Envarsgripande

2013-10-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En fråga angående envarsgripande: "Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar..." Hemfridsbrott är brott som ger böter, såvida det inte är grovt då det finns fänglese i straffskalan. Hur hanterar man ett sådant brott enligt ovan? Kan man "envarsgripa" för grovt brott? Motsvarande 12 kap 1 § Skadegörelse har fängelse i straffskalan, medan 12 kap 2 § Åverkan ger max böter. Här är det uppdelat i två olika paragrafer. Skiljer sig detta då från t.ex. ett hemfridsbrott där allt är skrivet i samma paragraf? Slutligen: om det finns ett brott där fängelse finns som påföljd i normalgraden men ej om brottet är ringa, hur bedöms det då? MVH //Daniel
| Hej Daniel! Tack för din fråga angående envarsgripande! För att ett envarsgripande ska få ske krävs, precis som du skriver, att vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att fängelse kan följa på brottet. Är det fråga om ett hemfridsbrott av normalgraden finns endast böter i straffskalan och därmed finns det ingen rätt till envarsgripande enligt RB 24 kap 7 § 2 st. I praktiken innebär det alltså att du inte kan envarsgripa någon blott på den grunden att personen olovligt trängt sig in eller stannat kvar i ditt hem, utan det måste bedömas som grovt hemfridsbrott för att rätten till envarsgripande ska finnas. Högsta Domstolen har uttalat att det inte går att generellt ange när ett hemfridsbrott ska betraktas som grovt, men att det typiskt sett är grovt om hemfridsbrottet begås genom inbrott (NJA 1990 s 315). Även om du inte har rätt att envarsgripa någon för ett pågående hemfridsbrott kan du alltid använda reglerna om nödvärn. Enligt Brottsbalken 24 kap 1 § framgår att rätt till nödvärn föreligger om någon trängt in eller försöker tränga sig in i rum eller hus eller vägra lämna en bostad efter tillsägelse. Under förutsättning att åtgärden du vidtar inte är uppenbart oförsvarlig utgör det alltså inte brott att skydda sig mot hemfridsbrott. Vad som är uppenbart oförsvarligt i den enskilda situationen är svårt att svara på eftersom hänsyn tas till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Vad gäller skadegörelse enligt Brottsbalken är det ett brott med fängelse i straffskalan, medan det mindre allvarliga brottet åverkan inte har det. I detta fall har du alltså rätt att envarsgripa någon för skadegörelse, men inte för åverkan. Du har emellertid även här rätt till nödvärn enligt reglerna i Brottsbalken 24 kap 1 § för att skydda dig mot ett brottsligt angrepp på din egendom. Det måste dock sägas att nödvärnsrätten gentemot ett påbörjat angrepp som kan betecknas åverkan knappast är särskilt långtgående. Huruvida brotten är uppdelade i olika paragrafer, som skadegörelse och åverkan, eller återfinns i samma paragraf, som hemfridsbrott och grovt hemfridsbrott, spelar ingen roll när det kommer till rätten att envarsgripa någon. Avslutningsvis kan påpekas att det kan även tänkas att du blir anmäld för olaga frihetsberövande enligt Brottsbalken 4 kap 2 § om du envarsgriper någon på felaktiga grunder, till exempel för hemfridsbrott av normalgraden eller åverkan. Hoppas det var till någon hjälp!  

Ersättning för gripande

2013-08-03 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har man rätt till ekonomisk ersättning om man först varit gripen och sedan suttit anhållen i cirka 24 timmar. Utan möjlighet att meddela ngn var man befinner sig. Mvh Tina
Robin Henningson |Hej och tack för din fråga!Ett gripande och anhållande är en ingrepp i din privata rörelsefrihet. Mot denna frihet står också kraven på en effektiv brottsutredning kombinerad med ett antal principer som ska garantera den enskildes rättigheter (behovsprincipen och proportionalitetsprincipen bland annat). Principerna innebär att tvångsåtgärderna aldrig ska gå utöver vad som är behövligt för att uppnå syftet med åtgärden samt att de ska upphöra så fort de inte längre bedöms verkningsfulla. Om du blivit anhållen på felaktiga grunder och utredningen sedan lagts ned kan du ha rätt till ersättning för den tid du suttit anhållenOm du anser att du blivit felbehandlad av rättsväsendet och att du lidit ekonomisk skada (förlorad arbetsinkomst, ombudskostnader, psykiskt lidande etc), kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Hör då av dig till justitiekanslern som då får granska ditt ärende. 

Rätt till information vid ett frihetsberövande

2013-05-11 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Måste en polis, vid ett gripande, ge skäl till varför personen frihetsberövas?
| Hej, Tack för din fråga! I 24 kap. 9 § rättegångsbalken (se: https://lagen.nu/1942:740) stadgas det att när någon grips eller anhålls ska den frihetsberövade få besked om det brott som han eller hon är misstänkt för samt grunden för frihetsberövandet. Lagbestämmelsen grundar sig på artikel 5.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se: http://www.echr.coe.int/NR/rdonlyres/1009F7DB-87E3-4056-8E17-8A8A41768BA7/0/SwedishSuédois.pdf) Härmed har alltså den frihetsberövande personen rätt, att i samband med gripande, få besked om det brott denne är misstänkt för samt grunderna för frihetsberövandet. Vänligen,

Rätten till besök för häktad person

2013-03-26 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Min far har blivit häktad under kvällen, har jag någon rätt att besöka honom innan eventuell rättegång?
Matilda Karlsson | Hej! Tack för din fråga. Som grundregel gäller att person som är häktad har rätt att ”ta emot besök i den utsträckning som det lämpligen kan ske”, enligt 3 kap. 1 § häkteslagen. Med ”lämpligen kan ske” avses att exempelvis häktets lokaler eller tillgång på personal kan begränsa rätten att ta emot besök för häktad person. Ett besök får enligt lag hindras om det på något sätt skulle kunna äventyra säkerheten på något sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll. Med kontroll avses exempelvis övervakning, avlyssning, kroppsvisitation av den besökande eller att besöket utförs i ett rum som omöjliggör att föremål kan överlämnas mellan den häktade och den besökande. Vidare får även en kontroll göras av besökaren gällande om personen tidigare är dömd eller misstänkt för brott. I vissa fall kan beslut om restriktioner ha fattats vid häktningsbeslutet. Då kan rätten för den häktade att ta emot besök ha inskränkts i enlighet med 6 kap. 1 § och 6 kap. 2 § 1 st. 5 pt. häktningslagen. Sådant beslut om restriktioner fattas i de fall det finns risk att den häktade kommer att försöka undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredningen. Huruvida din far har blivit ålagd restriktion framkommer av häktningsbeslutet. Vidare måste särskilt påpekas att rätten till besök är en rätt för den häktade. Någon reglering om det omvända förhållande, rätten för anhörig att besöka häktad, finns inte utan man får utgå från regleringen som gäller för den häktades rätt att ta emot besök. Häkteslagen återfinner du https://lagen.nu/2010:611. Vänligen,

Genomgång av brev tillhörande häktad

2013-10-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Om man får ett sms från polisen då någon anhörig sitter häktad om att denna vill att man ska se till inkommande post en tid framöver. Vad menas med de ? Ska man ta in posten från brevlådan lr ska man gå igenom den också?
Dag Eresund |Hej och tack för din fråga!Det framgår inte riktigt av frågan om det var polisen eller den anhöriga som ville att posten skulle ses till? Var det den anhörige torde svaret inte vara komplicerat. Samtycke till genomgång av post (exempelvis för att upptäcka räkningar och dylikt) är ansvarsfritt. Du är välkommen att precisera frågan ytterligare för ett mer utförligt svar!Vänligen,

Åtal för brott på internationellt vatten

2013-08-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Om en begår ett brott på internationellt vatten, stöld, våld, mord etc. I vilket land åtalas personen då?
Louise Eskesen |Hej och tack för din fråga! Internationellt vatten är allt hav som inte tillhör en stats territorialhav eller inre vatten, med andra ord det fria havet. Förhållandena på internationellt vatten regleras i 1958 års Genevékonvention om det fria havet och i 1982 års Havsrättskonvention. Alla stater har rätt att använda sig av det fria havet, men det ska ske med respekt för andra staters intressen. Vid brott på internationellt vatten tillämpas flaggstatsprincipen. Den innebär att t.ex. svensk myndighet har exklusiv jurisdiktion över svenskflaggade fartyg och att personen i så fall ska åtalas i Sverige. I svensk lag uttrycks principen i 2:3 BrB. Där framkommer det att för brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol om brottet har förövats på svenskt fartyg eller om det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på sådant fartyg (https://lagen.nu/1962:700). Det finns några undantag från flaggstatsprincipen, till exempel vid piratverksamhet (fartyg som misstänks ägna sig åt piratverksamhet får alltid bordas) och vissa sorters förorening.  Med vänlig hälsning,

Förhör och anhållande

2013-05-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hejsan. Min syster har gjort sig skyldig till grovt bedrägeri medels urkundsförfalskning då hon tog ett lån i killen namn på 200.000 kr. Är nu polisanmäld och kallad till förhör, vad kommer ske? I brevet från polisen stod det att hon kommer delges misstanke om grovt bedrägeri medels urkundsförfalskning vid förhöret. Kan man bli anhållen vid förhöret? Eller kommer de bara berätta vad hon är misstänkt för, om hon inte vill säga ngt utan advokat vad sker då? Vad sker efter förhöret och vad kan man vänta sig för straff? Hur snabbt går ett sådant här ärende?.. Tack på förhand. 
Lovisa Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline! Enligt Rättegångsbalken (RB) 23 kap 9 § https://lagen.nu/1942:740#K23P9S1 är den som inte är anhållen eller häktad inte skyldig att kvarstanna längre än 6 timmar på förhör. Den som är misstänkt kan dock kvarhållas ytterligare 6 timmar på förhör om det är av synnerlig vikt för utredningen. Gripande, anhållande och häktning regleras i RB 24 kap https://lagen.nu/1942:740#K24. Om man vid förhöret finner skäl att anhålla någon, kan denna person gripas vid förhöret enligt RB 24 kap 7 § i väntan på anhållan av åklagaren. Åklagaren ska inför ett anhållande överväga om det finns andra medel än anhållande som är lämpliga, t.ex. att den misstänkta får reseförbud. För att anhålla någon krävs enligt RB 24 kap 6 § att det ska finnas skäl för häktning. Om häktning inte kan komma att aktualiseras, ska anhållande i princip inte ske. Förutsättningarna för häktning anges i 24 kap 1 §. Häktning enligt huvudregeln förutsätter misstanke på sannolika skäl att den misstänkte förövat brottet samt att det ingår 1 års fängelse eller mer i straffskalan. Detta uppfylls både för grovt bedrägeri, vars straffskala sträcker sig från 6 månaders fängelse till 6 års fängelse enligt Brottsbalken (BrB) 9 kap 3 § https://lagen.nu/1962:700#K9P3S1 , samt urkundsförfalskning där straffskalan anger fängelse i högst 2 år enligt 14 kap 1 § https://lagen.nu/1962:700#K14P1S1 . För sannolika skäl krävs att omständigheterna är sådana att misstanken vid en objektiv bedömning framstår som berättigad, misstanken måste bygga på konkreta fakta. Vidare krävs att någon av häktningsgrunderna i RB 24:1 är uppfyllda för att anhållande ska kunna ske. Dessa tre är: 1.  Flyktfara – risk för att den misstänkta avviker för att undandra sig straff 2.  Kollusionsfara - risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. 3.  Recidivfara – risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. Eftersom anhållande ofta sker i ett tidigt skede av utredningen är det vanligast att kollusionsfara anges som anledning, eftersom man ofta inte hunnit förhöra parter och vittnen och säkra annan bevisning. När bevisningen är säkrad och det inte längre finns risk för kollusionsfara eller någon annan av häktningsgrunderna finns inte längre skäl för häktning, och således heller inte grund för anhållande. Anhållanden ska då genast hävas enligt RB 24 kap 10 §. Ett anhållande är tidsbegränsat, den tredje dagen kl. 12 efter anhållandebeslutet ska en häktningsframställan göras om åklagaren vill gå vidare och häkta den misstänkte enligt RB 24 kap 12 § 1 st. Den misstänkte är inte skyldig att besvara frågor vid förhöret. Det är många olika omständigheter som kan inverka när straff ska bestämmas, bl.a. den misstänktes ålder (om under 21), tidigare brottslighet och brottslighetens straffvärde efter beaktande av försvårande och förmildrande omständigheter om sådana föreligger. När påföljd ska bestämmas utgår man vanligtvis från minimistraffet, t.ex. 6 månader för grovt bedrägeri och justerar sedan på grund av ovanstående omständigheter. Det är svårt att säga var man börjar när det gäller urkundsförfalskning, men eftersom grov urkundsförfalskning har ett minimistraff på 6 månaders fängelse enligt BrB 14 kap 3 § brukar urkundsförfalskning av normalgraden vanligtvis understiga detta. När flerfaldig brottslighet föreligger brukar asperationsprincipen tillämpas vid bestämmande av påföljd vilket innebär att en gemensam påföljd bestäms. Det är svårt att uttala sig vilken påföljd som kan bli aktuell i detta fall när så lite är känt om omständigheterna. Om straffvärdet för de två brotten hamnar under ett års fängelse föreligger en presumtion mot fängelse, då brukar istället villkorlig dom användas. Det är tyvärr svårt att uttala sig om hur lång tid ett sådant här ärende kan ta. Hoppas det var svar på dina frågor. Vänligen 

Husrannsakan och anhållning

2013-02-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Blev för några dagar hämtad av 4st poliser i gymmets omklädningsrum efter jag duschat. Klädde på mig och blev ut eskorterad. Många personer i omklädningsrummet samt i gymmet som såg detta. Väl utanför förklarar polisen vad jag är misstänkt för (dopingbrott) och jag får följa med till stationen för förhör, urinprov . Fick reda på att de skulle genomföra en husrannsakan och jag sattes i arresten i ca: 1.5h. När de kom tillbaka fortsatte förhöret och efter totalt 4h fick jag lämna och gå hem. Jag är inneboende då jag pluggar i staden och jag undrar vad de egentligen tycker om att 4st poliser kliver in hos dem för att genom söka mina saker. Jag trodde i början att detta var en mer slumpmässigt kontroll. Men då husrannsakan och att de på ett sätt påpekade att de hade rätt person när de tog mig så insåg jag senare att JAG är utpekad. Enligt mig måste det finnas starkare bevis för att få genomföra en husrannsakan(?) än att jag är mer vältränad än genomsnittet. Ryktet sprids fort och har även landat på min arbetsplats 40mil bort. När det kommer till doping är man redan dömd innan resultatet kommit av omgivningen. Även fast jag vet att jag är ren och de hittade inget vid husrannsakan så hade jag "bara tur" att jag inte tog något just nu. Får de göra så här? Väntar fortfarande på resultatet och att jag kan hämta utredningen men går det att anmäla för kränkning? Jag lägger mycket tid och.energi samt läser mig till kunskapen om träning/kost. Jag tar detta som en stor förolämpning mot all tid, all envishet jag lagt ner på det här och sen stämplas som en fuskare? Jag anser det inte okej. Jag vet inte ens på vilka grunder jag blev tagen, men det står nog i utredningen när jag får tag i den.
|Hej! Tack för din fråga. Husrannsakan och anhållande regleras i Rättegångsbalken Enligt 28 kap Rättegångsbalken får polisen företa en husrannsakan (alltså söka igenom t.ex. en lägenhet) för att leta efter ett föremål som antas ha betydelse för ett brott. Det som då gäller är att det då finns anledning att anta att ett brott har begåtts och att det på detta brott kan följa fängelse, vilket det kan göra av dopningsbrott. Du har rätt i att det måste finnas starkare misstänkar än att en person är onormalt vältränad. I ditt fall är det troligt att polisen t.ex. fått in ett tips från någon annan eller liknande. Misstankarna de hade framgår förmodligen av utredningen. Samma sak gäller egentligen enligt anhållanden, nämligen att det ska finnas misstankar om brott. Det är svårt att ta ställning till om polisen hade tillräckliga misstankar för genomföra dessa tvångsåtgärder i ditt fall när jag inte har tillgång till polisens material. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en advokat när du fått ta del av utredningen (vilket du och ditt ombud har rätt till) och om du efter att ha läst deras misstankar bedömer att underlaget varit väl tunt. Om en polis förfarit felaktigt finns det även möjlighet för enskilda att göra en anmälan till Justiteombudsmannen.  MVH Cecilia