Anhållande pga samröre med redan anhållna personer?

2016-06-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HejJag undrar om man kan bli gripen pga telefonsamtal man har gjort med några personer som sitter anhållna ?Eller om polisen har bilder på att man varit på plats på olika tillfällen med dessa gripna människor, kan man själv bli anhållen ?
|Hej och stort tack för att du vänder dig till oss Lawline med din fråga.Ett anhållande (en form av tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande) förutsätter att det finns skäl för att häkta dig enligt rättegångsbalken 24 kap 1-3 §§men att rätten inte ännu har haft tid att pröva själva häktningsfrågan (se RB 24 kap 6 §). Den grundläggande förutsättningen för både häktning och anhållande är att du ska vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Så kan fallet vara om polisen har fått skäl för den misstanken genom förundersökningen mot de personer du har haft samröre med eller rent utav en förundersökning mot dig. Om det inte finns en väl grundad misstanke om att du ska ha begått brott så kan man utesluta anhållande och häktning. För att besvara din fråga så krävs det alltså mer än till exempel enbart telefonsamtal med brottslingar för att du ska anhållasOm du inte misstänks för ett brott så kan du inte anhållas men du kan ändå tvingas av polis till att medfölja till polisstationen för förhör om du befinner dig i anslutning till brottsplatsen när brottet begicks (se RB 23 kap 8§).Detta är en så kallad medborgerlig plikt där syftet är att få information som kan hjälpa en pågående utredning.Utifrån din fråga så utgår jag från att du inte begått eller medverkat till brott. I ditt fall så verkar det därmed som att du enbart skulle kalas till förhör hos polisen för att främja utredningen mot de personer som du har haft samröre med som greps (se RB 23 kap 6§ + 6a).Med vänliga hälsningar,

Förutsättningar för häktning

2016-05-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,jag blir inte riktigt klok på häktningsreglerna.Brottet måste ge minst ett års fängelse.Sen står det om bla recidivfara,förstöra utredningen och flyktfara.Måste brottet först ha minst ett år i straffskalan innan man får använda använda recidivfara,flyktfara och risk att den misstänkte försvårar utredningen.Eller får någon häktas pga av recidivfara för skadegörelse och olaga hot tex.Dessa brott har inte minst ett år i straffskalan men får personen häktas ändå om det finns risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om häktning finns i Rättegångsbalken (RB) Kap. 24.Förutsättningar för häktning:Häktning är ett tvångsmedel som kan användas vid brottmål. För att kunna häkta någon krävs att en rad förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda enl. RB 24:1 st. 1. För det första ska personen vara misstänkt på ”sannolika skäl”. Jämfört med andra tvångsmedel såsom kvarstad och husrannsakan krävs att beviskravet når upp till ”skäligen misstänkt”. För en fällande dom ska beviskravet enligt praxis nå upp till ”ställt utom rimligt tvivel”. För att få en översikt kan sägas att ”sannolika skäl” är ett beviskrav som ligger mellan de andra två. Det finns undantag till detta som jag återkommer till nedan.För det andra krävs det att det rör sig om en brottslig gärning som kan straffas, det krävs därmed att den aktuella handlingen inte redan har prövats och fått en dom som vunnit laga kraft (vilket innebär att domen inte längre kan överklagas på vanligt sätt).För det tredje ska det aktuella brottet ha en straffskala på fängelse i minst 1 år. Detta innebär att en person som misstänks för brott som har mindre än 1 års fängelse i straffskalan, exempelvis skadegörelse (BrB 12:1) eller olaga hot (BrB 4:5), som utgångspunkt inte kan häktas. Detta hör ihop med de principer som ligger bakom reglerna om häktning; att det ska vara proportionerligt och behövligt, samt att det skall vara ändamålsenligt och åtgärden ska vidtas med försiktighet. Brott som inte föreskriver fängelse i mer än ett år anses alltså inte tillräcklig allvarliga för att det ska anses proportionerligt att personen ska behöva genomgå det frihetsberövandet som häktning innebär, jmf. RF 2:8. Detta framgår även av RB 24:1 st. 3 som säger att skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte. Det finns även undantag till detta, jag återkommer till det nedan.För det fjärde krävs att en eller flera av de tre risker som anges i RB 24:1 st. 1 är uppfyllda. Det ska alltså antingen finnas risk för att den misstänkte avviker (flyktfara), att den misstänkte undanröjer bevis eller försvårar utredningen (kollusionsfara) eller att den misstänkte fortsätter begå brott (recidivfara).Det krävs alltså att samtliga av dessa förutsättningar är uppfyllda för att en person ska kunna häktas. Undantag:Om en person är misstänkt på ”sannolika skäl” får denne häktas trots att brottet inte har en straffskala på minst 1 års fängelse om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller vart den bor, alternativt om personen tros ljuga om detta. Häktning på denna grund får också ske om personen inte bor i Sverige och det finns risk för att för att personen för att undvika straff lämnar landet, se RB 24:2.Det finns även undantag till kravet att personen ska vara ”på sannolika skäl” misstänkt för brottet. Enl. RB 24:3 finns en möjlighet att utredningshäkta någon och då är det tillräckligt att personen är ”skäligen misstänkt” för brottet. Dessutom krävs mycket starka skäl för häktning såsom flyktfara, kollusionsfara eller återfall i brott samt att övriga förutsättningar för häktning är uppfyllda. Detta undantag finns till för de fall då det finns starka skäl för häktning, men åklagaren ännu inte hunnit få fram tillräcklig bevisning för att nå upp till det högre beviskravet.I vissa fall innebär häktning allvarligare men för den misstänkte, exempel på detta kan vara vid hög ålder eller allvarligare hälsotillstånd. I dessa fall får häktning endast ske om man inte kan ordna tillräcklig övervakning, se RB 24:4. Detta hör också ihop med att beslut om häktning ska ske utifrån vad som är proportionerligt. Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp!Vänliga hälsningar

Vad händer om man inte inställer sig till fängelsestraff i Danmark?

2016-04-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en vän till mig som fick en månads fängelsestraff i Danmark och han tänker inte gå till fängelset så jag undrar om han inte går till fängelset vad kommer att hända OBS han blev dömd i Danmark och han lever i Sverige alltså han är svensk !?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om din kompis inte inställer sig för sitt straff i Danmark så kan de danska myndigheterna begära att den svenska polisen ska häkta honom, enligt lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. 5a §. Han kan då komma att bli överförd till Danmark för att avtjäna sitt straff. Om din kompis inte vill avtjäna domen i Danmark, så kan han begära att få avtjäna den i Sverige istället, enligt 5 § ovanstående lag. Mer information om hur man ansöker om detta finns HÄR.Ifall han blir beviljad att genomför sitt straff i Sverige istället så gäller så ska polisen efter en begäran gjorts av Kriminalvården föra personen i fråga till anstalten om den dömde inte inställer sig till det utdömda fängelsestraffet, vilket framgår av lagen om beräkning av strafftid m.m. 10 § andra stycket . Den enda direkta påföljden ett uteblivande resulterar i i Sverige är dels att man kan bli placerad i häkte under tiden polisen förbereder transport till anstalten i fråga, och att den tid man uteblivit från anstalten läggs till på det planerade slutdatumet för straffet, det vill säga att fängelsestraffet blir lika långt som det först var planerat, enligt lagens 11 respektive 23 §§.Mitt råd till dig är dock ändå att inställa dig vid anstalten vid angiven tidpunkt, så han slipper få polisen skickad efter sig.Jag hoppas detta besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar,

Häktning av unga personer

2016-03-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad händer om en mordmisstänkt person är bara 15 år? Hur går häktningsförfarandet till? Vilka synnerliga skäl kan föreligga som ex "rymningsbenägenhet" osv? På vilket sätt tar man hänsyn till låg ålder, om detta görs?
Anton Magnusson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du specifikt undrar om häktning av ungdomar så kommer jag utgå från att personen är anhållen och kommer inte redogöra processen för det. Vidare kan det bli mycket text, men det är många steg man måste beakta när det gäller häktning av unga personer. Jag har skrivit en sammanfattning längst ner för att underlätta läsningen.Allmänt om häktning om en person är sannolikt misstänkt för ett brott:Eftersom häktning är ett processuellt tvångsmedel blir rättegångsbalken tillämplig (se här; nedan förkortad RB). Förutsättningarna för häktning behandlas i 24 kap RB. Det som först kan nämnas är att en person måste vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott för att få häktas enligt 24 kap. 1 § 1 st. RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P1S1). I nämnda paragraf stadgas också, för att kunna häkta en person, att det ska finnas en fara för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara), en fara för att personen försvårar utredningen (kollusionsfara) eller en fara för personen flyr för att slippa lagföring (flyktfara).Om det handlar om ett allvarligt brott som kan ge 2 års fängelse eller mer finns en regel som kallas obligatorisk häktning enligt 24 kap. 1 § 2 st. RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P1S2). I dessa fall antar man att det finns en recivid-, kollussion- eller flyktfara. Häktning av barn:För att kunna häkta ett barn, det vill säga en person under 18 år, måste förutsättningarna nämnt ovan vara uppfyllda, emellertid måste domstolen även beakta två andra bestämmelser som jag kommer redogöra för nedan.Betryggande övervakning:Den första bestämmelsen stadgas i 24 kap. 4 § RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P4S1) och innebär att häktning av ett barn endast får ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ske. Detta kallas häktningssurrogat och kan genomföras i den misstänktes hem, annat enskilt hem eller genom att den misstänkte placeras på en lämplig institution enligt 26 § 2 st förundersökningskungörelsen (se här; nedan förkortad FUK). I praktiken är det främst omhändertagande inom sluten vård som uppfyller kraven på betryggande övervakning, ett exempel på detta är ett ungdomshem enligt 12 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (se https://lagen.nu/1990:52#P12S1). Det ligger på åklagaren att ta fram underlag och försöka ordna en övervakning för den misstänkte enligt 26 § 1 st. FUK (se se https://lagen.nu/1947:948#P26S1). Detta görs i samarbete med socialtjänsten då åklagaren innan beslut om åtalsfrågan ska inhämta ett yttrande från socialnämnden om person är skäligen misstänkt för ett allvarligt brott och är under 18 år enligt 11 § 1 st. lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdande (se här; nedan förkortad LUL) . I detta yttrande ska det bland annat redogöras för vilka åtaganden socialnämnden avser att vidta enligt 11 § 3 st. LUL (se https://lagen.nu/1964:167#P11S3). Detta yttrande kan vara av betydelse vid en häktningsförhandling för att kunna se om socialtjänsten anser att det finnas betryggande övervakning istället för en häktning.Synnerliga skäl:Om det är uppenbart att en betryggande övervakning inte kan ordnas måste domstolen beakta den andra bestämmelsen. Denna bestämmelse innebär att häktning av unga under 18 år endast får ske om det finns synnerliga skäl för detta enligt 23 § LUL (se https://lagen.nu/1964:167#P23S1). Dessa synnerliga skäl är inte lagstadgade men enligt praxis ska man beakta åldern på den misstänkte, brottets allvarlighetsgrad och styrkan i de särskilda häktningsskälen, exempel om personen är extremt rymningsbenägen eller kommer försöka påverka vittnen (NJA 2015 s. 649). Om domstolen finner att ingen betryggande övervakning kan ske och det föreligger särskilda skäl så ska den unga häktas.Häktning av en mordmisstänkt 15-åring/sammanfattningI Sverige blir barn straffbara vid 15 år enligt 1 kap 6 § Brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K1P6S1). Alltså kan en mordmisstänkt 15-åring bli häktad. Av det ovan skrivna måste dock domstolen ta i beaktning om det är uppenbart att en betryggande övervakning inte kan ske genom ex placering på ett ungdomshem. Om det är uppenbart att detta inte går att ordna ska domstolen bedöma om det finns synnerliga skäl att häkta denna person. Eftersom detta handlar om en ung person som är mordmisstänkt blir hovrättsfallet RH 2004:61 av intresse. I detta fall var en 16-åring misstänkt för mord och åklagaren ansåg att han skulle bli häktad på grund av faran för att han kunde försvåra utredningen. Domstolen menade om han skulle bli placerad i ett ungdomshem skulle han ändå bli helt isolerad, därför ansågs det inte finnas annan betryggande övervakning än häktning. Vad gäller de särskilda skälen så ansågs de uppfyllda då det handlade om ett mycket allvarligt brott. Av det nämnda rättsfallet kan en 15-åring mordmisstänkt bli häktad då själva brottet är ett mycket allvarligt brott och det kan bli svårt att använda en annan betryggande övervakning än häktning. Men detta ska bedömas fall till fall och eftersom jag inte vet vilket specifikt häktningsskäl (kollussions-, recidiv- eller flyktfara)* personen utgör kan det bli svårt för mig att bedöma. Dock anser jag att det finns stor chans att en 15-åring person som är på sannolikt skäl misstänkt för mord att bli häktad.*se definitionerna av dessa under första stycket.Om du vill få fördjupning inom detta område så tipsar jag om ett förarbete och en examensuppsats, se länkarna nedan:Förarbete, främst s. 539-553ExamensuppsatsMed vänliga hälsningar

Granskning av brev till häktat

2016-06-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Om jag skriver ett brev till en häktad person, kan något som står i brevet tas upp i eventuell rättegång? Om inget som står är brottsligt.
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om personen du skickar brev till i häktet har restriktioner kan en åklagare eventuellt komma att granska brevet om det finns misstanke att det som står i brevet kan förstöra bevis eller försvåra utredningen. Om personen inte har restriktioner så kan personal på kriminalvården granska brevet endast i syfte att se till så att det inte innehåller några otillåtna föremål, innehållet i brevet granskas således ej i detta fall. Med andra ord, om det som du skriver i brevet inte är något brottsligt och inget som skulle kunna försvåra en utredning eller liknande för en som sitter häktad med restriktioner så kan inte innehållet i brevet tas upp i eventuell rättegång.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Envarsgripande av orningsman

2016-05-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag undrar lite grann om det här med Envarsgripande mot ordningsmakten. RB 24:7 tar inte hänsyn till vilken person som utför ett brott utan konstaterar bara att envar har rätt att gripa en person som utför ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Ordningsvakter arbetar efter lagar som exempelvis ger ansvarsfrihet vid användandet av våld samt omhändertagande enligt LOB. Ordningsvakten har även rätten att avlägsna en person från stället.Om du som envar upplever ett oprovocerat omhändertagande, avvisning eller blivit utsatt för våld bör det i lagens mening bland annat klassas som Ofredande: "Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år". Envar borde därför, om denne vill, kunna gripa ordningsvakten för ofredande och därefter kunna bemöta det våld som den utsätts för. Envarsrätten har villfarelse som grund för ansvarsfrihet, personen trodde denne såg ett brott utföras. Envar kan inte förväntas ha koll på (eller lägga värderingar i om denne använder sitt lagstöd korrekt) vilka lagar ordningsvakter använder sig av och kan därmed bara utföra ett gripande utifrån dennes kunskap om vad som är ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Detta scenario är väl knappast vanligt men ur en ren rättslig aspekt, är jag ute och cyklar eller finns det belägg för det jag säger?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger finns det en lagstadgad rätt för envar att gripa en person som har begått ett brott där fängelse kan följa, om detta kan ske på bar gärning eller på flyende fot (24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken). För att envar ska ha rätt att gripa en ordningsvakt krävs det således att denne gör sig skyldig till ett brott med fängelse i straffskalan. Eftersom ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och har vissa befogenheter att använda våld vid tjänstgöring kan det vara svårare att avgöra när en ordningsman begår ett brott.Enligt 8 § lagen om ordningsvakter får en ordningsvakt för att verkställa en åtgärd inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och uppmaningar. När en ordningsvakt ingriper skall han se till att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet eller orsakar större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till dess syfte. Bryter en ordningsman mot dessa bestämmelser kan det bli fråga om tjänstefel.Tjänstefel innebär innebär att då någon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år (20 kap 1 § brottsbalken). Detta innebär således att för tjänstefel finns det fängelse i straffskalan. Läser man vidare i paragrafen finner man det undantag som gäller för vissa tjänstemän. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.Skulle en enskild gripa en ordningsman, och det visar sig att denne ej gjort sig skyldig till något brott där fängelse kan följa riskerar denne enskilde att fällas för brott själv. Beroende på vilket våld som använts vid gripandet kan det här bli fråga om ofredande, misshandel eller våld mot tjänsteman.Med tanke på ordningsvakternas befogenheter att använda våld vid tjänstgöring, deras relativt omfattande utbildning, de konsekvenser som kan följa och det faktum att de lyder under Polismyndigheten skulle jag avråda från att försöka genomföra ett envarsgripande av en ordningsvakt i tjänst. Anser man att en ordningsvakt har använt mer våld än som krävts uppmanar jag till att anmäla ordningsvakten.

Häktningsförfarandet

2016-04-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur går ett häktningsförfarande till?
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är åklagaren som beslutar om en person ska bli häktad. Det måste då föreligga sannolika grunder och skäl för att personen som begärs häktad är skyldig till brottet som ligger bakom häktningen. Brottet i sig måste vara av sådan art att det ger fängelse i minst ett år. Det måste även finnas risk att personen, om den inte häktas, kan komma att försvåra utredningen genom att avvika, undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredningen. Det är som sagt åklagaren som begär att en person ska bli häktad men det är domstolen som efter domstolsförhandling beslutar om häktning ska ske. Häktningen får vara i högst 14 dagar sedan måste ny häktningsförhandling hållas. Det finns ingen max gräns för hur många gånger man kan begära om ny häktningsförhandling. Men om domstolen inte finner tillräckliga skäl för att en person ska vara häktad så släpps denne på fri fot. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Anhållande

2016-03-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |hur länge måste man sitta anhållen vid misstanke om inbrott/ försök till inbrott?
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre former av frihetsberövanden. De tre formerna är när man blir gripen, anhållen eller häktad. En person får anhållas i väntan på att domstolens ska pröva frågan om personen ska häktas eller inte. En person kan även anhållas om det är av stor betydelse för utredningen enligt rättegångsbalken (RB) 24:6. Beslutet om huruvida en person ska anhållas eller ej, fattas av en åklagare. Huvudregeln är att personen får anhållas senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande har fattats enligt RB 24:12. Därefter måste åklagaren göra en häktningsframställan till domstolen. Har en häktningsframställning gjorts, ska rätten utan dröjsmål hålla förhandlingen i häktningsfrågan enligt RB 24:13. I annat fall ska den anhållne släppas på fri fot.Hoppas du fick svar på din fråga! Är det något som är oklart är du välkommen att höra av dig igen. Lycka till!Vänligen