Kostnad överklaga kontaktförbud i tingsrätt?

2021-10-12 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej.Vad skulle det ungefär kosta för mig att överklaga ett kontaktförbud i tingsrätten? Är det bara advokatkostnader jag betalar eller tillkommer nåt?Tack
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Allmänt om överklagande av kontaktförbud i tingsrättFrågan om kontaktförbud beslutas av en åklagare. Om du inte är nöjd med åklagarens beslut kan du begära att det ska prövas av tingsrätten. En sådan begäran kan du göra antingen muntligen eller skriftligen till den åklagare som beslutade om kontaktförbudet. Åklagaren överlämnar sedan ärendet till tingsrätten, 14 § lagen om kontaktförbud.Överklagandet ska innehålla uppgifter om följande:- det beslut som överklagas- i vilken del beslutet överklagas och den ändring i beslutet som yrkas- grunderna för överklagandet och i vilket avseende skälen för beslutet enligt klagandens mening är oriktiga och- de bevis som åberopas och det som ska styrkas med varje särskilt bevis, 21 § lagen om kontaktförbud och 7 § lagen om domstolsärenden.Efter att åklagaren överlämnat ärendet till tingsrätten kan rätten besluta om att kontaktförbudet tills vidare inte ska gälla, 17 § lagen om kontaktförbud.KostnaderFör att stämma i tingsrätt behöver man betala en ansökningsavgift på 900 kronor. Det finns inte ett krav på att du måste anlita en advokat men det kan vara till stor hjälp Vidare är det du själv som svarar för dina rättegångskostnader, 20 § lagen om kontaktförbud.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hyresmål i hovrätten

2021-08-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hyresgästernas inflytande vid förbättrings- och ändringsarbeten regleras som bekant i jordabalken 12 kapitlet 18 d-h §§. Om en hyresgäst inte godkänner hyresvärdens planer på standardhöjande arbeten får hyresvärden ansöka hos hyresnämnden om tillstånd till arbetena. Så långt verkar allt vara solklart. Jag har muntligen fått uppgift om att hyresnämndens beslut kan överklagas till hovrätten inom 3 veckor. Stämmer detta? Fordras det i så fall prövningstillstånd i hovrätten för en sådan överklagan? Är handläggningen i hovrätten avgiftsfri eller skall vardera parterna stå för sina rättegångskostnader?
Yodit Eshete |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett överklagande av Hyresnämndens beslut ska ske inom tre veckor från att ett beslut lämnats. Vilka ärendetyper som kan överklagas anges i en uppräkning i 12 kap. 70 § JB och upprustningsföreläggande eller förbättrings- och ändringsåtgärder enligt 18 a-18 f eller 18 h § anges i 12 kap. 70 § p.2 JB som en sådan ärendetyp. Hovrätten tar inte ut en avgift för att handlägga överklagandet. Vad gäller rättegångskostnader så varierar reglerna beroende på vad för ärendetyp målet avser. 12 kap. 73 § JB anger att vardera part ska svara för sina rättegångskostnader i hovrätten när det rör sig om vissa särskilda ärenden, bland annat upprustningsföreläggande, förbättrings- och ändringsåtgärder om inte annat följer av 18 kap. 6 § RB som tar sikte på om någon exempelvis uteblir. Prövningstillstånd krävs inte när hovrätten prövar hyresnämndens beslut, 2 § Lag (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline! Med vänlig hälsning,

Borde jag gå till domstol efter ett beslut från ARN?

2021-04-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Har fått ett beslut från ARN i min favör, gällande en faktura för fiberinstallation på summan 6900:-Motparten är XX och jag har betalt fakturan för att få in fibern i huset, men enligt ARN är fakturan preskriberad då den är äldre än 3 år. Tyvärr tror jag inte att de kommer betala tillbaks summan, så min fråga är, Arn säger att jag kan gå till domstol med detta ärende men frågan är om det är värt det eller att de för med sig högra kostnader?Tacksam för råd
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Beslut från ARNTill att börja med vill jag framhålla att ARNs beslut inte är rättsligt bindande. ARNs beslut utgör istället rekommendationer, vilka många visserligen väljer att följa. Företag kan dock välja att strunta i rekommendationerna utan rättslig påföljd.Bör du gå till domstol?Att gå till domstol är riskabelt. Processerna är ofta långdragna och kostsamma. Det ska dock noteras att den som förlorar som utgångspunkt ska ersätta motpartens rättegångskostnader (och då också stå för sina egna kostnader) (18 kap 1 § Rättegångsbalken). Om man vinner behöver man alltså som utgångspunkt inte betala sina egna rättegångskostnader.I ditt fall rör det sig dock endast om en summa som understiger 23 650 kr och det är därför ett så kallat "småmål" (1 kap 3 d § Rättegångsbalken). För dessa gäller andra regler för fördelningen av rättegångskostnader. För denna typ av mål får man nämligen endast ersättning för rättslig rådvigning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för part, vittnesbevisning och översättning av handlingar (18 kap 8a § Rättegångsbalken). Det innebär att oavsett om du vinner så kommer du få stå för en stor del av rättegångskostnaderna själv.I domstol gäller om utgångspunkt att den som påstår något ska bevisa det. I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering (35 kap 1 § Rättegångsbalken). Det innebär att man i princip får lägga fram vad som helst som bevis i en tvist och domstolen avgör därefter själv vilket värde bevisningen har för målet.Att du har fått ett beslut från ARN till din favör indikerar att du har fog för din sak och det kan därmed finnas förutsättningar för att föra process i den här frågan. ARNs beslut ger alltså en indikation på att du kan få rätt även i domstol.Det krävs dock att du kan lägga fram tillräckligt stark bevisning för din sak. För att du ska vinna ska domstolen anse att du har styrkt ditt yrkande. Men styrkt anses att det ska vara mer än "sannolikt", men det behöver inte vara på nivån att det är "uppenbart", dvs kanske ca 75% chans att det är som du säger.RådVisserligen har du ett beslut från ARN som ger viss indikation på att du hade kunnat vinna om du tog ärendet vidare till domstol. Du har alltså i domstol rätt att åberopa beslutet från ARN som bevisning.Mot bakgrund av att det rör sig om en förhållandevis liten summa i relation för till de rättegångskostnader processen kan vara förenad med, skulle jag dock avstå från att gå till domstol. Det är helt enkelt ingen idé eftersom rättegångskostnaderna troligtvis kommer överstiga de pengar du kan få in även om du vinner tvisten.BetalningsföreläggandeDu kan dock vända dig till Kronofogden och ansöka om ett så kallat betalningsföreläggande. Du skickar då in en ansökan med information kring skuldförhållandet och bevisning på att du har rätt till pengarna. Beslutet från ARN kan du exempelvis bifoga, men gärna mer/annan bevisning som du kan skrapa fram och som styrker att du har rätt till pengarna skickar du in. Kronofogden skickar därefter betalningsföreläggande till motparten. Om motparten dock invänder mot kravet, dvs säger att de inte finns en skuld, så kommer kronofogden dock inte kunna göra mer, utan då är det tyvärr domstol som gäller. Om motparten dock accepterar skulden så är skulden i sig otvistig och då kan kronofogden fatta ett beslut om att fastställa skulden och därmed börja driva in skulden.Ansökan om betalningsföreläggande kostar 300 kr, och jag tycker att det kan vara värt att försöka på den vägen, snarare än att gå till domstol.Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Kan målsägande behöva betala rättegångskostnader?

2021-02-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Jag blev utsatt för ett ofredande igår, och anmälde det "till åtal" eller vad man säger. Min fråga är: Kan jag behöva betala rättegångskostnaderna ifall detta, mot förmodan, går till åtal och jag inte "vinner"?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bakgrund Brottet ofredande hittar du i 4 kap. 7 § brottsbalken (BrB) och är ett så kallat angivelsebrott om ofredandet inte sker på allmän plats (se 4 kap. 11 § BrB). Detta betyder att det krävs att du som målsägande anger brottet till åtal för att en åklagare ska kunna inleda en förundersökning och eventuellt väcka åtal. Eftersom du nu har angivit brottet är det upp till åklagaren att fatta beslut i åtalsfrågan, se 23 kap 20 § rättegångsbalken (RB).Om åklagaren fattar beslut om att väcka åtal kommer du få ställning som målsägande och kommer då kallas till rättegång för att berätta om din upplevelse, i ett så kallat partsförhör (37 kap 1 § RB). KostnadernaRegler om rättegångskostnader i brottmål finns i 31 kap RB och tar främst sikte på när och hur en tilltalad (den som misstänkts ha begått brottet) ska ersätta statens rättegångskostnader. Målsägande behöver som huvudregel inte betala några rättegångskostnader, med vissa få undantag. I 31 kap 3 § RB fastställs att om målsägande har gjort angivelse (som du har gjort när du anmälde brottet) utan skäl kan målsägande behöva ersätta rättegångskostnaderna. Bestämmelsen siktar alltså in sig på fall där en målsägande ljugit ihop en historia av någon anledning som sedan har lett till åtal. Jag förstår att det inte är tillämpligt i ditt fall, eftersom du faktiskt utsatts för ett riktigt brott. Det andra fallet när en målsägande blir ersättningsskyldig är om denne enligt 31 kap 4 § 2 st. RB genom vårdslöshet har vållat extra kostnader för staten i rättegången. Exempel på när det kan vara fallet är om målsägande upprepade gånger inte dyker upp vid huvudförhandling eller lämnar vilseledande uppgifter som fördyrar rättegången. Detta kommer inte heller bli aktuellt i ditt fall, så länge du kommer till domstolen och sanningsenligt svarar på de frågor du får. Med andra ord så kommer du inte behöva betala en krona om åtal skulle väckas i frågan. Kostnaderna faller på staten, och om den tilltalade blir dömd så kan denne bli ersättningsskyldig. Jag hoppas att du känner att detta besvarade din fråga. Du är varmt välkommen att höra av dig till oss igen med ytterligare funderingar! Med vänliga hälsningar

Vem är vinnande respektive tappande part i ett tvistemål?

2021-08-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om någon stämmer mig på 400 000 kr och vinner målet men skulden beräknas ner av domstolen till endast 350 000 kr, har båda parter vunnit då och vem ska betala rättegångs kostnaderna, ska parterna betala sina egna kostnader i så fall?När generellt har någon part vunnit när käranden begär ersättning eller en prisnedsättning i form av pengar av svaranden?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar hur en fördelning sker när rättegångskostnaden bestäms till ett visst belopp som understiger det yrkade beloppet, trots att den yrkade parten "vunnit" målet. De relevanta processrättsliga reglerna finns i rättegångsbalken (RB).Vinnande och tappande partNär beslut ska tas om fördelning av rättegångskostnader är den första frågan vem som är tappande part. Den tappande är den part vars talan avvisas eller vars mål avskrivs pga återkallelse eller uteblivelse (18 kap. 4 § RB). Att vara tappande innebär enligt huvudregeln att denne ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Undantag från huvudregeln är om vinnande part t ex orsakat onödig rättegång eller försumlig processföring, eller om målet enklare hade kunnat avgöras genom en förenklad processform, s k summarisk process (18 kap. 3 §, 18 kap. 3 a § RB).Situationen förändras om parterna varken vinner eller tappar. Om det är fråga om flera yrkanden och parterna vinner ömsom, eller om käromålet bara bifalles till en del, ska en bedömning göras om vem som "tappade mest" respektive "vann mest". Är kostnaderna klart särskiljbara, dvs att man uppskattningsvis kan dela upp målet i förhållande till kostnaderna, ska en särskild kostnadsfördelning följa utgången i de olika delarna. Om tvisten gäller både storleken på det belopp som ska bedömas och betalningsskyldigheten i sig, ska en fördelning göras utifrån där tyngdpunkten i tvisten legat. Rätten beaktar alltså vilken eller vilka frågor som haft störst tyngd i processen. Om tvisten enbart gäller storleken på beloppet ska kostnaderna fördelas i proportion till hur utgången i målet förhåller sig till parternas yrkanden, dvs om den tvistiga frågan är storleken på det yrkade beloppet.Bedömningen i målet kommer också förändras beroende på vad motparten haft för inställning till yrkandet. Det belopp som käranden yrkar i rättegångskostnader kommer utgöra "taket" för hur mycket som kan dömas ut till dennes fördel. Hälften av det yrkade beloppet kommer utgöra kvittningspunkten (när parterna betalar sina egna rättegångskostnader), vilken sedan kommer vara avgörande för vem som är tappande respektive vinnande part. Om motparten yrkar ogillande av käromålet innebär det att hen yrkar att rättegångskostnaderna till dennes nackdel ska bedömas till 0, dvs att svarandes rättegångskostnader ska ersättas. Svaranden kan också vitsorda (medgiva) ett visst belopp som den anser är rimlig i ljuset av situationen. Vilken inställning motparten har kommer alltså ligga till grund för vilka siffror domstolen har att utgå från. Därefter ska domstolen använda sig av någon av de ovan nämnda kostnadsfördelningsmetoderna. Skulle domstolen i detta fall t ex bedöma kostnadsfördelningen över kvittningspunkten, dvs närmare kärandes yrkade belopp än nollpunkten, innebär det att käranden är vinnande part. Hamnar domstolen under kvittningspunkten kommer således svaranden vara vinnande.Vad innebär det här för dig?Som framgår av det hittills sagda är en rättegångskostnadsfördelning beroende av flera olika komponenter i de enskilda fallen, vilka enskilt kan vara avgörande för frågan om vem som är tappande respektive vinnande part. Det är därför mycket svårt för mig att baserat på din beskrivning förklara vilken part som vunnit målet.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

rättegångskostnader vid brottmålsdom

2021-06-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Om jag överklagar en dom från tingrätten, gör man det till Hovrätten?Om jag sen går vidare till Hovrätten och döms ändå där, blir jag betalningskyldig för rättegångskostnader?Det gäller en trafikförselse, passera en heldragen linje enligt polisen, domen från tingrätten är en bot på 1500kr.Jag menar att min moderna bil, Mercedes A250 e( model 2020-07), inte tillåter mig eller bilen att köra över(passera) heldragen linje då bilens system ska motverka detta. Tingsrätten mening var att det finns ingen anledning att misstro polisen, och tog inte alls hänsyn till tekniken eller video klippet som jag vissade där man kan se att bilen inte kan korsar heldragen linje och att den schysterar ratten själv.Min fråga är om det är värt att ta det vidare till hovrätten, och om jag blir dömd igen... blir jag skyldig att betala alla rättegångskostander, i så fall vilka skulle det vara, då Polisen inte verkar ha en försvarare eller målsägandebiträde enbart en åklagre.Hoppas att det går att förså min fråga.Jag är rätt nyfiken på att ta det vidare till Hovrätten då jag tror starkt på teknikens sanning, men enbart om det inte kommer att sticka iväg i kostander dvs. från 1500kr till 5000kr/10.000kr/15.000kr/etc.
Rebecca Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du ifall det är ekonomiskt försvarbart att överklaga domstolsböter till hovrätten. Jag har ingen kunskap om vilka rättegångskostnader du kan tänkas bli skyldig att betala. Men jag kommer ge dig ett svar nedan som du kan utgå från när du gör din egna bedömning. Som du skriver i din fråga är det till hovrätten du ska föra din överklagan. Den ska inkomma senast 21 dagar efter att domen avgjordes. Vilka kostnader förutom böter har du?I 31 kap. Rättegångsbalken (RB) framgår vilka rättegångskostnader som kan uppkomma vid en brottmålsdom. Dessa kostnader kan vara ersättning för offentlig försvarare och kostnader för provtagning och analys av blod, urin och saliv. Dock enbart sådana kostnader som är motiverade av utredningen är rättegångskostnader som den dömda är skyldig att betala. I vissa fall kan beloppet sättas ner helt eller delvis om det finns skäl till det såsom den tilltalades brottslighet eller hens personliga och ekonomiska förhållanden. (31 kap. 1 § RB) Den tilltalade behöver aldrig betala mera för försvararen än vad hen skulle fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp. Denna avgift går att finna i 23 § Rättshjälpslagen.Mitt svarJag kan tyvärr inte göra en bedömning i ditt fall kring om du bör överklaga ditt hovrätten baserat på den ekonomiska situationen. Jag rekommenderar att kolla närmare på rättshjälpslagen och 31 kap. RB och göra en bedömning baserat på din situation. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

betala rättegångskostnader i brottmål?

2021-04-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! En till mig närstående person är anmäld för ofredande. Detta har nu gått till åtal-Nu undrar jag om hen blir dömd måste hen även betala rättegångskostnaden samt om hen blir friad får motparten då betala rättegångskostnaden. Vidare undrar jag om man har rätt att begära skadestånd för den kränkning som detta har inneburit
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Betala rättegångskostnader? I brottmål har man inte vad man kallar för rättegångskostnader på samma sätt som i tvistemål. Det som blir föremål för kostnad är främst arvodet för försvarare och målsägandebiträdande. Om man blir dömd för brott kan man komma att behöva betala hela eller delar av sin egen offentlige försvarare om man har en sådan, och ett eventuellt målsägandebiträdes kostnader. Detta beror dock på hur mycket man tjänar, och domstolen gör en bedömning i varje enskilt fall. Men staten, som egentligen är motpart i brottmål genom åklagaren, har inga kostnader eller liknande, då åklagarens arbete betalas av staten i form av vanlig lön. Dock kan det finnas vissa avgifter man kan behöva betala om man döms, bland annat ersättning till brottsofferfonden om man döms för brott med fängelse i straffskalan, så som ofredande har. Har man anlitat en privat försvarare, alltså en försvarare som inte förordnats av tingsrätten, får man som utgångspunkt alltid betala för denna. Annars finns det inga andra "rättegångskostnader" som man kan ha i brottmål. Blir man helt friad, behöver man inte betala något alls. Då betalar staten kostnaden för eventuell offentlig försvarare och målsägandebiträde. Har man dock inte fått en offentlig försvarare förordnad för sig, utan att man har anlitat en privat försvarare, så bör man i samband med rättegången yrka på att staten ska betala ens kostnader för denne.Skadestånd?Som utgångspunkt får man inget skadestånd för att man har blivit åtalad för ett brott. Det är en utgångspunkt för rättsstaten och rättsapparaten, för att kunna lagföra effektivt. Om man blir firad för en misstanke kan man alltså som utgångspunkt inte begära skadestånd. Ett undantag från detta är dock om man har varit frihetsberövad med anledning av misstanken, alltså exempelvis varit häktad. Då kan man få ersättning via Justitiekanslern för tiden man har suttit frihetsberövad. Hoppas du fick någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss! Vänligen,

Indrivning av rättegångskostnader

2021-02-14 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Är föremål för ett brottsmål. Om jag förlorar i rättegången och ska betala rättegångskostnad och inte kan detta pga låg/ingen inkomst då jag även blivit uppsagd. Har de då rättighet att ta huset eller någon annan tillgång som jag och mitt ex äger ihop för att betala summan?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Som jag förstår det, undrar du vad som händer om du inte kan betala rättegångskostnader vid en eventuell förlorad rättegång. Bestämmelserna i rättegångsbalken (RB) och utsökningsbalken (UB) aktualiseras. AllmäntPrecis som du nämner innan, kan en person som förlorar en rättegång bli skyldig att betala den vinnande partens rättegångskostnader och detta finner du i 18 kap 1 § RB. Syften bakom bestämmelsen är att: den som gjort sin rätt gällande ska få sina kostnader ersatta (det s.k. rättsskyddsintresset), och för att man vill avskräcka folk från att inleda obefogade rättegångar. Den här huvudregeln är stark, men i vissa fall kan undantag göras! Rättegångskostnader Vad som igår i kostnader beror på om det rör en s.k. småmål eller en vanlig. Ett småmål är ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp. I småmål är ersättning inte alls lika mycket som i övriga mål vilket innebär att motparten får stå en större del av kostnaderna själv. I dessa mål kan man endast få ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap 8a § RB). Ersättningen för rättegångskostnaderna i övriga mål motsvarar däremot kostnaden för rättegångens förberedande, talans utförande, arvode till ombud/biträde (så länge kostnaden är skälig för att tillvarata partens rätt). I dessa fall kan den förlorade parten alltså behöva betala hela motpartens rättegångskostnader, 18 kap 8 § RB. Betalning När domstolen har beslutat vilken part som ska stå för rättegångskostnaderna så hanteras kravet därefter av Rättshjälpsmyndigheten. Rättshjälpsmyndigheten skickar en faktura och då brukar den tappande parten få en månad på sig att betala. Har du en hemförsäkring kan såväl motpartens kostnader som dina täckas av något som heter rättsskyddsförsäkring som ingår i hemförsäkringen. Denna försäkring täcker normalt 80% av kostnaderna. Om betalning inte är möjligt därifrån och motparten inte kan betala måste Rättshjälpsmyndigheten överlämna kravet till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Indrivning En dom är enligt 3 kap 1 § UB en exekutionstitel. Detta innebär att Kronofogdemyndigheten kan verkställa domen å den vinnande partens vägnar. Dom får enligt huvudregeln verkställas när den har vunnit laga kraft, alltså när den inte längre kan överklagas (3 kap 3 § UB) – vilket vanligtvis är tre veckor efter att domen kommit. Vid indrivningen kan kronofogden göra en utmätning av den förlorade partens tillgångar, 4 kap 1 § UB. Kronofogden letar efter och tvångs-säljer personens tillgångar för att täcka skulderna. Kronofogden följer dock en viss ordning, i första hand utmäts det som orsakar minst kostnad och besvär för personen vilket i vanliga fall är kontanta medel och löneinkomst. I andra hand är det värdepapper, lös egendom och fast egendom som utmätts. Med hänsyn tagen till personens behov av försörjning för sig och eventuell familj, kan viss egendom undantas från utmätningen (5 kap 1 § UB). Händer det att den förlorande parten har omfattande skulder och saknar utmätningsbara tillgångar som kan täcka skulderna riskerar denne att försättas i personlig konkurs (se 1 kap 2 § konkurslagen). En lösning till detta problem är skuldsanering som kan bli aktuellt i ett sådant fall. Det krävs bl.a. att oförmågan att betala skulderna väntas bestå under överskådlig tid, vilket i tidigare avgöranden har tolkats som upp mot 10–15 år (7 § skuldsaneringslagen). Ditt fall Som ovan nämnts kan kronofogden behöva tvångs-sälja dina tillgångar för att täcka dina skulder om du inte kan täcka dem på annat sätt. Hursomhelst tar de det som orsakar det minsta besväret först och tar även hänsyn till din och din familjs försörjningsbehov. Allt beror således på din ekonomiska situation och dina tillgångar. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,