Får vakt föra bort dig vid misstanke om stöld?

2020-09-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag var och handlade på Coop i Skellefteå... När jag har betalat slänger jag kvittot i papperskorg...Det är så varmt där inne så jag ställde mig i läsk kassan... Då kommer det fram 2 civilklädda vakter en visar legg.. & säger till jag följa med till deras kontor..Jag vill förstås inte det efftersom jag.vet att jag inte hade tagit någonting... Vakten har tagit upp mitt kvittot från papperskorg.. Jag följer med till kontoret men före det var vakterna mycket högljudda så alla min kompisar med barn hörde allting... På kontoret läser den ene på kvittot att jag har betalat för allt.... Det så så kränkande.. Får dom göra så?
Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av din fråga tolkar jag att de civilklädda vakterna är väktare eller ordningsvakter. En väktare har inga andra befogenheter än vad privatpersoner har. Ordningsvakter har fler befogenheter, men då du inte har uppträtt våldsamt eller liknande kommer de lagar som påverkar situationen vara detsamma oavsett om det var en väktare eller ordningsvakt som stoppade dig. Att de ledde iväg dig till en annan plats innebär ett temporärt frihetsberövande. Ett frihetsberövande kan vara okej under vissa situationer. Som väktare och ordningsvakt har man dock rätt till ett s.k envarsgripande (24 kap. 7 § st. 2 rättegångsbalken). Ett envarsgripande innebär att man har rätt att gripa en person som begår eller har begått ett brott och försöker ta sig från brottsplatsen. Det föreligger således ett krav på att det måste ha skett ett brott för att ett ensvarsgripande ska komma på fråga. Vidare måste brottet kunna leda till ett fängelsestraff. Om brottet endast kan leda till böter innebär detta att det inte är tillåtet med ett envarsgripande. Eftersom du handlade på en matvarubutik innebär detta sannolikt att väktarna trodde du hade stulit varor. Eftersom det är lågt värde på varorna hade du begått brottet ringa stöld, om det faktiskt var så att du stulit något (8 kap. 2 § brottsbalken). Detta brott kan leda till fängelsestraff, vilket hade berättigat ett envarsgripande. MEN eftersom du inte har begått ett brott finns därför inget skäl för väktarna att föra iväg dig. Vad jag kan uppfatta utifrån hur du har beskrivit situationen har väktaren/ordningsvakten gjort fel, då det inte räcker med misstanke för ett envarsgripande. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänlig hälsning,

Envarsgripande vid hemfridsbrott och hur kraftigt våld får användas?

2020-09-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HejVid Hemfridsbrott på tomt eller mark dom är uppsåtligt, kan jag kvarhålla person/personer i väntan på polis? Om Ja, hur mycket kraft/våld får jag använda för att kvarhålla och har ålder på misstänkt person betydelse? Tänker ex 12åring som är inne på tomtmark för att palla äpplen vs 35åring som rekar för inbrott. Med vänliga hälsningar
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det korta svaret är att du i regel inte har rätt att hålla kvar en person som befinner sig på din tomt. Nedan följer en mer detaljerad redogörelse.Kan man kvarhålla person i väntan på polis vid hemfridsbrott?När du skriver om att kvarhålla en person på brottsplatsen är det du syftar på är enligt lagens mening att göra ett envarsgripande, se 24 kap 7 § 2 st. rättegångsbalken (RB). I bestämmelsen framgår att ett envarsgripande får göras vid brott på vilket fängelse kan följa och om personen anträffas på bar gärning eller på flyende fot. Hemfridsbrott regleras i 4 kap 6 § brottsbalken (BrB) och avser situationen att någon tränger sig in i din bostad. Även tomt anses höra till bostad, dock inte större markägor som exempelvis skogsmark. Vid hemfridsbrott av normalgraden finns fängelse inte med i straffskalan, det är ett bötesbrott, vilket innebär att du vid hemfridsbrott av normalgraden inte har rätt att göra ett envarsgripande. Däremot för grovt hemfridsbrott, som regleras i samma bestämmelse, är straffskalan fängelse i upp till två år vilket innebär att vid grovt hemfridsbrott kan du ha rätt att hålla kvar personen på platsen. Frågan är då hur man avgör om det rör sig om hemfridsbrott av normalgraden eller ett grovt sådant, ledning för att avgöra detta kan ges av praxis (dvs. hur frågan tidigare har bedömts av Högsta domstolen). Hemfridsbrott av normalgraden eller grovt? Hur man ska bedöma om ett hemfridsbrott är grovt eller av normalgraden berördes i NJA 1990 s 315. Fallet handlade om en man som tog sig in i en annan persons lägenhet genom att krossa en fönsterruta under nattetid. Personen som bodde i lägenheten var inte hemma vid tillfället. Mannen framhöll att han varit kraftigt berusad och till följd av detta tog fel på lägenhet, han hade en vän som bodde i samma hus och trodde att vännen bodde i den aktuella lägenheten. Högsta domstolen säger här i sina domskäl att det inte finns några generella kriterier för när ett hemfridsbrott ska bedömas som grovt eller av normalgraden, det beror av omständigheter från fall till fall. Vidare säger HD att när någon tränger in i bostad genom inbrott bedöms detta typiskt som grovt hemfridsbrott men att det kan finnas förmildrande omständigheter som föranleder annan bedömning. I detta fall kom man fram till att brottet skulle bedömas som hemfridsbrott av normalgraden, anledningen till detta var bland annat att mannen varit berusad och tagit fel på lägenhet. Genom detta rättsfall vill jag illustrera att skiljelinjen mellan hemfridsbrott av normalgraden och grovt brott inte är helt klar men att det med tanke på HD:s uttalande inte bör ses som ett grovt brott att endast vistas på någons tomt, eftersom det är ett klart mindre intrång än att faktiskt ta sig in i någons bostad. Jag kan inte heller hitta något rättsfall som talar för att det skulle vara grovt hemfridsbrott att befinna sig på annans tomt. Hur mycket våld får man använda vid envarsgripande?Vid ett envarsgripande får man vissa befogenheter som regleras av 10 § Polislagen. Denna bestämmelse ger tillåtelse att bruka våld som är försvarligt utifrån omständigheterna. Bestämmelsen är också ett uttryck för behovsprincipen och proportionalitetsprincipen, våldet du använder måste alltså vara behövligt i situationen samt proportionerligt till brottet och situationen. Som huvudregel kan man tänka att du aldrig får använda mer våld än vad du själv blir utsatt för.Eftersom din fråga även gällde om det är någon skillnad i hur mycket våld man får bruka våld mot en tolvåring jämfört med en vuxen vid ett envarsgripande vill jag lägga till något om unga lagöverträdare. Trots att personen är tolv år kan denne fortfarande begå brott men inte dömas till påföljd, detta följer av 1 kap 6 § BrB. Detta innebär att en envarsgripande i praktiken får göras även när det gäller minderåriga. Man måste dock beakta 10 § Polislagen, proportionalitetsprincipen och behovsprincipen och kanske ställa sig frågan om det kan anses proportionerligt och behövligt att som vuxen brotta ner och hålla kvar ett barn? Detta skulle nog gällande de flesta brott inte anses vara fallet, snarare skulle den vuxne själv kunna bli åtalad för misshandel i en sådan situation. SammanfattningsvisEnvarsgripande är tillåtet om du påträffar en person på brottsplatsen eller på flyende fot ifrån denna och om brottet har fängelse i straffskalan. Att vistas på någons tomt skulle förmodligen ses som hemfridsbrott av normalgraden, vilket endast har böter i straffskalan. Detta innebär att du inte får göra ett envarsgripande om någon befinner sig på din tomt. Om det skulle röra sig om ett brott som har fängelse i straffskalan får du vid envarsgripande bara använda försvarligt våld, det måste vara både behövligt och proportionerligt utifrån situationen. Med detta i åtanke bör du ha rätt att använda mer våld mot en vuxen än ett barn eftersom det förmodligen krävs mer för att få en vuxen att kvarstanna på platsen.Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar

Kan jag ta reda på om en person sitter häktad och i så fall vart den sitter häktad?

2020-09-18 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Jag misstänker att en i min omgivning sitter häktad men har inte fått det bekräftat av någon. Hur kan jag ta reda på om personen i fråga är häktad eller inte? Ringer man nån? Isåfall vem? Eller finns det mailadress till nån man kan fråga?Vet bara personens namn, adress och födelsedatum (inte de fyra sista). Ifall det är relevant till min fråga.
Line Skaugrud Landevik |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att din fråga gäller om och hur du kan få reda på om en person är häktad eller inte. För att kunna besvara din fråga kommer jag använda mig av offentlighets- och sekretesslagen (nedan förkortad OSL) samt rättegångsbalken (nedan förkortad RB).Allmänt om häktade personers omfattning av sekretessDet som inledningsvis kan sägas är att häktade personer omfattas av sekretess (18 kap. 1 § stycke 1 OSL). Det betyder att Kriminalvården inte får tala om för någon annan att den aktuella personen är häktad och vart denne befinner sig. Kriminalvårdens personal får heller inte ge ut information om klienten som denne kan ta skada eller få obehag av, utan att en sekretessprövning görs. Klienten själv kan däremot ge tillåtelse att information lämnas ut till en viss person.Det som även bör tilläggas är att en eventuell försvarare till den häktade inte heller har någon egentlig skyldighet att ta kontakt med personens anhöriga när den blivit häktad. Det som däremot kan begäras av den häktade är att försvararen ska ta kontakt med dennes närstående. Den häktade kan på den vägen be advokaten att underrätta personens anhöriga om att den sitter häktad (21 kap. 9 § stycke 1 RB).Tips på hur du kan gå tillvägaOm du inte vet om personen är häktad och sedermera vart den i så fall är häktad kan du skriva ett brev till Kriminalvården. Då behöver du göra följande:- Skriv ett brev till personen och lägg det i ett kuvert. På kuvertet skriver du den häktade personens namn och personnummer. Personnumret ska skrivas med eftersom det kan finnas fler häktade personer med samma namn. Lägg sedan kuvertet i ett annat kuvert.- Posta det yttre kuvertet till följande adress:KriminalvårdenKlientenheten601 80 NorrköpingDet som händer därefter är att Kriminalvården skickar vidare ditt brev till rätt person. Därefter kan din anhörige, fru/man eller vän skriva alternativt ringa till dig. Det är däremot upp till den häktade att avgöra huruvida den vill besvara ditt brev eller ej. Personen ifråga omfattas som sagt av sekretess när den sitter häktad.Du kan hitta mer information kring häktning här.Jag hoppas det gav svar på din fråga. Om du har några vidare funderingar är du välkommen att kontakta oss på nytt.Ha en fin dag!Med vänlig hälsning,

Kroppsvisitation

2020-08-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, Jag är osäker om vem ja ska vända mig till, men jag har en fråga ang kroppsvisitering som poliser utför.Får kvinnliga poliser kroppsvisitera en 17 årig man på olämpliga delar? Det vill säga ett manligt underliv? Om det är så att detta är okej för en kvinnlig polis att utföra så tycker jag att det bör ändras. Enligt mig är detta jätte obehaglig, speciellt när mannen inte är okej med det. Vad har hänt med samtycket egentligen? Jag är fullt medveten om att detta är polisers uppgift att utföra men det bör komma på en lösning. Precis så som att män inte får kroppsvisitera kvinnor så bör kvinnor inte kroppsvisitera män! Det bör ske en förändring.
Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) är varje svensk medborgare skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Skyddet kan begränsas med stöd i lag av annan behörig myndighet enligt 2 kap. 20 § RF. Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Det är en ytlig undersökning som ska genomföras, men den kan innebära att man måste ta av sig klädesplagg. Personen får inte stå naken inför tjänstemännen och själva kroppen får inte undersökas, till skillnad från kroppsbesiktning. Visitationen måste vara proportionell samt nödvändig, det får inte vara otillbörligt kränkande för personen som visiteras. Är åtgärden mera väsentlig ska kroppsvisitationen inte utföras offentligt utan inomhus och i avskilt rum enligt 28 kap. 13 § 2 st Rättegångsbalken (RB). Kroppsvisitation av en kvinna får i normala fall endast utföras eller bevittnas av en annan kvinna om det inte genomförs av en läkare eller sjuksköterska. Undantag görs dock beträffande mindre ingripande undersökningsåtgärder då man undersöker vad en kvinna har burit med sig, se 28 kap. 13 § 3 st. RB. PolislagenNär en polis genomför kroppsvisitation regleras dessa främst i polislagen (PolisL). Enligt 19 § PolisL får en polisman som med laga stöd griper, omhändertar eller avlägsnar någon i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är nödvändig. Kroppsvisitation utförs då främst av säkerhetsskäl för att vapen eller andra farliga föremål skall kunna tas om hand eller för att en persons identitet skall kunna fastställas.SammanfattningKroppsvisitationen får bara gå så långt som är nödvändigt och får bara ske av sådant som man har på sig eller bär med sig. Det får inte vara otillbörligt kränkande för personen som kroppsvisiteras. Om du finner att polisen har agerat felaktigt och brutit mot lagen kan du göra en JO- anmälan. JO (justitieombudsmannen) granskar statliga myndigheter och ser till att deras arbetet utförs korrekt och enligt de lagar och regler som styr deras arbete. Här innefattas särskilt de lagar som skyddar individers integritet och rättigheter, så som skyddet mot kroppsvisitation. På JO.se finns ett formulär för anmälan och fler instruktioner.

Har man rätt att veta varför man blir gripen eller kroppsvisiterad?

2020-09-28 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad är anledningen till för att man inte får veta varför man blir gripen eller visiterad ??? Är det verkligen så att man inte har rätt till att veta de?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Du har rätt att veta varför du blir gripen av polisenOm det finns skäl att anhålla någon kan en polis i ett brådskande fall gripa personen utan ett anhållningsbeslut (24 kap. 7 § RB). Den som blivit frihetsberövade vid ett gripande ska få besked om det brott som denne är misstänkt för samt grunden för frihetsberövandet (24 kap. 9 § RB). Den rättigheten är förenlig med artikel 5.2 i Europakonventionen om att den som arresteras ska, utan dröjsmål och på ett språk som personen förstår, underrättas om skälen för åtgärden och om varje anklagelse mot personen. Denna rätt är ovillkorlig och kan inte begränsas.En kroppsvisitation som grundas i misstanke för ett brott förutsätter att den misstänkte underrättas om misstankenKroppsvisitation av skäligen misstänkt får göras ifall det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa och visitationen kan utröna omständigheter av betydelse för brottets undersökning (28 kap. 11 § första stycket RB). Att det finns anledning att anta att ett brott har begåtts förutsätter att en förundersökning inletts (23 kap. 16 § första stycket RB). När en förundersökning har kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs (23 kap. 18 § RB). Det är samma krav på misstankegrad vid förundersökning och kroppsvisitation. Det innebär att om polisen kroppsvisiterar dig som misstänkt så ska du underrättas om att du är skäligen misstänkt för ett eventuellt brott. Kroppsvisitation av annan än den som skäligen kan misstänkas för brott får ske om det finns synnerlig anledningKroppsvisitation av annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får ske endast om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet (28 kap. 11 § andra stycket RB). Här finns inga krav på att polisen ska underrätta dig om varför du blir kroppsvisiterad.Sammanfattningsvis har du rätt att, både vid ett gripande och en kroppsvisitation där du är visiteras som misstänkt, bli underrättad om vilket brott du är misstänkt på. Polisen ska även underrätta dig på vilken grund du är gripen på. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan man få frivård som alternativ till häktet?

2020-09-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min kille blev häktad för misstänkt stöld, han och en till blev båda häktade för samma misstanke. Oklart i dagsläget vad min kille kommer bli dömd för just nu då jag inte hört nått. Men han har suttit häktad i snart 1 vecka och Min fråga är då hur stor är chansen att han får frivården istället för fängelse eller hur stor är chansen att han blir släppt tills rättegången efter som det inte är så allvarligt brott? och får ställa in sig senare? Vad låter troligt.
Lina Salem |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. HäktningHäktning är en frihetsberövande åtgärd som sker under förundersökningen, dvs. innan en rättegång. För att en person ska kunna häktas måste flera förutsättningar vara uppfyllda. För det första ska personen i fråga vara på sannolika skäl misstänkt. Det är en väldigt hög misstankegrad som i regel förutsätter att det finns något konkret som binder den misstänkte till brottet, såsom vittnen eller teknisk bevisning. För det andra ska brottet kunna leda till ett års fängelse eller mer. Du nämner i din fråga att din pojkvän är misstänkt för stöld. Brottet stöld kan ge upp till två års fängelse och man kan därför konstatera att detta krav är uppfyllt, se 8 kap. 1 § BrB.För det tredje ska det finns risk för att den misstänkte kommer (1)hålla sig undan, (2) försvåra utredningen eller (3) fortsätter begå brott. För det fjärde ska häktning framstå som proportionerlig, där skälen för frihetsberövandet uppväger det intrång som häktet innebär för den misstänkte, se 24 kap. 1 § RB. Om samtliga krav är uppfyllda i din pojkväns fall eller inte kan jag inte bevara då det förutsätter en mängd mer information. Hur länge kan man sitta häktad? I Sverige, tillskillnad från många andra länder finns det ingen gräns för hur länge en person kan hållas häktad. Detta innebär att man kan sitta häktad allt från några dagar till flera år utan rättegång. Dock, om åtal inte väcks inom 2 veckor ska domstolen att med högst 2 veckors mellanrum att hålla en ny förhandling i häktningsfrågan. Detta görs för att bedöma om häktningsskälen fortfarande finns, och framförallt om det kan anses vara proportionerligt, se 24 kap. 18 § RB. Alternativ till häktning? Till häktning finns andra icke- frihetsberövande alternativ. Det är framförallt reseförbud eller anmälningsskyldighet. Bedömningen om den misstänkta ska vara häktad eller inte görs med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållanden eller om det föreligger några andra omständigheter. Vid reseförbud eller anmälningsskyldighet bedömer man att de finns risk att den misstänkte undrar sig lagföring men, att det trots risken inte finns tillräckligt med skäl för att häkta personen samt att det är tillräckligt med reseförbud eller anmälningsskyldighet för att hantera risken, se 25 kap 1 § RB. Frivård Frivården blir först aktuell när den misstänkte döms till någon påföljd, alltså efter en rättegång, och kan därför inte vara ett alternativ till häktning. Frivården är vidare ett samlingsbegrepp till en icke- frihetsberövande påföljder. Till frivården hör skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård, villkorlig frigivning eller fotboja. Kriminalvården ansvarar för frivårdens genomförande, och har till uppgift att ansvara för de personerna som fått frivård som påföljd. Målet är att förändra livet för den som begått brottet med förhoppningen om att personerna ska sluta begå brott. Du kan läsa mer om påföljderna här. Hur ser det ut i ditt fall? Det är väldigt många faktorer som kan påverka både häktningsfrågan liksom vilket påföljd din pojkvän kan tänkas få. Jag har ovan enbart redogjort för huvudprinciperna inom häktning, alternativ till häktning och vad frivård innebär. Dock kan många andra faktorer påverka situationen för den misstänkte, allt från ålder, brottets beskaffenhet och tidigare brottslighet kan få en viss påverkan. För att kunna svara på din fråga, eller i vart fall presentera en prognos över hur domstolen kan tänkas döma i din pojkväns fall förutsätts en gedigen utredning vilket jag inte kan göra med den informationen som har framkommit i din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att åter kontakta oss på Lawline. Vänligen,

Vad krävs för att någon ska kunna häktas?

2020-09-01 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Min syster hade ett förhållande med en man som efter ett tag började hota, trakassera och försöka att kontrollera henne. Hon blev även utsatt för misshandel och våldtäkt, trakasserier, avlyssning och förföljelse. Han är tidigare dömd för samma typ av brott då han även detonerade en bomb utanför fd flickvännens arbete. Bröt mot besöksförbud, hotade hennes familj och vänner osv osv osv Han har både suttit i fängelse och belagts med fotboja för detta och en rad andra brott.När min syster tillslut polisanmälde honom blev han häktad i 2 veckor och går nu fri i väntan på rättegång. Det här innebär att min syster och hennes barn inte kan bo hemma av rädsla för att han ska sätta sina hot i verket och döda dem. Han har fått kontaktförbud men inte utökat vilket innebär att han vistas runt hennes bostad och arbete dagligen för att skrämma henne. Dessutom har han tatuerat in hennes namn och hela personnummer på bröstet, i nacken och på knogarna. Bilder på detta lägger han ut på sociala medier tillsammans med bilder på henne, vår familj och texter som "till minne av "min systers namn". Dagligen publicerar han bilder som dessa vilket både hon, hela vår familj och bekantskapskrets mår väldigt dåligt av. Vi rapporterar allt till polisen och hennes advokat men de verkar inte kunna göra något. Min fråga är hur kan detta vara möjligt? Varför får han gå fri när han innebär ett hot mot andra människor och är dömd för detta innan. Vad krävs för att han ska låsas in i väntan på rättegång?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad som krävs för att mannen du beskriver ska hållas häktad i väntan på rättegången. Regler om häktning hittar vi bland annat i rättegångsbalken (RB). Vad krävs för att någon ska kunna häktas?Reglerna om häktning är komplicerade och det är många förutsättningar som måste vara uppfyllda för att någon ska kunna häktas. Detta beror på att häktning är ett så kallat tvångsmedel och endast ska användas när det verkligen är nödvändigt. Denna första förutsättningen som måste vara uppfylld för att häktning ska kunna bli aktuellt är att det finns "sannolika skäl" för att den misstänkte personen har begått ett brott (24 kap. 1 § första stycket RB). Sannolika skäl uttrycker hur stark misstanken är och det är den högre graden av misstanke. Det måste alltså finnas relativt mycket som tyder på att personen faktiskt har begått ett brott. Detta beror på att man så långt som möjligt vill undvika att häkta någon som senare visar sig vara oskyldig. Den andra förutsättningen som måste vara uppfylld är att straffet är minst ett års fängelse för det brott som personen misstänks för. Eftersom jag inte vet vilket/vilka brott mannen du beskriver är misstänkt för kan jag inte svara på om fängelse i minst ett år ingår i straffskalan. Om han är misstänkt för flera brott räcker det dock att ett fängelsestraff av minst denna längd finns med i något av brottens straffskala. Exempelvis brottet misshandel kan ge upp till två års fängelse, och då är det alltså möjligt att häkta (3 kap. 5 § BrB). Däremot är det inte möjligt att häkta någon som är misstänkt för till exempel olaga hot, eftersom det brottet endast kan ge böter eller max ett års fängelse som straff (4 kap. 5 § BrB). Den tredje förutsättningen för att kunna häkta någon är att det finns risk för att personen:- flyr eller håller sig undan och på så vis undandrar sig straff (flyktfara), - försvårar brottsutredningen genom att till exempel förstöra bevis (kollusionsfara), eller - fortsätter att begå liknande brott (recidivfara). Det räcker att det finns risk för att någon av de tre scenarierna förverkligas för att man ska kunna häkta någon. Det behöver alltså inte finnas både flykt-, kollusions- och recidivfara, utan det räcker att någon av dem är uppfylld. Den fjärde och sista förutsättningen för att det ska bli aktuellt att häkta någon är att kravet på proportionalitet är uppfyllt (24 kap. 1 § tredje stycket RB). Förenklat innebär detta att tvångsmedel som exempelvis häktning inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Det handlar alltså om att göra en intresseavvägning mellan å ena sidan samhällets krav på säkerhet, och å andra sidan individens rätt till frihet. Om de fyra förutsättningarna som jag har beskrivit ovanför är uppfyllda får personen häktas. Däremot är det inte så att personen nödvändigtvis ska häktas, utan det är upp till domstolen att fatta ett beslut i varje enskilt fall (24 kap. 5 § RB). Om personen är misstänkt för ett brott med minst två års fängelse som straff är huvudregeln dock att personen alltid ska häktas (24 kap. 1 § andra stycket RB). Detta gäller framförallt vid allvarligare brott, som exempelvis våldtäkt (6 kap. 1 § BrB). I sådana fall måste det vara uppenbart att det inte föreligger flykt-, kollusions- eller recidivfara för att den misstänkte ska kunna undvika häktning. Hur kan mannen släppas fri trots att han innebär ett hot mot andra?Jag tolkar det som att mannen du beskriver först blev häktad i två veckor men nu har satts på fri fot. Ett beslut att häkta någon får upphävas om åtal inte väcks eller om det inte längre finns skäl för häktning (24 kap. 20 § RB). Av det du beskriver tolkar jag det som att ni har fått ett datum för rättegången, och att ett åtal med andra ord har väckts mot mannen. Därför förutsätter jag att häktningsbeslutet istället har hävts eftersom domstolen bedömer att det inte längre finns skäl för häktning. Vad detta beror på har jag tyvärr svårt att svara på, eftersom jag inte är tillräckligt insatt i fallet som du beskriver. Ett skäl till varför mannen inte längre är häktad kan vara att domstolen bedömer att han endast kommer att dömas till böter. I sådana fall är det nämligen inte tillåtet att hålla någon häktad (24 kap. 1 § fjärde stycket RB). Ett annat skäl kan vara att domstolen bedömer att det är tillräckligt att mannen har fått kontaktförbud, och att det därför inte är proportionerligt att också hålla honom häktad. Avslutande råd För att sammanfatta är det alltså inte helt enkelt att hålla någon häktad, eftersom det krävs att flera förutsättningar är uppfyllda. I det här fallet har mannen tidigare varit häktad men är numera satt på fri fot. Detta beror alltså sannolikt på att förutsättningarna för häktning av någon anledning inte längre är uppfyllda. Eftersom det är domstolen som beslutar om någon ska hållas häktad eller inte är det tyvärr svårt för brottsoffret eller för anhöriga att påverka beslutet, trots att man upplever att beslutet är felaktigt. För att mannen ska kunna häktas igen är det i första hand åklagaren som måste begära detta hos domstolen (24 kap. 17 § första stycket RB). Det är därför bra om ni fortsätter att framföra er oro till polisen, eftersom de jobbar nära åklagaren i brottsutredningen. Jag vill också avslutningsvis upplysa om att din syster som målsägande också har rätt att begära att domstolen ska pröva igen om mannen ska häktas (24 kap. 17 § första stycket RB). Din syster kan alltså begära häktning även om inte åklagaren gör det. Om hon vill göra detta rekommenderar jag att hon tar hjälp av sin advokat. Hoppas att du har fått svar på dina frågor!Vänligen,

Får en väktare gripa någon trots att de inte sett brottet?

2020-08-13 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Får en väktare gripa en person för misshandel , även fast vakten ej sett detta men det finns vittnen
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Väktare överlag har inga extra befogenheter mer än vad allmänheten har utan de har extra skydd om de blir utsatta för hot eller våld i (och utanför) arbetet. Annat gäller för ordningsvakter så jag hoppas att du håller isär dessa yrkesgrupper!När det gäller att gripa någon så finns den grundläggande rätten i rättegångsbalken 24 kap. 7 § 2 st. som säger att envar (alltså alla) får gripa en person som gjort sig skyldig till brott där fängelse finns i straffskalan om de sett det ske på bar gärning eller flyende fot. Det som blir intressant i din fråga är två saker: 1. Skedde gripandet på bar gärning eller flyende fot? Bar gärning är alltså precis när brottet sker. Finns personen som begått brottet kvar på platsen så blir inte problemet särskilt stort. Det som kan bli stökigt är om personen som begått brottet börjar lämna platsen. För att envar ska få gripa brottslingen då krävs ett kontinuerligt efterföljande, alltså att man obrutet behåller ögonkontakt med den som begått brottet hela tiden så att det inte finns någon risk för förväxling. Finns det vittnen som pekar ut personen på platsen det skedde eller har följt efter den, ja då får man gripa personen för misshandel med lagligt stöd. 2. Får väktaren gripa när någon annan sett det hända?Ja. Det får dem. Rent juridiskt så är det fortfarande personen som sett brottet som kommer att stå för gripandet men eftersom väktare är utbildade i konflikthantering och självförsvar, är utrustade med skyddsväst, handfängsel och många gånger batong så är det såklart mer rimligt att hen tar hand om gripandet än en helt oskyddad, outbildad person. Det finns dock inget krav för väktaren att ingripa. Lagstödet för den här hjälpen finns i brottsbalken 24 kap. 5 § där det står att om någon enligt polislagen 10 § har rätt att begå en annars straffbelagd handling så har den som hjälper till samma rätt. Det innebär på svenska att om en person ska gripas så har allmänheten eller väktaren i det här fallet samma rätt att hjälpa till att gripa och att den gripna hålls kvar på platsen tills polisen kommer. Det är dock som sagt fortfarande den som sett brottet som står för gripandet rent juridiskt, väktaren hjälper bara till med det praktiska. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!