Envarsgripande av orningsman

2016-05-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag undrar lite grann om det här med Envarsgripande mot ordningsmakten. RB 24:7 tar inte hänsyn till vilken person som utför ett brott utan konstaterar bara att envar har rätt att gripa en person som utför ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Ordningsvakter arbetar efter lagar som exempelvis ger ansvarsfrihet vid användandet av våld samt omhändertagande enligt LOB. Ordningsvakten har även rätten att avlägsna en person från stället.Om du som envar upplever ett oprovocerat omhändertagande, avvisning eller blivit utsatt för våld bör det i lagens mening bland annat klassas som Ofredande: "Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år". Envar borde därför, om denne vill, kunna gripa ordningsvakten för ofredande och därefter kunna bemöta det våld som den utsätts för. Envarsrätten har villfarelse som grund för ansvarsfrihet, personen trodde denne såg ett brott utföras. Envar kan inte förväntas ha koll på (eller lägga värderingar i om denne använder sitt lagstöd korrekt) vilka lagar ordningsvakter använder sig av och kan därmed bara utföra ett gripande utifrån dennes kunskap om vad som är ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Detta scenario är väl knappast vanligt men ur en ren rättslig aspekt, är jag ute och cyklar eller finns det belägg för det jag säger?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger finns det en lagstadgad rätt för envar att gripa en person som har begått ett brott där fängelse kan följa, om detta kan ske på bar gärning eller på flyende fot (24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken). För att envar ska ha rätt att gripa en ordningsvakt krävs det således att denne gör sig skyldig till ett brott med fängelse i straffskalan. Eftersom ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och har vissa befogenheter att använda våld vid tjänstgöring kan det vara svårare att avgöra när en ordningsman begår ett brott.Enligt 8 § lagen om ordningsvakter får en ordningsvakt för att verkställa en åtgärd inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och uppmaningar. När en ordningsvakt ingriper skall han se till att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet eller orsakar större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till dess syfte. Bryter en ordningsman mot dessa bestämmelser kan det bli fråga om tjänstefel.Tjänstefel innebär innebär att då någon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år (20 kap 1 § brottsbalken). Detta innebär således att för tjänstefel finns det fängelse i straffskalan. Läser man vidare i paragrafen finner man det undantag som gäller för vissa tjänstemän. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.Skulle en enskild gripa en ordningsman, och det visar sig att denne ej gjort sig skyldig till något brott där fängelse kan följa riskerar denne enskilde att fällas för brott själv. Beroende på vilket våld som använts vid gripandet kan det här bli fråga om ofredande, misshandel eller våld mot tjänsteman.Med tanke på ordningsvakternas befogenheter att använda våld vid tjänstgöring, deras relativt omfattande utbildning, de konsekvenser som kan följa och det faktum att de lyder under Polismyndigheten skulle jag avråda från att försöka genomföra ett envarsgripande av en ordningsvakt i tjänst. Anser man att en ordningsvakt har använt mer våld än som krävts uppmanar jag till att anmäla ordningsvakten.

Häktningsförfarandet

2016-04-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur går ett häktningsförfarande till?
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är åklagaren som beslutar om en person ska bli häktad. Det måste då föreligga sannolika grunder och skäl för att personen som begärs häktad är skyldig till brottet som ligger bakom häktningen. Brottet i sig måste vara av sådan art att det ger fängelse i minst ett år. Det måste även finnas risk att personen, om den inte häktas, kan komma att försvåra utredningen genom att avvika, undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredningen. Det är som sagt åklagaren som begär att en person ska bli häktad men det är domstolen som efter domstolsförhandling beslutar om häktning ska ske. Häktningen får vara i högst 14 dagar sedan måste ny häktningsförhandling hållas. Det finns ingen max gräns för hur många gånger man kan begära om ny häktningsförhandling. Men om domstolen inte finner tillräckliga skäl för att en person ska vara häktad så släpps denne på fri fot. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Anhållande

2016-03-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |hur länge måste man sitta anhållen vid misstanke om inbrott/ försök till inbrott?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre former av frihetsberövanden. De tre formerna är när man blir gripen, anhållen eller häktad. En person får anhållas i väntan på att domstolens ska pröva frågan om personen ska häktas eller inte. En person kan även anhållas om det är av stor betydelse för utredningen enligt rättegångsbalken (RB) 24:6. Beslutet om huruvida en person ska anhållas eller ej, fattas av en åklagare. Huvudregeln är att personen får anhållas senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande har fattats enligt RB 24:12. Därefter måste åklagaren göra en häktningsframställan till domstolen. Har en häktningsframställning gjorts, ska rätten utan dröjsmål hålla förhandlingen i häktningsfrågan enligt RB 24:13. I annat fall ska den anhållne släppas på fri fot.Hoppas du fick svar på din fråga! Är det något som är oklart är du välkommen att höra av dig igen. Lycka till!Vänligen

Butikskontrollanters rätt att gripa

2015-07-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har läst:” Det saknas skäl för ett envarsgripande enkom på den grunden att larmbågen indikerar att en (presumerat obetald) vara förts förbi larmbågen eftersom detta inte ensamt når upp till att konstituera skälig misstanke om tillgreppsbrott.”Opponera att jag inte har tagit nåt men att larmbågen tjuter vid kassorna, butikskontrollanten har inte sett mig ta nåt.1. Har butikskontrollanten rätt att stoppa mig enbart för att larmet tjuter? Eller kan jag bara gå vidare?2. Finns det någonstans i lagen som styrker det som står i meningen?3. Vad är skillnaden på Väktare och Butikskontrollant?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer besvara frågorna 2-3 först och avsluta med ditt exempel i fråga 1. Dina frågor kretsar kring det som kallas för envarsgripande. Denna typ av gripande finns lagstadgat i rättegångsbalkens (RB) 24 kap 7 §. I andra stycket sägs att ”om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar.” 2. Den mening du refererar till påträffas i en uppsats, jag antar att det är i den du har läst detta. I uppsatsen hänvisas i detta avseende till JO:s ämbetsberättelse 1995/96. JO:s ämbetsberättelse är en redogörelse av vad JO granskat under året tillsammans med ett urval av beslut. Man kan alltså se det som att den mening du citerar är JO:s tolkning av envarsgripande, en tolkning som en domstol mycket möjligt också hade kunnat göra. Det finns inget konkret lagstöd för uttalandet, mer än ovan nämnda RB 24 kap 7 §. 3. Vad gäller skillnaden på en väktare och butikskontrollant skulle jag säga att en butikskontrollant är en slags väktare. Väktare är enligt lagen den ”som är godkänd för anställning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevakningstjänst”, lag (1974:191) om bevakningsföretag 7 §. En butikskontrollant är oftast en väktare, men med uppgift att klä sig civilt och spana efter eventuella snattare och tjuvar i butiken. Viktigt att poängtera är att väktare inte har någon annan rätt att gripa en brottsling än vad envar har, RB 24 kap 7 § gäller alltså även för väktare. 1. Nu till ditt exempel. En butikskontrollant har endast rätt att gripa dig om du påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Som JO uttrycker det måste det åtminstone finnas skälig misstanke om att du har begått ett tillgreppsbrott. Om du går förbi en larmbåge som börjar tjuta, du ignorerar det och fortsätter gå skulle möjligen misstanken mot dig öka. Men om ingen sett dig ta något och du inte kan misstänkas vara på flyende fot har inte butikskontrollanten någon rätt att gripa dig eller för den delen stoppa dig för att genomsöka din väska. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer om man inte inställer sig till fängelsestraff i Danmark?

2016-04-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en vän till mig som fick en månads fängelsestraff i Danmark och han tänker inte gå till fängelset så jag undrar om han inte går till fängelset vad kommer att hända OBS han blev dömd i Danmark och han lever i Sverige alltså han är svensk !?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om din kompis inte inställer sig för sitt straff i Danmark så kan de danska myndigheterna begära att den svenska polisen ska häkta honom, enligt lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. 5a §. Han kan då komma att bli överförd till Danmark för att avtjäna sitt straff. Om din kompis inte vill avtjäna domen i Danmark, så kan han begära att få avtjäna den i Sverige istället, enligt 5 § ovanstående lag. Mer information om hur man ansöker om detta finns HÄR.Ifall han blir beviljad att genomför sitt straff i Sverige istället så gäller så ska polisen efter en begäran gjorts av Kriminalvården föra personen i fråga till anstalten om den dömde inte inställer sig till det utdömda fängelsestraffet, vilket framgår av lagen om beräkning av strafftid m.m. 10 § andra stycket . Den enda direkta påföljden ett uteblivande resulterar i i Sverige är dels att man kan bli placerad i häkte under tiden polisen förbereder transport till anstalten i fråga, och att den tid man uteblivit från anstalten läggs till på det planerade slutdatumet för straffet, det vill säga att fängelsestraffet blir lika långt som det först var planerat, enligt lagens 11 respektive 23 §§.Mitt råd till dig är dock ändå att inställa dig vid anstalten vid angiven tidpunkt, så han slipper få polisen skickad efter sig.Jag hoppas detta besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar,

Häktning av unga personer

2016-03-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad händer om en mordmisstänkt person är bara 15 år? Hur går häktningsförfarandet till? Vilka synnerliga skäl kan föreligga som ex "rymningsbenägenhet" osv? På vilket sätt tar man hänsyn till låg ålder, om detta görs?
Anton Magnusson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du specifikt undrar om häktning av ungdomar så kommer jag utgå från att personen är anhållen och kommer inte redogöra processen för det. Vidare kan det bli mycket text, men det är många steg man måste beakta när det gäller häktning av unga personer. Jag har skrivit en sammanfattning längst ner för att underlätta läsningen.Allmänt om häktning om en person är sannolikt misstänkt för ett brott:Eftersom häktning är ett processuellt tvångsmedel blir rättegångsbalken tillämplig (se här; nedan förkortad RB). Förutsättningarna för häktning behandlas i 24 kap RB. Det som först kan nämnas är att en person måste vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott för att få häktas enligt 24 kap. 1 § 1 st. RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P1S1). I nämnda paragraf stadgas också, för att kunna häkta en person, att det ska finnas en fara för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara), en fara för att personen försvårar utredningen (kollusionsfara) eller en fara för personen flyr för att slippa lagföring (flyktfara).Om det handlar om ett allvarligt brott som kan ge 2 års fängelse eller mer finns en regel som kallas obligatorisk häktning enligt 24 kap. 1 § 2 st. RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P1S2). I dessa fall antar man att det finns en recivid-, kollussion- eller flyktfara. Häktning av barn:För att kunna häkta ett barn, det vill säga en person under 18 år, måste förutsättningarna nämnt ovan vara uppfyllda, emellertid måste domstolen även beakta två andra bestämmelser som jag kommer redogöra för nedan.Betryggande övervakning:Den första bestämmelsen stadgas i 24 kap. 4 § RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P4S1) och innebär att häktning av ett barn endast får ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ske. Detta kallas häktningssurrogat och kan genomföras i den misstänktes hem, annat enskilt hem eller genom att den misstänkte placeras på en lämplig institution enligt 26 § 2 st förundersökningskungörelsen (se här; nedan förkortad FUK). I praktiken är det främst omhändertagande inom sluten vård som uppfyller kraven på betryggande övervakning, ett exempel på detta är ett ungdomshem enligt 12 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (se https://lagen.nu/1990:52#P12S1). Det ligger på åklagaren att ta fram underlag och försöka ordna en övervakning för den misstänkte enligt 26 § 1 st. FUK (se se https://lagen.nu/1947:948#P26S1). Detta görs i samarbete med socialtjänsten då åklagaren innan beslut om åtalsfrågan ska inhämta ett yttrande från socialnämnden om person är skäligen misstänkt för ett allvarligt brott och är under 18 år enligt 11 § 1 st. lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdande (se här; nedan förkortad LUL) . I detta yttrande ska det bland annat redogöras för vilka åtaganden socialnämnden avser att vidta enligt 11 § 3 st. LUL (se https://lagen.nu/1964:167#P11S3). Detta yttrande kan vara av betydelse vid en häktningsförhandling för att kunna se om socialtjänsten anser att det finnas betryggande övervakning istället för en häktning.Synnerliga skäl:Om det är uppenbart att en betryggande övervakning inte kan ordnas måste domstolen beakta den andra bestämmelsen. Denna bestämmelse innebär att häktning av unga under 18 år endast får ske om det finns synnerliga skäl för detta enligt 23 § LUL (se https://lagen.nu/1964:167#P23S1). Dessa synnerliga skäl är inte lagstadgade men enligt praxis ska man beakta åldern på den misstänkte, brottets allvarlighetsgrad och styrkan i de särskilda häktningsskälen, exempel om personen är extremt rymningsbenägen eller kommer försöka påverka vittnen (NJA 2015 s. 649). Om domstolen finner att ingen betryggande övervakning kan ske och det föreligger särskilda skäl så ska den unga häktas.Häktning av en mordmisstänkt 15-åring/sammanfattningI Sverige blir barn straffbara vid 15 år enligt 1 kap 6 § Brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K1P6S1). Alltså kan en mordmisstänkt 15-åring bli häktad. Av det ovan skrivna måste dock domstolen ta i beaktning om det är uppenbart att en betryggande övervakning inte kan ske genom ex placering på ett ungdomshem. Om det är uppenbart att detta inte går att ordna ska domstolen bedöma om det finns synnerliga skäl att häkta denna person. Eftersom detta handlar om en ung person som är mordmisstänkt blir hovrättsfallet RH 2004:61 av intresse. I detta fall var en 16-åring misstänkt för mord och åklagaren ansåg att han skulle bli häktad på grund av faran för att han kunde försvåra utredningen. Domstolen menade om han skulle bli placerad i ett ungdomshem skulle han ändå bli helt isolerad, därför ansågs det inte finnas annan betryggande övervakning än häktning. Vad gäller de särskilda skälen så ansågs de uppfyllda då det handlade om ett mycket allvarligt brott. Av det nämnda rättsfallet kan en 15-åring mordmisstänkt bli häktad då själva brottet är ett mycket allvarligt brott och det kan bli svårt att använda en annan betryggande övervakning än häktning. Men detta ska bedömas fall till fall och eftersom jag inte vet vilket specifikt häktningsskäl (kollussions-, recidiv- eller flyktfara)* personen utgör kan det bli svårt för mig att bedöma. Dock anser jag att det finns stor chans att en 15-åring person som är på sannolikt skäl misstänkt för mord att bli häktad.*se definitionerna av dessa under första stycket.Om du vill få fördjupning inom detta område så tipsar jag om ett förarbete och en examensuppsats, se länkarna nedan:Förarbete, främst s. 539-553ExamensuppsatsMed vänliga hälsningar

Vem har rätt att gripa och kräva legitimation?

2016-03-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Har en privatperson rätt att begära legitimation eller "hålla mig kvar " ifall privatpersonen anser att jag har begått något brott eller något som hen anser som det? Tex ifall jag åker skateboard i staden och någon stör sig på det, eller ifall jag åker moped på någon grusväg och en av de som bor där tycker att jag förstör, har han någon rätt då att hålla mig kvar på platsen eller kräva legitimation? Eller kan jag bara säga förlåt och dra därifrån även fast han försöker hålla mig kvar?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Svaret på frågan angående om en privatperson har rätt att ”hålla dig kvar” finns i Rättegångsbalken (RB) 24:7 st. 2. Enligt denna lagbestämmelse har envar (dvs. vem som helst) rätt att gripa en person som har begått ett brott som har fängelse i straffskalan, om gärningsmannen tas på bar gärning eller flyende fot. Den gripne skall i så fall överlämnas till polis så snart som möjligt.Att åka skateboard i staden eller att åka moped på en grusväg är inget brott så länge du följer samtliga trafikregler såsom hastighetsregler etc. En person som endast stör sig på ditt skateboardåkande eller mopedkörning har alltså inte rätt att ”hålla dig kvar” eftersom du inte har begått ett brott. Fortkörning är bötesbrott och har inte fängelse i straffskalan, se ex. 3:17, 14:3 st.5 Trafikförordningen. Att framföra motordrivet fordon på väg där motordrivna fordon är förbjudna är också ett bötesbrott som inte heller har fängelse i straffskalan, se 10:10 och 14:3 st.14 Trafikförordningen. En privatperson har alltså inte rätt att hålla dig kvar på plats även du gjort dig skyldig till dessa brott. Däremot har exempelvis brottet grov vårdslöshet i trafik, se 1§ st.2 Lag om straff för vissa trafikbrott, fängelse i straffskalan vilket alltså kan leda till att privatpersoner har rätt att gripa en gärningsman som tas på bar gärning. En person som håller dig kvar trots att personen faktiskt inte har rätt att gripa dig gör sig i så fall sig själv skyldig till brott – vanligtvis rubriceras det som ofredande, se brottsbalken (BrB) 4:7 eller olaga frihetsberövande, se BrB 4:2.Endast poliser och vissa andra yrkespersoner som utövar s.k. ”myndighetsutövning” kan ha rätt att i sin yrkesroll kräva att du uppvisar legitimation – ingen annan kan tvinga dig att göra det.Sammanfattningsvis – för att en person skall ha rätt att ”hålla dig kvar” på platsen måste du ha begått ett brott som har fängelse i straffskalan och du måste i så fall tas på bar gärning eller flyende fot samt överlämnas till polis så snart som möjligt. Endast polis och andra myndighetspersoner har rätt att kräva legitimation av dig. Om du inte har begått ett brott överhuvudtaget, eller begått ett brott som inte har fängelse i straffskalan, räcker det att du ber om ursäkt och tar dig från platsen. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Polisens befogenhet vid husrannsakan

2015-05-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Tommy Gren heter jag och jag har en vän som blivit gripen för något.. De gick in i hans lägenhet berättade inte vad han är anklagad för. visade inte upp husrannsakan.Och de legitimerade sig inte heller..Får polisen göra så??
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Till att börja med ska klargöras att det finns inga lagar eller förordningar som beskriver exakt hur en husrannsakan ska gå till. Jag ska ändå försöka förtydliga hur polisen får agera och vad som är okej och inte.De grundläggande reglerna för husrannsakan finns i RB 28 kap. Vad som i ditt fall särskilt är av intresse är 6 §. Där finns några få rader om att olägenhet och skada inte får orsakas. Det finns ingen bestämmelse som säger att polisen måste legitimera sig eller med en gång berätta varför de företar en husrannsakan. Däremot ska alltid protokoll uppföras, vilket din vän har rätt att ta del av, se 9 §. Det finns särskilda bestämmelser för poliser i polislagen. I 10 § p 4 stadgas att polisen får ta till visst våld vid husrannsakan. Gränsen för vad polisen får göra är inte solklar. Om husrannsakan skulle ha gått felaktigt till kan polisen ha gjort sig skyldigt till tjänstefel, se brottsbalken 20 kap 1 §. Av den info jag fått av dig verkar så dock inte vara fallet. Kort sagt har alltså din vän rätt att få del av anledningen till husrannsakan, RB 28 kap 9 §. Däremot finns det inget som tyder på att polisen har gjort något fel då de företagit den.Med vänlig hälsning,