Häktesgrunder, stöld.

2015-03-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Jag har en sonson som polisen hade efterlyst. Polisen var hos oss med en husransakan, han åkte själv in till polisen när jag fick tag i honom och polisen valde att kvarhålla honom. Det gällde tydligen stöld. Jag undrar har dom något på honom när dom behöll honom.
David Ingvarsson |Hej, och tack för din fråga. Jag tolkar det som att din sonson har blivit häktad på grund av misstankar om stöld. De huvudsakliga häktningsgrunderna framgår av 24 kap 1 § rättegångsbalken. Där framgår att den som på sannolika skäl är misstänkt för brott för vilket fängelse på ett år eller däröver är föreskrivet får häktas om det finns risk att han/hon flyr/försvårar utredningen eller fortsätter begå brott. Att vara misstänkt på "sannolika skäl" är ett relativt högt ställt krav och innebär normalt att polisen har ett vittne, teknisk bevisning eller liknande som binder den misstänkte till ett brott. Kravet på att minst ett års fängelse ska vara föreskrivet innebär att fängelse i ett år eller mer måste finnas på straffskalan (däremot inte sagt att den misstänkte kommer få ett så långt straff om det skulle bli en fällande dom). För stöld är fängelse föreskrivet i upp till 2 år (brottsbalken 8 kap 1 §). Vidare framgår av 24 kap 1 § att om det kan antas att den misstänkte endast kommer dömas till böter så får inte häktning ske. Även den som endast är "skäligen misstänkt" (en lägre misstankegrad än sannolikt) får häktas om det är av synnerlig vikt, vilket framgår av 24 kap 3 § rättegångsbalken. Rekvisitet synnerlig vikt har i doktrinen tolkats som det bör vara mer än sannolikt att man genom vidare utredning kan förväntas uppnå sannolika skäl för den häktades skuld. Det finns även vissa andra, mindre vanliga, faktorer som kan påverka om någon ska häktas eller inte. Men sammanfattningsvis kan sägas att om rätten häktar en person innebär det att det finns objektiva grunder för tro att den misstänkte har begått ett brott, samt att någon av de initialt nämnda häktningsgrunderna föreligger. Detta behöver dock inte innebära att den häktade senare döms. Lagarna jag nämnt hittar du här: Rättegångsbalken BrottsbalkenMvh

Häktningsförutsättningar avseende grova brott

2015-03-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En person, anklagad för grovt narkotikabrott m m, blev friad i Tingsrätten efter månader i häkte. Åklagaren yrkade på ett långt straff och överklagade den friande domen. Målet var uppe i Hovrätten i förra veckan, dom ska meddelas 18 mars. Åklagaren yrkade på häktning innan dom men någon häktning har fortfarande inte skett.Kan man tolka det som att Hovrätten också friar vederbörande? Måste inte Hovrätten häkta vederbörande om de anser vederbörande vara skyldig och straffet är över 2 års fängelse (i detta fall yrkar åklagaren på drygt 5 års fängelse) ?
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!I 24 kap 1 § första stycket rättegångsbalken framgår de grundläggande förutsättningarna för häktning. Där stadgas att den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan leda till minst ett års fängelse får häktas om finns en risk att hen undandrar sig lagföring, försvårar utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.Vidare framgår i det andra stycket att häktning ska ske om det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än två år för brottet, om det inte är uppenbart att det saknas skäl för häktning. I korthet innebär det ovanstående att det är möjligt för en domstol att avstå från att häkta en person, även om minimistraffet för det aktuella brottet är minst två års fängelse.I det aktuella fallet förhöll det sig troligtvis på det viset att domstolen ansåg att ingen av de förutsättningar som anges i det första stycket var uppfylld. Vidare torde domstolen ha ansett att det uppenbart saknades skäl för häktning och att det därför inte heller var möjligt att häkta den misstänkte med stöd av det andra stycket. Sålunda innebär hovrättens beslut i häktningsfrågan inte att domstolen nödvändigtvis kommer att avkunna en friande dom.Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Besöka häktad person

2015-02-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag är målsägande mot min sambo som sitter för grov kvinnofridskränknig..vill tillägga att han är oskyldig. Sista rättegången är den 10 mars och jag skulle så gärna vilja träffa honom innan dess. Men det verkar inte som det går..Varför?
|Hej!Tack för din fråga och tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Av din fråga tolkar jag det som att din sambo sitter häktad för det brott som han är misstänkt för. Det är också det jag utgår ifrån när jag besvarar din fråga. Av häkteslagen som du hittar (https://lagen.nu/2010:611) så framgår det av 3 kap 1 § (se https://lagen.nu/2010:611#K3P1S1) att det som grundregel är så att en intagen får ta emot besök i den utsträckning det lämpligen kan ske. Besök får dock vägras om besöket kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll. Med kontroll avses exempelvis att personal övervakar besöket, eller att besöket utförs i ett rum som omöjliggör att föremål kan överlämnas mellan den häktade och den besökande eller att besökaren accepterar kroppsvisitation. När han häktades kan det vara så att han häktades med restriktioner. Att häktas med restriktioner innebär att rätten vid häktningsbeslutet med stöd av 24 kap 5 a § Rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K24P5aS1) har beslutat att hans kontakter med omvärlden ska inskränkas för att det finns risk att han skulle undanröja bevis eller på annat sätt försvåra sakens utredning. Har han häktats med restriktioner så framkommer det också av 6 kap 1 § häkteslagen (se https://lagen.nu/2010:611#K6P1S1) att han får åläggas inskränkningar i sin kontakt med omvärlden om risk finns att han undanröjer bevis eller försvårar sakens utredning. Ett beslut om restriktioner får exempelvis inskränka hans rätt att ta emot besök, vilket följer av 6 kap 2 § 5 p i häkteslagen (se https://lagen.nu/2010:611#K6P2S1). Det innebär alltså att om han har häktats med restriktioner så kan hans rätt att ta emot besök inskränkas. Om han har häktats med restriktioner och vilka restriktionerna är ska i så fall framgå av häktningsbeslutet. Att notera är att av häkteslagen framgår den häktades rättigheter att exempelvis ta emot besök, och dessa kan som tidigare nämnts begränsas genom restriktioner. Du som närstående har således ingen laglig rätt att kräva att få besöka honom. Jag hoppas att jag med detta besvarat din fråga. Om du har fler frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på Lawline igen. Med vänliga hälsningar

Envarsgripande för snatteri

2014-10-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag befann mig i en vanlig matbutik och skulle handla, där observerade jag två yngre tjejer som stressade in, varav den ena plockar på sig godis och läsk för en summa på ungefär 60-70 kronor vilket jag bevittnade. Jag observerar när de lämnar butiken i full hast. säger till butikspersonalen som ber mig att springa efter henne innan hon försvinner helt. Jag kommer ikapp henne, tar tag i henne och säger till henne att hon får vänta en stund, då börjar hon försöka slita sig och försvinna - och då väljer jag att göra ett envarsgripande för snatteri och tar då i lite hårdare än i början då hon gång på gång försöker att slita sig. Jag och en av butikspersonalen går med henne in i butiken igen, där vi håller kvar henne. Jag genomförde i samband med envarsgripandet en skyddsvisitation i syfte att eftersöka vapen eller farliga föremål enligt (polislagen, 19§). I samband med det så hittade jag även stöldgodset och beslagtog det enligt (Rättegångsbalken, 27 kap, 1§).Hon kom överens med mig och butikspersonalen att vi skulle släppa henne ifall hon kunde betala för varorna, vilket hon även kunde göra efter ett samtal till hennes mamma. Har jag gjort rätt i detta fallet, eftersom att jag bevittnade hela händelsen i butiken och valde att göra ett envarsgripande när hon hade lämnat butiken. Eller har jag gjort fel?
Hugo Westerlund |Hej. Tack för din fråga.Regeln om envarsgripande finns i Rättegångsbalken 24 kap. 7 § st. 2. En förutsättning är att någon begår ett brott som fängelse kan följa. Enligt Brottsbalken 8 kap. 2 § döms den som begått snatteri till böter eller fängelse i sex månader. Den som är föremål för envarsgripande ska enligt regeln i Rättegångsbalken påträffas på bar gärning eller flyende fot. Vidare följer att den gripna ska skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Av polislagen 29 § st. 2 jämfört med 19 § framgår att den som envarsgriper någon får i anslutning till gripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig av säkerhetsskäl för att vapen eller andra föremål ska kunna tas om hand. I Rättegångsbalken 27 kap. 4 § anges att den som med laga rätt griper en misstänkt får ta föremål som därvid påträffas i beslag. Förutsättningen är enligt 27 kap. 1 § att det skäligen kan antas att föremålet är stulet.Utifrån de uppgifter som du har lämnat verkar det enligt de regler jag redogjort för som att du i princip har handlat korrekt. Vad man dock kan diskutera är att ni inte skyndsamt lämnade över den gripne till polisen. Rättsläget är dock inte helt klart på denna punkt. Syftet bakom det kravet på skyndsamt överlämnande är att en polisman omedelbart ska pröva om gripandet ska hävas så att det ”privata” frihetsberövandet blir så kortvarigt som möjligt. Dock tycks det vara klart att den som har gjort ett envarsgripande har rätt att frige den gripne personen innan ett överlämnande till polisen skett. Om polisen inte kontaktas ska den gripne så snart som möjligt försättas på fri fot. Sammanfattningsvis borde ni nog ha kontaktat polis i samband med gripandet för att ha varit helt säkra på ett korrekt handlande.

Polisens skyldighet att underrätta frihetsberövades närstående

2015-03-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vilken instans har skyldighet att verkställa Rättegångsbalkens 24 kap 21 a § "När någon har frihetsberövats genom gripande enligt 7 § första stycket, genom överlämnande till en polisman enligt 7 § andra stycket och då inte har frigivits, genom anhållande eller genom häktning enligt 17 §, ska någon av den frihetsberövades närmaste anhöriga eller någon annan person som står den frihetsberövade särskilt nära underrättas om frihetsberövandet så snart det kan ske utan men för utredningen.Om den frihetsberövade motsätter sig att någon underrättas om frihetsberövandet, får underrättelse lämnas bara om det finns synnerliga skäl.Underrättelse behöver inte lämnas om frihetsberövandet har upphört. Lag (2008:67)" ?
|Hej, Tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta vem som har en skyldighet att ta kontakt med den frihetsberövades anhöriga och kommer därför i mitt fortsatta svar att utgå från denna tolkning. Av förarbetena till lagen framgår att det är polisen eller den frihetsberövade som ska underrätta närstående om vad som har inträffat, men att det är polisen som avgör vem av dem som ska göra det. Avgörandet av detta sker mot bakgrund av utredningsläget, vilket innebär att polisen avgör huruvida de anser att det är lämpligt att den frihetsberövade själv tar kontakt med en närstående, detta med tanke på hur utredningen kan komma att påverkas av en sådan kontakt. En frihetsberövad behöver inte begära att en underrättelse ska lämnas, utan detta är något som den ansvarige tjänstemannen vid polisen på eget initiativ ska fråga den frihetsberövade om. Enligt förarbetena är det även tillräckligt att en enda närstående underrättas för att lagrummet ska anses ha iakttagits. Om den frihetsberövade däremot inte vill att en närstående ska underrättas ska polisen respektera detta om inte synnerliga skäl till underrättelse föreligger. Synnerliga skäl kan bland annat vara om den frihetsberövade är underårig eller om han eller hon har en allvarlig psykisk störning.Slutligen anger det lagrum som du har citerat ett undantag från när underrättelse behöver lämnas och det är om frihetsberövande har upphört när underrättelsen väl kan lämnas och vid en sådan situation blir svaret på din fråga att ingen är skyldig att underrätta den frihetsberövades närstående. Jag hoppas att jag genom detta har besvarat din fråga. Med vänliga hälsningar,

Om häktning i väntan på dom

2015-02-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min make sitter häktad sen 6 januari. Nu har åtal väckts och vi ska upp i rätten den 6 mars. Han hotade mig med kniv och slog mig och knivhöggs min dotter i handen.Är så rädd att han går fri i väntan på dom.Är livrädd för honom.Kan han släppas fri?
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Förutsättningarna vad gäller häktning i väntan på dom som för häktning i väntan på rättegång eller under utredning av ett eventuellt brott är detsamma; det ska föreligga skäl för häktning enligt de särskilda häkningsskälen som finns föreskrivna i 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740).Beslut om häktning kräver att den misstänkte är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket minst ett års fängelse är förskrivet i straffskalan. Därutöver krävs det att det föreligger en risk för att den misstänkte håller sig undan, fortsätter sin brottsliga verksamhet eller försvårar utredningen genom att ex. undanröja bevis.Det är således upp till rätten att bedöma huruvida det det föreligger sådana häktningsskäl i väntan på dom.Du har däremot möjlighet att ansöka om kontaktförbud. Kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter i det enskilda fallet föreligger en risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Vid bedömningen av om det finns en sådan risk beaktas sådana omständigheter såsom om personen tidigare begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid (se 1 § Lag (1988:688) om kontaktförbud).Jag hoppas och håller tummarna för att allt löser sig smärtfritt!Vänligen,

Träffa personer i häkte och fängelse

2014-12-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag är målsägande i ett mål mot min sambo, som nu sitter häktad och sista rättegången är i början av januari. Kommer jag få träffa honom i häktet efter det eller?? Och om han blir dömd kommer jag att få träffa honom i fängelset?
Anes Sabic |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss med din fråga!Det går bra att besöka personen i fråga både i häktet samt i fängelset om ett fängelsestraff aktualiseras. För att så skall ske krävs att den intagne/häktade har tillstånd att ta emot besök! Kriminalvården är ansvarig myndighet och har alltså att antingen bevilja eller avslå en ansökan om besök. Det torde vara på sin plats att nämna att majoriteten av alla som sitter häktade idag sitter med olika former av restriktioner. Detta innebär att den häktade har en begränsad, eller inte någon möjlighet alls, till kontakt med omvärlden så länge utredning om brott pågår. Åklagare har i Sverige en tendens att allt för ofta yrka på att misstänkte skall sitta häktad med restriktioner, vilket svenska domare i regel beviljar. Anledningen till att så sker är för att åklagare misstänker att bevis eventuellt kan komma att förstöras eller att utredningen på något sätt förhindras. Slutligen, det föreligger en möjlighet att träffa personen i fråga, men denna möjlighet är mer begränsad om han sitter häktad.Hoppas Du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,  

Straffprocessuella tvångsmedel

2014-07-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En vän till mig fick ett paket på posten som han INTE har beställt, han blev besökt av 4 män natten innan som sa att han skulle hämta ett paket som kommer till honom under morgondagen och då skulle dem mötas upp och han skulle hämta ut det åt dem, de har alltså använt honom som målvakt och sedan pressat honom att hämta ut ett paket innehållande dopningsmedel. När han väl hämtar ut paketet kommer polisen och griper honom med paketet och dem andra männen syns inte till och dem går alltså fria. Eftersom att han vet att jag tidigare har rört mig i dem kretsarna och rädd och orolig som han är slänger han ur sig det mesta han vet om alla i ett förhör. På kvällen när jag kommer hem från jobbet ligger där en lapp på byrån i hallen. "Polisen har varit i denna lägenhet, vänligen ring INRE BEFÄL på 11414. Krimsp Linda Bondesson". Då har alltså polisen bräckt upp balkongdörren och tagit sig in, ingenting hittades i lägenheten. Jag ringer sedan till Inre Befäl och får därefter prata med Krimsp. Hon säger att dem vill komma i kontakt med mig och att det var därför de gjorde besök hemma hos mig. Och jag säger att jag vill veta mer och sedan får jag reda på att jag kommer att bli "efterlyst" om jag inte kommer in. Jag har inte valt att gå in än då jag vill ha lite mer kött på benen. Min vän som redan sitter där och har tagit emot detta paketet som berättat om att jag rört mig i liknande kretsar innan har blivit häktad i 2 veckor. Det finns sms-konversation mellan mig och honom där han skriver "Jag är pressad att hämta ut ett paket, har du skickat något till mig i mitt namn eller beställt något i mitt namn?" jag svarar på sms:et "Jag lovar att jag inte har beställt något och jag har ingen aning om vad det handlar om".Varför vill polisen komma i kontakt med mig? Varför är jag "efterlyst" för en sådan sak? Kan dem häkta mig också fast dem inte har mer om ord står mot ord? Vet att man kan bli häktad om man kan försvåra en utredning eller om det finns risk att man håller sig undan, och det kanske dem tycker i detta fallet fastän att jag är oskyldig.Är väldigt tacksam om någon orkar hjälpa mig på traven med frågorna. Stressen växer och jag vill inget hellre än att komma in till polisen och få svara på deras frågor, men jag vill absolut inte bli häktad och få sitta för något jag absolut inte är delaktig i eller har gjort mig skyldig till.Med vänlig hälsning.
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline. Din berättelse hit aktualiserar olika frågor och ett försök görs nedan till att dela upp dessa på ett förståeligt sätt.Husrannsakan. Förutsättningarna för en husrannsakan framgår av 28 kap. RB. Det är svårt för mig att avgöra huruvida den husrannsakan som gjorts är lagenligt, eftersom jag inte vet vad din vän uppgett för polisen i förhöret och vad polisen därmed grundar sin husrannsakan på. Detta har betydelse för vilken § som är kan tänkas vara tillämplig samt vilket stycke i respektive § som kan vara tillämplig. Eftersom polisen i tfn uppgav att de ville ha kontakt med dig tycks 28:2 RB ligga närmast till hands, den lyder "För eftersökande av den som skall gripas, anhållas eller häktas, hämtas till förhör eller till inställelse vid rätten eller underkastas kroppsvisitation eller kroppsbesiktning får husrannsakan företas hos honom, eller hos någon annan om det finns synnerlig anledning att anta att den sökte uppehåller sig där..."Häktning. Förutsättningarna för häktning framgår av 24 kap. RB. "Huvudregeln" framgår av kapitlets första § och lyder:Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller däröver, får häktas, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns risk för att han1. avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff,2. genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller3. fortsätter sin brottsliga verksamhet.Jag kan, på grund av otillräckliga uppgifter, inte göra en bedömning av om du riskerar att bli häktad eller ej.Efterlysning kan du läsa om i efterlysningskungörelsen. Övrigt. Varför polisen vill komma i kontakt med dig har jag svårt att svara på, men förmodligen vill de höra dig kring den händelse som inträffat apropå din vän. Mitt tips är att möta polisen för att se vad de har att säga.