Trovärdigheten hos ett vittne

2021-01-17 i Vittna
FRÅGA |Jag undrar hur mycket ett vittne kan minnas fel och ändå anses vara trovärdig? Jag har blivit dömd för att ha kört ett fordon onykter. När vittnet börjar berätta i rätten, finns ingenting som stämmer med det han sagt till polisen 6 månader tidigare. Åklagaren berättar då vad han sagt, och vittnet får plötsligt tillbaka minnesbilder. Sedan fortsätter vittnet en berättelse som inte på någon punkt stämmer överrens med vad han sagt tidigare, och i den berättelsen friar mig från att ha framfört fordonet, jag skall då ha framfört ett annat fordon istället. Vittnet får då frågan från åklagaren: vad minns du egentligen varpå vittnet svarar, jag minns inte så mycket egentligen. Trots att vittnet alltså medger att han inte minns så mycket, samt friar mig från brottet, döms jag ändå. Jag tycker det är mycket märkligt. Dommen har överklagats med lämnats utan bifall, eller vad det heter. Min försvarare har nu begärt prövning på nytt. Så min fråga är kort och gott, hur mycket kan ett vittne minnas fel i en rättegång och ändå anses vara trovärdig?
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga Hos domstolarna råder något som kallas för fri bevisvärdering 35:1 RB. Det innebär att domstolarna fritt ska värdera samtliga bevis, därav finns det inga legala bevisprövningsregler som domstolen är bundna av, utan det är upp till domstolen att själv värdera varje bevisning. Det finns förvisso en del omständigheter som domstolarna brukar fästa särskild vikt vid när de prövar trovärdigheten i den utsaga som lämnas. Man kan säga att domstolen tar ställning till två saker vid lämnande av muntliga utsagor, dels trovärdigheten, dels tillförligheten. Trovärdighetsbedöningen är ganska subjektiv och baserar sig ofta på faktorer som exempelvis kroppsspråk, och uppträdanden. Tillförlitlighetsbedömningen är baserad på innehållet i vittnets utsagan och hur mycket stöd den får av övrig bevisning i målet. Om vittnet exempelvis lämnar olika uppgifter vid olika tillfällen, kan det tala för att vittnets utsagan inte "alltigenom är trovärdig" Om vittnet däremot berättar samma sak, och återger samma händelseförlopp, kan det istället tala för en hög tillförlitlighet. Domstolen ska också ta ställning till andra omständigheter i målet och jämföra med vittnesutsagor. Skulle en del av utsagan brista i väsentliga delar, finns det anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i detta. Tyvärr finns det inget konkret svar på din fråga mer än att det är domstolen som gör den prövningen själv, och de är inte bundna av legala regler i den prövningen heller.

Får man åberopa karaktärsvittne i brottmål, och vad gäller i så fall?

2020-12-31 i Vittna
FRÅGA |Hej. finns det något som heter "karaktärsvittne" om i så fall kan man begära vittnet från främmande land, och att åklagarmyndigheten står för kostnaden, flyg uppehälle, etc?Tacksam för svar.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du nämner åklagarmyndigheten drar jag slutsatsen att din fråga rör domstolsprocessen i brottmål. Jag kommer inledningsvis att gå igenom vad ett karaktärsvittne är. Därefter kommer jag att gå igenom om någon som är part i ett brottmål får åberopa ett karaktärsvittne, och i så fall vad karaktärsvittnet har för betydelse. Sedan kommer jag gå igenom om vittnet har rätt till ersättning om denne behöver resa till Sverige från utlandet, och ge råd om vad du kan göra nu. Vad är ett karaktärsvittne? Ett karaktärsvittne är någon som ska vittna om hur parterna, eller någon av dem, är som personer, istället för att vittna om en viss omständighet eller ett händelseförlopp. I ett brottmål kan ett karaktärsvittne vittna till den tilltalades fördel eller till dennes nackdel. Får någon som är part i ett brottmål åberopa ett karaktärsvittne, och vad har karaktärsvittnet i så fall för betydelse? Gällande vem som får vittna, är det så att var och en som inte är part i målet får höras som vittne. I brottmål får dock målsäganden inte vittna även om han eller hon inte för talan. Detta framgår av 36 kap 1 § 1 st Rättegångsbalken (här). I brottmål får vittnesförhör inte heller äga rum med någon som har åtalats för medverkan till den gärning förhöret gäller eller för någon annan gärning som har omedelbart samband med den gärningen, se 36 kap 1 § 2 st Rättegångsbalken (här). Det finns inget generellt förbud mot att åberopa karaktärsvittnen, men för att få åberopa ett karaktärsvittne krävs att dennes vittnesmål har betydelse för saken, dvs. det aktuella brottmålet. I svenska domstolar gäller fri bevisprövning, vilket framgår av 35 kap 1 § Rättegångsbalken (här), men i allmänhet har ett karaktärsvittne lägre bevisvärde än övriga vittnen. Rätten får dock avvisa bevisning om beviset är obehövligt, se 35 kap 7 § Rättegångsbalken (här). I sammanhanget bör tilläggas att närstående till den tilltalade i ett brottmål är man inte skyldig att vittna, och väljer man att vittna får man inte avlägga vittneseden, vilket framgår av 36 kap 13 § 2 st Rättegångsbalken (här) och 36 kap 3 § Rättegångsbalken (här). Det finns inga jävsregler angående vittnen. Men om ett vittne är närstående till en av parterna kan detta påverka vittnets trovärdighet. Har vittnet rätt till ersättning om denne måste åka från ett annat land för att vittna i svensk domstol?Om ett vittne har haft kostnader för att vittna i en rättegång kan vittnet få ersättning. Det som kan ersättas är resekostnader, uppehälle och förlorad arbetsinkomst. Om den tilltalade i ett brottmål kallar ett vittne, är det den tilltalade som betalar ersättning till vittnet. Om det är skäligt med hänsyn till partens ekonomiska förhållanden får dock rätten besluta att ersättningen skall betalas av allmänna medel. Detta framgår av 36 kap 24 § Rättegångsbalken (här). Ersättningen till vittnet ska vara skälig, och ska täcka nödvändiga kostnader. Som huvudregel ska vittnen vittna på plats i domstolen. Domstolen kan dock bestämma att ett vittne får vittna via telefon eller videokonferens, se 5 kap 10 § Rättegångsbalken (här) och 36 kap 19 § Rättegångsbalken (här). Detta är aktuellt om vittnet inte kan infinna sig vid huvudförhandlingen, om en inställelse vid huvudförhandlingen skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen, eller om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling.Om ett vittne skulle behöva åka från ett annat land för att kunna vittna kan det alltså vara en möjlighet att vittnet kan få medverka på telefon eller videokonferens. Vad du kan göra nu? Om du har fler frågor kan du ringa till Lawline. Receptionen har öppet 9:00-16:00 på vardagar, och telefonnumret är 08-533 300 04. Du kan även skicka in en ny fråga via hemsidan. Du kan även läsa på Sveriges domstolars hemsida, där de har information om vad som gäller om man ska vittna i en rättegång (länk här). Vänligen,

Vad händer om man uteblir från huvudförhandling i domstol?

2020-11-29 i Vittna
FRÅGA |Min dotter 16 år, som jag har ensam vårdnad av, har kallats till huvudförhandling i tingsrätt för ringa stöld (värde 389 kr). Jag har fått brev för att medfölja för att prata om "mitt barns personliga förhållanden". Datumet är satt till en dag då jag ej är i Sverige. Jag kan dessutom inte ändra detta datum eftersom det är jobbrelaterat. Således undrar jag vad som händer om vi uteblir? Samt vad som händer om min dotter närvarar ensam?
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom om man måste närvara om man blir kallad till domstol och vad som kan hända om man inte närvarar, samt ge råd om vad du kan göra nu. Måste man närvara om man blir kallad till domstol? Jag uppfattar din fråga som att du är kallad som vittne, medan ditt dotter är part i målet (eftersom hon är den tilltalade). Om man är kallad till domstol måste man närvara, om man inte har giltiga skäl. Giltiga skäl kan vara om man blir sjuk. Om man har blivit kallad till rättegången men inte närvarar kan rättegången behöva skjutas upp, och man kan få betala böter eller bli hämtad till rättegången av polis. Information om detta finns på Sveriges domstolars hemsida, länk här. Vad du kan göraJag rekommenderar att du tar kontakt med domstolen snarast möjligt och frågar om datumet för rättegången kan ändras, alternativt om du kan vittna via telefon eller video istället för att närvara på plats. Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonnumret är 08-533 300 04, och telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10:00-16:00. Vänligen,

Måste jag vittna mot min fru?

2020-11-15 i Vittna
FRÅGA |Hej min fru körde rattfulle. Hon var full kvällen och natten på morgonen så gick hon till garaget jag följde efter sa hela tiden du kan inte köra bil nu försökte stoppa min fru men hon sket i det öppnar garage porten startar bilen backar ut och kör rakt in i grannens bil som står ute snett bakom garaget. Jag hojtar och skriker men hon bara flinar och åker i väg. Jag ringer polisen dom kommer och tar mina uppgifter. Dom stoppar henne och hon får blåsa det var grovt rattfylleri. Rättegång väntar blivit uppskjuten 2 gånger. Jag mår så dåligt. Jag undrar måste jag vara med och vittna. Är gift med henne. Tacksam för svar.
Vilhelm Oxhammar |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag har uppfattat din fråga som om du i din frus rättegång behöver vara med och vittna. I och med att du skriver "Fru" utgår jag därmed från att ni är gifta. Du kan inte tvingas att vittna mot din FruBestämmelser om den svenska rättegångsordningen och om vittnen finns i rättegångsbalken (RB).I 36 kap 1 § RB framgår att var och en som inte är part i målet får höras som vittne. Regleringen innebär att det finns en allmän medborgerlig skyldighet att vittna, s.k. vittnesplikt.Det finns dock ett par undantag. Bl.a. 36 kap 3 § RB. Enligt 36 kap 3 § RB, så är den "som med part [i detta fall den tilltalade, din fru] är eller har varit gift..." inte skyldig att avlägga vittnesmål. Härav är du inte skyldig att vittna i målet mot din fru. Däremot är det tillåtet för dig att frivilligt avlägga vittnesmål, om du ändrar dig framöver och ändå vill göra det. I den händelse du väljer att frivilligt vittna, får du som gift med den tilltalade dock inte svära vittneseden dessförinnan (36 kap 13 § andra stycket RB).Allt gott!

Är jag skyldig att vittna mot mitt syskon?

2021-01-13 i Vittna
FRÅGA |Hej!Jag har en hypotetisk fråga, om det är så att min syster skulle begå ett brott, skulle jag då bli tvungen att vittna mot henne. Det är nämligen så att hon några gånger har snattat när jag varit med henne med henne, vilket gör att jag alltså blir ett vittne. Tack i förhand för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi som huvudregel en allmän vittnesplikt, vilken regleras i 36 kap Rättegångsbalken (1942:740). Det finns dock undantag från vittnesplikten och ett av dessa undantag är tillämpligt vid fall då vittnet är närstående till den tilltalade. Undantaget regleras i 36 kap 3 § Rättegångsbalken och anger att den tilltalades make, ex-make, släkting i upp- eller nedstigande led, syskon, släkting genom svågerlag eller annan typ av närstående inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Detta innebär alltså att det inte föreligger någon lagstadgad skyldighet att avlägga vittnesmål när den tilltalade är ens syskon. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Får vittnen begäras på belastningsregister?

2020-12-31 i Vittna
FRÅGA |Var i Lagtexten står det att en Åklagare inte får använda sig av belastningsregistret när det gäller ett vittne?
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Det korta svaret är att det inte finns en sådan lagreglering. Enligt Rättegångsbalken 46 kap. 9 § får belastningsregister begäras av den tilltalade (den misstänkta) i den utsträckning det behövs. Regleringen benämner dock inte vittnen. Således synes alltså inget särskilt lagstöd finnas för åklagare att kräva utdrag från belastningsregistret ifrån vittnen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Får sambon till en part vittna i brottmål, och hur stor vikt fästs vid sambons vittnesmål i så fall?

2020-11-29 i Vittna
FRÅGA |kan sambo räknas som opartisk i ett fall där de har trakasserat en annan person o nu anmält denna istället Alltså en person som blivit anmäld utav sin granne helt utan anledning men ljuger om olika saker. Hennes utländske sambo vittnar till hennes fördel. Är detta rätt? Hon kan alltså bli dömd fast hon är oskyldig bara för att han finns med i bilden. Och står på hennes sida. Men han har också varit med i det hela.
Jenny Hedin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer att gå igenom om en närstående till en av parterna får vittna i brottmål, samt hur domstolen bedömer vittnesmålet om en närstående till part vittnar. Avslutningsvis kommer jag att ge råd om vad du kan göra nu. Får en närstående vittna i brottmål?Huvudregeln är att vem som helst som inte är part i målet kan vittna, se 36 kap 1 § 1 st Rättegångsbalken (här). Den som ska vittna är skyldig att avlägga ed, se 36 kap 11 § Rättegångsbalken (här). Däremot behöver närstående till part inte vittna, se 36 kap 3 § Rättegångsbalken (här). De personer som är undantagna vittnesplikten är makar, släktingar i rätt upp- och nedstigande led (föräldrar, barn osv), ingifta nära släktingar (svårgerlag) eller personer som på liknande sätt är närstående parten i målet. Med det sistnämnda åsyftas främst person som är sambo med parten eller som har för avsikt att ingå äktenskap med denne. Om man är närstående till någon som är part i ett brottmål får man inte avlägga vittnesed, se 36 kap 13 § 2 st Rättegångsbalken (här). Angående personen som är misstänkt i det här fallet, så får hennes sambo vittna (men han kan välja att inte vittna), och väljer han att vittna får han inte vittna under ed. Hur bedöms en närståendes vittnesmål?Det är dock svårt att säga hur stor vikt domstolen fäster eller bör fästa vid sambons vittnesmål i just det här fallet, då det är många faktorer som påverkar. Det finns inga jävsregler angående vittnen, så det går inte att påstå att vittnet är jävigt. Men det faktum att vittnet är sambo med en av parterna kan givetvis påverka hans trovärdighet, då det är troligt att han känner en lojalitet gentemot sin sambo och kan vara benägen att vittna till hennes fördel. Andra faktorer som påverkar hur trovärdigt sambons vittnesmål är om han verkar trovärdig och ger en rimlig och sammanhängande berättelse. Vad du kan göra nu Om du har fler frågor kan du ringa till Lawlines telefonrådgivning. Telefonrådgivningen har öppet måndag till fredag 10:00-16:00, och telefonnumret är 08-533 300 04. Vänligen,

vittnesplikt för närstående

2020-11-13 i Vittna
FRÅGA |Hej! Hur mycket utomstående måste vittnen ha till misstänkta gärningsmannen eller målsägaren under rättegången för att det ska vara tillåtet? Dvs. kan de vittna ifall de är släkt med ena parten eller arbetskollegor som har nära band och känt varandra länge? Mvh.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad som gäller när vittnen är närstående till målsägande eller tilltalad i en rättegång. Skyldighet att vittnaUtgångspunkten är parterna får åberopa vilken bevisning de vill, och att vittnen som åberopas har skyldighet att komma och vittna på kallelse (36 kap. 1§ rättegångsbalken). Kommer man inte riskerar man att få vite eller bli hämtad av polisen. Man ska även som utgångspunkt avlägga vittnesed, och om man som vittne ljuger eller undanhåller sanning under ett vittnesförhör i rättegång riskerar man också att bli dömd för mened (15 kap. 1§ brottsbalken). Vissa undantag från vittnesskyldighetenDock behöver inte person som har misstänkts eller åtalats för medverkan till gärningen som åtalet gäller (36 kap. 1§ 2st rättegångsbalken). Man kan inte heller tvingas att uttala sig om något som kan avslöja egen eller närstående persons egen brottslighet (36 kap. 6§ rättegångsbalken). Det finns även begränsningar i vittnesplikten genom offentlighets- och sekretessbestämmelser vad avser viss typ av verksamhet och företagshemligheter och liknande. Huvudregeln är också att barn under 15 år inte får höras som vittnen om inte rätten anser att det är lämpligt (36 kap. 4§ rättegångsbalken). Regler om släktskapDen som är eller har varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag, syskon eller syskons respektive, eller på liknande sätt är närstående är ej skyldig att avlägga vittnesmål (36 kap. 3§ rättegångsbalken). Detta innebär att äkta makar och även sambos, men också barn, barnbarn, föräldrar, far-och morföräldrar, syskon och ingifta till alla dessa inte behöver vittna om de inte vill. De får vittna, men behöver inte. Om det gäller ett brottmål får inte eller närstående till den tilltalade avlägga vittnesed, vilket innebär att närstående till den tilltalad inte vittnar under straffansvar (36 kap. 13§ 3st. rättegångsbalken). Men närstående till målsägande ska avlägga ed och talar under straffansvar. Detta skydd för närstående finns för att inte ska onödiga konflikter inom familj och inte tvinga närstående att vittna mot släktingar.Sammanfattningsvis Det innebär att dessa släktingar som räknats upp ovan är inte skyldiga att vittna, men arbetskollegor undantas inte, utan måste vittna så länge man inte faller in under någon av undantagen ovan. Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,