Hur kan jag kontakta häktad anhörig?

2021-04-11 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vem kan jag konakta för att få kontakt med min son som har suttit häktad i 7månader .Mwh En ledsen mamma!
My Öhman |Hej,Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag beklagar djupt att du inte har kunnat kontakta din son. Det måste vara oerhört påfrestande som förälder. I mitt svar har jag utgått ifrån att din son inte är minderårig. Att kontakta frihetsberövade Anhöriga kan ibland hålla kontakten med en häktad närstående. Kontakt kan ske genom brev, telefonsamtal eller även besök. Däremot kan åklagare eller förundersökningsledare ta beslut om att en häktad person inte får ha kontakt med andra om det befaras att den misstänkte undanröjer bevis eller att det på annat sätt kan försvåra utredningen (24 kap. 5a § Rättegångsbalken). Att kontakt med omvärlden begränsas kallas för att den häktade är häktad med restriktioner. Brev som skickas till häktet kan komma att granskas och telefonsamtal kan komma att avlyssnas. Du som anhörig kan inte ringa din son men din son kan ringa dig om han får tillstånd.Sekretess kan ställa till detVar en person sitter häktas omfattas i regel av sekretess (35 kap. 15 § Offentlighets- och sekretesslag). Det innebär att inte ens du som anhörig har rätt att få reda på var din son sitter häktad vilket kan försvåra kontakt. Däremot kan din son be sin försvarare att meddela dig var han sitter häktad. Sammanfattning och rådVet du var din son sitter häktad kan du skicka ett brev till häktets adress märkt med din sons namn. Vet du däremot inte vart din son sitter häktad kan du skicka ett brev märkt med din sons namn och även hans personnummer. Brevet läggs i ytterligare ett kuvert som skickas till följande adress: "Kriminalvården Journalarkivet 601 80 Norrköping"Om du vill kontakta din son via telefon bör du även skriva det i brevet eftersom det endast är den häktade som får ta kontakt via telefon, inte en anhörig. Mer information om kontakt med häktade personer kan du hitta på kriminalvårdens hemsida. Jag önskar dig all lycka till med att kontakta din son!Hälsningar,

Kan min kille som sitter häktad ringa mig? Hur går det till?

2021-04-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Kan min kille som sitter häktad ringa mig även jag har kontanktkort, eller måste jag ha abonnemang? Tack!
Ranya Eliassi |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 3 kap i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte (FARK Häkte) samt i 3 kap häkteslagen (HäL) regleras den häktades möjligheter till telefonkontakter.Den häktade använder ett telefonsystem på häktet som gör att Kriminalvården kan kontrollera vem hen ringer till (8 § FARK Häkte). Det är alltså inte tillåtet att ha med sin egna mobiltelefon. Kriminalvården behöver i de flesta fall kontrollera och bevilja samtalet. Man behöver därför uppge namn, personnummer och telefonnummer till den man vill ringa. I vissa fall avlyssnas samtalen. Personalen måste då informera den häktade att så sker (3 kap 5 § första stycket HäL). De flesta samtal behöver den häktade betala själv genom att köpa ett telefonkort på häktet. Samtal till försvarare får inte avlyssnas och är ett exempel på samtal som den häktade inte själv behöver betala (3 kap 5 § andra stycket HäL). Om den häktade har barn får denne ringa ett samtal i veckan till dem utan att själv betala. Man får inte ringa samtal som kan påverka häktets säkerhet (3 kap 4 § andra stycket HäL).Samtal från häktetDen som tar emot ett samtal från en häktad kommer först att höra en röst som säger att samtalet är ett samtal från en intagen inom Kriminalvården. Om man vill acceptera samtalet trycker du fyrkant (#). Den uppringde kan behöva koppla ur eventuella extratjänster som fax, telefonsvarare oh porttelefon kopplade till sitt telefonabonnemang. Användandet av sådana tjänster under ett samtal kan uppfattas om försök att koppla samtal till annan part, vilket kan innebära att tillståndet återkallas.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är välkommen att höra av dig igen om du har ytterligare frågor eller om du vill ha något i svaret förtydligat.Hälsningar,

oavhängig och opartisk domstol

2021-03-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag gör ett skolarbete i kursen "Rätten och samhället" och har fastnat på EKMR:s artikel 6, formuleringen om en oavhängig domstol. Vad krävs för att en domstol ska vara att anse som avhängig/beroende?Rättsfall som exempel: En man har häktats för inblandning ett värdetransportrån. Som medlem i en kriminell mc-grupp är misstankegraden hög till en rad andra personer och brott som utreds, vilket drar ut på tiden. Efter 2.5 år döms personen till grovt brott i 7.5 år, borträknat 2.5 år i häkte, vilket blir 5 år. Men är detta verkligen ett domslut som har tagits av en oavhängig domstol? Har domstolen då varit beroende/avhängig av utredningen/förundersökningen innan den har velat döma. Bryter det då mot Europakonventionens artikel 6 som säger att var och en, vid prövningen av ens civila rättigheter, har rätt till en "oavhängig" offentlig domstol inom skälig tid?Tack för svar på förhand!
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vi har som utgångspunkt att inte besvara skol-relaterade frågor, men jag kan hjälpa dig att precisera begreppet oavhängig och opartisk domstol enligt art.6 i EKMR, så kan du ta den utgångspunkten och resonera kring ditt exempel!Att en domstol ska vara oavhängig handlar främst om att den ska vara självständig i förhållande till lagstiftaren, parterna i målet och den verkställande makten (regeringen). Detta är en utgångspunkt som kommer ur maktdelningsteorin, alltså att det finns en maktfördelning mellan olika organ vad gäller domstolsverksamheten och statsmakten. Regeringen ska inte kunna påverka dömandet i enskilda fall och domstolarna ska vara självständiga gentemot regeringen. I detta begrepp innefattas flera moment, så som utnämnandet av domare och att de inte ska kunna påverkas utifrån. Opartiskheten är ofta nära sammanflätad med oavhängigheten, som handlar om domarens neutrala ställning och jävsregler. Häktningstiderna är något som diskuterats och kritiserats flera gånger av bland annat Europadomstolen, och att det strider mot bland annart art. 5 och art 6 EKMR. Än så länge finns det inget uttryckligt tak för häktningstid i Sverige, men det har varit på tal flera gånger. Du kan läsa mer om detta på regeringens eller riksdagens hemsida, men även en del i olika juridiska tidsskrifter som källhänvisar vidare!Sammanfattningsvis så handlar dessa begrepp huvudsakligen om att domstolens beslutsfattning ska vara självständig. Här innefattas inte självständigheten gentemot bevisning och annat som tas upp i målet på det sättet att domstolen ska fatta beslut oberoende av detta. Domstolen är ju i allra högsta grad beroende av att åklagare och polis gjort ett gediget arbete och har presenterar tillräcklig bevisning för att domstolen ska kunna döma bortom rimligt tvivel. Det är inte denna oavhängighet som art. 6 i EKMR syftar till. Om du vill läsa mer om hur detta appliceras i praktiken rekommenderar jag dig att läsa lite rättsfall från Europadomstolen. Det går förhållandevis lätt att hitta via Europadomstolens hemsida, eller deras databas HUDOC. Där kan man också sortera på typ av rättsfall och vilken artikel som rättsfallet ska beröra! Om du vill läsa om de svenska regleringen rekommenderar jag Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 126 och framåt. Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Kan en annan person än den som tog gärningsmannen på bar gärning utföra ett envarsgripande?

2021-03-05 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får jag assistera en annan person vid ett envarsgripande? Om personalen ropar att man ska gripa någon? Kan en annan person så att säga stå för gripandet, tex en butiksanställd och jag som civil eller vakt gripa, trots att jag inte sett något?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Envarsgripande regleras i 24 kap. 7 § 2 st. Rättegångsbalken (1942:740). För att detta specialfall av gripande ska tillåtas, krävs dels att fängelse kan följa av det begågna brottet och dels att gärningspersonen påträffades på bar gärning, flyande fot eller om denne är efterlyst. Ett envarsgripande får endast utföras med rimligt våld bedömt efter vad situationen kräver, och den gripne ska skyndsamt överlämnas till närmsta polis. Vad gäller din fråga så har det genom rättsfallet RH 2009:20 konstaterats att det i vissa fall är tillåtet för en annan person än den som tog gärningspersonen på bar gärning att utföra envarsgripande, förutsatt att omständigheterna inte ger utrymme för att fel person blir gripen. Värt att notera är att rättsfallet handlar om två väktare, en som bevittnade brottet och en som efter anrop faktiskt grep den misstänkte genom envarsgripande. Väktare har till skillnad från polis och ordningsvakter ingen befogenhet att gripa folk, utan de kan endast som resten av den civila populationen utföra envarsgripande i enlighet med 24 kap. 7 § 2 st. RB. Med detta rättsfall öppnade hovrätten alltså upp för möjligheten att även andra, som inte bevittnade själva brottet, kan göra envarsgripanden om särskilda omständigheter talar för det. En bedömning måste dock enligt domstolen göras i det enskilda fallet.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

För- och nackdelar med långa häktningstider

2021-04-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en uppgift i privatjuridik där jag skriver om häktningstiden i Sverige så jag undrar om det finns några fördelar med att de misstänkta kan sitta så länge i häkte?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det finns några fördelar med att tillåta långa häktningstider, och i sådana fall vilka dessa fördelar är. Nedan kommer jag såldes redogöra för några av de för- och nackdelar man kan se med att tillåta just långa häktningstider. Av intresse kan förövrigt vara att reglerna om häktning framgår av rättegångsbalkens 24 kap. vilket jag även har skrivit lite om här. Som du verkar ha förstått tillåter vi i Sverige relativt långa häktningstider, det är till och med så att vi inte har någon maxgräns för hur länge man kan sitta häktad. Däremot måste en häktesförhandling ske löpande senast var fjortonde dag för att säkerställa att det fortfarande finns grund för att behålla den misstänkta personen i häktet. (24 kap. 18 § 3 st. rättegångsbalken)Fördelar med att tillåta lång häktningstidFör att förstå vilka fördelar det finns med att tillåta långa häktningstider hjälper det om man förstår syftet med häktning. Enkelt sagt kan man säga att man får häkta någon om den på sannolika skäl är misstänkt för ett brott och om det finns risk för personen (1) undandrar sig lagföring eller straff, (2) genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar utredningen, eller (3) fortsätter begå brott. Detta i väntan på att eventuellt åtal ska väckas. Till att börja med är alltså en fördel med möjlighet till långa häktningstider att man ser till att den misstänkta inte "går under jorden" eller flyr till en onåbar plats under hela den tid som krävs för att ett eventuellt åtal ska väckas. På samma sätt undviker man att den misstänkte förstör för den pågående utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Om man skulle sätta en maxgräns för häktningstiden skulle det alltså kunna leda till att den misstänkte personen kommer ut från häktet och hinner företa sådana handlingar som man just vill motverka. Att tillåta långa häktningstider ger alltså bättre förutsättningar för brottsbekämpning och lagföring. Därutöver fungerar även häktningen som ett skydd för brottsoffret och allmänheten. Nackdelar med att tillåta lång häktningstidEtt par av de nackdelar man kan se med att tillåta långa häktningstider är att det inte finns någon förutsägbarhet för den häktade, den vet alltså inte hur länge den kommer att behöva sitta häktad i väntan på att antingen bli frisläppt eller åtalad.Därutöver kan man även koppla långa häktningstider till mänskliga fri- och rättigheter. Eftersom man vid häktning ännu inte har dömts för något brott ska man inte behöva sitta häktad längre än nödvändigt. Att tillåta långa häktningstider gör möjligtvis att utredning inte sker så skyndsamt som den borde.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan man fortsätta hållas häktad för brott även om risken för att man försvårar utredningen är liten?

2021-03-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag har en anhörig som är häktad på sannolika skäl misstänkt för en våldtäkt. Som särskilt skäl för häktning har domstolen endast åberopat s.k. kollusionsfara. Till trots för att all teknisk utredning och förhör av vittnen är avslutat så är han fortfarande häktad på denna grund. Han är inte tidigare straffad och det görs inte gällande att han försökt sabotera utredningen i något avseende. Jag har förstått att det inte är tillåtet att hålla honom häktad om det är uppenbart att det inte finns kollusionsfara.Min fråga är: Vad fordras normalt för att det ska vara uppenbart att det inte föreligger kollusionsfara när all utredning är klar och åtal har väckts?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Utifrån din beskrivning kommer jag först att allmänt beskriva häktningsreglerna, särskilt när det gäller kollusionsfara, och när sådan fara kan ligga till grund för fortsatt häktning. Sedan kommer jag beskriva relevanta regler för häktningsprocessen och vad ni skulle kunna göra gällande.Gällande rätt ang. häktning - Den huvudsakliga häktningsbestämmelsen finns till att börja med i rättegångsbalken (RB) 24 kap. 1 §. Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott med minst ett års fängelse i straffskalan får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns "risk" för att denne bl.a. genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning (kollusionsfara).Att det ska finnas "risk" för kollusionsfara har i lagens förarbeten sagts betyda att risken måste framstå som konkret och verkligen vara beaktansvärd, utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Med andra ord måste risken för kollusion vara något man på allvar har att räkna med. Samtidigt har det på andra håll hävdats att ordet "risk" rent språkligt inte uttrycker något högt ställt krav, och att ordet egentligen innebär ett något lägre ställt krav. Här kan bedömningen alltså bli något flytande. (Detta framgår av lagens förarbeten och andra rättskällor - JuU 1987/88:7 s. 27, prop. 1986/87:112 s. 71, jämfört med prop. 1986/87:112 s. 88 och SvJT 2007 s. 141 på s. 150).När det gäller "brottets beskaffenhet" som ska beaktas vid riskbedömningen anses i allmänhet risken för framför allt flykt och kollusion vara större ju allvarligare det påstådda brottet är. Brottets svårhetsgrad har i allmänhet stor betydelse vid bedömningen av om häktning/omhäktning ska beslutas. Sådant som allmänt anses tala emot fortsatt häktning, bl.a. vid bedömningen av kollusionsfara, sägs dock återkommande vara att den misstänkte har fast hemvist i Sverige. Allt detta framgår av förarbeten och kommentarer till RB (SOU 1938:44 s. 298, även t.ex. Gärde – kommentar till nya rättegångsbalken s. 319).När det gäller "den misstänktes förhållande" har det sagts att hänsyn ska tas till den misstänktes bostads- familje- och arbetsförhållanden. När det gäller "någon annan omständighet" handlar det kort sagt om att omständigheterna kring brottet och tidigare brottslighet bör beaktas. (prop. 1986/87:112 s. 30)Det finns därtill en regel om s.k. obligatorisk häktning. Den anger att om det inte är föreskrivet lindrigare straff än två års fängelse för brottet, ska häktning ske om det inte är "uppenbart" att skäl till häktning saknas. Här är alltså utgångspunkten att häktning ska ske dvs. man "antar" att detta ska ske. (RB 24 kap. 1 § andra stycket) För misstanke om våldtäkt gäller just sådan obligatorisk häktning, eftersom det är föreskrivet minst två års fängelse i straffskalan för det brottet (brottsbalken 6 kap. 1 §). Det verkar alltså vara denna regel åklagaren i ert fall stödjer sig på.Vid obligatorisk häktning kastas bevisbördan om, och det är alltså i princip inte längre åklagaren som ska bevisa att t.ex. kollusionsfara finns. Det är istället i praktiken den misstänkte som ska trycka på att sådan fara inte finns. I praktiken innebär den obligatoriska häktningsregeln att domstolen utan närmare undersökning kan utgå från att häktningsskäl finns, så länge inte annat framgår av utredningen. Kravet på att avsaknaden av skäl ska vara "uppenbar" innebär i princip att det för fortsatt häktning räcker med att man inte kan utesluta att det finns en risk för t.ex. kollusion. Risken behöver alltså inte vara påtaglig. Detta framgår av prop. 1986/87:112 s. 34 och bl.a. rättsfallet NJA 1985 s. 868.Man kan alltså i korthet säga att det ställs rätt höga krav för att avsaknaden av fortsatta häktningsskäl ska vara "uppenbar".Vad kan tala för resp. emot fortsatt häktning i detta fall? Av din beskrivning framgår vissa saker som ni skulle kunna ta till intäkt och försöka dra fördel av vid en framtida omhäktningsförhandling, med stöd av vad jag redogjort för angående häktningsreglerna ovan.Eftersom det rör sig om en anhörig till dig antar jag att denne är stadigvarande bosatt i Sverige. Ni kan uppmärksamma att detta talar emot fortsatt häktning, t.ex. genom att han inte lär ta sig någon annanstans och att det egentligen inte finns något som gör att han kan sabotera förundersökningen. Om det är så att din anhörige även har familj som behöver honom, fast arbete osv. kan ni försöka trycka på detta och vikten av att din anhöriges livsbestyr behöver kunna skötas som vanligt. Eftersom han inte heller är tidigare straffad kan ni försöka ta upp detta som en "omständighet i övrigt", t.ex. att din anhörige inte enligt sin historik är benägen att göra något brottsligt för att försöka försvåra utredningen.Det finns vissa saker som (eventuellt, beroende på de närmare omständigheterna) skulle kunna tala emot er utifrån vad jag skrev ovan. Våldtäkt är det grövsta sexualbrottet som det kan bli tal om enligt svensk straffrätt. Domstolen kan därför tänkas vara försiktig med att släppa en misstänkt för ett sådant brott på fri fot under förundersökningen.Även om det utifrån din beskrivning verkar som att förundersökningen är långt gången och t.o.m. i avslutningsskedet, skulle åklagarsidan kunna hävda att detta inte betyder att det är "uppenbart" att kollusionsfara saknas. Den s.k. omedelbarhetsprincipen, som allmänt gäller som utgångspunkt i rättegång, innebär att bara det som kommer fram under huvudförhandlingstillfället i domstol får läggas till grund för domen (för brottmålens del framgår detta av RB 30 kap. 2 §). Även om material och uppgifter finns färdiga i förundersökningen får hänsyn alltså inte tas till detta om uppgifterna etc. inte upprepas under huvudförhandlingen. Möjligen skulle därför åklagarsidan kunna tänkas hävda att ett frisläppande av din anhörige innebär en risk för att t.ex. han har tid att påverka vittnena så att de inte längre kommer vilja träda fram under själva huvudförhandlingen, även om deras vittnesmål redan hunnit inhämtas under förundersökningen.I korthet finns det alltså omständigheter som både kan tala för resp. emot fortsatt häktning av din anhörige. Enligt vad jag redogjort för ovan ska det dock ganska mycket till för att kunna motbevisa åklagaren i det här fallet.Hur kan ni gå vidare? Även om det verkar som att din anhörige blivit föremål för obligatorisk häktning enligt vad jag skrev ovan, ska det självklart ändå ordentligt prövas om förutsättningar för fortsatt häktning föreligger i ert fall (det framgår bl.a. av förarbetena och rättsfallet jag nämnde ovan).Det finns en möjlighet för din anhörige att begära omhäktningsförhandling. Så länge inte åtal väcks ska domstolen med högst två veckors mellanrum hålla ny förhandling i häktningsfrågan. Längre tids mellanrum kan dock bli aktuellt om utredningen kräver det eller om det av någon annan anledning är uppenbart att omförhandling inte behövs. Detta framgår av RB 24 kap. 18 §. Här verkar det visserligen utifrån din fråga som att åtal redan har väckts, men domstolen ska ändå omedelbart häva ett häktningsbeslut bl.a. om det inte längre finns skäl för beslutet (RB 24 kap. 20 §).Det är svårt att göra en förhandsbedömning av hur domstolen kan komma att besluta under en kommande omhäktningsförhandling så här "på läktarplats", men vad jag nu har skrivit hoppas jag gett dig lite klarhet över situationen, samt råd över hur ni kan gå vidare och försöka bemöta fortsatt häktning.Om du känner att det återstår frågetecken, eller om ni önskar extra juridisk hjälp under den här brottmålsprocessen, är ni välkomna att maila oss på info@lawline.se.Lycka till i fortsättningen!Med vänlig hälsning,

Kan man bli häktad om man stjäl en skjorta värd 1100 kr?

2021-03-08 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Vad gäller det om en 19 åring tar tex en skjorta som kostar 1100 kr utan att betala? Kan 19 åringen bli häktad på grund av brottet? vilken typ av brott hen han gjort sig skyldig för?
Elmer Mårtensson Wallhult |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelserna kring brottsrubriceringar återfinns i Brottsbalken (BrB) och bestämmelserna för olika typer av häktningsskäl återfinns i Rättegångsbalken (RB).Har ett brott begåtts?För att det skulle kunna vara fråga om stöld enligt 8 kap 1 § BrB krävs det att någon olovligen tar något som tillhör någon annan med uppsåt att tillägna sig det, och att tillgreppet ska innebära skada. Straffvärdet för stöld är högst 2 år. Det som man till vardags kallar för snatteri heter egentligen ringa stöld och framgår av 8 kap 2 § BrB. Ringa stöld är inte ett lika grovt brott. Förutsättningarna är de samma som för stöld men hänsyn tas till värdet på det tillgripna och övriga omständigheter. Straffvärdet för ringa stöld är böter eller fängelse i högst 6 månader.Vid brott i butik är värdegränsen mellan stöld och ringa stöld enligt praxis 1000 kr, se HD:s dom NJA 2009 s. 586. Det innebär att brottet i fråga högst troligen hade rubricerats som stöld. När kan personen bli häktad? Häktning innebär en mycket ingripande åtgärd på en människas rörelsefrihet, kraven för att bli häktad är därför höga.För att någon ska häktas krävs det som grundläggande förutsättning att personen på sannolika skäl är misstänkt för ett brott vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller därutöver. I detta fall är minimistraffet för stöld lägre än 1 år. Det måste dessutom finnas en stark misstanke mot personen, se 24 kap 1 § RB. De grundläggande häktningsskälen är därför inte uppfyllda. Den som på sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas oberoende av brottets beskaffenhet om han är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta kan antas vara osann, eller om han saknar hemvist inom riket och det finns risk för att han genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff, se 24 kap 2 § RB. Om detta är aktuellt i detta fall kan jag inte svara på. Vid eventuell rättegång är även gärningsmannens ålder av betydelse. Att personen är 19 år är något som kommer medföra reduktion av straffet vid domstolens bedömning, se 29 kap 7 § BrB. Sammanfattningsvis kan handlingen du beskriver i frågan rubriceras som stöld, som misstänk för stöld häktas man vanligtvis inte, om inte kriterierna i 24 kap 2 § RB är uppfyllda. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen

Hur många dagar får man vara i arresten?

2021-02-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Hur många dagarfår man vara i arresten?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om polisen misstänker att du har begått ett brott så kan de gripa dig. Efter ett sådant gripande måste en åklagare fatta ett beslut om du ska bli anhållen eller inte. Om du blir anhållen så kommer du att vara inlåst i en cell. Du får vara inlåst och anhållen i en cell i högst tre dagar.Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline!Vänligen,