Ersättning som vittne

2021-11-25 i Vittna
FRÅGA |Jag är kallad som vittne i en rättegång. Målet är arbetsrelaterat och jag är kallad i egenskap av min profession, lärare. Min chef anser att jag ska söka tjänstledigt men jag anser att eftersom detta är till fullo arbetsrelaterat ska jag åka utan löneavdrag. Den ersättning jag kan yrka på från rätten, motsvarar inte mitt inkomstbortfall.
Anna von Fircks |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har ett vittne rätt till ersättning?Regler angående vittne finns i 36 kapitlet rättegångsbalken (RB). Ett vittne har rätt till ersättning enligt 36 kap. 24 § RB. Av samma paragraf framgår det att ersättning till ett vittne som har åberopats av en enskild part ska betalas av parten. I vissa fall kan dock ersättningen betalas av allmänna medel, till exempel om hänsyn behöver tas till partens ekonomiska förhållanden. Beroende på om det är parten eller det allmänna som ska betala ersättningen kan det se lite olika ut och jag kommer därför att besvara din fråga utifrån båda dessa förutsättningar.Om parten ska ersätta vittnetDen ersättning som betalas av parten ska avse nödvändiga kostnader för resa, uppehälle samt ersättning för tidsspillan efter vad rätten anser är skäligt (36 kap 24 § tredje stycket RB). Detta innebär att rätten avgör om det är rimligt att betala ut en viss ersättning. När det kommer till förlorad arbetsinkomst är detta en kostnad som faller under tidsspillan och den kan därför ersättas. En ersättning för förlorad arbetsinkomst förutsätter att vittnet mister inkomst eller gör en annan ekonomisk förlust. Om det allmänna ska ersätta vittnetRegler kring ersättning för vittnen som betalas av allmänna medel finns i förordningen om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Av 1 § andra stycket framgår det att ersättningen kan avse nödvändiga kostnader för resa och uppehälle samt ersättning för mistad inkomst eller annan ekonomisk förlust (ersättning för tidsspillan). Du kan alltså få ersättning för minskad arbetsinkomst även om det skulle vara så att det är det allmänna som ska ersätta dig. Av 5 § framgår att ersättning för tidsspillan (vilket minskad arbetsinkomst är) får bestämmas till det belopp som motsvarar den faktiska förlusten men att denna ersättning inte får överstiga 700 kronor per dag. SammanfattningSammanfattningsvis kommer du att ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst oavsett om ersättningen ska betalas av parten eller om den ska betalas av allmänna medel. Om ersättningen ska betalas ut med allmänna medel kan dock ersättningen inte överstiga 700 kronor per dag. Avslutningsvis vill jag nämna att det ska stå på din kallelse vilka ersättningsregler som gäller i just ditt fall. Om du vill begära ersättning så ska det göras i samband med rättegången. Hoppas du fick svar på din fråga,med vänlig hälsning

Vittnesplikt

2021-10-30 i Vittna
FRÅGA |Blivit kallad som vittne mot en person som terroriserat mig. Måste jag vittna är rädd för fortsatt terrorisering? Kan jag vara tyst som vittne på de grunderna?
Anna von Fircks |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I Sverige finns en allmän vittnesplikt. Det innebär att du som kallas till en domstol för att vittna i regel är skyldig att göra det. Denna skyldighet är lagstadgad. Vittnen har alltså inte rätt att själva bestämma om han eller hon vill vittna eller inte. Vittnesplikten framgår av 36 kap 1 § rättegångsbalken, som du hittar här. Undantag från vittnesplikten har du som:är part i målet, det vill säga är medåtaladär nära släkting till den åtaladeär under 15 årlider av en psykisk störningomfattas av tystnadsplikt eller sekretesshinder genom exempelvis ditt arbete Skydd vid hotPolisen avgör om det finns ett behov av skydd och vilken sorts skydd som ska användas i det enskilda fallet. Bedömningen utgår från hur allvarligt hotet är och hur stor risken är att hotet genomförs. VittnesstödOm du upplever att det är jobbigt att behöva komma till domstolen och vittna kan du kontakta ett vittnesstöd som arbetar på domstolen. Ett vittnesstöd är en person som hjälper vittnen och brottsoffer i samband med rättegången. Vittnesstöd finns på de flesta tingsrätter.Hoppas du fick svar på din fråga, med vänlig hälsning

Ta reda på vilka som ska vittna under en rättegång

2021-09-29 i Vittna
FRÅGA |hej, har en målsägande rätt att få reda på vilka som kommer vara vittnen under en rättegång innan rättegången äger rum?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att väcka åtal så måste åklagaren lämna in en stämningsansökan till tingsrätten (45 kap. 1 § rättegångsbalken). Så fort stämningsansökan har lämnats in till domstolen så blir den en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst, detta framgår även här. i en stämningsansökan ingår bland annat information om vilka bevis som ska användas, ett typ av bevismedel är vittnesförhör (45 kap. 4 § rättegångsbalken).Svar på din fråga är således att genom att begära ut stämningsansökan så kan du ta reda på vilka vittnen som är aktuella.Vänliga hälsningar,

Vad händer om jag vägrar avlägga vittnesed?

2021-09-24 i Vittna
FRÅGA |Om man vägrat att avlägga vittneseden - och alltså i värsta fall råkar hamna tre månader i häkte - kan man då senare igen kallas som vittne, avkrävas vittnesed och, om man igen vägrar, åter hamna i häkte? Kommer man förresten att få vittna alls utan att begå vittnesed - eller blir det då inget vittnesförhör?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar 36 kap. Rättegångsbalken (RB). I Sverige har vi vittnesplikt, detta innebär att du är skyldig att vittna i domstol om du blivit kallad som vittne. Enligt 36 kap. 11 § RB ska vittne avlägga ed. Undantag från denna regel är den som är under 15 år, den som har en psykisk störning eller den som är närstående till den tilltalade, 36 kap. 13 § RB. Om du utan giltigt skäl vägrar avlägga vittnesed kan rätten besluta om att du ska betala vite, och vägrar du ändå kan rätten besluta att du ska häktas i högst tre månader eller tills dess att målet är klart, 36 kap. 21 § RB. Vid sådana beslut tar rätten hänsyn till vad som anses proportionerligt i det aktuella fallet. Utöver detta kan du bli ersättningsskyldig om din vägran påverkar rättegångskostnaderna, 36 kap. 23 § RB. Sammanfattningsvis är huvudregeln att ett vittne måste avlägga vittnesed för att få vittna, dock finns de nämnda undantagen. Vägrar du avlägga vittnesed kan du som högst häktas i tre månader, inte längre.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

När är man skyldig att kontakta polisen om att lämna vittnesmål?

2021-11-20 i Vittna
FRÅGA |Hej! Jag bevittnade en pågående misshandel mellan två personer och gick och hämtade polisen som stod runt hörnet. De gick emellan och tog båda parter till sidan, då valde jag att lämna platsen och undrar nu om jag har skyldighet att kontakta polisen för att lämna uppgifter alternativt vittnesmål.
Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Rättegångsbalken (1942:740) (RB) kommer användas till stöd för besvarandet av din fråga.Du är vittne till händelsen eftersom du har sett någon begå ett brott, har gjort iakttagelser vid ett brottstillfälle och har gjort iakttagelser om gärningsmannens, eller offrets beteenden. I Sverige finns en vittnesplikt. Denna innebär att huvudregeln är att alla människor är skyldiga att vittna (36 kap. 1 § RB).Eftersom du har information som kan ha betydelse för att utreda brottet rekommenderar jag dig att höra av dig till polisen, om de inte har tagit dina uppgifter. Då kan polisen ta ett beslut om du behöver vittna eller inte. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste man vittna i vårdnadstvist?

2021-10-17 i Vittna
FRÅGA |Jag har blivit kallad som vittne i mitt ex exflickväns vårdnadstvist. Exet skall vittna för mamman, och den andre föräldern har kallat mig som vittne och som vill att jag vittnar mot mitt ex. Det är inte något jag vill då vi har barn tillsammans och det hela skulle förstöra så mycket av vad som fungerar bra idag.Jag är dessutom sjukskriven i utmattningssymptom just nu, och är rädd att detta kommer att förvärra mitt tillfrisknande.Kan jag på något vis slippa vittna?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Du undrar alltså om det finns möjlighet att slippa vittna i en vårdnadstvist där ditt ex ska vittna för den andra parten. VårdnadstvistI Sverige är utgångspunkten gemensam vårdnad, men vid exempelvis separation kan det bli för svårt att ta alla gemensamma beslut rörande barnet tillsammans och samarbetssvårigheter kan uppstå. Då kan det bli aktuellt med ensam vårdnad för en vårdnadshavare. Om det ligger i linje med barnets bästa kommer den andra föräldern fortfarande ha umgängesrätt. Tvistemål Vårdnadstvist är en typ av tvistemål. Rättegången i tvistemål är uppdelad i två delar: förberedelse och huvudförhandling. Det händer att parterna kommer överens redan under förberedelsen. I det fall att parterna inte kan enas kallas de till ett sammanträde som kallas huvudförhandling, med en eller flera domare. Under huvudförhandlingen kan parterna begära att förhör med vittnen ska hållas. Vittnesmål Enligt 36:1 RB får den som inte själv är part i målet höras som vittne. Regleringen utgår från att det är en medborgerlig skyldighet att vittna inför domstol. Enligt 36:7 RB ska den som kallas infinna sig i rätten och vid frånvaro kan denne åläggas vite. Det finns dock vissa undantag från vittnesplikten för närstående till part (36:3 RB) och för personer under 15 år samt personer med psykisk störning (36:4 RB). Här kan en läkares intyg vara av vikt, men det är rätten som efter beaktande av alla omständigheter beslutar huruvida en person ska vittna eller inte. Enligt 36:16 RB ska vittnet höras muntligen. Dock finns ett undantag från detta i 25:14 st 2 RB. Enligt paragrafen kan istället skriftlig berättelse åberopas som bevis i rättegången om båda parter godkänner det. I prop 2004/05:131 s 235 står att i vårdnads-eller umgängesmål när förhör med ett större antal personer åberopas och dessa redan hörts i en vårdnadsutredning kan det vara lämpligare att uppgifterna läggs fram som de antecknats i vårdnadsutredningen. Om en vårdnadsutredning föregått huvudförhandlingen kan det således finnas anledning att lägga fram skriftlig bevisning istället för vittnesmål. I 36:19 RB står att förhör med vittne får ske utom huvudförhandling, om en inställelse skulle medföra olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen. Ibland kan ett telefonförhör vid förhandlingarna innan huvudförhandlingen vara ett alternativ. Vittnesstöd Att vittna vid en huvudförhandling kan kännas jobbigt. På de flesta tingsrätter finns vittnesstöd. De kan hjälpa dig när du anländer till domstolen, både med stöd och praktisk information. Sammanfattning Du omfattas av vittnesplikten och kommer sannolikt behöva vittna i vårdnadstvisten om parterna inte lyckas enas under förberedelserna. Det finns en liten öppning för att vittnesmålet istället kan ske skriftligen (om du exempelvis redan hörts i en vårdnadsutredning) eller över telefon, men i de allra flesta fall avläggs vittnesmålet på plats. Jag förstår att det kan kännas otroligt jobbigt, men kom ihåg att det är domarna som fattar beslut i frågan och att ditt vittnesmål kommer öka domstolens möjlighet att döma rätt. På plats finns ofta vittnesstöd som man kan prata med om det känns nervöst inför huvudförhandlingen.Hoppas att du fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Vänligen,

Kan min son vägra vittna?

2021-09-27 i Vittna
FRÅGA |Hej! Min son skulle vitnar till en tjej som var tillsammans med henne mot hennes x nu är han inte med henne pga att han fick ett helvete pga det han vill inte vitn nu hon försöker att förstöra för honom allt vad kan han göra i sån situation kan han vägra att vitnaMvhMerima
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Av omständigheterna förstår jag att du vill veta om din son kan vägra vittna.LagenI Sverige finns det en allmän medborgerlig skyldighet att vittna inför domstol, d.v.s. vittnesplikt. Det innebär att man är skyldig att vittna när man blir kallad till det, om man inte är part i målet. Detta finns i 36 kap. 1 § rättegångsbalken, RB.Det är dock en plikt med undantag. För närstående och för vissa yrkesgrupper med tystnadsplikt gäller inte denna vittnesplikt, se 36 kap. 3 § och 36 kap. 5 § RB. Det innebär att man inte behöver vittna om man är gift, har varit gift eller är släkt med en part i rättegången. När det kommer till barn som är under 15 år och för någon som lider av psykisk störning, kan de höras som vittne om rätten med hänsyn till omständigheterna tillåter det, 36 kap. 4 § RB.Enligt 36 kap. 7 § RB ska den som ska höras som vittne kallas att vid vite, infinna sig vid förhandling. Det innebär att om vittnet får betala vite om den inte kommer till förhandlingen. I undantagssituationer kan förhöret med vittnet hållas över telefon eller helt utanför förhandlingen, 36 kap. 19 § RB. Det kan vara fallet när någon till exempel är svårt sjuk och kan således inte ta sig till förhandlingen.Dyker vittnet inte upp till förhandlingen trots att den blivit kallad att göra så vid vite, kan rätten bestämma att vittnet ska hämtas till förhandlingen, 36 kap. 20 § RB. Enligt förarbetena, ska själva åtgärden att hämta någon bedömas som proportionerlig med hänsyn till bland annat vittnets person, vad målet gäller och omständigheterna i övrigt. Det anges däri även att hämtning får göras om det kan antas vittnet inte kommer att följa en ny kallelse. I annat fall ska en ny kallelse skickas (givetvis även vid vite).Ett vittne som inte är under 15 år eller lider av någon psykisk störning, ska avlägga ed enligt 36 kap. 11 § RB. Den senare gruppen, och även närstående, kan välja att göra det ändå enligt 36 kap. 13 § RB.Ett vittne som, utan giltigt skäl, vägra att avlägga ed, vittna i helhet, svara på frågor o.s.v. kan komma att föreläggas vite. Vittnet riskerar även att bli häktad i högst tre månader eller fram tills målet är klart enligt 36 kap. 21 § RB.Om rättegångskostnaden påverkas av att man vägrat vittna kan vittnet i skälig omfattning bli skyldig att ersätta kostnaden, 36 kap 23 § RB.SammanfattningDin son blir tyvärr tvungen att vittna om han inte tillhör de undantagna grupperna. Annars finns det medel som rätten kan använda sig av för att tvinga honom till det. De medel som rätten kan använda sig av för att få någon att inställa sig till förhandlingen/vittna är just vite, hämtning och i vissa fall, häktning. Utöver detta kan han komma att bli ersättningsskyldig för de ökade kostnader detta inneburit, dvs om rättegången flyttats fram och advokatkostnader o.s.v. ökats till följd av detta.Vittnesskydd?De övriga omständigheterna i ditt fall har jag inte riktig förstått. Blir din son hotad eller riskerar han att bli det p.g.a. förhandlingen kan det som kallas vittnesskydd aktualiseras.Detta finns i 2a § polislagen. Däri ges att polismyndigheten har möjligheten att bedriva särskilt personsärkerhetsarbete i fråga om vittnen och andra hotade personer. Vilka skyddsåtgärder som ska vidtas bestäms utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Det kan till exempel handla om skyddat boende, larmanordningar av skilda slag och hjälp med olika myndighetskontakter. I särskilt allvarliga fall kan det bli fråga om biträde med att bosätta sig utomlands under fingerad identitet. I personsäkerhetsverksamheten kan även ingå en personsäkerhetsersättning till den skyddade personenJag hoppas att du fick svar på fråga.Vänligen,

Måste ett vittne avlägga vittnesed i samband med vittnesmålet?

2021-09-22 i Vittna
FRÅGA |Kan man vägra att 'begå vittnesed'? Om inte - vad händer om man vägrar eden men inte att vittna?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du vill veta om ett vittne måste avlägga ed i samband med vittnesmålet och, i så fall, vad som händer om vittnet vägrar att göra detta. Regler om vittnen och vittnesmål finns i rättegångsbalken (1942:740). Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.Måste man vittna?I Sverige föreligger det en allmän vittnesplikt. Detta innebär att den som blir kallad som vittne i ett mål är skyldig att vittna (se, för vidare information, Sveriges Domstolars hemsida). Vidare kan var och en som inte är part i målet höras som vittne (36 kap. 1 § rättegångsbalken). Vissa undantag finns emellertid (36 kap. 1-5a §§ rättegångsbalken). Dessa rör främst närstående till någon av parterna och personer som i någon mån omfattas av bestämmelser om sekretess alternativt av tystnadsplikt.Måste man avlägga vittnesed?Innan vittnet kan höras och avge sin berättelse ska detta avlägga en vittnesed (36 kap. 11 § rättegångsbalken). Vittnet ska dessutom upplysas om betydelsen av eden och, i det fall det är lämpligt, vilka konsekvenser ett falskt vittnesmål kan medföra (36 kap. 14 § rättegångsbalken). Skulle vittnet, utan giltigt skäl, vägra att avlägga ed så kan rätten, först vid äventyr av vite och därefter vid äventyr av häkte, förelägga vittnet att fullgöra sin skyldighet. En eventuell häktning kan dock inte överstiga tre månader (36 kap. 21 § rättegångsbalken). Observera dock att det finns vissa undantag vad gäller edsplikten. Varken barn som är under femton år eller personer som på grund av psykisk störning anses sakna nödvändig insikt om edens vikt ska avlägga ed innan de avger sitt vittnesmål (36 kap. 13 § rättegångsbalken).Jag hoppas att du har fått ett någorlunda hjälpsamt svar på din fråga. I det fall något är oklart eller om du har några ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,