Häktningsframställan och häktningsgrunder

2014-03-23 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har en fråga angående innehållet i en häktningsframställan. Om en person är misstänkt för att ha begått olaga hot, försök till mordbrand, mordbrand och skadegörelse samt olaga förföljelse - ska då alla dessa brott nämnas i framställan eller ska endast mordbrand, och försökt till mordbrand samt olaga förföljelse skrivas ned? Olaga hot och skadegörelse utgör som jag har förstått ett led i den olaga förföljelsen?En annan fråga, om samma person sedan tidigare har blivit dömd för misshandel, kan denna misshandel i sig då också utgöra led i den olaga förföljelsen, eller kommer detta att ses som någon form av dubbelbestraffning? tacksam för svar!
|Hej, och tack för din fråga!En häktningsframställan görs av åklagaren och häktning förutsätter att den misstänkte på sannolika skäl förövat brottet/brotten samt att det i straffskalan är stadgat fängelse i ett år eller mer. Samtliga brott du nämner har stadgat fängelse i ett år eller mer i sina straffskalor vilket gör att häktning är möjlig. För att kravet på sannolika skäl ska anses vara uppfyllt krävs att omständigheterna är sådana att misstanken gällande dessa brott vid en objektiv bedömning framstår som berättigad. Det måste vara konkreta fakta som ligger till grund för bedömningen. Vidare krävs att någon av de tre häktningsgrunderna i rättegångsbalken är uppfyllda, vilka är: Flyktfara, en risk för att den misstänkte avviker för att slippa bestraffning.Kollusionsfara, en risk för att den misstänkte genom att undanröja bevis eller på annat sätt försvårar utredningen.Recidivfara, en risk för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet. I en häktningsframställan ska det framgå vilket/vilka brott som utgör häktningsgrund. I detta fall kan olaga förföljelse utgöra en häktningsgrund men för att det brottet ska anses föreligga krävs att personen på sannolika skäl förövat de brott som ingår i brottsrubriceringen olaga förföljelse. Slutligen vad gäller misshandeln om dom fallit anses saken vara res judicata, vilket innebär att saken är klar. Någon möjlighet finns därför inte att lägga misshandeln som grund för ytterligare bestraffning eftersom det i sådant fall rör sig om flera straff för samma gärning. Bästa hälsningar, 

Envarsgripande vid försöksbrott

2013-11-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Jag jobbar som butiksbiträde och har en fråga kring ingripande vid stöld och snatteri. I de vanliga fallet kan jag göra ett envarsgripande för stöld när en individ lämnar butiken med obetalda varor, men; Om en person i en provhytt med utrustning tar bort larm från 2 par skor till ett värde av 1300:- för att sedan märka att vi noterat honom lämnar kvar samtliga varor och lämnar butiken; har jag då rätt att göra ett envarsgripande tills polisen kommer (försök till stöld?) eller gör jag mig skyldig till brott då? I detta fall kände vi inte för en brottningsmatch utan följde istället efter på bekvämt avstånd tills personen sprang över en motorväg... Kan även tillägga att samma person misstänks för skostölder dagen innan närmre 7000:-. Samma modeller han fick med sig i provrummet denna gång, spelar detta in även dagen efter?
Beatrice Rohdin |Hej,Tack för din fråga! För det första kan konstateras att tillgripandet av skorna värda 1 300 kr tillhör brottsklassen stöld och inte snatteri (se NJA 2009 s.586). Frågan är således ifall det kan ses som ett försök, precis som du är inne på, eftersom brottet inte är fullbordat.        För att ett straffbart försöksbrott ska anses ha skett krävs bland annat att personen i fråga påbörjat det olovliga tagandet och att det då fanns en risk för brottets fullbordan. I det här fallet passeras försökspunkten när personen börjar bända upp larmen på skorna (se RH 1993:117) och just i det här ögonblicket finns en risk för att personen faktiskt kan genomföra en fullbordad stöld. Eftersom personen inte fullbordade stölden krävs det även att denna inte avbröt sitt brottsliga handlande frivilligt. Här upphör försöket på grund av att ni kommer på personen, inte för att denna självmant väljer att upphöra med det. På så sätt anses tillbakaträdandet inte vara frivilligt. Sammanfattningsvis kan man säga att personen i fråga har gjort sig skyldig till försök till stöld (det krävs även att personen har uppsåt till att stjäla, vilket inte är mycket att diskutera i det här fallet).       Nu över till frågan vilken rätt du som butiksbiträde har att ingripa i den här situationen. Vi pratar här om ett envarsgripande enligt 24 kap 7 § RB, se https://lagen.nu/1942:740#K24P7S1. För att du ska få göra ett sådant gripande krävs dels att fängelse kan följa på brottet och att du griper personen på bar gärning eller flyende fot samt att du tillkallar polisen snabbt efteråt.        Vad avser det första kravet, att fängelse ska följa på brottet, finns fängelse med i straffskalan för försök till stöld. På så sätt är första kravet uppfyllt. Angående det andra kravet ”på bar gärning eller flyende fot” menas att du antingen ska gripa personen i butiken eller att du ska göra det efter att du följt efter personen i fråga. Att gripa personen på plats är snarare att rekommendera eftersom problem har uppkommit i praxis ifall man följt efter personen. Det krävs då att du hela tiden har uppsikt över gärningsmannen så att du inte griper fel person samt att det finns ett tidsmässigt samband mellan försöket till stöld och gripandet.  Det ska även påpekas att fastän det är ett försöksbrott har du rätt att gripa personen ifall förutsättningarna för ett envarsgripande är uppfyllda.       Angående den tidigare fullbordade stölden du pratar om på 7 000 kr berättigar inte det i sig dig till att gripa personen senare. Däremot kan det göra dig säkrare i din uppfattning att personen tänker begå ett nytt brott och du kan då ingripa i ett tidigare skede innan brottet blir fullbordat.       Om du håller dig inom ramarna för vad som angivits ovan begår du inte ett brott. Kom även ihåg att du inte har rätt att söka igenom kläder, väskor etc. som gärningsmannen bär med sig ifall du inte letar efter vapen eller liknande.Vänliga hälsningar,

Genomgång av brev tillhörande häktad

2013-10-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Om man får ett sms från polisen då någon anhörig sitter häktad om att denna vill att man ska se till inkommande post en tid framöver. Vad menas med de ? Ska man ta in posten från brevlådan lr ska man gå igenom den också?
Dag Eresund |Hej och tack för din fråga!Det framgår inte riktigt av frågan om det var polisen eller den anhöriga som ville att posten skulle ses till? Var det den anhörige torde svaret inte vara komplicerat. Samtycke till genomgång av post (exempelvis för att upptäcka räkningar och dylikt) är ansvarsfritt. Du är välkommen att precisera frågan ytterligare för ett mer utförligt svar!Vänligen,

Åtal för brott på internationellt vatten

2013-08-02 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Om en begår ett brott på internationellt vatten, stöld, våld, mord etc. I vilket land åtalas personen då?
Louise Eskesen |Hej och tack för din fråga! Internationellt vatten är allt hav som inte tillhör en stats territorialhav eller inre vatten, med andra ord det fria havet. Förhållandena på internationellt vatten regleras i 1958 års Genevékonvention om det fria havet och i 1982 års Havsrättskonvention. Alla stater har rätt att använda sig av det fria havet, men det ska ske med respekt för andra staters intressen. Vid brott på internationellt vatten tillämpas flaggstatsprincipen. Den innebär att t.ex. svensk myndighet har exklusiv jurisdiktion över svenskflaggade fartyg och att personen i så fall ska åtalas i Sverige. I svensk lag uttrycks principen i 2:3 BrB. Där framkommer det att för brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol om brottet har förövats på svenskt fartyg eller om det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på sådant fartyg (https://lagen.nu/1962:700). Det finns några undantag från flaggstatsprincipen, till exempel vid piratverksamhet (fartyg som misstänks ägna sig åt piratverksamhet får alltid bordas) och vissa sorters förorening.  Med vänlig hälsning,

Får en man kroppsvisitera eller kroppsbesiktiga en kvinna?

2014-02-12 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får en man enligt Häkteslagen 4 kap 2 §, d.v.s. vid intagande i polisarrest, visitera en kvinna? Förstår jag det rätt att HL 4 kap 7 § andra st. ger en man rätt att visitera en kvinna (enligt Häkteslagen 4 kap 2 §) om det är nödvändigt?
| Hej och tack för din fråga! 4 kap. 2 § häkteslagen (HL) stadgar att den som ska tas in i förvaringslokal i princip alltid ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för att leta efter otillåtna föremål. Vad 4 kap. 7 § 1 st. HL säger är att som huvudregel får kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en kvinna inte utföras av en man och tvärt om, om inte den som utför åtgärden är antingen läkare eller legitimerad sjuksköterska. I paragrafen (4 kap. 7 §) räknas sen fyra punkter upp där det är okej att en person av motsatt kön utför kroppsvisitationen eller kroppsbesiktningen. Det 4 kap. 7 § 2 st. HL säger är att om det är nödvändigt så får en kvinna bevittna eller utföra en kroppsvisitation eller kroppsbesiktning av en man, även i fall som inte faller in under någon av de fyra punkter som anges i första stycket. 4 kap. 7 § 2 st. HL ger alltså inte en man rätt att visitera en kvinna. Däremot ger 4 kap. 7 § 1 st. HL en man rätt att visitera en kvinna om situationen är sådan som anges i någon av punkterna 1-4 i samma paragraf. HL hittar du https://lagen.nu/2010:611 Med vänlig hälsning,

Envarsgripande

2013-10-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |En fråga angående envarsgripande: "Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar..." Hemfridsbrott är brott som ger böter, såvida det inte är grovt då det finns fänglese i straffskalan. Hur hanterar man ett sådant brott enligt ovan? Kan man "envarsgripa" för grovt brott? Motsvarande 12 kap 1 § Skadegörelse har fängelse i straffskalan, medan 12 kap 2 § Åverkan ger max böter. Här är det uppdelat i två olika paragrafer. Skiljer sig detta då från t.ex. ett hemfridsbrott där allt är skrivet i samma paragraf? Slutligen: om det finns ett brott där fängelse finns som påföljd i normalgraden men ej om brottet är ringa, hur bedöms det då? MVH //Daniel
| Hej Daniel! Tack för din fråga angående envarsgripande! För att ett envarsgripande ska få ske krävs, precis som du skriver, att vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att fängelse kan följa på brottet. Är det fråga om ett hemfridsbrott av normalgraden finns endast böter i straffskalan och därmed finns det ingen rätt till envarsgripande enligt RB 24 kap 7 § 2 st. I praktiken innebär det alltså att du inte kan envarsgripa någon blott på den grunden att personen olovligt trängt sig in eller stannat kvar i ditt hem, utan det måste bedömas som grovt hemfridsbrott för att rätten till envarsgripande ska finnas. Högsta Domstolen har uttalat att det inte går att generellt ange när ett hemfridsbrott ska betraktas som grovt, men att det typiskt sett är grovt om hemfridsbrottet begås genom inbrott (NJA 1990 s 315). Även om du inte har rätt att envarsgripa någon för ett pågående hemfridsbrott kan du alltid använda reglerna om nödvärn. Enligt Brottsbalken 24 kap 1 § framgår att rätt till nödvärn föreligger om någon trängt in eller försöker tränga sig in i rum eller hus eller vägra lämna en bostad efter tillsägelse. Under förutsättning att åtgärden du vidtar inte är uppenbart oförsvarlig utgör det alltså inte brott att skydda sig mot hemfridsbrott. Vad som är uppenbart oförsvarligt i den enskilda situationen är svårt att svara på eftersom hänsyn tas till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Vad gäller skadegörelse enligt Brottsbalken är det ett brott med fängelse i straffskalan, medan det mindre allvarliga brottet åverkan inte har det. I detta fall har du alltså rätt att envarsgripa någon för skadegörelse, men inte för åverkan. Du har emellertid även här rätt till nödvärn enligt reglerna i Brottsbalken 24 kap 1 § för att skydda dig mot ett brottsligt angrepp på din egendom. Det måste dock sägas att nödvärnsrätten gentemot ett påbörjat angrepp som kan betecknas åverkan knappast är särskilt långtgående. Huruvida brotten är uppdelade i olika paragrafer, som skadegörelse och åverkan, eller återfinns i samma paragraf, som hemfridsbrott och grovt hemfridsbrott, spelar ingen roll när det kommer till rätten att envarsgripa någon. Avslutningsvis kan påpekas att det kan även tänkas att du blir anmäld för olaga frihetsberövande enligt Brottsbalken 4 kap 2 § om du envarsgriper någon på felaktiga grunder, till exempel för hemfridsbrott av normalgraden eller åverkan. Hoppas det var till någon hjälp!  

Ersättning för gripande

2013-08-03 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har man rätt till ekonomisk ersättning om man först varit gripen och sedan suttit anhållen i cirka 24 timmar. Utan möjlighet att meddela ngn var man befinner sig. Mvh Tina
Robin Henningson |Hej och tack för din fråga!Ett gripande och anhållande är en ingrepp i din privata rörelsefrihet. Mot denna frihet står också kraven på en effektiv brottsutredning kombinerad med ett antal principer som ska garantera den enskildes rättigheter (behovsprincipen och proportionalitetsprincipen bland annat). Principerna innebär att tvångsåtgärderna aldrig ska gå utöver vad som är behövligt för att uppnå syftet med åtgärden samt att de ska upphöra så fort de inte längre bedöms verkningsfulla. Om du blivit anhållen på felaktiga grunder och utredningen sedan lagts ned kan du ha rätt till ersättning för den tid du suttit anhållenOm du anser att du blivit felbehandlad av rättsväsendet och att du lidit ekonomisk skada (förlorad arbetsinkomst, ombudskostnader, psykiskt lidande etc), kan du ha rätt till ekonomisk ersättning. Hör då av dig till justitiekanslern som då får granska ditt ärende. 

Rätt till information vid ett frihetsberövande

2013-05-11 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Måste en polis, vid ett gripande, ge skäl till varför personen frihetsberövas?
| Hej, Tack för din fråga! I 24 kap. 9 § rättegångsbalken (se: https://lagen.nu/1942:740) stadgas det att när någon grips eller anhålls ska den frihetsberövade få besked om det brott som han eller hon är misstänkt för samt grunden för frihetsberövandet. Lagbestämmelsen grundar sig på artikel 5.2 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (se: http://www.echr.coe.int/NR/rdonlyres/1009F7DB-87E3-4056-8E17-8A8A41768BA7/0/SwedishSuédois.pdf) Härmed har alltså den frihetsberövande personen rätt, att i samband med gripande, få besked om det brott denne är misstänkt för samt grunderna för frihetsberövandet. Vänligen,