Måste en advokat företräda sig själv i rättegång?

2021-02-28 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej hur funkar det i fall där en advokat blir utsatt för brott som inte är relaterat till personens arbete. Har även advokaten då rätt till en försvarsadvokat eller måste advokaten vara sin egen advokat så att säga eftersom det är hans eller hennes yrke?
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag tänkte först reda ut vad som gäller när en advokat utsatts för brott och därefter vad som gäller när en advokat åtalats för brott. Som målsägande Vid de flesta typer av brott har åklagaren åtalsplikt, vilket innebär att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckliga bevis på att brott har begåtts. Om en advokat skulle bli utsatt för ett brott är det alltså åklagaren som för talan om brottet (20:2 och 20:6 RB) och advokaten är målsägande. Advokaten företräder alltså inte sig själv. Som misstänkt Enligt 21:1 RB får den misstänkte själv föra sin talan. Det finns alltså möjlighet för en advokat (eller annan för den delen) att företräda sig själv. En offentlig försvarare förordnas i de fall som anges i 21:3a RB. Detta förutsätter dock att den misstänkte begär det. Man kan också företrädas av en försvarare som man själv valt. Det finns alltså möjlighet att försvara sig själv, begära en offentlig försvarare eller själv välja en försvarare. Slutsats Om en advokat blir utsatt för ett brott är det åklagaren som väcker åtal och för talan. Om advokaten däremot är åtalad kan denne välja att företräda sig själv, men kan likväl välja en annan försvarare.Hoppas att du har fått svar på din fråga och återkom gärna vid ytterligare funderingar! Vänligen,

Byta offentlig försvarare?

2021-01-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Min bror sitter frihetsberövad och fick en advokat tilldelad. Han valde att byta till en annan advokat som han idag är missnöjd och detta är under utredningens gång. Han har ansökt om att få byta till en annan advokat men har fått avslag och kommer nu att skicka en överklagan till Svea hovrätten? Vad bör man tänka på när man gör en överklagan och hur stora möjligheter finns det att bytet blir av? Om det är så att han får fortsatt avslag, har han då möjlighet eller rätt att byta advokat ifall han blir dömd i tingsrätten och i så fall överklagar till Svea hovrätt? Jag förstår att det ska vara synnerliga skäl att ett byte kan ske och vad innebär exakt synnerliga skäl? Jag har läst att synnerliga skäl är när man ej har förtroende för sin advokat, att advokaten och den misstänkte inte går sams och har skilda åsikter i ärendet samt att advokaten inte heller dyker upp på häktningsförhandlingar samt att brottsmisstankarna riskerar ett längre fängelsestraff än vanligt.Vilka rättigheter har han och hur kan han gå tillväga, om han nu blir dömd i tingsrätten med advokaten som han inte kommer överens med? Kan han alltså byta advokat när han då överklagar till Svea hovrätt?Tacksam om ni kan besvara det så fort som möjligt.
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande offentliga försvarare regleras i Rättegångsbalken (RB). UtredningUtifrån din fråga antar jag att det är fråga om byte av offentlig försvarare. Det är rätten som förordnar om en offentlig försvarare ska utses, 21 kap 3a § första och andra styckena RB. I ditt fall verkar förutsättningar för en offentlig försvarare vara uppfyllda eftersom det är fråga om byte av en redan utsedd offentlig försvarare.Om man vill byta måste man lämna in en skriftlig framställning till rätten och ange skäl för detta. Rätten prövar då sedan om det finns giltiga skäl för ett byte, 21 kap 6 § RB. Skäl för byte kan vara att försvararen inte har utfört sitt arbete med tillräcklig omsorg. Dock ställs höga krav på den som klagar att visa att försvaren varit försumlig. Annat skäl för byte är om man inte längre har förtroende för sin offentliga försvarare. Rätten gör en avvägning mellan det skäl som anförs för bytet mot de merkostnader som bytet skulle medföra för staten. Detta innebär att det är lättare att byta offentlig försvarare om försvararen ännu ej lagt ner tid på ärendet och svårare att byta offentlig försvarare om försvararen redan har lagt ner tid på ärendet som staten kommer behöva ersätta. Särskilda skäl och synnerliga skälPå vilken grund domstolen valt att inte meddela byte av offentlig försvarare framkommer inte i din fråga. Som tidigare nämnt så ställs höga krav för byte; "särskilda skäl". Särskilda skäl innebär att samma omständigheter som tidigare har godtagits som skäl för byte av försvarare ska även fortsättningsvis kunna motivera ett byte. Alltså kan brister i den tilltalades förtroende för den offentliga försvararen få betydelse vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger, speciellt i fall där den tilltalade riskerar ett långt frihetsberövande. Att den tilltalade och försvararen har delade meningar om vilken bevisning som ska läggas fram kan också ha betydelse. Vidare kan särskilda skäl föreligga om den offentlige försvararen har blivit långvarigt sjuk eller om en jävssituation har uppstått.Utrymmet att tillåta byte av försvarare är liksom tidigare normalt mindre när den person som den tilltalade själv har föreslagit har förordnats till offentlig försvarare. Utrymmet att få byta är också mindre om begäran om byte framställs sent i processen. Om begäran om byte däremot framställs så pass tidigt att den förordnade offentlige försvararen ännu inte har börjat arbeta med ärendet och därför inte har något anspråk på ersättning för nedlagt arbete bör en generösare tillämpning kunna godtas.Om byte av offentlig försvarare har beviljats en gång krävs det "synnerliga skäl" för att ett nytt byte ska beviljas. Samma omständigheter som kan motivera ett första byte har betydelse för bedömningen, men för att kravet på synnerliga skäl ska vara uppfyllt måste skälen för byte framträda med ännu större styrka, Prop. 2017/18:86 s. 41 f. Privat försvarareOm det är fallet att det andra bytet av försvarare skulle nekas kan man även välja att anlita en privat försvarare, däremot kommer inte staten att stå för kostnaden. Det är även vanligt att de allra flesta hemförsäkringar erbjuder rättshjälp, men i och med att det är fråga om brottmål brukar inte försäkringen omfatta ersättning till juridiskt ombud för hjälp i brottmål. Alltså kommer man att själv behöva stå för hela kostnaden för en privat försvarare, om inte man skulle bli frikänd från brottet. I sådana fall kan staten ersätta de skäliga kostnaderna som man haft för försvaret.Sammanfattning och rådMitt råd är att först försöka kommunicera med den offentliga försvararen och även fråga domstolen varför inte bytet blev beviljat. Gällande "synnerliga skäl" framgår enligt propositionen till lagen inget annat än att argumenten för att byta offentlig försvarare för andra gången bör vara betydligt starkare än vid första bytet. Avslutningsvis kan du alltid anlita en privat försvarare som då ersätter den offentliga försvararen 21 kap 3a tredje stycket RB, men denna bekostar du själv, 21 kap 10 § RB.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Mot vem ska en talan väckas vid krav riktade mot ett dödsbo?

2021-01-22 i Parter i rättegången
FRÅGA |M sambo med K. De köper en fastighet tillsammans. M avlider. Dödsbodelägare är dottern D och efterarvingen E. I arvskifte erhåller E ett framräknat penningbelopp. D övertar resten av boets tillgångar och skulder, inklusive fastighetsandelen. K beslutar att sälja fastigheten och informerar D om detta. Fastigheten säljs. Säljare är K och Ms dödsbo, som företräds av D.K ensam skriver under köpehandlingar och likvidavräkning för egen del och för dödsboets del genom fullmakt av D.Efter en tid blir K missnöjd med den likvidavräkning som hon själv har skrivit under. Hon tycker att hon borde ha fått mycket mera pengar. D är fortfarande ensam delägare till dödsboet, som trots arvskiftet ännu inte har upplösts. K stämmer D och kräver pengar.Är D rätt part? Borde inte talan riktas mot dödsboet?Osäker
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDet ska inledningsvis sägas att den här utredningen inte kommer att rendera i någon längre skrivelse eftersom mycket redan talar för att din uppfattning ligger helt i linje med gällande rätt. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är rättegångsbalken (RB).Utifrån din ärendebeskrivning kan det konstateras att det avtalsrättsliga förhållandet beträffande försäljningen av fastigheten förelåg mellan K och dödsboet som juridisk person. Den stämningsansökan som numera är inlämnad till tingsrätten torde utgöra en så kallad fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § RB. Exakt vilket/vilka yrkanden, grunder och åberopanden K i egenskap av kärande har framställt är för mig ovisst (jfr 42 kap. 2 § 1 st. RB), men givet att dödsboet fortfarande existerar är det naturligtvis dödsboet som borde ha delgetts och formellt uppträda som svarandepart eftersom det till dags dato inte föreligger något faktiskt rättsförhållande mellan K och D personligen.Mot bakgrund av det ovan anförda bör D i sitt svaromål göra en processinvändning om rättegångshinder (även kallat processhinder) och därigenom yrka att tingsrätten ska avvisa käromålet, 42 kap. 7 § 1 st. 1 p. RB. Enligt huvudregeln i 34 kap. 1 § RB ska domstolen egentligen beakta processhinderfrågan ex officio (självmant) och avvisa käromålet oavsett huruvida svaranden gör någon processinvändning eller inte. Vidare gäller inte sällan den så kallade påståendedoktrinen på det här området, vilket innebär att bedömningen görs på basis av kärandens påståenden, det vill säga de rättsfakta som denne åberopar som grund för sin talan.I förekommande fall är det emellertid svårt för rätten att i vartenda mål upptäcka existerande rättegångshinder. Trots att många rättegångshinder som sagt ofta ska beaktas ex officio av rätten brukar det i praktiken förutsätta att svaranden gör en invändning om detta första gången denne för talan i målet. Samtidigt ska det noteras att om domstolen inte skulle uppmärksamma ett processhinder och istället döma i målet kommer ett sådant agerande i regel att utgöra ett grovt rättegångsfel, så kallad domvilla enligt 59 kap. 1 § 1 st. 1 p. RB, vilket kan leda till att en högre domstol (en hovrätt eller Högsta domstolen) undanröjer tingsrättens avgörande, något som för övrigt även kan ske efter att domen har vunnit laga kraft (när den inte längre går att överklaga med ordinära rättsmedel).Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis gör jag samma bedömning som du när det gäller talans väckande och vem som formellt bör uppträda som svarande. Slutligen förtjänas det också att säga att ett meddelat avvisningsbeslut inte är synonymt med att käromålet kommer att ogillas. Många processhinder kan avlägsnas och i det här fallet kan samma mål upptas till prövning om K avhjälper den bristande processförutsättningen genom att stämma rätt person (dödsboet). Ett ogillat käromål kan däremot inte prövas på nytt eftersom saken då är res judicata (avgjord) enligt 17 kap. 11 § 3 st. RB.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

påverkas en målsägandeprocess av att man tidigare dömts föt brott?

2020-12-12 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Om jag skulle bli dömd för brott, och sedan direkt efteråt hamna i ett annat fall som målsägare istället, kommer min tidigare dom att påverka processen i senare fallet? Mvh.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är inte helt säker på vad du menar med om det kommer påverka processen, men det korta svaret på din fråga är nej. Processen avseende ärendet där man är målsägande påverkas inte för att man är precis har dömts för brott. De processerna är helt fristående från varandra som utgångspunkt, speciellt om man redan har dömts för brottet. Om man ännu inte blivit dömd hade ärendena kunnat tas ihop vid samma rättegång, om de har något samband med varandra. Men har det inget med varandra att göra kommer de behandlas separat från varandra, då rollen som målsägande inte påverkar rollen som tilltalad. Som målsägande kontrolleras inte heller belastningsregister eller liknande av domstolen. Det som skulle kunna påverka processen lite är väl om man dömts till fängelse och ska höras eller komma till rättegång. Då kan man medverka vid rättsprocessen exempelvis via videokonferens. Men lagföringen i sig kommer inte påverka en process där man är målsägande.Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Åklagare lägger aldrig ned åtal

2021-02-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hejsan!Om en person blir åtalad för grov kvinnofridskränkning men det framkommer efter åtalet är väckt att kvinnan ljugit ihop allting, vilket hon själv erkänner stämmer det att åklagaren ändå måste driva målet mot mannen vidare eftersom åtal redan är väckt?Att åklagaren enligt lag inte får lägga ner åtalet mot den misstänkte trots att målsäganden erkänner att hon ljög för att hon var i ett missbruk vid tidpunkten och hon va bara ute efter pengar
Oscar Rudén |Åklagare lägga ned åtalHej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om en åklagare kan lägga ned ett åtal som har väckts. Jag kommer i mitt svar att utgå från Rättegångsbalken (RB) för att besvara din fråga. En åklagare har åtalsplikt för nästan alla brott (brott som hör under allmänt åtal) betyder det att åklagaren är skyldig att väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att någon har begått ett brott (20 kap. 2 och 6 § RB). I vissa fall kan åtal dock "återkallas" eller läggas ned om det finns grund att anta att tillräckliga skäl inte föreligger för den misstänktes skuld (20 kap. 9 § RB). Exempel på detta kan vara att åklagaren på grund av ändrade förhållanden finner att bevisningen är otillräcklig mot den tilltalade eller att den tilltalade är klart oskyldig eller att gärningen inte är ett brott. Åklagaren måste ange vilka grunder det finns för denna åtgärd. Rätten överväger då om åklagarens uppfattning om åtalsskälens otillräcklighet är välgrundad eller inte. Det ska dock poängteras att det sällan avbryts rättegångar av denna anledning och att lägga ned åtalet får samma effekt som att det kommer fram att inget bevis är sant. Rätten kommer att fria den åtalade. Så svaret på din fråga är därmed att en åklagare faktiskt kan häva ett åtal, men mycket troligen inte när åtalet har kommit så långt. Hoppas att de var svar på din fråga!

Kan ett barn driva process i svensk domstol?

2021-01-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Barnkonventionen, som nu är lag i Sverige, stipulerar att barnen är egna rättighetsbärare. Betyder det att ett barn - via ett ombud - kan driva en process i egenskap av kärande part i svenska domstolar?
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att vara rättighetsbärare är inte samma sak som att inneha rättshandlingsförmåga. Barn bär rättigheter både enligt barnkonventionen, men även enligt FN-deklarationen om mänskliga rättigheter och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. De omfattas exempelvis av rätten till liv (artikel 2 EKMR, artikel 3 FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, artikel 6 barnkonventionen), förbud mot slaveri och tvångsarbete (artikel 4 EKMR, artikel 4 FN-deklarationen, artikel 32 barnkonventionen) och många andra rättigheter. Andra som har begränsad rättshandlingsförmåga men som trots det är rättighetsbärare är personer som lider en av psykisk störning och personer som försatts i konkurs (lagen om avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning samt 3 kap. 1 § KonkursL).Den som är under 18 år, d.v.s. barn, har ingen rättshandlingsförmåga och kan därför inte ingå avtal och inte heller driva en process i svenska domstolar. Barnet kan däremot företrädas av en ställföreträdare som driver processen för barnets räkning. (9 kap. 1 § FB samt 11 kap. 1 § 2 stycket RB). Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,

Vad händer om målsägande avlider?

2020-12-20 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Vad brukar normalt hända med ett rättsfall om målsägaren i det skulle avlida under tiden som den pågår?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret beror lite på om det gäller ett allmänt eller enskilt åtal. Allmänt åtal innebär att det är en åklagare som väcker åtal, enskilt åtal innebär att målsägande själv, för vissa brott, kan väcka åtal. Eftersom de flesta brott faller under allmänt åtal kommer jag utgå ifrån detta i mitt svar.När ett allmänt åtal väcks av en åklagare i brottmål är det en tvåpartsprocess där den åtalade står på ena sidan och åklagaren på den andra. Man brukar säga att det är den tilltalade och åklagaren som parterna i målet. Målsägande har alltså ingen partsställning utan kan endast välja att biträda åklagaren genom att lämna bevisuppgifter samt har möjligheten att även få eventuellt skadeståndsanspråk prövat i samband med rättegången. Att målsäganden skulle avlida påverkar därför inte processens fortgående, åklagaren kan fortfarande besluta om åtal och fullfölja detta i domstol. Det är däremot möjligt att åklagaren fattar beslut om att lägga ner åtalet på grund av att målsäganden har avlidit och inte längre kan vittna. Det beror i sådana fall på att målsägandens berättelse har varit ett viktigt bevis och att man bedömer det som att utan denna kommer åtalet inte vinna bifall i rätten, dvs åklagaren inte har andra tillräckligt starka bevis. Kort sammanfattat så händer ingenting speciellt med en förundersökning och följande rättegång om målsäganden skulle avlida. Det kan däremot vara en sådan omständighet som gör att åklagaren lägger ner åtalet, om målsägandens berättelse var ett viktigt bevis.Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Är en juriststudent ett lämpligt ombud i en rättegång?

2020-11-23 i Parter i rättegången
FRÅGA |Anses en juridikstudent som går sista terminen på juristprogrammet som en lämplig ombud i en rättegång?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om ett ombud anses lämpligt att föra en persons talan eller inte beslutas slutligen av domstolen, om domstolen inte anser personen lämplig kan de besluta att avvisa personen som ombud. Vilka krav som ställs på ett ombud framgår av rättegångsbalken. Där hittar man lite olika bestämmelser beroende på vilken typ av rättegång det handlar om – ett tvistemål eller ett brottmål.Det framgår inte i din fråga vilken typ av rättegång det rör sig om. Jag kommer dock utgå från reglerna kring en tvistemåls rättegång. Detta eftersom vid brottmål förordnas ofta offentlig försvarare av domstol och i andra fall där privat försvarare utses av den misstänkta, ställs i princip samma villkor på ombud som vid tvistemål (21 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).Ett ombud måste vara lämpligt för att få företräda någonPrecis som du nämner i din fråga måste ett ombud vara lämpligt för att få företräda en person i en rättegång. När man utreder om ett ombud är lämpligt eller inte tar man hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Det ställs inget krav på att ombudet ska vara advokat eller ha en juristutbildning (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Med redbarhet tas hänsyn främst till tidigare brottslighet. Betydelse får hur grov brottsligheten har ansetts vara samt hur långt tillbaka i tiden brottsligheten skedde.Med insikt tas hänsyn både till juridiska insikter och insikter i målet, så som exempelvis sakkunskap. Kravet ställs i relation till målets komplexitet, det vill säga att större krav kan ställas på ett ombud i ett mer komplicerat mål eller ett mål i högre instans.Med tidigare verksamhet tas hänsyn till erfarenhet av förhandlingar i rättsliga frågor både i och utanför domstol. Utöver lämplighetskravet måste ombudet också behärska det svenska språket, vara över 18 år, inte vara satt i konkurs och inte vara ställd under förvaltarskap (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Juridikstudenten skulle kunna anses vara ett lämpligt ombud, men det är slutligen upp till domstolen att avgöraSom jag redogjort ovan ställs det flertalet krav på ett ombud som inte är helt lätt att uppfylla. Vad som utgör ett lämpligt ombud eller inte kan inte ensidigt avgöras utifrån om ombudet är juriststudent.Det är svårt för mig att bedöma om domstolen skulle anse juridikstudenten i din frågan vara ett lämpligt ombud eller inte. Eftersom juridikstudenten går sista terminen på juristprogrammet anses hen ha juridiska kunskaper. Under förutsättning att det rör sig om ett enklare tvistemål, studenten inte tidigare är dömd för brott och hen uppfyller resterande krav som jag redogjort så skulle studenten kunna anses vara ett lämpligt ombud. Det finns dock inte tillräcklig information i din fråga för att jag ska kunna bedöma juridikstudentens lämplighet utan det är slutligen upp till domstolen att avgöra denna fråga.Jag hoppas du fått svar på din fråga annars kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,