Förlikningserbjudande vid illegal fildelning

2018-05-07 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har fått ett brev från Njord lawfirm om en film som enligt deras läggning blivit nedladdad via mitt ip. Detta är ingen jag känner till, ingen film jag har sett då jag använder mig av Netflix och har så gjort i många år, även under det datum de hävdar att detta skett. De kräver ett svar eller en inbetalning på 4500kr. Hur ska jag agera? Har fått ett ärendenummer och en mejladress till dem. Kräver svar inom 14 dagar.Med vänlig hälsning,Stefan
Jesper Eng |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Innan jag svarar på hur du ska agera vill jag klargöra vad för slags brev du fått. Det låter som att du fått ett förlikningserbjudande. Domstolsprocesser är i många fall långa och ekonomiskt kostsamma. Därför finns det en möjlighet för parterna att, istället för att mötas i domstol, ingå förlikning. En förlikning är helt enkelt en överenskommelse mellan parterna om att inte mötas i domstol. Varför ingå förlikning?Vet man att man kommer förlora i domstol, och att kostnaderna av denna förlust kommer bli högre än de motparten kräver i förlikningserbjudandet, bör man ingå förlikning.Hur ska du agera?Själva kärnan i din fråga är således egentligen: Vet jag att kommer förlora i domstol, och om jag gör det, kommer det kosta mig mer än 4 500 kr?Till att börja med vill jag nämna något om risken att bli stämd. Troligtvis är det så att den som äger upphovsrättigheterna till den film du påstås ha laddat ner har anlitat Njord Lawfirm för att ta reda på vilka som laddat ner filmen. Eftersom olaglig nerladdning av film är ett vida utspritt fenomen kan man anta att du inte är den enda som fått brev av detta slag. Hur många som fått liknande brev är naturligtvis svårt att säga, men jag vågar påstå att långt ifrån alla eller ens en majoritet av de som avfärdat förlikningserbjudandet senare blivit stämda. Njord påstår på sin hemsida att de "genomfört stämningar i mål gällande olaglig fildelning". Det går inte att säga hur stor risken är att du blir stämd.Även om du nu skulle bli stämd finns det fortfarande möjlighet att ingå förlikning. Märk dock att Njords erbjudande går ut efter 14 dagar. Därefter är de inte längre bundna av sitt erbjudande, och är precis som du helt fria att avfärda förlikningserbjudanden.Skulle du vinna i domstol?Vad jag vet har inga fall likt ditt avgjorts i Sverige. Det går därför inte på förhand att säga om du skulle vinna eller inte. Det går inte heller att säga vad en förlust skulle kosta dig. Enligt Njord har en av deras brevmottagare i dansk domstol förpliktats att betala 5 000 kr för upphovsrättsintrång. Det tillkommer också rättegångskostnader. Troligtvis skulle en förlust i domstol i vart fall innebära högre kostnader än 4 500 kr.Vad ska du göra?Eftersom det inte är sannolikt att du kommer bli stämd, och att det inte är säkert att du skulle förlora i domstol råder jag dig att inte acceptera erbjudandet. Du kan informera Njord om din inställning, men det är helt upp till dig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Behöver du ytterligare rådgivning rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka

Målsägande blir part i målet om hen biträdet åklagaren

2018-04-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag är utsedd till särskild ställföreträdare för mina barn, som är målsägande och min f.d. partner är tilltalad.I Tingsrätten blev jag hörd före partnern, och i förhöret med partnern kom olika påståenden som jag ville bemöta. Det fick jag inte, med hänvisning till att jag inte var en "part i målet" utan bara "förhörsperson". I inledningen av rättegången nämndes också en skrift som den tilltalade skickat in till Tingsrätten, och som "alla parter tagit del av", men inte jag.Det var socialtjänsten som gjorde polisanmälan.Fråga: Är målsägande/särskild ställföreträdare inte en part i målet?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Åklagaren för talan i målet och är därför partEftersom du skriver att dina barn är målsägande och din f.d. partner är tilltalad samt att det har skett en polisanmälan så utgår jag från att det handlar om ett brottmål. De flesta brott är under allmänt åtal. Allmänt åtal innebär att åklagaren är den som för talan i målet, rättegångsbalken 20 kap 2 §. När åklagaren för talan i målet så är det åklagaren och den tilltalade som är parter. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagarenStällföreträdare för målsägande kan aldrig bli part i målet, dock kan målsägande bli det. För att målsägande ska bli part i målet ska hen biträda åklagaren, rättegångsbalken 20 kap 8 § 2 st. Om målsägande biträder åklagaren i målet så har hen rätt att lägga fram bevisning och utredning i målet. Eftersom du är ställföreträdare för barnen så skulle det i praktiken innebära att du biträder åklagaren å barnens vägnar. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det mest största sannolikhet på att du inte biträder åklagaren. Sammanfattningsvis är inte målsägande alltid part i brottmål. För att målsägande ska bli part i målet så ska hen biträda åklagaren. Eftersom du har fått information om att du inte är part i målet så beror det på att du som barnens ställföreträdare inte biträder åklagaren i målet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vem får vara försvarare i Lettland?

2018-03-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!jag är man 28 år läkarstudent (CSN LÅN), får jag representera en vän i Riga, han är åtalad för misshandel mot någon som är åtalad för misshandel mot en vän har skadats. Jag var aldrig inblandad i misshandeln
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt får man i brottmål, enligt 21 kap. rättegångsbalken, försvara sig själv eller en vän. I brottmål ska dock ofta en offentlig försvarare, som nästan undantagslöst måste vara advokat, förordnas. Huruvida detta gäller för lettisk rätt kan vi dessvärre inte besvara.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Hemfridsbrott/våldtäkt med flera målsäganden

2018-02-08 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga gällande hemfridsbrott i samband med annat brott. Om en person tvingat sig in i min bostad utan min vetskap och då utan tillåtelse (under tiden jag sover dessutom) och dessutom gjort sig skyldig till ytterligare brott genom att förgripa sig på den person som ej är boende i min bostad men som är besökande, som är den som genom påtvingning öppnat dörren, kan jag som bor i och äger bostad då anmäla honom också för hemfridsbrott? (Har redan anmält våldtäkten på den besökande) och hur går det till, när detta i sådana fall handlar om två brott där jag blir målsägande i den ena och den besökande i det andra? Tilläggas bör kanske att den skyldige noterades fly genom bakdörr av granne och att vi, som bostadsägare, ej visste om att förövaren varit i bostaden.
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hemfridsbrott Hemfridsbrott regleras i 4 kap. 6 § brottsbalken. Denna person verkar ha inträngt olovligen i din bostad vilket utgör ett hemfridsbrott. Att ni som bostadsägare inte visste att personen inte varit inne i lägenheten spelar ingen roll rörande brottet i sig. Däremot kan det ha betydelse i bevisningen då det är färre som har sett att personen tagit sig in i bostaden. I detta fall verkar det dock som att det finns vittnen till detta så detta lär inte utgöra ett problem. Flera målsägande Absolut kan du anmäla denna person för hemfridsbrott om den tagit sig in obehörigen i din lägenhet. Om du anmäler hemfridsbrottet och personen åtalas för detta så är det upp till åklagaren om den vill driva våldtäkten och hemfridsbrottet i samma rättegång vilket troligtvis åklagaren kommer göra. Ni båda kommer då bli målsägande i rättegången. Beroende på om du kommer kallas som vittne rörande våldtäkten så kommer du inte sitta med under tiden då rättegången handlar om våldtäkt. Men däremot kommer du sitta med när det rör hemfridsbrottet. Skulle det mot förmodan bli två separata rättegångar kan du sitta med som besökare så länge det inte är så kallat stängda dörrar enligt 5 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken eller om du kallas som vittne. Detta är upp till åklagaren och domstolen som jag tyvärr inte kan svara på i detta skede. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Ombud har inte ställt vissa frågor under rättegång, är det ett lagbrott?

2018-04-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej. Min moral och etik säger mig att detta inte är gått rätt till och jag undrar vad lagen säger. En vän till mig har barn med en tjej. Båda har varit otrogna flertalet gånger mot varandra. Jag började täffa den ena när dom fortfarande var tillsammans. Dom levde ett stormigt förhållande. Kvinnan anmälde mannen för våldtäkt och han blir dömd efter ord mot ord. Misstänksamheten från min vän om att jag träffade hans tjej är en central roll i domen samrt den utgörande faktorn till den påstådda våldtäkten. Jag fick frågan från ombudet om jag träffat kvinnan under tiden från att brottet skulle ägt rum fram till datum för rättegången. Men om dom frågat om tiden fram till dess skulle jag svarat att vi varit i en relation. Nu ska hon få försäkringspengar. Har detta gått fel till pga frågor som aldrig ställdes? Kan något göras nu?Mvh
Lovisa Sidén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har lite svårt att uppfatta din fråga, men om jag har förstått den rätt så undrar du om ombudet har gjort fel som inte ställt vissa frågor under rättegången? När du skriver ombud, syftar du på kvinnans ombud (målsägandebiträde) eller mannens ombud (försvarare) ? Jag kommer redogöra för båda typer av ombud.FörsvarareDet finns inga regler om att en försvarare är skyldig att ställa vissa frågor men en försvarare ska alltid tillvarata klientens bästa, 21 kap 7 § rättegångsbalken.MålsägandebiträdeEtt målsägandebiträde ska ta tillvara brottsoffrets intressen och lämna stöd och hjälp till målsägande, 3 § Lag (1988:609) om målsägandebiträde. Om domen redan har vunnit laga kraft så kan man inte överklaga den, i så fall krävs det att man begär resning vilket är ytterst svårt att få.Utifrån den information du har gett så är min bedömning att försvararen/målsägandebiträdet inte har gjort något fel som inte ställt någon fråga. Om domen inte har vunnit laga kraft kan den tilltalade eller brottsoffret (målsägande) begära att få byta försvarare/målsägandebiträde om han/hon inte är nöjd med försvarare/målsägandebiträde men det är domstolen som bestämmer om ett byte ska få ske, 21 kap 6 § rättegångsbalken, 26 § andra stycket Rättshjälpslag (1996:1619). Därefter kan målsägande eller tilltalade (dock ej utomstående) överklaga domen till nästa instans och därigenom begära att ombudet ska ställa vissa frågor som man anser är relevant i fallet , 51 kap 1 § rättegångsbalken. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Målsägande är den person som har blivit utsatt får brott, målsägande har rätt att få reda på om åtal väcks

2018-04-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag var inblandad i en trafikolycka 30/1 där jag vart påkörd bakifrån och bilen framför mig påstår att jag körde in i honom. Dock så fick inte han några skador och jag vet att jag lyckades stanna helt och undvika honom innan jag vart påkörd bakifrån. Igår fick jag hem en "underrättelse om beslut till målsägande" där beslutet är att en ordningsbot utfärdas. Skälet är "det finns förutsättningar att lagföra brottet genom ett föreläggande av ordningsbot". Enligt dom är brottet mot trf 3 kap2 - ej anpassat avstånd till bilen framför. Både jag och poliserna har kort på alla bilar inkl den framför mig och det syns klart och tydligt att ingen skada är skedd, inte ens smuts har blivit utsmetat. Poliserna på plats ifrågasatte honom när han sa att jag varit in i hans bil. De andra fordonen bakom mig inkl min bil fick skador som nu är åtgärdade via försäkringsbolagen. Jag vill inte betala eller "godkänna" detta då jag inte gjort fel då jag lyckades stanna min bil innan det smällde. Betalar man så erkänner man ett brott, ett brott jag inte begått. Betalar man så riskerar man också att det går till transportstyrelsen som kan besluta om indraget körkort. Det kan inte jag riskera då jag ska få barn om 3 månader och har precis flyttat till hus utanför stan. Mitt jobb ligger också 5 mil ifrån mitt hem så jag är i stort behov av ett körkort. Har haft det sedan maj 2011 och aldrig varit inblandad i nån olycka tidigare. Så min fråga är, hur går jag vidare och hur formulerar jag mig till dom?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Målsägande är den person som har blivit utsatt för brott Du skriver att du har fått hem en "underrättelse om beslut till målsägande".Målsägande är den person som har blivit utsatt för ett brott. Den som är åtalad för brott kallas tilltalad. Eftersom du har fått hem en underrättelse om beslut till målsägande så förstår jag det som att det är du som är målsägande.Enligt förundersökningskungörelsen (FUK) 13 d § har målsägande rätt att informeras om att åtal har väckts. Eftersom den information du har fått hem anger att du är målsägande så förstår jag det som att du har fått information enligt FUK 13 d §. Troligtvis är det så att personen som körde bilen bakom dig har begått ett brott enligt trafikförordningen och att den personen ska betala en ordningsbot. Om jag har missförstått informationen som du har angett i frågan eller om du annars vill ställa en ny fråga så är du varmt välkommen att göra det här!Med vänliga hälsningar,

En person kan förmodligen inte ha en privat och en offentlig försvarare samtidigt

2018-02-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om man har blivit tilldelad en offentlig försvarare i ett brottmål, kan man då anlita en privat försvarare ytterligare som man bekostar själv, och således ha två försvarare samtidigt?
Louise Bergstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! I rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser om rätten till försvarare. Enligt RB 21 kap 3 § har den misstänkte rätt till en försvarare som är antingen offentlig eller privat. Om den misstänkte har en privat försvarare så ska inte en offentlig försvarare förordnas enligt RB 21 kap 3 a § 3 st. Det framgår inte direkt i någon regel att en person inte får ha en privat och en offentlig försvarare samtidigt. Min bedömning är dock att utifrån bestämmelserna som jag nämnt ovan så borde det inte vara möjligt. Det är sannolikt att staten inte betalar för en offentlig försvarare om den misstänkte själv betalar för en privatEftersom det i RB är bestämt att en misstänkt person inte har rätt till en offentlig försvarare om personen redan har en privat försvarare så borde samma sak gäller vid den motsatta situationen. Om personen har en offentlig försvarare så borde hen alltså inte kunna ha en privat försvarare samtidigt.Om en privat försvarare har utsetts så görs förmodligen bedömningen att staten inte ska behöva betala för en offentlig då den misstänkte redan har en försvarare. Förmodligen kommer den privata försvararen i så fall istället ersätta den offentliga. Sammanfattningsvis så finns det alltså ingen regel som direkt förbjuder det, men troligen kommer personen bli av med sin offentliga om personen anställer en privat. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan det finnas flera tilltalade under en och samma rättegång?

2018-02-02 i Parter i rättegången
FRÅGA |Kan det vara två som är dömda under samma rättegång (tror att det heter tilltalad). Eller är det två olika rättegångar?
Michaela Ådén |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det kan finnas två, eller fler, tilltalade under samma rättegång. Vanligast är att så är fallet när de tilltalade är åtalade för medverkan till samma brott. De kan antingen ha begått brottet tillsammans, som medgärningsmän, eller kan det vara så att en av dem endast har medverkat som till exempel medhjälpare. För att ta ett exempel: När två personer har begått ett inbrott tillsammans så är det vanligast att åtal mot båda personerna handläggs i en rättegång. (19 kap. 3 § RB första stycket.).Men även i fall då det inte rör sig om sådan medverkan som ovan kan det finnas flera tilltalade i en rättegång. När åtalen har ett sådant samband med varandra att det är lämpligt att de handläggs tillsammans kan det finnas flera tilltalade i samma i en och samma rättegång (19 kap. 3 § RB andra stycket). Det kan vara att det finns gemensam bevisning, att målsäganden är densamma eller andra omständigheter som gör att det är lämpligt att åtalen handläggs i samma rättegång. I det sista fallet krävs dock att domstolen finner att det är lämpligt. Finner domstolen inte att det är lämpligt att handlägga målen tillsammans kommer åtalen handläggas i två separata rättegångar. Hoppas du fick svar på din fråga!