Ersättning vid förlorad inkomst på grund av vittnesmål

2017-10-08 i Vittna
FRÅGA |Hej! Jag har tagit ledigt från jobbet för att min flickvän ska på rättegång,(jag måste passa barnen) vid alla 3 tillfällen har det blivit inställt och jag är jävligt irriterad för att vi förlorar inkomst samtidigt som den parasiten håller sig undan. Kan man begära ersättning på något sätt för förlorad inkomst trots att det inte är jag som vittne?
Caroline Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om vad som gäller angående ersättning till vittnen kan du hitta i 36 kap. rättegångsbalken alternativt i förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Vilka regler som tillämpas beror nämligen på vem som åberopat vittnet. I 1 § i förordningen står det att det är den som inställt sig i mål som har rätt till ersättning. Detta gäller alltså om din flickvän har kostnader för resa, förlorad inkomst eller annan ekonomisk förlust. I 36 kap. 24 § rättegångsbalken är det vittnet själv som har rätt till ersättning. Exempel på ersättning är kostnader för resa, förlorad inkomst alternativt annan tidsförlust som rätten prövar skäligt. Exempelvis i fallet RH 1999:37 tillerkändes en man rätt till ersättning för kostnader på grund av barntillsyn när han skulle närvara vid förhandling. Det som sägs i lagarna är alltså att det är din flickvän som ska ha någon slags förlust eller kostnad på grund av hennes närvarande i förhandlingen för att det ska kunna ersättas. Att du förlorar arbetsinkomst är alltså inte något som faller in under dessa lagarna. Hoppas det gav svar på frågan!

Vittnes rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst vid inställd rättegång

2017-09-21 i Vittna
FRÅGA |blivit kallad som vittne i rättegång (ambulanspersonal). Är ledig den dagen som det är rättegång men på förmiddagen ringer arbetsgivaren och vill att jag ska jobba övertid. Måste tacka nej pga av rättegången. En timma senare ringer de från tingsrätten och säger att rättegången är inställd. Kan jag begära ersättning för detta? Det innebär att jag gått miste om 20 timmar övertidsersättning a 450 kr... Känns ju sisådär roligt...
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Regler angående vittnen återfinns i 36 kap. Rättegångsbalken (RB).Enligt 36:24 RB har vittnen vid en rättegång rätt till ersättning. Att du fått tacka nej till ett pass är förlorad arbetsinkomst och alltså har du enligt regeln rätt att få ersättning för den förlorade inkomsten pga. rättegången. Om du ersättningen ska betalas ut av allmänna medel tillämpas förordning(1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. I den förordningen står föreskrivet vad som är ersättningsgillt, 1 §. Det som avgör om ersättningen ska betalas ut av allmänna medel är vilken part som har kallat dig som vittne. Huvudregeln är att om enskild part har kallat in ett vittne så ska parten bekosta vittnet. Allmänna medel kan dock ändå bli aktuellt med hänsyn till partens ekonomiska förhållanden eller i de fall rätten kallat in vittnet. Skillnaden blir här att det via allmänna medel högst går att ersätta inkomstförlust på 700kr per dag enligt 5 § i förordningen. I normala fall brukar rätten fråga en när man avgett sitt vittnesmål ifall man har några kostnader för att befinna sig vid rätten den dagen och då säger rätten att man ska gå till receptionen och få en blankett och fylla i. I och med att rättegången ställdes in skulle jag rekommendera dig att ringa in till domstolen och förklara din situation och få hjälp med hur du ska gå vidare därifrån. Telefonnummer och adress finns på kallelsen. Det ska inte vara några problem med att få ersättning för det! Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Väckande av åtal och vittnesplikt

2017-08-13 i Vittna
FRÅGA |Jag och min man frontalkrockade nyligen med en rattfull och drogpåverkad man, som också var den som orsakade olyckan. Han är nu polisanmäld för rattfylleri under påverkan av narkotika, grov vårdslöshet i trafik samt vållande till kroppsskada. Den här mannen tillhör ortens kriminella gäng och vi hade väldigt gärna sluppit träffa honom igen. Därför till min frågor: Leder det här alltid till en rättegång och måste vi i så fall vittna? Min man har begynnande Alzheimers ( var passagerare i bilen), måste även han vittna?Polisen vill nu att vi inkommer med skadeståndsanspråk. I olyckan skadades en transport och häst som inte ersätts av försäkringar, som de tyckte att vi borde kräva skadestånd för. Om vi avstår alla krav på skadestånd, kan det påverka huruvida det här leder till rättegång eller inte?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på dina frågor regleras i en lag som heter rättegångsbalken, den kan du se här.Om åtal ska väckasFörst ska säga att en polisanmälan om ett brott inte alltid leder till rättegång. När en polisanmälan görs av ett brott som hör under allmänt åtal ska en förundersökning inledas (23 kap. 1 §). Med allmänt åtal menas ett brott som faller under åklagarens åtalsplikt. Målet med förundersökningen är att utreda det misstänkta brottet så väl att det går att avgöra om det finns underlag för att väcka åtal mot den misstänkte (23 kap. 2 §). Under förundersökningen samlas alltså bevismaterial in. Om åklagaren sedan anser att det finns tillräckligt med bevis för att få en fällande dom måste åklagaren väcka åtal mot den misstänkte.Brotten rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada faller alla in under allmänt åtal och en åklagare är därmed skyldig att väcka åtal om åklagaren anser att det finns tillräckligt underlag för fällande dom.Enskilt anspråkI samband med åtalet mot den misstänkte får talan om enskilt anspråk med anledning av brottet föras (22 kap. 1 §). Med det menas att man får kräva skadestånd för skador som orsakats på grund av brottet. Det är alltså detta som polisen menar när de säger att ni ska komma in med ett skadeståndsanspråk. Om det enskilda anspråket inte tas upp i samband med åtalet ska det föras i en egen tvistemålsprocess. Er eventuella skadeståndstalan påverkar alltså inte i fall det blir rättegång mot den misstänkte eller inte.VittnespliktI Sverige har vi vittnesplikt som framgår av 36 kap. 1 § rättegångsbalken. Det innebär att om man kallas att vittna vid en rättegång är man tvungen att göra det. Den som kallas som vittne ska kallas vid vite (36 kap. 7 §) vilket innebär att om man inte dyker upp vid rättegången får man betala vitesbeloppet. Det finns däremot vissa undantag från vittnesplikten, undantaget gäller närstående till den tilltalade och personer som omfattas av sekretess (36 kap. 3 § och 5§).SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att om förundersökningen leder till att det finns tillräckligt underlag för fällande dom måste åklagaren väcka åtal och då blir det rättegång. Skulle åklagaren istället finna att det inte finns tillräckligt underlag väcks inget åtal och det blir heller ingen rättegång. Om ni väljer att rikta ett eget skadeståndsanspråk eller inte påverkar inte om åtal väcks eller inte, åklagaren har som sagt åtalsplikt. Skulle ni bli kallade att vittna är ni skyldiga att göra det, även din man. För att underlätta för den som ska vittna (om man till exempel vill slippa möta personen) kan däremot den tilltalade och den som vittnar befinna sig i olika rum under vittnesförhöret (36 kap. 18 §) eller så kan förhöret ske över telefon alternativt videolänk (5 kap. 10 §).Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning till den som hörs under förundersökning

2017-04-25 i Vittna
FRÅGA |Hej!Har man ju rätt till ersättning som vittne enligt RB 36:24 när det gäller huvudförhandlingar, men har man rätt till ersättning som vittne under förundersökningen?Tack på förhand!
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vittnen kan ha rätt till ersättning då man har hörts under en förundersökning (1§ Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Det som kan finnas möjlighet att få ersättning för är till exempel förlorad inkomst och resa till och från förhöret (1§ förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m.). Vittnet ansöker om ersättningen och beslut om ersättning fattas av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller Kustbevakningen (3 § Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Ett beslut om ersättning får överklagas till länsstyrelsen inom två veckor från att den som hörts fått ta del av beslutet (3§ Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Hoppas att detta gav svar på din fråga!Mvh

Måste jag vittna mot min sambo?

2017-10-01 i Vittna
FRÅGA |Jag har blivit kallad att vittna i en rättegång emot min sambo. Jag har bett om att få avstå att vittna pga att jag är närstående till den åtalade ( väntar även hans barn) men de säger att jag måste komma till rättegången och säga där att jag inte vill vittna. Min fråga är: varför måste jag komma dit bara för att säga att jag inte vill vittna istället för att de återkallar mig som vittne, och kan de tvinga mig att vittna trots att vi är närstående?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om att vittna finns i Rättegångsbalken (RB).Alla medborgare har en skyldighet att vittna i en rättegång. Trots detta finns det vissa som undantas från vittnesplikten, exempelvis sambos eftersom man är närstående till den som rättegången handlar om (RB 36 kap. 3§). Du bör alltså inte behöva vittna i en rättegång mot din sambo.Du skriver också att du inte vill dyka upp i rättegången, men eftersom du har blivit kallad som vittne ska du infinna dig hos rätten. Det som kommer hända är att domstolen kommer berätta för dig att du inte måste vittna eftersom du är närstående till den tilltalade, och du får därefter valet att inte vittna (RB 36 kap. 10§ 2st) Det enda du behöver göra är att meddela rätten att du inte vill vittna när du får frågan, och då behöver du inte det. Rätten kan inte rikta några straff mot dig och du behöver inte bli inblandad mer än så.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Kan en målsägande bli dömd för mened?

2017-09-04 i Vittna
FRÅGA |Min mor har anmält min far då han har puttat henne i golvet och kort tagit stryptag på henne medans han var full. Han har genomgått behandling nu. Hon önskar dra tillbaka polisanmälan nu men det får man tydligen inte göra. Hon önskar inte längre att han ska bli dömd för något. Hur ska hon göra för att han ska "komma ur detta"? De ska upp i rätten i November. Ska hon uppge en annan förklaring i rätten? Kan hon då bli dömd för mened?
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Även om din mor inte längre önskar att din far ska bli dömd för något brott har polisen en skyldighet att utreda brott som hör under allmänt åtal, Polislagen 2 §. På samma sätt har åklagaren en skyldighet att åtala för ett brott som faller under allmänt åtal då tillräckliga skäl för detta föreligger, Rättegånsbalken 20 kap 6 §. Detta har bl.a. att göra med intresset av att tydligt stämpla vissa handlingstyper som moraliskt förkastliga. Genom att underlåta att åtala någon för exempelvis misshandel kan allmänheten få svårt att avgöra vad som betraktas som tillåtet och ej, vilket skulle kunna innebära att den personliga tryggheten i samhället lider men.Eftersom din mor blivit utsatt för brott är hon målsägande och får således inte vittna, Rättegångsbalken 36 kap 1 §. Hon får stället höras i bevissyfte, Rättegångsbalken 37 kap 1 och 2 §§. Detta innebär att hon inte yttrar sig under straffansvar och kan således varken dömas för mened (BrB 15 kap 1 §) eller osann partsutsaga (BrB 15 kap 2 §). Det finns heller inga tvångsmedel för att tvinga en målsägande att yttra sig om något, vilket innebär att din mor i princip fritt och utan påföljd kan vägra svara på frågor. Även om din mor inte yttrar sig under straffansvar skulle jag emellertid råda henne till att i domstolen alltid tala sanning. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kan polisen neka att god man närvarar under polisförhör?

2017-07-30 i Vittna
FRÅGA |Om ett barn som har sett ett våldsbrott och är själv inte misstänkt för något brott, skall förhöras av polis. Kan polisen neka godman att medverka under förhöret eller träffa honom innan förhöret. Då barnet har blivit utsatt för tortyr av poliser i sitt hemland. Barnet är under 18 år och över 15 är. Om så är fallet hur länge kan polisen ha kvar honom (i) förhör och vad är en rimlig tid att han sitter isolerad från godman. Godman är inte misstänkt för något heller.Mvh Godman som är bekymrad
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till vittnesförhör hos polisen är det förundersökningsledaren (åklagare eller polis) som bestämmer vem/vilka som får närvara vid förhöret (se 23 kap. 10 § Rättegångsbalken). Förundersökningsledaren kan därmed ”isolera” barnet från sin gode man genom att hålla förhöret utan den gode mannen. Då du skriver att barnet tidigare blivit utsatt för tortyr av poliser kan det vara tryggt för barnet att du är med, men även om det är gynnsamt för utredningen att du närvarar vid förhöret är förundersökningsledaren alltså inte skyldig att låta dig närvara. Någon ytterligare begränsning som att neka barnet att träffa sin gode man innan eller efter förhöret är inte möjlig. En person över 15 år är inte skyldig att stanna längre än sex timmar på polisstationen. Förhöret behöver dock inte pågå under hela denna tid, utan förhörsledaren kan bestämma. Efter denna tid får den som förhörts avlägsna sig omedelbart. Personen får dock tas in på förhör igen efter 12 timmar, eller tidigare om det finns synnerliga skäl (se 23 kap. 9 § Rättegångsbalken). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan ett vittne anses som jävig under en domstolsprocess?

2017-04-21 i Vittna
FRÅGA |Har en fråga gällande patientskadelagen, är behandlande vårdgivare jävig vid en eventuell rättegång i Tingsrätten eller skulle vårdgivaren kunna vittna om att en patientskada har skett i en tvist med LÖF gällande ersättning enligt Patientskadelagen?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring ett vittnes eventuella jäv under en domstolsprocess. Till att börja med regleras frågor om vittnen och jäv i rättegångsbalken, (RB). Som utgångspunkt i svensk rätt gäller att vem som helst kan höras som vittne, så länge personen i fråga inte själv är part i målet. Ett vittne kan vittna till en parts fördel eller nackdel och exempelvis vara gift, barn, sambo, vän etc. till en part i målet. Detta gör inte att vittnet blir jävigt, tvärtom faller det sig ganska naturligt att ett sådant vittne har en subjektiv inställning och uppfattning. Rättegångsbalkens regler ställer inte upp krav på att vittnen ska vara oberoende. Reglerna om jäv omfattar därför inte vittnen och alltså finns det inga hinder mot att en vårdgivare vittnar om en eventuell patientskada. Däremot tar rätten i sin bevisvärdering av vittnesutsagan, hänsyn till relationen mellan vittnet och part i målet. (36 kap. 1 § RB) Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,