Borde jag gå till domstol efter ett beslut från ARN?

2021-04-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Har fått ett beslut från ARN i min favör, gällande en faktura för fiberinstallation på summan 6900:-Motparten är XX och jag har betalt fakturan för att få in fibern i huset, men enligt ARN är fakturan preskriberad då den är äldre än 3 år. Tyvärr tror jag inte att de kommer betala tillbaks summan, så min fråga är, Arn säger att jag kan gå till domstol med detta ärende men frågan är om det är värt det eller att de för med sig högra kostnader?Tacksam för råd
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Beslut från ARNTill att börja med vill jag framhålla att ARNs beslut inte är rättsligt bindande. ARNs beslut utgör istället rekommendationer, vilka många visserligen väljer att följa. Företag kan dock välja att strunta i rekommendationerna utan rättslig påföljd.Bör du gå till domstol?Att gå till domstol är riskabelt. Processerna är ofta långdragna och kostsamma. Det ska dock noteras att den som förlorar som utgångspunkt ska ersätta motpartens rättegångskostnader (och då också stå för sina egna kostnader) (18 kap 1 § Rättegångsbalken). Om man vinner behöver man alltså som utgångspunkt inte betala sina egna rättegångskostnader.I ditt fall rör det sig dock endast om en summa som understiger 23 650 kr och det är därför ett så kallat "småmål" (1 kap 3 d § Rättegångsbalken). För dessa gäller andra regler för fördelningen av rättegångskostnader. För denna typ av mål får man nämligen endast ersättning för rättslig rådvigning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för part, vittnesbevisning och översättning av handlingar (18 kap 8a § Rättegångsbalken). Det innebär att oavsett om du vinner så kommer du få stå för en stor del av rättegångskostnaderna själv.I domstol gäller om utgångspunkt att den som påstår något ska bevisa det. I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering (35 kap 1 § Rättegångsbalken). Det innebär att man i princip får lägga fram vad som helst som bevis i en tvist och domstolen avgör därefter själv vilket värde bevisningen har för målet.Att du har fått ett beslut från ARN till din favör indikerar att du har fog för din sak och det kan därmed finnas förutsättningar för att föra process i den här frågan. ARNs beslut ger alltså en indikation på att du kan få rätt även i domstol.Det krävs dock att du kan lägga fram tillräckligt stark bevisning för din sak. För att du ska vinna ska domstolen anse att du har styrkt ditt yrkande. Men styrkt anses att det ska vara mer än "sannolikt", men det behöver inte vara på nivån att det är "uppenbart", dvs kanske ca 75% chans att det är som du säger.RådVisserligen har du ett beslut från ARN som ger viss indikation på att du hade kunnat vinna om du tog ärendet vidare till domstol. Du har alltså i domstol rätt att åberopa beslutet från ARN som bevisning.Mot bakgrund av att det rör sig om en förhållandevis liten summa i relation för till de rättegångskostnader processen kan vara förenad med, skulle jag dock avstå från att gå till domstol. Det är helt enkelt ingen idé eftersom rättegångskostnaderna troligtvis kommer överstiga de pengar du kan få in även om du vinner tvisten.BetalningsföreläggandeDu kan dock vända dig till Kronofogden och ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande. Du skickar då in en ansökan med information kring skuldförhållandet och bevisning på att du har rätt till pengarna. Beslutet från ARN kan du exempelvis bifoga, men gärna mer/annan bevisning som du kan skrapa fram och som styrker att du har rätt till pengarna skickar du in. Kronofogden skickar därefter betalningsföreläggande till motparten. Om motparten dock invänder mot kravet, dvs säger att de inte finns en skuld, så kommer kronofogden dock inte kunna göra mer, utan då är det tyvärr domstol som gäller. Om motparten dock accepterar skulden så är skulden i sig otvistig och då kan kronofogden fatta ett beslut om att fastställa skulden och därmed börja driva in skulden.Ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr, och jag tycker att det kan vara värt att försöka på den vägen, snarare än att gå till domstol.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kan målsägande behöva betala rättegångskostnader?

2021-02-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Jag blev utsatt för ett ofredande igår, och anmälde det "till åtal" eller vad man säger. Min fråga är: Kan jag behöva betala rättegångskostnaderna ifall detta, mot förmodan, går till åtal och jag inte "vinner"?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bakgrund Brottet ofredande hittar du i 4 kap. 7 § brottsbalken (BrB) och är ett så kallat angivelsebrott om ofredandet inte sker på allmän plats (se 4 kap. 11 § BrB). Detta betyder att det krävs att du som målsägande anger brottet till åtal för att en åklagare ska kunna inleda en förundersökning och eventuellt väcka åtal. Eftersom du nu har angivit brottet är det upp till åklagaren att fatta beslut i åtalsfrågan, se 23 kap 20 § rättegångsbalken (RB).Om åklagaren fattar beslut om att väcka åtal kommer du få ställning som målsägande och kommer då kallas till rättegång för att berätta om din upplevelse, i ett så kallat partsförhör (37 kap 1 § RB). KostnadernaRegler om rättegångskostnader i brottmål finns i 31 kap RB och tar främst sikte på när och hur en tilltalad (den som misstänkts ha begått brottet) ska ersätta statens rättegångskostnader. Målsägande behöver som huvudregel inte betala några rättegångskostnader, med vissa få undantag. I 31 kap 3 § RB fastställs att om målsägande har gjort angivelse (som du har gjort när du anmälde brottet) utan skäl kan målsägande behöva ersätta rättegångskostnaderna. Bestämmelsen siktar alltså in sig på fall där en målsägande ljugit ihop en historia av någon anledning som sedan har lett till åtal. Jag förstår att det inte är tillämpligt i ditt fall, eftersom du faktiskt utsatts för ett riktigt brott. Det andra fallet när en målsägande blir ersättningsskyldig är om denne enligt 31 kap 4 § 2 st. RB genom vårdslöshet har vållat extra kostnader för staten i rättegången. Exempel på när det kan vara fallet är om målsägande upprepade gånger inte dyker upp vid huvudförhandling eller lämnar vilseledande uppgifter som fördyrar rättegången. Detta kommer inte heller bli aktuellt i ditt fall, så länge du kommer till domstolen och sanningsenligt svarar på de frågor du får. Med andra ord så kommer du inte behöva betala en krona om åtal skulle väckas i frågan. Kostnaderna faller på staten, och om den tilltalade blir dömd så kan denne bli ersättningsskyldig. Jag hoppas att du känner att detta besvarade din fråga. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen med ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar

Ersättning av rättegångskostnader vid återkallelse av talan

2021-01-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om motpart drar tillbaks sin fodran från tingsrätten vilken ersättning kan man då kräva från motparten u-form av ev förberedelse arbeten?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör rättegångskostnader i tvistemål. Reglerna finns i rättegångsbalken (RB). För tvistemål är huvudregeln avseende rättegångskostnader att den part som tappar (förlorar) målet ska ersätta motpartens rättegångskostnader, om inte annat stadgas (18 kap. 1 § RB). Av lagen framgår också att om ett mål avskrivs på grund av att en part har återkallat sin talan ska den ersätta motpartens rättegångskostnader, om inte särskilda omständigheter gör att ersättningsskyldigheten ska bestämmas på annat sätt (18 kap. 5 § andra stycket RB). Sådana särskilda omständigheter kan vara om du exempelvis skulle betala fordran under målets förberedelse, eftersom det då inte finns något skäl för käranden (parten som ansökte om stämning) att fullfölja talan då saken i ett sådant fall är löst. Om en part begär att målet ändå ska prövas, sedan motparten återkallat sin talan, gäller de vanliga reglerna om rättegångskostnader, alltså att den förlorande parten betalar motpartens rättegångskostnader. I ditt fall verkar det emellertid inte vara aktuellt. Eftersom motparten (käranden) i ert mål återkallat sin talan kommer målet att avskrivas, vilket innebär att din motpart ska ersätta dig för dina rättegångskostnader enligt bestämmelsen (18 kap. 5 § andra stycket RB). Ersättningen för rättegångskostnad ska fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, om kostnaden skäligen varit påkallad för att tillvarata din rätt (18 kap. 8 § RB). Vill du ha ersättning för dina rättegångskostnader ska du framställa ett yrkande om det innan handläggningen avslutas. Gör du inte det inom den angivna tiden får du inte föra talan om kostnad som har uppkommit vid tingsrätten (18 kap. 14 § RB). Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Rättshjälp för företag?

2020-12-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Vi har en person som köpt en vara + tjänst. En del av kostnaden är ett arbete på varan där en mindre imperfektion uppstått. Vi har erbjudit oss att åtgärda felet, men personen vill inte ta sig till verkstaden för åtgärd. Vi har därför erbjudit en generös förlikning, men personen vägrar betala. Nu har vi nått vägs ände och ser inget alternativ till att lämna in en stämning på resterande obetalt belopp (kvalificerar som småmål). Har därför 2 frågor:1. Kan man få ersättning för en hotellnatt då personen är bokförd cirka 30 mil bort från oss?2. Vad är maxbeloppet för en rådgivningstimme som vi kan få ersättning för, och kan ni erbjuda en sådan för att hjälpa oss med målet?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!Frågor gällande rättegångskostnader regleras i Rättegångsbalken (RB).Frågor gällande rättshjälp regleras i Rättshjälpslagen. Som ni nämner i er fråga är detta ett så kallat småmål. Detta innebär att vardera part står för sina egna kostnader oavsett vem som är den tappande parten. Dessutom ersätts endast vissa kostnader som är följande, 18 kap. 8a § RB;1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme, ansökningsavgift eller tilläggsavgift,2. resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,3. vittnesbevisning,4. översättning av handlingar.Jag kommer nedan att redogöra vad detta innebär i ert fall, och besvara frågan i fallet.Kan man få ersättning för en hotellnatt då personen är bokförd cirka 30 mil bort?Man kan få ersättning för en hotellövernattning i samband med rättegång, 18 kap. 8a § andra stycket, tredje punkten RB, däremot ställs det som krav att denna utgift är nödvändig. Alltså lämnas ersättning endast i den utsträckning kostnaden skäligen behövts för att ta tillvara partens rätt, 18 kap. 8a § 4 st. RB. Beräkningen av ersättningen görs enligt följande: Traktamente för dag får bestämmas till högst 60 kronor per dag. Utgift för nattlogi ersätts med det belopp som motsvarar skälig kostnad på orten för logi på hotell i mellanklass. Om utgiften har blivit större än annars på grund av att kallelsen har skett med kort varsel eller om det i övrigt finns särskilda skäl, får högre ersättning betalas, enligt 1 § förordningen (1987:965) om rättegångskostnader m.m. i mål där 1 kap. 3 d § rättegångsbalken tillämpas, och förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Laghänvisningen i detta hänseende är något invecklad, men för att sammanfatta detta kan det konstateras att 60 kr utgår för ökade levnadskostnaderna som uppstår under tjänsteresan, så som utgifter för mat, dryck och andra mindre utgifter. Vidare föreskrivs ersättning för skälig kostnad på orten för övernattning på hotell i mellanklass. Detta ersätts naturligtvis med förutsättning att kostnaden är nödvändig.Vad är maxbeloppet för en rådgivningstimme som vi kan få ersättning för, och kan ni erbjuda en sådan för att hjälpa oss med målet?I detta fall utgår vanligtvis en timmes rättshjälp till fysiska personer, men eftersom ni är en juridisk person/näringsidkare i tvisten utgår inte rättshjälp, 13 § Rättshjälpslagen. Om inte det föreligger särskilda omständigheter som gör tvisten på något sätt hänförlig till en privat angelägenhet, 13 § Rättshjälpslagen. I vanliga fall där parten är en fysisk person brukar ersättningen utgå för en timmes rådgivning, beroende på personens ekonomiska underlag, personens rättsförsäkring, tvistens art och om personen haft rådgivning hos en advokat eller jurist.Sammanfattning och rådI detta fall är det möjligt att få ersättning för hotellövernattning om denna vistelse är nödvändig, för att exempelvis kunna komma i tid till förhandlingen. En resa behöver inte företas mellan klockan 24:00 och 06:00, om inte det finns sovplats på båt eller tåg, notera att även reseersättning utgår.Gällande rättshjälp är det inte möjligt att få rättshjälp i egenskap av näringsidkare (företag), min rekommendation i detta fall är att använda sig av er företagsförsäkring, om detta finns, i vissa företagsförsäkringar ingår rättsskydd och i vissa försäkringar omfattas inte småmål av rättsskyddet som erbjuds av företagsförsäkringar. Mitt råd till er är att kontakta mig på Arian.shadmehr@lawline.se för att få hjälp med att ta ärendet vidare och få en offert för ärendet. Jag hoppas att ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar,

betala rättegångskostnader i brottmål?

2021-04-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! En till mig närstående person är anmäld för ofredande. Detta har nu gått till åtal-Nu undrar jag om hen blir dömd måste hen även betala rättegångskostnaden samt om hen blir friad får motparten då betala rättegångskostnaden. Vidare undrar jag om man har rätt att begära skadestånd för den kränkning som detta har inneburit
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Betala rättegångskostnader? I brottmål har man inte vad man kallar för rättegångskostnader på samma sätt som i tvistemål. Det som blir föremål för kostnad är främst arvodet för försvarare och målsägandebiträdande. Om man blir dömd för brott kan man komma att behöva betala hela eller delar av sin egen offentlige försvarare om man har en sådan, och ett eventuellt målsägandebiträdes kostnader. Detta beror dock på hur mycket man tjänar, och domstolen gör en bedömning i varje enskilt fall. Men staten, som egentligen är motpart i brottmål genom åklagaren, har inga kostnader eller liknande, då åklagarens arbete betalas av staten i form av vanlig lön. Dock kan det finnas vissa avgifter man kan behöva betala om man döms, bland annat ersättning till brottsofferfonden om man döms för brott med fängelse i straffskalan, så som ofredande har. Har man anlitat en privat försvarare, alltså en försvarare som inte förordnats av tingsrätten, får man som utgångspunkt alltid betala för denna. Annars finns det inga andra "rättegångskostnader" som man kan ha i brottmål. Blir man helt friad, behöver man inte betala något alls. Då betalar staten kostnaden för eventuell offentlig försvarare och målsägandebiträde. Har man dock inte fått en offentlig försvarare förordnad för sig, utan att man har anlitat en privat försvarare, så bör man i samband med rättegången yrka på att staten ska betala ens kostnader för denne.Skadestånd?Som utgångspunkt får man inget skadestånd för att man har blivit åtalad för ett brott. Det är en utgångspunkt för rättsstaten och rättsapparaten, för att kunna lagföra effektivt. Om man blir firad för en misstanke kan man alltså som utgångspunkt inte begära skadestånd. Ett undantag från detta är dock om man har varit frihetsberövad med anledning av misstanken, alltså exempelvis varit häktad. Då kan man få ersättning via Justitiekanslern för tiden man har suttit frihetsberövad. Hoppas du fick någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss! Vänligen,

Indrivning av rättegångskostnader

2021-02-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Är föremål för ett brottsmål. Om jag förlorar i rättegången och ska betala rättegångskostnad och inte kan detta pga låg/ingen inkomst då jag även blivit uppsagd. Har de då rättighet att ta huset eller någon annan tillgång som jag och mitt ex äger ihop för att betala summan?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Som jag förstår det, undrar du vad som händer om du inte kan betala rättegångskostnader vid en eventuell förlorad rättegång. Bestämmelserna i rättegångsbalken (RB) och utsökningsbalken (UB) aktualiseras. AllmäntPrecis som du nämner innan, kan en person som förlorar en rättegång bli skyldig att betala den vinnande partens rättegångskostnader och detta finner du i 18 kap 1 § RB. Syften bakom bestämmelsen är att: den som gjort sin rätt gällande ska få sina kostnader ersatta (det s.k. rättsskyddsintresset), och för att man vill avskräcka folk från att inleda obefogade rättegångar. Den här huvudregeln är stark, men i vissa fall kan undantag göras! Rättegångskostnader Vad som igår i kostnader beror på om det rör en s.k. småmål eller en vanlig. Ett småmål är ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp. I småmål är ersättning inte alls lika mycket som i övriga mål vilket innebär att motparten får stå en större del av kostnaderna själv. I dessa mål kan man endast få ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap 8a § RB). Ersättningen för rättegångskostnaderna i övriga mål motsvarar däremot kostnaden för rättegångens förberedande, talans utförande, arvode till ombud/biträde (så länge kostnaden är skälig för att tillvarata partens rätt). I dessa fall kan den förlorade parten alltså behöva betala hela motpartens rättegångskostnader, 18 kap 8 § RB. Betalning När domstolen har beslutat vilken part som ska stå för rättegångskostnaderna så hanteras kravet därefter av Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndigheten skickar en faktura och då brukar den tappande parten få en månad på sig att betala. Har du en hemförsäkring kan såväl motpartens kostnader som dina täckas av något som heter rättsskyddsförsäkring som ingår i hemförsäkringen. Denna försäkring täcker normalt 80% av kostnaderna. Om betalning inte är möjligt därifrån och motparten inte kan betala måste Rättshjälpsmyndigheten överlämna kravet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Indrivning En dom är enligt 3 kap 1 § UB en exekutionstitel. Detta innebär att Kronofogdemyndigheten kan verkställa domen å den vinnande partens vägnar. Dom får enligt huvudregeln verkställas när den har vunnit laga kraft, alltså när den inte längre kan överklagas (3 kap 3 § UB) – vilket vanligtvis är tre veckor efter att domen kommit. Vid indrivningen kan kronofogden göra en utmätning av den förlorade partens tillgångar, 4 kap 1 § UB. Kronofogden letar efter och tvångs-säljer personens tillgångar för att täcka skulderna. Kronofogden följer dock en viss ordning, i första hand utmäts det som orsakar minst kostnad och besvär för personen vilket i vanliga fall är kontanta medel och löneinkomst. I andra hand är det värdepapper, lös egendom och fast egendom som utmätts. Med hänsyn tagen till personens behov av försörjning för sig och eventuell familj, kan viss egendom undantas från utmätningen (5 kap 1 § UB). Händer det att den förlorande parten har omfattande skulder och saknar utmätningsbara tillgångar som kan täcka skulderna riskerar denne att försättas i personlig konkurs (se 1 kap 2 § konkurslagen). En lösning till detta problem är skuldsanering som kan bli aktuellt i ett sådant fall. Det krävs bl.a. att oförmågan att betala skulderna väntas bestå under överskådlig tid, vilket i tidigare avgöranden har tolkats som upp mot 10–15 år (7 § skuldsaneringslagen). Ditt fall Som ovan nämnts kan kronofogden behöva tvångs-sälja dina tillgångar för att täcka dina skulder om du inte kan täcka dem på annat sätt. Hursomhelst tar de det som orsakar det minsta besväret först och tar även hänsyn till din och din familjs försörjningsbehov. Allt beror således på din ekonomiska situation och dina tillgångar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rättegångskostnader vid ringa narkotikabrott

2021-01-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Den här våren arbetar jag med en uppsats som studerar droganvändare som har fällts för ringa narkotikabrott (väldigt kortfattad förklaring) och jag tipsades om att man kunde höra av sig till er med ett par frågor om man, som jag, har lite svårt att navigera Sveriges lagbok.- Om man fälls för ringa narkotikabrott i domstol, blir man då skyldig att betala rättegångskostnaderna? Vilka kostnader, mer specifikt, är det man krävs betala?- Om man inte kan betala dessa, går det då vidare till inkasso för att sedan skickas till Kronofogden (om det inte betalas till inkasso, det vill säga)?
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!LagrumVi kommer att se till Rättegångsbalken (1942:740), som förkortas RB, som reglerar rättegångskostnader. RättegångskostnaderSom huvudregel skall man betala rättegångskostnaderna om man fälls för ringa narkotikabrott i domstol. Det är framförallt kostnaderna som staten har haft för att ersätta den offentliga försvararen (31 kap. 1 § 1 st. RB). Man skall även som regel ersätta staten för både provtagning och analysen av urinen som har behövts för domen, alltså de bevis som åklagaren behövt för domen (31 kap. 1 § 1 st. RB). UndantagErsättningsskyldigheten till staten kan sättas ned om det finns skäl för det. Man skall ta hänsyn till den tilltalades brottslighet, personliga och ekonomiska förhållanden (31 kap. 1 § 4 st. RB). Om man inte har någon inkomst eller en låg inkomst kan staten stå för kostnaden för försvararen.Vad händer om man inte kan betala?Det är Rättshjälpsmyndigheten som sköter krav på återbetalning av rättegångskostnader. I brottmål får man först ett krav från Kammarkollegiet som säger hur mycket man skall betala, om man inte betalar lämnas sedan kravet direkt till Kronofogdemyndigheten. Du kan läsa mer om detta på Rättshjälpsmyndighetens hemsida: www.domstol.se/rattshjalpsmyndighetenHoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan målsägande bli skyldig att betala rättegångskostnader vid överklagan och hur går man tillväga om man är missnöjd med en advokat?

2020-12-22 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min mamma blev påkörd av en bilist i somras (hon cyklade). Detta skedde vid ett övergångsställe där bilisten hade väjningsplikt, något majoriteten av vittnena är överens om. Trots detta lutar sig domen (som frikände den tilltalade helt) mycket på ett vittne som påstår att både bilen och cyklisten kom från samma håll. Det vittnet uppgav dock från början att hon inte sett något förrän efter krocken skett. Att det vittnet ändrat sin historia betydligt är dock något som advokaten i målet inte ens påtalat. Advokaten påpekade inte heller att majoriteten av vittnena styrker min mammas version av händelsen. Jag tycker att advokaten gjort ett dåligt jobb, finns det något jag kan göra? Jag vill att mamma överklagar domen men hon är rädd att bli skyldig att betala rättegångskostnader ifall domen inte ändras. Stämmer det att man blir skyldig att betala rättegångskostnader om man förlorar ett överklagande?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag kan utläsa av din fråga och de begrepp du använder, förutsätter jag att din mamma har blivit utsatt för ett brott, dvs hon är målsägande i målet. Jag förutsätter också att brottet faller under allmänt åtal, vilket innebär att det är åklagaren som väcker åtal. Vidare förutsätter jag också att bilisten är åtalad för brottet och därmed är att anses som den tilltalade i målet samt har en advokat. Hur går man tillväga om advokaten har gjort ett dåligt jobb?Enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken (RB), är en advokat i sin yrkesroll skyldig att följa god advokatsed utifrån advokatsamfundets regler. En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot sin klient. Advokaten behöver därför inte ta hänsyn till övriga parter i processen, utan enbart fokusera på sin klients intressen. I frågan beskriver du hur du är missnöjd med advokatens agerande. Vad jag kan utläsa verkar det som att advokaten genom sitt agerande har försökt ta tillvara sin klients intressen, vilket är i enlighet med god advokatsed och därmed helt okej. En advokat står under advokatsamfundets tillsyn. Skulle man vara missnöjd med en advokat kan man göra en disciplinanmälan hos advokatsamfundet. Om disciplinnämnden finner att advokaten har agerat i strid med god advokatsed, kan advokaten bli tilldelad en disciplinär åtgärd såsom varning eller uteslutning. Du kan läsa mer om det här. Jag funderar dock på om det är så att du i din fråga menar att du är missnöjd över åklagarens agerande då åklagaren har en större roll under rättegången och ska lägga fram så pass fullständig bevisning att omständigheterna kan fastställas utan rimligt tvivel.Missnöjd med åklagarens agerande?Till skillnad från advokaten, är åklagaren skyldig att vara objektiv i sitt arbete vilket innebär att denna även ska lägga fram det som talar till den tilltalades fördel. Skulle det vara så att man är missnöjd med åklagarens agerande kan man göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) som har till uppgift att kontrollera statens agerande över medborgarna. Det som är viktigt att poängtera är att JO inte ändrar domar eller beslut. Är det så att man är missnöjd med tingsrättens dom, bör man alltså istället överklaga domen.Hur överklagar man en dom?En tingsrätts dom kan överklagas till hovrätten (49 kap. 1 § RB). Överklagandet ska skickas in skriftligen till tingsrätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § RB). Skickas överklagandet in för sent, kommer den avvisas och domen vinner laga kraft. Detta innebär att domen kommer stå fast och chansen att få domen överprövad är förbrukad. Kommer din mamma behöva betala för att överklaga?Huvudregeln vid brottmål där åklagaren för talan, är att den som döms för brottet ska betala kostnaderna som uppkommit i målet (31 kap. 1 § RB). Om den tilltalade inte skulle dömas så betalar staten rättegångskostnaderna. Den som blivit utsatt för brottet har alltså inte något ersättningsansvar som huvudregel. Om målsäganden däremot själv för talan i ett enskilt åtal eller själv väljer att överklaga domen till högre rätt när åklagaren har avstått, ska istället rättegångskostnadsreglerna i 18 kap. RB för tvistemål tillämpas (31 kap. 11 § 1 st. RB). Detta innebär att som huvudregel ska den part som "förlorar" målet betala rättegångskostnaderna. Alltså, om din mamma inte når framgång med överklagandet, kan hon bli skyldig att betala rättegångskostnaderna i hovrätten. Själva överklagan kostar ingenting. Däremot kan det uppkomma ersättningsskyldighet för andra kostnader för rättegångens förberedande och talans utförande såsom t.ex. arvode till privat försvarare och i vissa fall ersättning för allmänna medel till offentlig försvarare. För att sammanfatta, kan man vända sig till Advokatsamfundet om man är missnöjd med en advokat och till justitieombudsmannen om man är missnöjd med en åklagares agerande. Detta kommer dock inte medföra någon ändring i domen utan då måste man istället överklaga. Din mamma skulle kunna bli skyldig att betala rättegångskostnaderna om hon inte vinner framgång i hovrätten.Hoppas det var svar på din fråga! Om det var något du inte fick svar på eller som jag missförstod, är du välkommen att ställa en ny frågaMed vänliga hälsningar,