När specificerar man ersättningen för rättegångskostnaderna?

2019-10-18 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!När man i ett tvistemål skickar in yrkande räcker det med att man skriver att man yrkar ersättning för rättegångskostnader eller måste man specificera? Är ju svårt att veta exakt var summan hamnar innan det är klart.
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I rättegångsbalkens (1942:740) (RB) 18 kap. finns reglerna om rättegångskostnader i tvistemål.Den som förlorar rättegången måste betala den vinnande partens rättegångskostnader (RB 18 kap. 1 §). Skulle det ske en förlikning betalar dock parterna sina egna kostnader (RB 18 kap. 5 §).Förutsättningen för att en part ska kunna kräva rättegångskostnader av den som förlorat målet är att yrka rättegångskostnader. Jag rekommenderar därför att du anger i stämningsansökan att du yrkar ersättning för rättegångskostnaderna. Precis som du beskriver är det inte enkelt att specificera hur stor kostnaden är när stämningsansökan upprättas, varför RB 18 kap. 14 § stadgar att parterna ska yrka ersättning för sina rättegångskostnader innan huvudförhandlingen (rättegången) har avslutats. Vid huvudförhandlingen berättar parterna hur stor kostnaden är. Framställs inte ditt yrkande om ersättningens storlek i domstol före rättegången avslutats kommer alltså inte domstolen att bifalla ditt yrkande.Hoppas att detta gav dig vägledning!Med vänlig hälsning,

Avgift vid stämningsansökan

2019-10-02 i Rättegångskostnader
FRÅGA |min avlidna far har skrivit testamente till förmån för mina två halvsyskon. Enligt tingsrätten måste jag betala 2800:- för att domstolen skall kunna pröva min ansökan att som bröstarvinge få ut min laglott? Då innebär det tydligen att jag jämkar testamentet.Kan detta vara rimligt?
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.Som jag förstår det så kräver tingsrätten att du betalar 2800 kr vilket är summan man betalar för en stämningsansökan i Sverige rörande mål som har krav om över 23 250 kr eller en tvist som inte har något bestämt belopp.Detta gäller alltså nästan alla fall som ska testas i tingsrätten och det finns flera anledningar för det. Bland annat för att minska antalet "onödiga" ansökningar och minska belastningen på rättsväsendet men även för att dra in pengar såklart. Komihåg att huvudregeln i tvistemål är att förlorande part står för rättegångskostnader, 18:1 rättegångsbalken.Det är alltså fullt rimligt då det verkar som du vill starta en process i tingsrätten.Hoppas du fått svar på din fråga!MVH

Vem står för rättegångskostnaderna i tvistemål?

2019-09-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om en brukare stämmer sin kommun måste brukaren betala rättegångskostnader om denne förlorar målet?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du nämner i din fråga är huvudregeln att den "förlorande parten" betalar både sina egna och motpartens rättegångskostnader i tvistemål, enligt 18 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB). Ersättningen som den förlorande parten ska betala ska fullt motsvara kostanden för rättegångens förberedelse, talans utförande och arvode till ombud/biträde (så länge kostnaden är skälig/rimlig), enligt 18 kap. 8 § RB. I dessa fall får den förlorande parten således betala hela motpartens rättegångskostnader. Observera att den förlorande parten inte betalar onödiga kostnader förorsakat av den vinnande parten, då detta anses som försumlig processföring. Vinnande eller förlorande part?Det är inte alltid självklart vem av parterna som faktiskt har vunnit målet och som således slipper betala rättegångskostnaderna. Detta beror på att en talan kan få bifall för en del av sitt yrkande, men inte allt. I dessa fall kan man se det som att båda parter har förlorat till viss del, vilket är anledningen till att domstolen i dessa fall kan fördela rättegångskostnaderna efter vilken del av målet som kostnaderna hör till. Exempelvis kan den som förlorar målet i en viss del betala dem rättegångskostnaderna, medans den andra parten som förlorade i andra delar betala dem rättegångskostnaderna. Således fördelas rättegångskostnaderna beroende på hur utgången i målet blir.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem betalar rättegångskostnaderna i ett tvistemål om mobilabonnemang?

2019-08-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, Håller på och tvistar för en persons räkning gällande ett avtal med "Hallå mobil".Dom som sålde avtalet (Viggo mobil) uppgav sig ha samarbete med Tre, och att det skulle minska hennes faktura på Tre. Hallå mobil har sedan övertagit "avtalet", men har inte längre samarbete med Tre.Kunden jag hjälper är en Tysk Kvinna, och har bristande kunskaper i Svenska.Allt dom skickat är sedan länge återsänt, och jag bestrider avtalet och samtliga fakturor baserat på att det varit en felaktig införsäljning, förändringar i kontraktet, samt det självklara faktum att kunden har fiber i huset och har inget som helst behov av en extra router för surf i hemmet. Dom har för henne bakom ljuset helt enkelt.Jag hävdar ( då fallet är så med mig som fastighetsägare-hyresgäster ) att vid konflikt gällande avtal och skulder som understiger ett basbelopp så får dom själva ta saken till rättslig prövning, och stå för dom kostnaderna vare sig dom får rätt eller inte.Hur ligger det till här egentligen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga vill du veta vem som får stå för rättegångskostnaderna vid tvist om avtal och skulder som understiger ett prisbasbelopp. Jag kommer i det följande att redogöra för hur ni bör gå tillväga för att bestrida avtal och fakturor samt vilka regler som gäller vid tvistemål.Bestrid alltid skriftligen och spara kopiorSom jag förstår det har du, som ombud för kvinnan, bestridit fakturorna. Om du bestrider en faktura kan företaget antingen skicka ärendet till inkasso eller ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om ärendet skickas till inkasso bör du bestrida det skriftligen. Du bör spara kopia på det du bestrider, det kan vara en god idé att bestrida per e-post så du har bevis på att du verkligen har bestridit. Enligt god inkassosed ska ett inkassoföretag inte lämna över en fordran till Kronofogden med ansökan om betalningsföreläggande om den bestridits. Om ärendet ändå skulle överlämnas till Kronofogden med ansökan om betalningsföreläggande (alternativt att det ansöks om betalningsföreläggande direkt, utan att ärendet skickas till inkasso) måste du på samma sätt bestrida ärendet även i det skedet. Kronofogden kommer då inte att gå vidare med ärendet utan det är upp till företaget om de vill gå till domstol för att få fastställt betalningsansvar.Ordinära tvistemål och förenklade tvistemålOm målet går till domstol är den en civilrättslig tvist och vad som kallas ett dispositivt tvistemål. Dispositiva tvistemål utmärks av att parterna själva kan komma överens om det de tvistar om, t.ex. pengar. De dispositiva tvistemålen delas upp i ordinära tvistemål och förenklade tvistemål. Mål som rör tvister som uppenbart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr) handläggs som förenklade tvistemål (1 kap. 3 d § RB). Huvudregeln i ordinära tvistemål är att förlorande part står motpartens rättegångskostnader (18 kap. 8 § RB). Det innebär att om ni skulle vinna ett ordinärt tvistemål kan din motpart bli ersättningsskyldig för era rättegångskostnader. Motsatsvis innebär det att om ni förlorar ett ordinärt tvistemål kan kvinnan bli ersättningsskyldig för motpartens rättegångskostnader (och givetvis sina egna). Det kan således bli kostsamt.I förenklade tvistemål är rätten till ersättning för rättegångskostnader begränsad (18 kap. 8 a § RB). Syftet med de förenklade tvistemålen är att förenkla processen och göra processen mindre kostsam för parterna då det omtvistade beloppet är lågt. Den förlorande parten i ett förenklat tvistemål blir ersättningsskyldig för motpartens kostnader till ett betydligt lägre belopp än i ett ordinärt tvistemål.Rättegångskostnaderna i förenklade tvistemål avser:- Rättslig rådgivning i högst en timme á 1380 kr exklusive moms. - Ansökningsavgift för stämning á 900 kr. - Resekostnader för part eller dess ombud om personlig inställelse inte föreskrivits – denna summa kan alltså variera. - Vittnesbevisning – också en summa som kan variera, men vittnesmålets kostnader måste hur som helst stå i proportion till förhandlingen och den tvistiga saken. - Översättning av handlingar (om det t.ex. behövs tolk).Som synes blir de kostnader förlorande part blir ersättningsskyldig för i ett förenklat tvistemål betydligt lägre. Man behöver exempelvis inte betala motpartens ombudskostnader med mer än en timme. Samtidigt innebär det att om man vid ett förenklat tvistemål väljer att anlita en jurist som företräder en, blir motparten inte heller ersättningsskyldig för mer än en timmes rättslig rådgivning.Sammanfattningsvis är storleken på det omtvistade beloppet avgörande för vilka kostnader man som tappande part kan bli ersättningsskyldig för. Om beloppet uppenbart understiger 23.250 kr kommer det att handläggas som ett förenklat tvistemål. Den som förlorar ett sådant tvistemål blir bara ersättningsskyldig för en timmes rättslig rådgivning för motparten, ansökningsavgiften och eventuellt andra mindre kostnader. Om tvisten däremot avser ett större belopp än ovanstående kommer den att handläggas som ett ordinärt tvistemål. I ett sådant mål är huvudregeln att förlorande part betalar dels sina egna rättegångskostnader, dels motpartens rättegångskostnader.Mitt råd är beroende av om tvisten kommer att handläggas som ett förenklat tvistemål eller ett ordinärt sådant. Om det är ett förenklat tvistemål råder jag er att eventuellt söka rättslig rådgivning en timme för att få förslag av en jurist om vad ni bör fokusera på och om det är något ni har missat. Om det däremot är ett ordinärt tvistemål är min rekommendation att ni anlitar en jurist. Juristen kan till att börja med gå igenom ärendet för att ge sin syn på om det är värt att gå till domstol eller om risken för förlust är stor och det är bättre att betala. Juristen kan även företräda kvinnan vid en eventuell domstolsförhandling. För båda ändamålen kan jag varmt rekommendera att ni anlitar någon av juristerna på Lawlines juristbyrå. Vill ni ha kontakt med en av våra jurister för vidare konsultation är du välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för prisförslag.Med vänliga hälsningar,

Kan jag få ersättning från kommun för mina rättegångskostnader i mål om vitesföreläggande enligt miljöbalken?

2019-10-09 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Skadeståndskrav på kommun?Jag har gjort utlägg för att kunna föra min talan emot en kommuns vitesframställan. Kommunen förlorade då miljödomstolen återvisade kommunframställan. Jag vill nu att kommunen skall betala för mina direkta utgifter. 1. Skall jag begära mitt skadeståndskrav genom? Tingsrätt? Eller via? 2. Om mitt skadeståndskrav för mina direktutlägg i målet avslås i domstol, tvingas jag då till att även betala för kommunens eventuella juridiska rättegångskostnader för att bemöta min skadeståndsframställan? Miljöärendet gäller kommunens överträdelser av Stadgan.
Linn Lindelöf |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga regleras framförallt i lag om mark och miljödomstolar (LMMD) och lag om domstolsärenden (ÄL). Få sina rättegångskostnader ersattaGenerellt kan man säga att om man vill bli ersatt för sina utlägg och rättegångskostnader måste man framställa yrkanden om detta i själva rättegången. Det går generellt sett alltså inte att komma tillbaka och begära skadestånd för detta senare, utan man måste framställa dessa krav under processen.Rättegångskostnader när det gäller vite i miljöbalken (MB)Just vad gäller rättegångskostnader i samband med vitesföreläggande finns dock en särskild reglering. Det är mark- och miljödomstolen som handlägger dessa mål som första instans (21 kap. 1 § MB). I mål där mark- och miljödomstolen är första instans tillämpas lag om domstolsärenden (4 kap. 1 § LMMD). Detta gäller dock inte viten (4 kap. 2 § LMMD), där tillämpas också ärendelagen men med undantag för vissa bestämmelser (5 kap. 1 § LMMD). Enligt lag om domstolsärenden kan man få rättegångskostnader ersatta om det är ett mål mellan två enskilda (32 § ÄL). Denna paragraf betyder att om det är ett mål mellan en enskild (du) och kommunen kommer varken du eller kommunen få rättegångskostnaderna ersatta. Till saken hör även att denna paragraf är en sådan som är undantagna vad gäller vitesföreläggande, alltså hade man inte kunnat få rättegångskostnaderna ersatta även om det var mot en enskild motpart.Alltså: som huvudregel måste man i rättegången yrka att man vill ha rättegångskostnaderna ersatta, det går inte att begära skadestånd i efterhand. I mål som gäller vitesföreläggande enligt miljöbalken kan man dock inte få rättegångskostnaderna ersatta ändå.SkadeståndHade man startat en process angående skadestånd är detta dock ett civilrättsligt mål som handläggs av allmän domstol där tingsrätten är första instans (1 kap. 1 § Rättegångsbalken). Kommunen kan bara bli ansvarig för en arbetstagares vållande och om skada uppkommit till följd av myndighetsbeslut. Rena förmögenhetsskador, den typ av skada du lidit, ersätts om en arbetstagare gjort sig skyldig till brott (3 kap. 1 § Skadeståndslagen). Man kan få rena förmögenhetsskador orsakade av kommun om skadan uppkommit till följd av myndighetsutövning (3 kap. 2 § Skadeståndslagen). I detta fall verkar inte något brott förekommit, och att föra process räknas inte som myndighetsutövning.I civilrättsliga mål såsom skadeståndstalan är huvudregeln att man ersätter motpartens rättegångskostnader om man förlorar målet (18 kap. 1 § Rättegångsbalken).I vilket fall som helst bedömer jag att man inte hade vunnit framgång med en skadeståndstalan i detta fall eftersom yrkande om ersättning av rättegångskostnader måste läggas fram i själva rättegången. Även om yrkande om detta hade lagts fram i rättegången ersätts tyvärr inte rättegångskostnader av motparten i dessa fall.Hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har några följdfrågor eller behöver förtydligande är du välkommen att kontakta mig på linn.lindelof@lawline.se. Vill du att jag förmedlar kontakt till vår juristbyrå kan du också skicka ett mejl till mig.

Behöver man betala rättegångskostnader direkt om man ska överklaga domen?

2019-10-02 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Om man blivit dömd i tingsrätten att betala rättegångskostnader för Motparten måste man göra det om man ska överklaga domen? Vad gäller?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna jag utgår från finns i rättegångsbalken (RB). Jag utgår från att det är ett tvistemål det rör sig om i ditt fall och inte ett brottmål.När du inte längre kan överklaga en dom vinner domen laga kraft. Denna tidsfrist är 3 veckor, RB 50 kap 1 §. Att domen har laga kraft innebär dels att domen inte längre är överklagbar och dels att den kan verkställas. Innan domen har vunnit laga kraft kan den som huvudregel inte verkställas och du kan därmed inte bli tvingad att betala exempelvis rättegångskostnaderna. I regel är det den förlorande parten i målet som står rättegångskostnaderna, RB 18 kap 1 §. Om målet skulle omprövas i hovrätten och du vinner innebär det att du eventuellt inte behöver betala några rättegångskostnader. I och med detta är det en god idé att avvakta med att betala.Min rekommendation är att du väntar med att betala rättegångskostnaderna tills dess att du vet om du får prövningstillstånd i hovrätten eller inte. Observera dock att du måste överklaga domen inom 3 veckor från dess att tingsrätten meddelande sin dom. Viktigt att tänka på är också att du behöver överklaga både beslutet i sak och beslutet gällande rättegångskostnaderna för att du ska ha möjlighet att helt undslippa ansvar att betala rättegångskostnaderna, RB 18 kap 15 §. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

När ska en framställa sitt yrkande om rättegångskostnader?

2019-08-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Fortsättning på tidigare fråga ang rättegångskostnader Svaret jag fick var som om rättegången redan genomfördes! Men frågan är vad man ska yrka eller på summa, i förhand, i en stämningsansökan? Och betalar man för domare mm i en rättegång eller handlar det bara om de ombud mfl man tar in?Med vänlig hälsning
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om rättegångskostnader hittar du i rättegångsbalken (RB). Jag utgår från att det är en civilrättslig tvist och inte ett brottmål som din fråga rör och kommer därför att hänvisa till just dessa regler i 18 kap RB.När ska du framställa yrkandet om ersättning för rättegångskostnader?Vad gäller när du ska yrka på vilka rättegångskostnader du vill ha finns det ledning att få i rättegångsbalken. Där står att ett sådant yrkande ska göras innan handläggningen avslutas, 14 § 18 kap RB. Du behöver alltså framställa det senast i slutskedet av själva huvudförhandlingen. Detta beror troligtvis på att det är först då som du vet vilka kostnader och utgifter du har haft under processens gång.Vilka kostnader kan du få ersatta?De kostnader som kan ersättas är följande: - rättegångens förberedande och talans utförande, - arvode till ombud samt - ditt arbete och tidsspillan i anledning av rättegången.Observera dock att ovan utgifter enbart ersätts om de har varit nödvändiga, 8 § 18 kap RB. Domare är inget du betalar för utan själva huvudförhandlingen är så att säga "gratis". Den enda utgiften till domstolen är kostnaden för stämningsansökan. SammanfattningDu behöver inte yrka på rättegångskostnaderna i förhand utan detta gör du under själva huvudförhandlingen. Du betalar inte för domare utan detta "ingår". Rättegångskostnaderna utgörs istället av arvode till ombud samt kostnader du lagt ut för att exempelvis samla in bevis, förhöra vittnen eller dylikt.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Vem står för rättegångskostnaderna för en tilltalad som frikänns?

2019-08-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Ställde denna fråga tidigare:Tack för snabbt svar!Men finns det risk att hon behöver stå för motparten kostnader om det inte blir en fällande dom?Hej!Min sambos dotter har polisanmält sin gamla arbetsgivare för sexuella trakasserier och nu har åklagare beslutat att ta detta vidare till åtal.Tidigare i veckan fick dottern frågan om hon ville ha ett målsägarbiträde och som vi förstod så skulle inte detta medföra ngn kostnad för henne.Men vad händer om han som är anmäld inte blir fälld, kommer hon då ev. får stå för några kostnader?mvh.SVARHej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är domstolen som förordnar målsägandebiträde när förundersökningen har inletts. Det är staten som står för kostnaderna för målsägandebiträdet och det kostar ingenting för målsägande själv. Om den tilltalade döms för brottet kan det hända att hen få betala tillbaka kostnaderna för målsägandebiträdet till staten. Din sambos dotter kommer således aldrig kunna bli tvungen att stå för kostnaderna för ett målsägandebiträde som domstolen har förordnat, däremot kan den tilltalade behöva göra det.
Astrid Niva-Lindmark |Hej och tack för att du återkom till Lawline med din följdfråga!Så länge det är en åklagare som har väckt åtal i målet kan målsägande inte bli skyldig att ersätta den tilltalades rättegångskostnader om hen blir frikänd. Domstolen kan då bestämma att den tilltalades kostnader ska stanna på staten och bekostas med allmänna medel helt eller delvis. Detta enligt 31 kap 2 § rättegångsbalken (RB). (Det finns ytterst sällsynta fall där målsägande väcker åtal och då kan reglerna avvika men detta är med all sannolikhet inte aktuellt i ert fall.) Det finns alltså ingen risk i ert fall att din sambos dotter kan behöva betala den tilltalades rättegångskostnader i händelse av en friande dom. Frågan är dock befogad eftersom motpartskostnaderna läggs på den förlorande parten i tvistemål enligt 18 kap 1 § RB. Din fråga gäller sexuella trakasserier vilket är ett brott och då blir reglerna i 31 kap RB om rättegångskostnader i brottmål aktuella. Vänligen,