftersom han körde mot rött ljus i 130 km/h. Det finns förstås andra brott som ger laga stöd för ett envarsgripande. Om personen kör vingligt eller i övrigt beter sig onyktert kan det vara okej att envarsgripa eftersom rattfylleri kan ge fängelse (4 § TBL). Sammanfattningsvis är det inte lagligt att envarsgripa någon endast för att denne har håller mobiltelefonen i handen under körning. Det krävs att föraren försätter andra trafikanter i stor fara, för att eventuellt kunna motivera ett envarsgripande på grund av grov vårdslöshet i trafik. Jag vill understryka att du måste vara väldigt säker på att fängelse finns i straffskalan för det brottet som du misstänker personen för, eftersom du riskerar att själv göra dig skyldig till brott så som olaga frihetsberövande (BrB 4:2) annars. Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan åklagaren bestämma med vilka personer kommunikation får ske för en häktad person?

2020-12-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, min vän är häktad i 2 månader och jag har skickat 2 brev tills nu. Under tiden hans mamma fick ett brev från honom och frågar om jag har fått hans brev, det som jag inte fått. Jag undrar nu om det dröjer tills jag får brevet eller åklagaren kan bestämma med vilka personer han kan ha kontakt via brev ? Enligt det som står i brevet, han har skickat brev till mig 2 veckor senare innan att skicka till sin mamma. Tack på förhand
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga besvaras med hjälp av rättegångsbalken (RB) och häkteslagen (HäL).Vid åklagarens yrkande om att en person ska häktas kan åklagaren även begära att domstolen ska pröva åklagarens rätt att meddela restriktioner. Tillstånd om restriktioner får meddelas endast om det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (24 kap. 5 a § RB och 6 kap. 1 § HäL).Ett beslut om restriktioner får avse inskränkningar i rätten att- placeras tillsammans med andra intagna,- vistas i gemensamhet,- följa vad som händer i omvärlden,- inneha tidskrifter och tidningar,- ta emot besök,- stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation, eller- sända och ta emot försändelser (6 kap. 2 § HäL).Ovan innebär alltså att personen som sitter häktad kan sitta häktad med restriktioner, till exempel att den häktade inte får ta emot besök eller ha tillgång till kommunikationsmedel för att kommunicera med andra. Gällande brev, även kallat försändelser i häkteslagen, förklaras det mer nedan.FörsändelserI häkteslagen framgår det att försändelser mellan en intagen och hans eller hennes offentliga försvarare, en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda ska vidarebefordras utan granskning. Detsamma gäller försändelser mellan en intagen och en försvarare. En sådan försändelse till en intagen ska dock inte vidarebefordras utan hållas kvar, om det finns anledning att anta att uppgiften om avsändare av försändelsen är oriktig (3 kap. 6 § HäL).En intagen får också vägras att sända eller ta emot en försändelse, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten (3 kap. 7 § andra stycket HäL). En försändelse som den intagne inte får sända eller ta emot får hållas kvar (3 kap. 7 § tredje stycket HäL).En försändelse som hålls kvar får granskas endast om- den intagne har medgett det, eller- det är absolut nödvändigt av säkerhetsskäl, enligt förklaringen i stycket ovan (3 kap. 8 § HäL).Granskning av försändelser förutsätter att den intagne lämnar sitt medgivande till att granskning får ske. Om den intagne inte lämnar sitt medgivande till granskning kvarhålls försändelserna utan granskning och lämnas till den intagne senare. De ska lämnas så snart som möjligt och senast när personen friges (3 kap. 9 § HäL). Sammanfattning och svar på din frågaDå en person sitter häktad finns det möjlighet, om domstolen beslutat det, för åklagaren att meddela restriktioner mot den häktade personen. Restriktioner innebär att om åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen av brottet hindras, kan den häktades kontakt med omvärlden begränsas på olika sätt.En restriktion som kan åläggas den enskilde är restriktioner om brev, vilket betyder att brev får hållas kvar om det finns skäl för det. I det fall brevet hålls kvar får det även granskas om den enskilde medgett det eller om det är absolut nödvändigt av säkerhetsskäl. Om kraven för granskning inte är uppfyllda får det inte ske, men breven kan hållas kvar och lämnas ut till den intagne senare, så snart som möjligt och senast när den personen friges. Eftersom jag inte känner till din relation med den häktade personen kan jag inte konkret svara på varför du inte fått breven som din vän har skickat, utan endast förklara vilka olika anledningar som beslutet kan grundas på. Enligt förklaringarna ovan får vissa brev hållas kvar, om det finns skäl för det, och det kan i så fall dröja tills dess att du får brevet. Ett skäl kan eventuellt vara att åklagaren efter en granskning av brevet efter medgivande av din vän eller på grund av absolut nödvändighet av säkerhetsskäl, anser att breven till dig inte är lämpliga med hänsyn till ordningen eller säkerheten och därför hållit kvar breven. Det kan vidare vara så att breven till din väns mamma inte omfattas av de krav som förklarats, varför breven har tillåtits att sändas till henne. Med andra ord finns det möjlighet för åklagaren att bestämma med vilka personer kommunikation får ske, eller att kommunikation inte får ske överhuvudtaget (uppenbarligen inte så i detta fall).Din vän har dock rätt att skicka brev till sin offentliga försvarare utan att de granskas av åklagaren, trots restriktioner. Om du är intresserad av häktesrutiner för postgranskning kan du läsa mer om det i Justitieombudsmannens ämbetsberättelse, JO 2013/14 s. 293.Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

När kan man anhållas?

2020-12-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag ska på förhör om berdrägeri i 3 fall . Det handlar om telefonen som sålts och som inte kommit fram tror jag . Min fråga är kan dom anhålla mig efter förhöret? Det handlar om totalt belopp på 3000 kr tror jag
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att de kan anhålla dig efter förhöret, om vissa förutsättningar är uppfyllda, men att detta inte nödvändigtvis är särskilt sannolikt. Det behöver i princip föreligga skäl att häkta dig för att du ska kunna anhållas. Om fallen av bedrägeri är att anse som ringa istället för av normalgraden är möjligheterna till att häkta (och därmed även möjligheterna till att anhålla) begränsade. Förutsättningar för anhållandeDen som fattar beslut om anhållande är åklagaren som handlägger förundersökningen (24 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken). Meningen med att anhålla är i första hand i syfte att därefter häkta personen, det är med andra ord ett tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på beslut om häktning (24 kap. 6 § första stycket). Det ska alltså föreligga skäl som motiverar att personen bör häktas, se nedan. Även om sådana skäl föreligger behöver det inte nödvändigtvis innebära ett faktiskt anhållande, åklagaren får välja. Om omständigheterna inte uppfyller skäl till häktning av personen ifråga, kan denne anhållas endast om denne är skäligen misstänkt för brottet och att det dessutom är av synnerlig vikt att personen tas i förvar (24 kap. 6 § andra stycket). Tanken är att vidare utredning förväntas visa att skäl för häktning föreligger. Om åklagaren inte förväntar sig att sådana skäl kommer visa sig efter vidare utredning ska personen inte anhållas. Om du är (eller under förhörets gång blir) skäligen misstänkt måste du informeras om detta innan förhöret fortsätter (23 kap. 18 §). Detta är så att du ska kunna utnyttja din rätt till försvar, m.m. (21 kap. 3 a §). Skäl att häktaEn person får eller i vissa fall till och med ska häktas i lite olika situationer (24 kap. 1-3 §). I de flesta fall krävs att denne är misstänkt på sannolika skäl. Detta är en högre grad av misstanke än ovannämnda skäligen misstänkt. Häktning enligt huvudregeln (24 kap. 1 § första stycket) får ske när personen är misstänkt på sannolika skäl för ett brott för vilket fängelse på ett år eller mer är föreskrivet, om något av de särskilda häktningsskälen dessutom föreligger. De är: risk att personen avviker, undanröjer bevis eller fortsätter begå brott. Bedrägeri av normalgraden (9 kap. 1 § brottsbalken), är ett sådant brott. Om det rör sig om ca 1 000 kr per fall kan det dock istället röra sig om ringa bedrägeri (9 kap. 2 § brottsbalken), vilket inte har ett så högt fängelsestraff att man kan häkta den misstänkte enligt denna regel. Det går dock inte att säga med säkerhet med så lite information om det skulle klassas som ringa eller inte. Om det rör sig om ringa bedrägeri kan du häktas bara om du, utöver att vara misstänkt på sannolika skäl, antingen inte har hemvist i Sverige och det finns risk att du avviker, eller inte vill identifiera dig (24 kap. 2 § rättegångsbalken). Ju lägre allvarlighetsgrad på brottet desto mer oproportionerligt vore det att anhålla och häkta dig. Med vänlig hälsning,

Restriktioner för intagna som är misstänkta för brott

2020-12-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min kille sitter häktad utan restriktioner i väntan på plats på anstalt. Han har fått upprepade nekade telefontillstånd till mig utan rimlig anledning, jag är inte dömd sedan tidigare. Jag fick vid några tillfällen prata med honom via hans pappa som fått godkänt telefontillstånd, som de sedan drog tillbaka. I beslutet anger de att de har läst mina brev där vi sagt att vi pratat med varandra. Får de verkligen läsa breven, tanken är väl att de ska granska så att inga otillåtna föremål kommer in?
Line Skaugrud Landevik |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar det som att din fråga dels handlar om huruvida din pojkvän ålagts med restriktioner eller ej, dels om försändelser till din häktade pojkvän får granskas eller ej. För att besvara din fråga kommer jag använda mig av rättegångsbalken (nedan förkortad RB) samt häkteslagen (nedan förkortad HL).Restriktioner för en intagen som är misstänkt för brottDen som har blivit häktad kan åläggas med s.k. restriktioner. Detta görs på begäran av åklagaren som prövar om den häktades kontakter med omvärlden ska få inskränkas. Tillstånd till sådana restriktioner får meddelas endast om det finns risk för att den misstänkte undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning (24 kap. 5 a § stycke 1 RB och 6 kap. 1 § stycke 1 HL).En av de aktuella restriktionerna får avse inskränkningar i rätten att stå i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation, så som exempelvis kommunikation genom telefon (6 kap. 2 § punkt 6 HL). Den intagne får endast stå i förbindelse med en annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske (3 kap. 4 § stycke 1 HL). Sådan kommunikation får däremot vägras om det kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning (3 kap. 4 § stycke 2 HL).Det är rätten som meddelar tillstånd till restriktioner men åklagaren som avgör om rättens tillstånd ska utnyttjas. Åklagaren ska fortlöpande ta ställning till behovet av restriktioner och ompröva sitt beslut så ofta det finns anledning till det (6 kap. 3 § HL). Det innebär i ditt och din killes fall att han från början kan ha häktats utan restriktioner, men att detta beslut kommit att omprövas med tiden.Granskning av försändelser till en intagenEn intagen kan även åläggas med restriktioner avseende inskränkningar i rätten att sända samt ta emot försändelser (6 kap. 2 § punkt 7 HL). En intagen får vägras att sända eller ta emot en försändelse, exempelvis ett brev, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten (3 kap. 7 § stycke 2 HL). En sådan försändelse får då hållas kvar (3 kap. 7 § stycke 3 HL). En försändelse som hålls kvar får granskas antingen om den häktade samtyckt till detta eller om det är nödvändigt av säkerhetsskäl (3 kap. 8 § stycke 1 HL). Det innebär alltså att dina brev får granskas om den intagne har medgett det eller om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. En granskning kan genomföras på olika sätt, antingen som genomlysning, öppnande utan genomläsning eller öppnande med efterföljande genomläsning (prop. 2009/10:135 s. 193).Hålls en försändelse kvar, ska den, om inte särskilda skäl talar mot det, lämnas ut till den intagne så snart som möjligt och senast när denne inte längre ska vara frihetsberövad (3 kap. 9 § HL).Jag hoppas det gav svar på dina funderingar, om inte är du välkommen att återkomma.Vänligen,

Får butikspersonal gripa personer som är misstänkta för ringa stöld?

2020-11-30 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Har butikspersonal rätt att gripa en person när det bara finns misstanke (inget direkt bevis) om snatteri av varor vars värde understiger 50 kr?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer regler ur rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB) att tillämpas.InledningJag uppfattar att du undrar om det är tillåtet för butikspersonal att gripa en person som är misstänkt för ringa stöld. När en privatperson som inte är polis griper en annan person kallas detta för envarsgripande.Får butikspersonal gripa personer som är misstänkta för ringa stöld?Vem som helst får lov att gripa en person som har påträffats att utföra ett brott som kan ge fängelse. Personen ska gripas på bar gärning eller flyende fot och skyndsamt överlämnas till polisen (24 kap. 7 § 2 st. RB). Detta kallas för ett envarsgripande, då envar får lov att gripa en misstänkt person. Personen som envarsgriper en misstänkt måste ha en konkret indikation på att den gripne är misstänkt. Detta innebär att personen som envarsgriper exempelvis är ett vittne till det misstänkta brottet.För att göra ett sådant envarsgripande krävs det att personen misstänks för ett brott som kan ge fängelse. När det gäller stöld av ringa värde (tidigare snatteri), rubriceras detta som ringa stöld. Den som döms för ringa snatteri kan få böter eller fängelse i högst sex månader (8 kap. 2 § BrB). Det innebär att ringa stöld ger möjlighet till envarsgripande.SammanfattningButikspersonal får lov att envarsgripa personer som påträffas utföra ett brott som kan ge fängelse. Ringa stöld har fängelse i straffskalan och därför är ett envarsgripande möjligt vid ett sådant brott. Butikspersonalen måste dock ha en konkret indikation på att personen är skyldig till brottet, exempelvis att butikspersonalen har sett stölden. Det krävs därför inga fysiska bevis för ett sådant gripande, utan ett ögonvittne kan vara tillräckligt. Efter gripandet ska personen skyndsamt överlämnas till polisen. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,