Är det möjligt att bortse från en skiljeklausul? Och vad gäller processrättsligt, kan en skiljedom överprövas?

2020-04-03 i Skiljemän
FRÅGA |Jag har en tvist med annan aktieägare. Själv vill jag använda det skiljenämndsförfarande som vårt konsortialavtal reglerar. Min motpart vill rycka ut sin revers ur avtalet och gå till tingsrätten istället och där kräva betalning av det förvaltningsbolag som vi båda ställt ut reverser från våra resp holdingbolag till, och äger tillsammans. Fråga. I ett läge där mitt holdingbolag vill ta tvisten med motpartens holdingbolag via skiljeförfarande enl konsortialavtalet - och motparten vill ta tvisten till tingsrätten och med förvaltningsbolaget som motpart. Vad gäller då processrättsligt? t ex börjar man i skiljenämnden o avvaktar beslut innan frågan eventuellt går vidare till tingsrätten?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar din fråga enligt följande. Mellan ett av dig till fullo ägt holdingbolag och ett annat av din kompanjon ägt holdingbolag finns ett konsortialavtal om visst samarbete. Både bolagen har en eller flera fordringar (antalet framgår inte riktigt av frågan) på ett förvaltningsbolag som ni äger gemensamt, vilket sedermera har ställt ut en eller flera reverser för de beviljade lånen. Såvitt jag förstår verkar reverserna på något sätt vara knutna till ert samarbetsavtal ("min motpart vill rycka ut sin revers ur avtalet"). Hur jag ska uppfatta det nu sagda bereder vissa tolkningssvårigheter. Men jag kommer i den fortsatta framställningen utgå ifrån att det föreligger tre stycken olika avtalsrättsliga relationer. Dels det ifrågavarande samarbetsavtalet mellan de båda holdingbolagen och dels två stycken separata skuldförbindelser, alltså förvaltningsbolagets relation till respektive holdingbolag. Tillämplig lagstiftning i ditt ärende blir lagen om skiljeförfarande (LSF). De både holdingbolagen och avtalet med skiljeklausulen, vad gäller? Och vad gäller i övrigt processrättsligt?En skiljeklausuls räckvidd kan begränsas av dess lydelse och vad som kan tolkas in under bestämmelsen givet klausulens utformning. Men ytterligare begränsningar kommer till uttryck i lagtexten och innebär att en skiljeklausul i regel endast blir giltig om den tar sikte på ett rättsförhållande som anges i avtalet (1 § 1st. LSF). Detta innebär att en skiljeklausul inte får någon verkan om den skulle avse ett obestämt rättsförhållande som kan tänkas uppkomma i framtiden. Annorlunda uttryckt: Kravet betyder helt enkelt att en skiljeklausul i ett avtal inte omfattar andra typer av situationer än den avtalsrättsliga som klausulen de facto tar sikte på. Hur den skiljeklausul som finns upptagen i konsortialavtalet närmare är konstruerad är för mig ovisst. Vidare har jag lite svårt att på basis av din ärendeskrivning utröna hur tvisten egentligen ser ut. I din inledning nämner du "en tvist med en annan aktieägare" och jag misstänker att du här syftar på det gemensamt ägde förvaltningsbolaget. Men följande kan i vart fall anföras. Skiljeklausulen i avtalet mellan de båda holdingbolagen äger giltighet oavsett om avtalet i övrigt skulle komma att ogiltigförklaras, vilket framgår av den så kallade separabilitetsdoktrinen (3 § LSF). Detta innebär att det civilrättsliga avtalet (konsortialavtalet) och skiljeklausulen betraktas som två separat avtal, där det förra brukar benämnas huvudavtal och det senare skiljeavtal (alltså själva skiljeklausulen). Skiljeavtalets existens utgör vidare ett så kallat rättegångshinder, vilket i grunden betyder att en domstol ska vägra prövning och avvisa målet (4 § LSF). Alla tvister mellan dig och din kompanjon, eller rättare sagt formellt sett mellan era respektive bolag, hänförliga till det aktuella konsortialavtalet ska alltså exklusivt prövas av en skiljenämnd och inte av en domstol. Det förutsätter dock att du protesterar första gången du för talan i målet och görs ingen sådan invändning går du miste om rätten att få saken prövad av skiljemän (4 § 2 st. LSF). Huruvida du med stöd av skiljeavtalet (skiljeklausulen) kan hindra att din partner genom sitt holdingbolag för talan i domstol avseende det företagets fordran på förvaltningsbolaget låter jag nästan vara osagt. Det beror naturligtvis på skiljeklausulens räckvidd och vad holdingbolagen i övrigt har avtalat om. Men det framstår trots allt som mindre troligt eftersom skiljeklausulen tar sikte på den avtalsrättsliga relationen mellan holdingbolagen och inte på den avtalsrättsliga relationen (skuldförhållandet) som föreligger mellan din partners bolag och förvaltningsbolaget.Kan skiljenämndens beslut (skiljedomen) gå vidare till tingsrätten?Det korta svaret är nej. Ett skiljeförfarande syftar till att tvister mellan parter ska kunna handläggas och prövas snabbt utan offentlig insyn. Tvistelösning inför en skiljenämnd är därför ett eninstansförfarande vilket innebär att en skiljedom inte kan överklagas på materiell grund, t.ex. på grund av oriktig tolkning av lagbestämmelser, undermålig bevisvärdering eller felaktig avtalstolkning. Däremot går det att föra en ogiltighets- och klandertalan i domstol om några processuella brister skulle ha förekommit i samband med skiljeförfarandet. Exempel på detta kan vara om skiljedomen inte är skriftlig och undertecknad av samtliga skiljemän eller att prövningen innefattar en fråga som enligt svensk lag inte får prövas av skiljemän (33 § LSF). Men märk väl att instanskedjan har förkortats här och detta återigen mot bakgrund av de ursprungliga syftena med skiljeförfarandet och då framförallt kravet på snabb tvistelösning. En klandertalan ska inte väckas vid tingsrätten utan direkt i den hovrätt inom vars domkrets (jurisdiktionsområde) skiljeförfarandet har ägt rum (43 § LSF). Det ovan sagda innebär att tvisten mellan holdingbolagen varken kommer att överprövas av tingsrätt eller hovrätt. Om hovrätten skulle bifalla en ogiltighetstalan leder detta endast till att domstolen undanröjer skiljedomen utan att pröva den faktiska frågeställningen eftersom domstolen saknar rätt att avgöra tvisten på grund av skiljeavtalet. Ett undanröjande leder för övrigt också till att tvisten kan och i praktiken ofta kommer att ånyo prövas av skiljemän.Ytterligare tolkning av din ärendebeskrivning och det processrättsliga förfarandetFöljande går att utläsa av ditt inskickade ärende: "Fråga. I ett läge där mitt holdingbolag vill ta tvisten med motpartens holdingbolag via skiljeförfarande enl konsortialavtalet - och motparten vill ta tvisten till tingsrätten och med förvaltningsbolaget som motpart. Vad gäller då processrättsligt?" Jag har i den tidigare framställningen delvis redan behandlat flertalet spörsmål kopplade till just detta. Men fortfarande finner jag din formulering något besvärlig att angripa med en juridisk analys. För i fråga om den tvist som du först syftar på mellan holdingbolagen menar jag att konsortialavtalet med dess intagna skiljeklausul äger giltighet varför tvisten ska prövas genom ett sedvanligt skiljeförfarande. Den delen är oproblematisk. Men vad för något det tvistas om framstår dock inte för mig som helt klart. Är det reverserna som åsyftas? För de får enligt min mening ingen bäring på den rättsliga bedömningen i den delen. De aktuella reverserna har ställts ut inom ramen för två helt andra avtalsrättsliga relationer, nämligen mellan era respektive holdingbolag och det förvaltningsbolag som ni äger tillsammans, och avser beviljade lån. Om "motparten vill ta tvisten till tingsrätten och med förvaltningsbolaget som motpart" (för att citera dig) menar jag att detta är fullt möjligt så länge reversen (låneavtalet) inte stadgar att tvister hänförliga till skuldförhållandet mellan din partners bolag och förvaltningsbolaget ska avgöras av en skiljenämnd. För konsortialavtalet med tillhörande skiljeklausul är såvitt jag förstår endast träffat mellan era respektive holdingbolag varför din kompanjon genom sitt bolag utan hinder kan driva ett kravmål i allmän domstol (tingsrätt) med förvaltningsbolaget som svarande (motpart).SAMMANFATTNINGMot bakgrund av ovanstående kan det konstateras att skiljeavtalet/skiljeklausulen kan göras gällande oberoende av huvudavtalets giltighet. Alla tvister mellan holdingbolagen som går att härleda till konsortialavtalet ska lösas genom ett skiljeförfarande. En skiljedom går inte att överklaga på materiell grund men eventuella processuella fel knutna till skiljemännens handläggning av målet kan klandras och prövas i allmän domstol genom en ogiltighetstalan (i hovrätt, ej tingsrätt). Fordringarna som holdingbolagen har på förvaltningsbolaget är reglerade genom utställda reverser och båda skuldförbindelserna utgör som jag uppfattar ditt ärende två separata rättsförhållanden fristående från konsortialavtalet. Dessa träffas således inte av den ifrågavarande skiljeklausulen varför det inte föreligger något hinder för den stämningsansökan som din partner har för avsikt att lämna in till tingsrätten.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme. Vänligen,

Kan jag råka illa ut om jag förberett en stämningsansökan när det finns en skiljedomsklausul?

2019-01-29 i Skiljemän
FRÅGA |Jag har haft ett tidsbegränsat uppdrag som tf vd för kunds räkning och de har ej betalat arvodet enligt avtal. Bolaget är mitt i en emission vilken de förlängt till sista feb och de vill förlänga avtal med mig men med villkoret att jag endast får ersättning om bolaget har en positiv likviditet.De har genomfört flertalet emissioner under 10 års tid.Jag har avböjt att teckna nytt avtal då jag ej fått ersättning för det vi avtalat om samt att jag ej kan teckna nytt avtal på villkoret ovan. Efter obehaglig kommunikation och att de helt plötsligt beskyller mig för att vara illojal och vägrar att betala har jag skickat en betalningsanmaning som de responderar med hot om stämning och skadestånd av mig.Jag har nu fyllt i en stämningsansökan via Sveriges domstolars rekommendationer och instruktioner som jag mailat min tidigare uppdragsgivare och skrivit att detta dokument är förberett att lämnas in till Stockholms Tingsrätt och bett dem reglera sin skuld.Jag ser nu i vårt avtal att vid tvist så gäller svensk lag men att tvister som uppstår skall avgöras genom skiljedom.Min fråga: Innebär detta med skiljedom att jag kan råka illa ut för att jag förberett dokument att lämnas in till Stockholms Tingsrätt?Tack på förhand!
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär en avtalsklausul om att eventuella tvister ska lösas genom skiljedom? En sådan avtalsklausul utgör ett rättegångshinder, dvs förekomsten av en sådan klausul kan förhindra en vanlig domstolsprocess. Huvudregeln är att rättegångshinder ska beaktas utan att någon av parterna åberopat rättegångshindret (34 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken). Emellertid utgör en skiljedomsklausul ett dispositivt rättegångshinder (10 kap. 17 a § rättegångsbalken), vilket innebär att domstolen endast ska beakta rättegångshindret efter invändning av svaranden.Ett exempel får illustrera det hela:Anta att A och B ingått ett avtal, vari parterna kommit överens om att eventuella tvister ska lösas genom skiljedom. A (käranden) väljer dock att stämma B (svaranden) i tingsrätten ändå. Om inte B invänder mot att det finns en skiljedomsklausul parterna emellan kommer målet prövas i tingsrätten.Kan du råka illa ut till följd av att du förberett en stämningsansökan (dokumentet till tingsrätten)?Nej, du kan inte råka illa på något sätt.Övrigt om skiljedom samt allmänna rådLåt oss säga att du vill få igenom ditt betalningsanspråk. I och med att det finns en skiljedomsklausul i avtalet, är sannolikheten stor att en framtida tvist kommer lösas inom ramen för ett skiljeförfarande.En skiljedomsprocess är behäftad med vissa risker. Exempelvis kan ett skiljedomsförfarande vara kostsamt. Till skillnad från i ett vanligt tvistemål, ersätter parterna, i ett skiljeförfarande, de som dömer i målet (skiljemännen). Detta följer av 37 § lag om skiljeförfarande. Dessutom går det inte att överklaga en skiljedom på samma sätt som det går att överklaga en domstolsdom.För det fall du verkligen överväger att driva igenom ett betalningskrav genom en rättslig process skulle jag därför råda dig att anlita en advokat som på ett mer ingående sätt kan förklara rättsläget och de risker som finns med ett skiljeförfarande. I slutändan är det sedan upp till dig att välja hur du vill göra.Vänligen,

Skiljeförfarande rörande indispositiv rätt

2017-06-28 i Skiljemän
FRÅGA |Kan skiljemän avgöra en fråga som är indispositiv, här är det fråga om att skiljemännen hävdar att de kan döma i förvaltningsrättsliga frågor.De har avgjort om det föreligger arbetsskada/livränta.Skiljemännen skrev i dom att skada är så liten att livränta/ skadestånd ej ska utgå.Livränta har ett rekvisit som som måste uppnå 1/15 del arbetsorförmåga, så är ej skadeståndslagen kontruerad, där gäller full ersättning från 0 krTack på förhand.
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 § lag om skiljeförfarande kan en tvist lämnas till avgörande av skiljemän endast i frågor som parter kan förlikas kring. Eftersom två parter inte kan förlikas vid tvister rörande indispositiv rätt innebär 1 § att skiljemän endast får avgöra frågor inom dispositiv rätt.Hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Which is the proper arbitration body for expedited arbitrations in Sweden?

2015-03-22 i Skiljemän
FRÅGA |If the contract has an arbitration clause like "the disputes shall be settled by Expedited arbitration in Sweden", does it mean we have to choose Stockholm Chamber of Commerce for the arbitration body? Are there any other arbitration body we can choose? Thank you for your answer.Except Arbitration institute of the Stockholm Chamber of Commerce has Expedited Arbitration rules, are there any other institute or association has Expedited arbitration rules?
Peter Holmer |Thank you for turning to Lawline with your question.Expedited arbitration is commonly used in disputes regarding small/mid-size contracts. The reason for this is simply that the procedure is time- and cost efficient compared to a trial in a regular court. In Sweden there are no laws that specifically govern expedited arbitration procedures other than the guidelines formed by the Stockholm Chamber of Commerce (SCC). The concept expedited arbitration is in Sweden, as far as I know, commonly only associated with SCC.Therefore the very use of the concept "expedited arbitration" in the contract strongly implies that SCC is meant to be the proper arbitration body also in your case. By my assessment this means that the answer to your first question is yes - SCC is the the proper arbitration body. The answer to your second question is no - as far as I know there are no other institutes or associations in Sweden that provide guidelines for expedited arbitrations.Regards,

Är en skiljeklausul i en bolagsordning ett rättegångshinder?

2019-12-22 i Skiljemän
FRÅGA |Hej,I vår bolagsordning så står det "Tvisters avgörande av skiljemänSkulle tvist uppkomma mellan bolaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator elleraktieägare, skall den hänskjutas till avgörande av skiljemän i enlighet med lagen (1999:116) om skiljeförfarande."Gäller det även om vi vill gå till domstol för brott mot lojalitetsplikten som en styrelseledamot har?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar om en skiljeklausul och huruvida den är ett hinder för att ta upp en tvist i allmän domstol. Regler som besvarar frågan finns i Rättegångsbalken (RB).Vilka tvister omfattar en skiljeklausul i en bolagsordning? I en bolagsordning är det vanligt att införa skiljeklausuler. Utformningen av skiljeklausulen påverkar vilka tvister och parter som ska omfattas av ett framtida skiljeförfarande. En skiljeklausul har inga formkrav, men ska peka ut ett rättsförhållande.I det här fallet är utformningen generell och pekar ut tvister som är uppkomna mellan bolaget och styrelse, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller aktieägare. Det betyder att det inte finns en särskild typ av tvist som har pekats ut, utan klausulen bör även gälla tvister som rör lojalitetsplikt om parterna omfattas av klausulen. Rättsförhållandet som pekas ut är det mellan bolaget och de uppräknade aktörerna.Är en skiljeklausul ett processhinder för allmän domstol?För att en allmän domstol ska kunna handlägga en tvist måste domstolen vara behörig. Domstolen kan vara obehörig om det föreligger ett så kallat processhinder. Ett exempel på processhinder är en skiljeklausul, där parterna på förhand har avtalat om att lösa tvister i en skiljenämnd (10 kap. 17a § RB). En skiljeklausul är ett dispositivt processhinder, vilket innebär att en domstol kan ta upp en tvist trots att det finns en skiljeklausul. För att domstolen ska förklara sig obehörig måste en av parterna invända mot domstolens behörighet och åberopa skiljeklausulen. Den invändande parten måste åberopa hindret vid första kontakten med domstolen, annars går rätten att invända mot domstolens behörighet förbi (34 kap. 2 § RB).AvslutningsvisMin bedömning är att skiljeklausulen omfattar en eventuell tvist rörande lojalitetsplikten mellan bolaget och styrelseledamoten. Det går att ansöka om stämning till en allmän domstol. Domstolen betraktar en skiljeklausul som ett dispositivt rättegångshinder, vilket innebär att någon av parterna måste åberopa skiljeklausulen för att göra domstolen obehörig.Hoppas att du fick svar på din fråga!Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information och hjälp i ditt ärende. Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Vänligen,

Fråga om vad skiljeförfarande är och vad en skiljedom innebär

2017-12-03 i Skiljemän
FRÅGA |Vad innebär en s.k skiljedom?
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Skiljeförfarande är en form av privat rättsskipning där parterna i ett rättsförhållande väljer att tvister mellan dessa parter ska avgöras av särskilt utsatta skiljemän istället för genom allmän domstol. I vissa fall är det föreskrivet i lag när skiljeförfarande ska användas. Men i de allra flesta fall sker detta genom en skiljeklausul i avtal mellan två parter. Generellt sett är fördelarna med skiljeförfaranden är att det inte sker offentligt, alltså kan inte allmänheten ta del av vad som sägs där, och att de går snabbare och är mer flexibelt än domstolsförfaranden. En nackdel med skiljeförfarande är att det är parterna som står för alla kostnader, även skiljemännens arvode, vilket kan bli väldigt dyrt. En dom genom skiljeförfarande kallas för skiljedom. En skiljedom är bindande för parterna och kan, till skillnad från en domstolsdom, inte överklagas. Det finns dock vissa undantag, en skiljedom kan angripas genom så kallad klandertalan, om skiljenämnden begått något processuellt fel, exempelvis att nämnden dömt utanför sin behörighet eller att avtalet saknade en giltig skiljeklausul. Den lag som reglerar skiljeförfaranden är lag (1999:116) om skiljeförfarande. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Privat medling och skiljeförfarande

2017-05-23 i Skiljemän
FRÅGA |Vad är egentligen skillnaden mellan privat medling och skiljeförfarande? Varför väljer man det ena över det andra?
Helin Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett skiljeförfarande är en tvistelösning som inte sker i allmän domstol, utan istället av en skiljenämnd. En förutsättning för att en tvist ska få avgöras av en skiljenämnd är att parterna har överenskommit om det. Detta brukar ofta ske när stora företag tvistar om större belopp, vilket också är då ett sådant förfarande är mest fördelaktigt, på grund av att det kan vara väldigt kostsamt. Fördelarna med att få sin tvist avgjord genom skiljeförfarande är bland annat att det kan ske snabbt, av personer med särskild sakkunskap och utanför offentligheten. En avgjord skiljedom vinner laga kraft som en vanlig dom.Privat medling är däremot ett sätt för parterna att, innan man väcker talan vid domstol, försöka komma överens om en lösning som är fördelaktig för båda. Då har parterna kommit överens om att utse en privat medlare som, genom att föra diskussioner med parterna, försöker få dem att lösa det aktuella problemet.Den främsta skillnaden är sammanfattningsvis att privat medling är ett förfarande som syftar till att uppnå en lösning utanför domstol, medan skiljeförfarandet är ett rättsligt förfarande som resulterar i en dom som i de flesta fallen är mer fördelaktig för den ena parten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kostnader för skiljenämnd

2011-05-09 i Skiljemän
FRÅGA |Vem får stå för juridiska kostnader om jordägaren vinner en arrendetvist i skiljenämnden? Är det den enskilda individen, eller är det jordägaren? Mvh/ June
Oskar Axelson |Hej, regler om skiljenämnder regleras i den dispositiva lagen 1999:116 om skiljeförfarande (https://lagen.nu/1999:116). Att lagen är dispositiv betyder att den är fri att avtala bort i vilka delar parterna vill. Det kan alltså avtalas om vem som ska bära kostnaderna vid ett skiljenämndsförfarande och har parterna kommit överens om något skall alltså detta gälla före det som gäller enligt lagen. Huvudregeln i 37 § stadgar att parterna solidariskt ansvarar för kostnader för förfarandet. Dock finns det en regel i 42 § som säger att skiljenämnden på begäran av part kan förplikta motparten att betala ersättning för dennes rättegångskostnader samt slutligt bestämma hur kostnaderna för skiljenämnden skall fördelas mellan parterna. Vanligtvis innebär detta att skiljenämnden här tolkar 18 kap. Rättegångsbalken analogt. 18 kap 1 § Rättegångsbalken säger att förlorande part skall stå för rättegångskostnaderna. (https://lagen.nu/1942:740) I det aktuella fallet innebär det att den enskilda individen skall stå för rättegångskostnaderna i tvisten eftersom denne förlorade tvisten, såvida inget annat har avtalats förstås. Mvh