Vad händer om tillkallad målsäganden inte går på rättegången?

2021-12-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om jag struntar i att gå på rättegång jag är kallad till får man något straff då eller vad händer.Jag själv är målsäganden.
Hilma Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Regler för rättegång finns i rättegångsbalken, som förkortas RB. Jag kommer gå igenom och förklara de regler som är aktuella för just din fråga.Målsägandens närvaro vid rättegångUtgångspunkten är att alla parter i målet ska infinna sig personligen vid en rättegång, om inte domstolen beslutat om annat (11 kap. 5 § RB). Det innebär att om domstolen inte nämnt något annat så ska både åtalad och målsäganden ska dyka upp på rättegången när denna ska hållas. Eftersom du nämner att du fått en kallelse, så innebär detta med största sannolikhet att du behöver närvara vid rättegången.Skulle det vara så att målsäganden inte dyker upp på rättegången, kan domstolen besluta att huvudförhandlingen ställs in och ska genomföras en annan dag (46 kap. 2 § 4 punkten RB). Domstolen kan dock också besluta att huvudförhandlingen ändå ska genomföras, även om målsäganden inte är på plats, om domstolen bedömer att personen inte behöver höras och vara närvarande.Skulle domstolen besluta att du måste vara på plats, och huvudförhandlingen inte kan genomföras för du inte dyker upp, kan du bli tvungen att betala ett så kallat vite (9 kap. 7 § 1 stycket RB). Vite är en sorts böter som kan utdömas för att du inte dykt upp till rättegången.Sammanfattning samt rekommendationEftersom du blivit kallad till rättegång, så kommer du med största sannolikhet behöva närvara vid denna. Om du inte skulle dyka upp, kan domstolen besluta att rättegången ska hållas vid en annan tidpunkt. Skulle du fortfarande välja att inte komma till rättegången, kan domstolen även utdöma en sorts böter (ett vite) som du blir tvungen att betala om du inte dyker upp.Skulle det vara så att anledningen till att du funderar på att strunta i rättegången är att du är rädd, så har du rätt att ha med en stödperson till rättegången. Stödpersonen kan vara en nära vän, familjemedlem eller liknande. Om du skulle vara rädd för din egen säkerhet, kan du även prata med polis eller åklagare om detta för att få hjälp med att tillvarata dina rättigheter under rättegången.Jag hoppas att du med detta fått din fråga besvarad. Om du har fler funderingar är du alltid välkommen att återkomma med dessa till oss på Lawline!Jag önskar dig ett gott nytt år!Vänligen,

Är målsägande skyldig att inställa sig vid huvudförhandling?

2021-10-03 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min 17-årige kompis har pekats ut av polisen såsom målsägande i ett mål om utnyttjande av barn för sexuell posering. Min kompis säger att han av den misstänkte förmåtts att posera men att poseringen inte var sexuell, och att han redan på den grunden inte utsatts för brott. Han önskar därför inte inställa sig vid huvudförhandlingen dit han är kallad. Jag undrar nu om min kompis såsom utpekad målsägande är skyldig att inställa sig vid huvudförhandlingen?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du funderar på om målsägande (den som blivit utsatt för ett brott) måste inställa sig vid en eventuell rättegång. Utgångspunkten är att målsägande inte behöver komma till huvudförhandling. Detta gäller dock enbart om målsägande inte blir kallad till rättegången, vilket verkar ha skett i din kompis fall och ofta sker då målsägande är en stor del av åklagarens bevisning . Om målsäganden ska infinna sig personligen, kan domstolen dessutom förelägga kallelsen med vite. Det innebär att om din kompis inte dyker upp på huvudförhandlingen, kan han få betala ett penningbelopp till staten (45 kap. 15 § Rättegångsbalken (RB)). Eftersom din kompis verkar vara kallad till huvudförhandlingen, så är han tyvärr skyldig att dyka upp. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Får jag välja offentlig försvarare?

2021-09-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |HejJag har inte blivit dömd för något men det är situation som har uppstått.Har jag rätt att välja en offentlig försvarare om jag inte har råd med att anlita en själv? Får jag välja genom att uppge namn på den advokat som ska bli min offentliga försvarare?
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Har jag rätt till en offentlig försvarare?Tillämplig lagstiftning när det gäller rätten till en advokat är rättegångsbalken (1942:740) (RB). En person som är misstänkt för brott har i vissa fall rätt till en offentlig försvarare, det vill säga en försvarsadvokat som staten betalar kostnaden för. Den misstänktes ekonomiska förhållanden spelar egentligen ingen roll när det gäller rätten att få en sådan advokat, utan det är andra faktorer som spelar in. Vad som krävs för att en offentlig försvarare ska förordnas regleras i 21 kap. 3 § a RB. Där framgår att en offentlig försvarare ska förordnas om den misstänkte är frihetsberövad (anhållen eller häktad) eller om den misstänkte är misstänkt för ett brott där straffet är minst sex månaders fängelse. Vidare sägs det i 21 kap. 3 a § 2 st. RB att en offentlig försvarare därutöver ska förordnas om det behövs med hänsyn till utredningen om brottet, om det finns risk för annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden. Om du har rätt till en offentlig försvarare kommer polisen med all sannolikhet att upplysa dig om detta. Om du inte får en offentlig försvarare kan du företrädas av en privat försvarare, men skillnaden blir då att du själv får stå för advokatkostnaderna (21 kap. 3 § RB). Får jag välja försvarare?Du kan själv välja en försvarsadvokat genom att uppge namn på den du vill ska bli din försvarare (21 kap. 5 § 2 st. RB). Du har också möjlighet att under rättsprocessen begära att din försvarare ska bytas ut om du så önskar (21 kap. 6 § RB). Hoppas att du fått svar på dina frågor! Vänligen,

Rätten till offentlig försvarare

2021-08-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, Jag har blivit kallad av polisen till ett förhör nästa vecka. Jag har ej fått någon information om vad de gäller då jag kommer behöva legitimera mig på plats och därför inte kunde säga något mer på telefon. Om jag skulle delges misstanke om brott, har jag rätt att begära en advokat under förhöret eller hur ser mina rättigheter ut? Med vänliga hälsningar,
Linda Khalid |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagstiftning när det gäller rätten till och förordnande av en försvarsadvokat är rättegångsbalken (1942:740) (RB).Rätten till en försvarsadvokatDen som är misstänkt för brott har i vissa fall rätt till en offentlig försvarare, det vill säga en försvarsadvokat som staten betalar kostnaden för. Vad som krävs för att en offentlig försvarare ska förordnas regleras i 21 kap. 3 § a RB. Där framgår att någon som är anhållen eller häktad har rätt till en offentlig försvarare. En brottsmisstänkt person har också rätt till en offentlig försvarare om personen är misstänkt för ett brott där straffet är minst sex månaders fängelse. Vidare sägs det i 21 kap. 3 a § 2 st. att en offentlig försvarare därutöver ska förordnas om det behövs med hänsyn till utredningen om brottet, om det finns risk för annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller om det finns särskilda skäl på grund av målet eller personliga förhållanden.Om det inte bestäms att du efter förhöret ska anhållas, har du inte rätt till en försvarare på den grunden. Av frågan framgår inte vilket brott du eventuellt skulle vara misstänkt för, men om minimistraffet för brottet är sex månaders fängelse eller mer, har du rätt till en försvarare. I kap. 3-24 brottsbalken (1962:200) kan du se vilka straffskalor som gäller för olika brott. Det är möjligt att du skulle kunna ha rätt till en offentlig försvarare med anledning av någon av punkterna som räknas upp i 21 kap. 3 a § 2 st RB men det är svårt att svara på eftersom att jag inte har inblick i vad fallet gäller eller i dig som person.Du kan begära en försvarare under förhöret. Det är sedan domstolen som beslutar om du ska få en försvarsadvokat. Ifall du delges misstanke om brott är du inte skyldig att svara på polisens frågor innan du fått prata med en försvarare. Om det visar sig att du inte har rätt till en offentlig försvarare, kan du ändå få hjälp av en privat försvarare, men då är det du själv som får stå för advokatkostnaderna (21 kap. 3 § RB).Hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen,

Är en målsägande skyldig att närvara vid rättegång om man skulle må dåligt av det?

2021-12-27 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, är en målsägare skyldig att närvara vid rättegång? Får man avstå om man till exempel skulle må mycket dåligt av att ens sätta sin fot där?
Diana Stanisavljevic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du har blivit kallad som målsägande till en rättegång men du undrar över om du är skyldig att närvara eller om du kan avstå om du skulle må dåligt av att gå dit. Regler om vad som gäller vid rättegångar återfinns i rättegångsbalken (RB). Jag kommer därför att utgå ifrån denna lag när jag besvarar din fråga.Du måste närvara vid rättegångenDu är kallad till domstolen som målsägande (20 kap. 8 § fjärde stycket RB). Du är skyldig att infinna dig i domstolen den dag och tid som du har blivit kallad till. Vid rättegången ska du höras om det brott som du har blivit utsatt för. Åklagaren kommer troligen ställa frågor om händelsen för att styrka åtalet. Din berättelse av vad som har hänt är viktig och kan ha stor betydelse för domstolens beslut.Om du är rädd för någonOm du känner obehag eller är rädd för någon t.ex. den åtalade (den person som utsatt dig för brottet) eller om du av någon annan anledning har svårt för att berätta när en viss person är närvarande, bör du kontakta domstolen i god tid före rättegången. Domstolen kan bestämma att den person som du är rädd för inte får vara närvarande under förhöret. Han eller hon får då följa förhöret från ett annat rum.Du kan ha rätt till ett målsägandebiträdeDomstolen kan i vissa fall utse ett målsägandebiträde (ofta en advokat) till dig (20 kap. 15 § andra stycket RB). Möjligheten till målsägandebiträde finns främst i fråga om vissa typer av brott. Det ska vara fråga om brottslighet av allvarligt slag (som kan leda till fängelse) riktat mot person t.ex. sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott med fängelse i straffskalan. Det är tingsrätten som beslutar om du ska få ett målsägandebiträde. Ersättningen till målsägandebiträdet utges av staten, det kostar alltså ingenting för dig.Du har rätt till en stödpersonOm förutsättningarna för att få ett målsägandebiträde inte är uppfyllda men du ändå känner att det är jobbigt att behöva närvara inför rätten, har du i stället en möjlighet att ta med en stödperson som sitter bredvid dig under rättegången (20 kap. 15 § första stycket RB). Du bestämmer själv om du vill ta med dig en stödperson till rättegången. Det kan vara vem som helst som rätten tycker är lämplig t.ex. en anhörig eller vän.Stödpersonens uppgift är att vara ett personligt stöd åt dig under rättegången och kan b.la. uppmärksamma rätten på om du behöver en paus under en pågående förhandling. Det kan vara värt att nämna att en stödperson inte har någon rätt att vara kvar i rättssalen, om domstolen beslutar att förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar.Vad händer om du uteblir utan giltigt skäl?Om du har delgetts kallelse att inställa dig personligen måste du närvara eller ha giltiga skäl för att inte närvara. I det fall du uteblir utan giltiga skäl kan du riskera att bli hämtad av polis eller bli skyldig att betala vite (46 kap. 14 § första stycket RB).Vilka giltiga skäl finns för att du ska kunna utebli?På domstolens hemsida finns information om vad som kan vara laga förfall. Laga förfall betyder att den som har kallats till en domstolsförhandling har en giltig ursäkt att inte komma. Att någon har laga förfall är alltså detsamma som att han har ett giltigt skäl. För att inte drabbas av påföljder kan ett giltigt skäl vara exempelvis sjukdom (då krävs alltid läkarintyg), avbrott i trafik, eller andra händelser som man inte kunnat förutse (32 kap. 8 § första stycket RB).SammanfattningOm du har blivit kallad till en rättegång har du en skyldighet att infinna dig. Att du skulle må dåligt av att närvara är inget giltigt skäl till att utebli. I det fall du uteblir utan giltigt skäl riskerar du att bli hämtad av polis eller bli skyldig att betala vite. Du har däremot rätt att ta med dig en stödperson till rättegången och i vissa fall kan du ha rätt till ett målsägandebiträde.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänliga hälsningar

Får man välja sin försvarare?

2021-09-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Är det i ett brottmål tillåtet att kunna välja bort en försvarare pga. kön, etnicitet, läggning, funktionshinder, trosuppfattning, könsidentitet eller ålder?
Amanda Laulumaa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den misstänktes rätt till försvarDen misstänkte i ett brottmål ska själv få föra sin talan (21 kap. 1 § Rättegångsbalken [1942:740] [RB]). Vid talans förberedelse och utförande får emellertid den misstänkte biträdas av en försvarare (21 kap. 3 § RB). Huvudregeln är att försvararen utses av den misstänkte själv (21 kap. 3 § 2 st. RB).Offentliga försvarareI vissa fall ska offentlig försvarare förordnas den tilltalade. Det gäller om den misstänkte blir anhållen, häktad, om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som kan bli gällande (21 kap. 3a § RB). Vid mer ringa brott tillförordnas ingen offentlig försvarare, utan då får den misstänkte själv stå för en privat försvarare.ValbarhetTill offentlig försvarare förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget (21 kap. 5 § RB). Den misstänkte kan dock själv föreslå en offentlig försvarare. Förutsatt att den föreslagna försvararen är behörig så ska denne förordnas förutsatt att det inte finns särskilda skäl emot det (21 kap. 5 § 2 st. RB). Att personen är behörig är att denne är medlem i advokatsamfundet och därmed innehar titeln "advokat" (8 kap. 1 § 2 st. RB). Som svar på din frågaInnebörden av valbarheten är således att den misstänkte kan "välja bort" en försvarare oavsett anledning. Tillvägagångssättet är emellertid inte ett direkt bortval av försvarare, utan istället att föreslå någon annan. Den misstänktes önskan ska då enligt huvudregeln beaktas. Det är dock viktigt att ha i åtanke att även om den misstänkte får önska vem som helst, så får advokaten i fråga själv välja att acceptera eller neka uppdraget.Med vänliga hälsningar

Väcka en talan i tingsrätt

2021-09-13 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hur väcker man en talan i en tingsrätt?
Gabriella Zako |Hej och tack för din fråga!Det dispositiva tvistemålsförfarandet regleras av rättegångsbalken (här benämnd RB).Enligt 42 kap. 1 § RB (rättegångsbalken) skall käranden (den som stämmer motparten) anger sitt yrkande, ifall käranden har fler yrkanden skall alla anges även fast att det är tillåtet att senare under målet lägga till ett yrkande 13 kap. 3 § RB. När det gäller svarandens yrkande skall denne i svaromålet ange ifall han/hon bestrider eller medger svaromålet 42 kap. 7 § 1 p. RB.Jag utgår i ditt fall ifrån att hyresvärden är kärande och att du är svaranden. För att kunna yrka skadestånd och att lägenheten ska överlåtas till dig krävs att du skickar en stämningsansökan 42 kap. 1 § RB, Stämningsansökan ska sedan skickas in till tingsrätten i den ort där svaranden har sin hemvist 10 kap. 1 § första stycket RB. Du måste alltså skriva en stämningsansökan som du sedan skickar in till rätten för att därmed väcka en talan.Stämningsansökans innehållDet finns ett antal punkter som måste finnas med i en stämningsansökan (42 kap. 2 § RB). Jag kommer att redogöra för dessa punkter här nedan.YrkandeEn stämningsansökan måste innehålla ett bestämt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 1 RB). I yrkandet ska man kort och koncist ange vad man vill att domstolen ska meddela för domslut. Du ska alltså i yrkandet ange vad du vill att domaren ska meddela för dom.GrunderVidare ska en stämningsansökan innehålla de grunder som käranden åberopar till stöd för sitt yrkande (42 kap. 2 § första stycket 2 RB). Här ska du beskriva vad som har hänt och övriga relevanta omständigheter som visar att du har rätt till det du har yrkat. Grunderna ska ha beskrivits utförligen.BevisningStämningsansökan ska även innehålla de bevis som man vill åberopa (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Detta innefattar både skriftliga och muntliga bevis. Om skriftlig bevisning åberopas, bör detta lämnas in till rätten i samband med ansökningen (42 kap. 2 § fjärde stycket RB).För varje bevis som man åberopar, ska även ett bevistema anges i stämningsansökan (42 kap. 2 § första stycket 3 RB). Bevistemat ska ange vad man som part vill styrka med det bevis som man har åberopat. Detta ska anges preciserat.Utöver nämnda punkter, ska en stämningsansökan innehålla personuppgifter m.m. (33 kap. 1 § RB). Stämningsansökan ska även vara undertecknad av käranden eller dennes ombud (42 kap. 2 § tredje stycket RB).Om du behöver vidare hjälp i ditt ärende, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till oss på lawline!Med vänlig hälsning,

Har jag rätt att få en offentlig försvarare förordnad?

2021-07-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hejsan! Jag har varit på förhör om misstanke samt blivit delgiven. Hade ingen advokat närvarande under förhöret. Jag sitter nu och väntar på om åklagaren ska väcka åtal eller om det läggs ner.Har jag någon rätt att få en advokat nu efterhand om förhöret eller måste jag vänta på om åtal skall väckas? Alltså om jag kan få en advokat tilldelad nu för att prata med eller måste jag kontakta en själv?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelserna som aktualiseras för frågan finns i rättegångsbalken (RB). Du bör kontakta åklagaren och begära att det ska förordnas en offentlig försvarare för dig (21 kap. 3a § RB). Åklagaren kommer att skicka vidare din begäran till tingsrätten som fattar beslut om du får en offentlig försvarare eller inte (21 kap. 4 § RB). Om det gäller ett brott av enklare beskaffenhet får man ingen offentlig försvarare, i sådant fall får man själv kontakta en försvarsadvokat. När du kontaktar åklagaren är det viktigt att hänvisa till ditt K-nummer (polis) eller AM-nummer (åklagare). Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,