Vilka rättegångskostnader ersätts i ett tvistemål?

2019-11-26 i Rättegångskostnader
FRÅGA |I tvistemål om jag vinner? Hur stor eller liten rättegångskostnad kan jag kräva om jag inte haft några utgifter.Finns det ett standardbelopp?Hälsningar,
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad säger lagen?Reglerna kring rättegångskostnader i tvistemål finner vi i kapitel 18 i Rättegångsbalken (1942:740). Här framkommer det att den part som förlorar i tvisten ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader. Vad som ska anses utgöra rättegångskostnader kan kortfattat sammanfattas till allt arbete kring rättegången, som exempelvis förberedelser och ombudskonsultation. Vid förberedande ska det vara sådant arbete som direkt har betydelse för partens talan i målet. (18 kap. 8 § Rättegångsbalken)Dock ska man ha i åtanke att om det är vad man kallar ett småmål finns begränsningar i vilka rättegångskostnader som ersätts. Ett småmål är när värdet på tvisten är lägre än halva prisbasbeloppet samt att parterna får förlikas i ärendet. (18 kap. 8a § Rättegångsbalken med hänvisning till 1 kap. 3d § Rättegångsbalken)SammanfattningDet finns inget standardiserat belopp som betalas ut av den förlorande parten i ett tvistemål, utan det beror på vilka kostnader som funnits för den vinnande parten i och med rättegången.Hoppas det var svar på din fråga!Mvh,

Hur fördelas ansvaret för rättegångskostnader i ett tvistemål?

2019-11-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejVi håller på att försöka driva in en skuld på arbete vi gjort åt ett annat företag och ärendet har nu hamnat i Tingsrätten. Om vi skulle förlora kommer vi då att behöva betala motpartens rättegångskostnader eller kan man på någotvis få igenom att parterna betalar sina egna kostnader? Vi båda aktiebolag och skulden vi försöker driva in är på 129 000 kr.
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör betalning av rättegångskostnader i ett tvistemål, vilket i huvudsak regleras i 18 kap. rättegångsbalken, RB. Huvudregel: tappande part ersätter motpartens rättegångskostnader Som huvudregel gäller att det är den tappande parten som ska ersätta motparten dennes kostnader (18 kap. 1 § RB). Detta innebär att den part som förlorar rättegången kommer att bli betalningsansvarig för motpartens rättegångskostnader. Det finns inte någon generell möjlighet för att såsom ni önskar få igenom att parterna istället betalar sina egna rättegångskostnader. Det är dock i vissa undantagssituationer så att din motpart kan bli skyldig att stå för delar av sina egna rättegångskostnader även om ni skulle vara att anse som tappande part, exempelvis om motparten vållat onödiga kostnader genom att inte dyka upp till en förhandling i domstol (18 kap. 6 § RB). Vem anses som tappande part? Även om huvudregeln som om att den tappande parten ska ersätta motpartens rättegångskostnader kan tyckas enkel och tydlig, kan det i praktiken uppstå problem när man ska bedöma vilken part som anses vara den tappande parten. Så kan exempelvis vara fallet om det skulle vara så att ni vinner bifall till ert yrkande till 30%, om domstolen skulle komma fram till att er motpart bara ska betala 38 700 kr till er och inte 129 000 kr. Då kan man se det som att ni har vunnit till 30% men samtidigt förlorat till 70%, eftersom ni inte fullt ut fick rätt till den yrkade summan. I ett sådant fall kan domstolen fördela kostnadsansvaret mellan er med hänsyn taget till den beloppsmässiga utgången i målet (18 kap. 4 § 2 stycket RB). Tänk efter – före! Till följd av det föregående sagda kan det vara bra att innan man inleder en process i domstol, redan från början fundera över vilka möjligheter man har till framgång med sin talan. För att exemplifiera: kanske det är så att ni har ett mycket gott bevisläge vad gäller motpartens betalningsansvar avseende 100 000 kr, motparten har kanske erkänt betalningsansvaret i denna del. Men med avseende på resterande 29 000 kr kanske ni befinner er i ett betydligt sämre bevisläge, och det är troligt att ni inte kommer kunna nå framgång med er talan med avseende på de 29 000 kronorna. I en sådan situation kommer troligtvis utfallet i domstolen bli att ni vinner avseende 100 000 kr, men förlorar med avseende på resterande 29 000 kr. Om man förlorar till viss del kommer detta således påverka ansvaret för att betala motpartens rättegångskostnader, och det kan därför vara klokt att redan från början fundera över om ens yrkande ska avse hela summan (129 000 kr), eller om man istället bör avgränsa sitt yrkande (100 000 kr). Överväganden av denna art kan vara besvärliga att genomföra eftersom det är svårt att på förhand veta hur domstolen kommer värdera bevisningen ni har för att ni är berättigade till 129 000 kr från motparten. Men det kan ändå vara något som är klokt att fundera över, just i relation till ansvaret för rättegångskostnader. Hoppas ni fick svar på er fråga! Med vänliga hälsningar

Kostnader för offentligt försvar och målsägandebiträde vid brottmål

2019-10-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Är tilltalad i en rättegång som handlar om ett fall av ofredande. Åklagaren yrkade på böter. Sen hade målsäganden en massa skadeståndskrav (som sannolikt inte går igenom). Min fråga handlar nu om rättegångskostnaderna - mitt målsägandenbiträde och målsägandes biträde. Vem betalar dessa kostnader? Jag?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om rättegångskostnader för brottmål regleras närmare i 31 kap. rättegångsbalken (RB). Huruvida man själv måste betala för rättegångskostnaderna beror på om du som tilltalad har blivit dömd eller inte.Kostnader för offentligt försvarSom huvudregel gäller att om den tilltalade döms för brottet i ett mål där åklagaren för talan, ska den tilltalade ersätta staten för kostnaderna som de har haft för den tilltalades försvar (31 kap. 1 § första stycket RB). Det här innebär alltså att om du blir dömd, så måste du betala för kostnaderna som din försvarare har inneburit.Om den tilltalade emellertid frikänns i målet, ska denne få ersättning för de utgifter som denne har haft för sitt försvar (31 kap. 2 § första stycket RB). Staten kommer alltså att betala för ditt försvar om du frikänns i målet.Kostnader för målsägandebiträdeUtöver kostnaderna för det offentliga försvaret, kan den tilltalade även behöva betala för målsägandebiträdet (jfr 31 kap. 12 § RB). Detta regleras närmare i lagen om målsägandebiträde.Enligt 8 § lagen om målsägandebiträde ska ersättningsskyldigheten enligt 31 kap. RB även gälla för målsägandebiträdet. Den tilltalade ska alltså även betala kostnaderna för målsägandebiträden om denne blir dömd. Det vill säga, om du förlorar i målet så kommer du även att behöva ersätta staten för de kostnader som målsägandebiträdet har inneburit. Du behöver emellertid inte erlägga denna ersättning om du vinner i målet.Jämkning av den tilltalades ersättningsskyldighetErsättningsskyldigheten för det offentliga försvaret och för målsägandebiträdet kan emellertid jämkas om det föreligger skäl med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller dennes personliga och ekonomiska förhållanden (31 kap. 1 § fjärde stycket RB). Som exempel kan ersättningsskyldigheten sättas ned om den tilltalade inte fälls på alla punkter som denne åtalas för eller om den tilltalades ekonomiska ställning är begränsad.Sammanfattningsvis, behöver du betala för ditt försvar och målsägandebiträdet om du blir dömd i målet. Om du däremot frikänns så behöver du inte betala för ditt försvar eller för målsägandebiträdet.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

När specificerar man ersättningen för rättegångskostnaderna?

2019-10-18 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!När man i ett tvistemål skickar in yrkande räcker det med att man skriver att man yrkar ersättning för rättegångskostnader eller måste man specificera? Är ju svårt att veta exakt var summan hamnar innan det är klart.
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I rättegångsbalkens (1942:740) (RB) 18 kap. finns reglerna om rättegångskostnader i tvistemål.Den som förlorar rättegången måste betala den vinnande partens rättegångskostnader (RB 18 kap. 1 §). Skulle det ske en förlikning betalar dock parterna sina egna kostnader (RB 18 kap. 5 §).Förutsättningen för att en part ska kunna kräva rättegångskostnader av den som förlorat målet är att yrka rättegångskostnader. Jag rekommenderar därför att du anger i stämningsansökan att du yrkar ersättning för rättegångskostnaderna. Precis som du beskriver är det inte enkelt att specificera hur stor kostnaden är när stämningsansökan upprättas, varför RB 18 kap. 14 § stadgar att parterna ska yrka ersättning för sina rättegångskostnader innan huvudförhandlingen (rättegången) har avslutats. Vid huvudförhandlingen berättar parterna hur stor kostnaden är. Framställs inte ditt yrkande om ersättningens storlek i domstol före rättegången avslutats kommer alltså inte domstolen att bifalla ditt yrkande.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Kan jag kräva ersättning för rättegångskostnader i efterhand?

2019-11-25 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Ett parkeringsbolag stämde mig i tingsrätten för obetald p-avgift. Parkeringsbolaget förlorade, tingsrätten ogillade käromålet. Jag framförde dock aldrig några ersättningskrav under själva rättegången. Kan jag nu i efterhand kräva ersättning av käranden för t ex förlorad arbetsinkomst med anledning av att jag var tvungen att infinna mig i tingsrätten?
Hellin Gültekin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I rättegångsbalkens (1942:740) (RB) 18 kap. finns det regler om rättegångskostnader i tvistemål. Den part som förlorar rättegången måste betala den andra partens rättegångskostnader (RB 18 kap. 1 §). Ett krav för att få ersättning för rättegångskostnader är att man yrkar om det innan rättegången har avslutats (RB 18 kap. 14 §). I ditt fall innebär det tyvärr att du inte kan kräva ersättning i efterhand.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Förenklat tvistemål eller ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten?

2019-10-31 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag har fått rätt av ARN i en ersättningsfråga gällande reparation av bil, med 7200 sek. företaget jag köpte bilen av vägrar att svara på både ARN:s & mina krav,. Fråga: ska jag ta bilföretaget till domstol i sk. förenklad stämning för att få betalt eller ska jag gå via kronofogden först, jag är villrådig?
Erik Hellem Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det kan vara en svår avvägning och det finns inget sätt som är rätt eller fel. Du behöver ha en fordran för att kunna ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Av den information du ger mig låter det som att du endast har ett beslut från ARN och inte en faktisk fordran gentemot företaget, som också behöver vara förfallen. En fordran kan till exempel vara ett lån som förfallit till betalning eller en faktura. Jag gör ändå en kort redogörelse om du har en förfallen fordran gentemot företaget. Genom en blankett, som finns att tillgå på KFMs hemsida, ansöker du om ett betalningsföreläggande. När blanketten har lämnats in behandlas den av KFM och ett brev med ett betalningsföreläggande skickas till företaget. Tillsammans med brevet får företaget ett delgivningskvitto, som ska skrivas under och sändas åter till KFM. Därefter finns ett antal tänkbara scenarion: Företaget väljer att återbetala delar eller hela skulden till dig. Om det sker, behöver du också meddela det till KFM. Företaget kan bestrida skulden. I det fallet kommer KFM kontakta dig och du får sedan avgöra om du vill att ärendet ska gå vidare till domstol. Företaget väljer att inte skriva under och skicka tillbaka delgivningskvittot. I de fall beslutar KFM och personen blir skyldig att återbetala sin skuld till dig. Personen kan också i dessa fall invända och ta ärendet vidare till domstol. Om företaget väljer att skicka tillbaka delgivningskvittot, eller om denne inte svarar, så kommer kronofogden per automatik arbeta för att driva in skulden. Eftersom att företaget inte velat betala skulden tidigare är det alltså sannolikt att de väljer att bestrida ett betalningsföreläggande. Mycket riktigt blir det ett förenklat tvistemål då summan understiger ett halvt prisbasbelopp, 1 kap 3 d § Rättegångsbalken (RB). I tvistemål är huvudregeln att förlorande part ersätter den vinnande partens rättegångskostnader, under förutsättning att vinnande part har yrkat på det. Om du väljer att driva detta ärende vidare i domstol kan det vara bra för dig att känna till vilka rättegångskostnader du har rätt att få ersättning för, vilket följer av 18 kap. 8 a § 2 st RB: Ersättning för rättegångskostnad får inte avse annat än kostnad förrättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme,ansökningsavgift eller tilläggsavgift,resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,vittnesbevisning,översättning av handlingar. En annan sak som är viktig att tänka på när stämningsansökan ska skickas in är att den behöver innehålla två olika typer av talan. En fastställelsetalan som innebär att rätten fastställer ett rättsförhållande, det vill säga att företaget har felat och handlat i strid mot lagen. Den behöver också innehålla en fullgörelsetalan och med det menas att rätten ska förplikta företaget att ersätta dig för dina reparationskostnader. En fullgörelsetalan fungerar som en exekutionstitel och om företaget inte betalar kan KFM utmäta egendom hos företaget för att ersätta din skuld.

Rättegångskostnader i småmål

2019-10-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Fått uppgift att sk småmål om man förlorar inte innebär att man behöver betala något?
Evelina Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är småmål? Det som brukar kallas småmål är tvistemål där 1 kap. 3 d § rättegångsbalken (RB) är tillämplig. Det innebär att värdet av det som yrkas i målet inte uppenbart ska överstiga halva prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2019 är 46 500 kr. Det innebär att ett småmål under 2019 i princip är varje tvistemål där det inte yrkas mer i betalning än 23 250 kr.Rättegångskostnader i småmål I vanliga tvistemål ersätts de kostnader som faller in under 18 kap. 8 § RB. Vilka kostnader som kan ersättas i småmål regleras särskilt i 18 kap. 8 a § RB. Det innebär att vad som kan ersättas som rättegångskostnader i småmål är mycket mindre än i vanliga tvistemål, eftersom det enda som i princip kan ersättas är det som räknas upp i 18 kap. 8 a § 2 st. RB. I lagrummet ges följande lista på ersättningsgilla kostnader:1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme, 2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift, 3. resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud, 4. vittnesbevisning, 5. översättning av handlingar.Fördelning av rättegångskostnader Vem som ska betala de ersättningsgilla rättegångskostnaderna i småmål regleras på samma sätt som i vanliga tvistemål. Huvudregeln för hur rättegångskostnader ska fördelas återfinns i 18 kap. 1 § RB. Där stadgas att den som förlorar målet ska ersätta sin motparts rättegångskostnader – alltså, förloraren betalar allt.Det finns dock flera undantagsfall. Ett undantagsfall är då ingen part vinner helt, utan bara delvis – ett fall som regleras i 18 kap. 4 § RB. Det kan innebära att du t.ex. bara behöver betala en del av din motparts kostnader om du förlorar, eller vice versa.Sammanfattning Småmål är tvistemål som gäller ett yrkande på max ett halvt prisbasbelopp. Småmål skiljer sig från vanliga tvistemål genom att den förlorande parten enbart är skyldig att betala en mindre del av motpartens rättegångskostnader. Vem som ska betala de ersättningsgilla kostnaderna regleras dock på samma sätt som i vanliga mål.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jag få ersättning från kommun för mina rättegångskostnader i mål om vitesföreläggande enligt miljöbalken?

2019-10-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Skadeståndskrav på kommun?Jag har gjort utlägg för att kunna föra min talan emot en kommuns vitesframställan. Kommunen förlorade då miljödomstolen återvisade kommunframställan. Jag vill nu att kommunen skall betala för mina direkta utgifter. 1. Skall jag begära mitt skadeståndskrav genom? Tingsrätt? Eller via? 2. Om mitt skadeståndskrav för mina direktutlägg i målet avslås i domstol, tvingas jag då till att även betala för kommunens eventuella juridiska rättegångskostnader för att bemöta min skadeståndsframställan? Miljöärendet gäller kommunens överträdelser av Stadgan.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga regleras framförallt i lag om mark och miljödomstolar (LMMD) och lag om domstolsärenden (ÄL). Få sina rättegångskostnader ersattaGenerellt kan man säga att om man vill bli ersatt för sina utlägg och rättegångskostnader måste man framställa yrkanden om detta i själva rättegången. Det går generellt sett alltså inte att komma tillbaka och begära skadestånd för detta senare, utan man måste framställa dessa krav under processen.Rättegångskostnader när det gäller vite i miljöbalken (MB)Just vad gäller rättegångskostnader i samband med vitesföreläggande finns dock en särskild reglering. Det är mark- och miljödomstolen som handlägger dessa mål som första instans (21 kap. 1 § MB). I mål där mark- och miljödomstolen är första instans tillämpas lag om domstolsärenden (4 kap. 1 § LMMD). Detta gäller dock inte viten (4 kap. 2 § LMMD), där tillämpas också ärendelagen men med undantag för vissa bestämmelser (5 kap. 1 § LMMD). Enligt lag om domstolsärenden kan man få rättegångskostnader ersatta om det är ett mål mellan två enskilda (32 § ÄL). Denna paragraf betyder att om det är ett mål mellan en enskild (du) och kommunen kommer varken du eller kommunen få rättegångskostnaderna ersatta. Till saken hör även att denna paragraf är en sådan som är undantagna vad gäller vitesföreläggande, alltså hade man inte kunnat få rättegångskostnaderna ersatta även om det var mot en enskild motpart.Alltså: som huvudregel måste man i rättegången yrka att man vill ha rättegångskostnaderna ersatta, det går inte att begära skadestånd i efterhand. I mål som gäller vitesföreläggande enligt miljöbalken kan man dock inte få rättegångskostnaderna ersatta ändå.SkadeståndHade man startat en process angående skadestånd är detta dock ett civilrättsligt mål som handläggs av allmän domstol där tingsrätten är första instans (1 kap. 1 § Rättegångsbalken). Kommunen kan bara bli ansvarig för en arbetstagares vållande och om skada uppkommit till följd av myndighetsbeslut. Rena förmögenhetsskador, den typ av skada du lidit, ersätts om en arbetstagare gjort sig skyldig till brott (3 kap. 1 § Skadeståndslagen). Man kan få rena förmögenhetsskador orsakade av kommun om skadan uppkommit till följd av myndighetsutövning (3 kap. 2 § Skadeståndslagen). I detta fall verkar inte något brott förekommit, och att föra process räknas inte som myndighetsutövning.I civilrättsliga mål såsom skadeståndstalan är huvudregeln att man ersätter motpartens rättegångskostnader om man förlorar målet (18 kap. 1 § Rättegångsbalken).I vilket fall som helst bedömer jag att man inte hade vunnit framgång med en skadeståndstalan i detta fall eftersom yrkande om ersättning av rättegångskostnader måste läggas fram i själva rättegången. Även om yrkande om detta hade lagts fram i rättegången ersätts tyvärr inte rättegångskostnader av motparten i dessa fall.Hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har några följdfrågor eller behöver förtydligande är du välkommen att kontakta mig på linn.lindelof@lawline.se. Vill du att jag förmedlar kontakt till vår juristbyrå kan du också skicka ett mejl till mig.