Föreligger det en intressekonflikt om en advokat har barn med sin klient?

2020-02-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min dotter har levt ihop i ett samboförhållande med en man som utsatt henne för hot och våld. 2019 i maj blev hon misshandlad med knuffar, slag, strypgrepp, hot om att slå in pannbenet på henne utslängd ur deras gemensamma villa. Hon har inte vågat bo i huset sedan dess. I går vad det bodelning. En bodelningsförrättare var anlitad. Mannen föregående sambo är advokat. Mannen anlitade henne vid bodelningen. Både mannen och hans advokat var mycket otrevliga vid bodelningsförhandlingen. Hånade och gjorde sig roliga över min dotters situation. Trodde att hon skulle slippa det när en bodelningsföreträdare var anlitad. Det var inte mannen utan mannens advokat som var mest aktiv när det diskuterades hur lösöret skulle fördelas. Verkade som hon hade egna intresse i vilket lösöre min dotter skulle få ur det gemensamma boet. Mannen och hans advokat har barn tillsammans. Gör inte det att hon kan ses som jävig. Företräder hon inte även sitt barn och sina egna intressen då hon arbetar för att mannen ska få det bästa fördelarna i bodelningen?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningEfter att ha läst det du skrivit till oss förstår jag det som att du vill ha svar på om den advokat din dotters f.d. sambo anlitat kan anses som jävig då hon sedan tidigare har barn med mannen. Enligt rättegångsbalkens regler ska advokater i sin verksamhet iaktta god advokatsed (8 kap. 4 § Rättegångsbalken). Lagtexten ger ingen närmre ledning om vad som är god advokatsed. Vad som är att anse som god advokatsed framkommer istället av Vägledande regler om god advokatsed som Sveriges Advokatsamfund antagit och utfärdat.Enligt riktlinjerna får en advokat inte anta ett uppdrag om det föreligger en intressekonflikt (s.k. jäv) eller om det finns en beaktansvärd risk för sådan. En intressekonflikt föreligger enligt punkt 3.2 i Vägledande regler om god advokatsed om:1. advokaten biträder eller tidigare har biträtt motparten i saken, 2. advokaten biträder en annan klient i samma sak och klienterna har motstridiga intressen, 3. advokaten biträder en annan klient i en näraliggande sak och klienterna har motstridiga intressen, 4. det finns risk för att kunskap som omfattas av advokatens tystnadsplikt kan ha betydelse i saken, 5. advokaten själv eller någon denne närstående har ett intresse med anknytning till saken som strider mot klientens, eller 6. det annars föreligger någon omständighet som utgör hinder för advokaten att fullt ut tillvarata klientens intressen avseende uppdraget.Som synes tar reglerna om intressekonflikt sikte på att advokaten inte kan, eller riskerar att inte kunna, företräda sin klient partiskt. Inledningsvis i reglerna framkommer även att en advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten får inte låta sitt handlande påverkas av tanke på egna fördelar eller obehag av hänsyn till andra ovidkommande omständigheter. Det ligger således i advokatens yrkesroll att vara partisk och att företräda sin klient. Därmed finns det inte heller något förbud mot att företräda en närstående såsom t.ex. ens make, exmake, syskon m.m. Reglerna om intressekonflikt tar sikte på när advokaten inte kan företräda sin klient partiskt, t.ex. för att advokaten tidigare biträtt motparten. Som utgångspunkt strider det därför inte mot god advokatsed att din dotters f.d. sambo anlitat en advokat han har barn med sedan tidigare. Även om hon var mest aktiv i hur lösöret skulle fördelas kan det mycket väl vara så mannen och hans advokat valt att lägga upp det. I riktlinjerna om god advokatsed finns det även regler om förhållandet till motparten. Som exempel ska en advokat avstå från åtgärder eller uttalanden som är ägnade att i onödan kränka eller såra motparten (punkt 5.3 i Vägledande regler om god advokatsed). Regeln belyser advokatens skyldighet att ta tillvara klientens intressen samtidigt som viss hänsyn skall tas till motparten. Ett uttalande om motparten skall te sig försvarligt utifrån den situation advokaten befinner sig i när uttalandet görs. Av kommentarerna till reglerna uttrycks att det är viktigt att en advokat kan framföra uppgifter till stöd för sin klients intressen, även om de kränker motparten. Advokaten får inte väja för obehaget i en sådan situation. Till viss del väger således klientintresset starkare än risken att motparten känner sig kränkt eller sårad.I din dotters fall vet jag inte hur advokaten uttalat sig och huruvida det eventuellt strider mot reglerna om förhållandet till motparten. För det fall att din dotter anser att advokatens agerande varit så kränkande att det strider mot god advokatsed kan hon anmäla advokaten till Sveriges advokatsamfund. På samfundets hemsida kan ni läsa mer om hur en anmälan går till samt ladda ner och skriva ut en blankett för ändamålet.Om något i svaret är oklart är du/ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan en målsägande åtalas utan att bli kallad till huvudförhandlingen?

2019-09-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |kan en målsägande åtalas utan att bli till kallad rättegången
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag är osäker på hur jag ska tolka din fråga, men jag ska försöka att förklara så gott det går. Regler på området finns i rättegångsbalken (RB). Den som har fallit offer för ett brott kallas för målsägande. Den som misstänkt för brott och som därefter åtalas kallas för tilltalad. Den som åtalas kallas alltid till huvudförhandling enligt 45:15 andra stycket RB och måste delta. Målsäganden däremot är inte alltid skyldig att delta i huvudförhandlingen, men kan vara skyldig till detta om hen är part och hens närvaro inte kan antas vara utan betydelse för utredningen enligt 11:5 RB. Om målsäganden är skyldig att delta i huvudförhandlingen får denne en kallelse. Om målsäganden också åtalas för brott, och därmed är att se som tilltalad, kommer denne att få en kallelse till huvudförhandling på grund av det enligt 45:15 andra stycket RB. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Begå mened som part i brottmål?

2019-07-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |I ett brottsmål där ombud går in och yttrar att vittnesed ska avläggas . Och både tilltalad samt målsägande gör det i denna process. Kan man då dömas för mened i detta fall ?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 15 kap. 1 § brottsbalken döms den som under laga ed lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen för mened. En förutsättning är således att personen ifråga ska ha lämnat den osanna uppgiften eller förtigit sanningen under laga ed. Enligt 36 kap. 1 § rättegångsbalken (RB) är det enbart de som inte är parter i målet som får höra som vittnen. Vidare är det enligt 36 kap. 11 § RB enbart de som är vittnen som ska avlägga vittneseden. I och med att målsäganden och den tilltalde är parter i målet, får de inte höras som vittnen och ska således inte avlägga vitesseden. Det är alltså inte möjligt att som målsägande eller tilltalad dömas för mened. Jag hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Skyldighet för misstänkt att infinna sig på rättegång. Även gemensam straffskala

2019-07-11 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej,Jag är misstänkt för Bokföringsbrott, försvårande av skattebrott & näringspenningtvätt.Värdet uppgår till ca 390 000 kronor. Vad kan det bli för påföljd?Rättegången är bestämd och måste jag gå? Kan min försvarare föra min talan? Problemet är det att jag har precis startat företag och har ingen som helst möjlighet att ta ledigt nu när jag också precis knutit samarbeten.Vet inte vad jag ska göra, riskerar hela företaget om jag är borta en dag. Hjälp!!
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Straffskalan för bokföringsbrott av normalgraden är fängelse mellan 14 dagar och två år (11 kap 5 § brottsbalken). Beloppet talar inte för att det ska vara grovt bokföringsbelopp, även om andra faktorer såsom systematisk brottslighet eller ett långt tidsförlopp kan innebära att brottet är att anse som grovt. Den saken vet jag dock inget om.Straffskalan för försvårande av skattekontroll av normalgraden är böter till fängelse två år (10 § skattebrottslagen).Straffskalan för näringspenningtvätt av normalgraden är fängelse i mellan 14 dagar och två år (7 § lagen om straff för penningtvättsbrott).Jag antar att brottsligheten rör sig om ett och samma skeende. När en och samma gärning utgör brott enligt olika paragrafer brukar man säga att ett av brotten konsumerar de andra, och man döms då som huvudregel för det av brottet med svårast straffskala, om det inte finns skäl att göra annorlunda. Rör det sig däremot om olika gärningar, finns en gemensam straffskala för de samlade brotten. Den är i ditt fall – förutsatt att inget av brotten utgör grovt brott – fängelse i mellan 14 dagar och tre år (26 kap 2 § brottsbalken).Som huvudregel är du skyldig att personligen infinna dig vid rättegången. Endast om målet kan avgöras även om du inte infinner dig vid rättegången, och det kan antas vara utan betydelse för utredningen om du är där eller inte, är du inte skyldig att infinna dig (21 kap 2 § rättegångsbalken).Vänligen

Måste man ordna egen advokat om man inte har rätt till ett målsägandebiträde?

2020-01-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min son blev slagen i ansiktet med knuten näve. Käken gick av och det blev operation och han har bestående skador på tre tänder. Gärningsmannen är känd och det finns vittnen till händelsen. Nu är min son nekad målsägarbiträde, innebär det att vi skall skaffa advokat själv och får vi betala om den misstänkte inte blir dömd? Min son är myndig och den misstänkte är 17 år.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som om tingsrätten har fattat ett beslut om att din son inte har rätt till ett målsägandebiträde och att ni nu undrar över om han ska anlita en advokat. Enligt beskrivningen i din fråga verkar det röra sig om misshandel (3 kap. 5 § brottsbalken). Misshandel hör under allmänt åtal och det är då en åklagare som åtalar och för talan mot den misstänkte om den brottsliga gärningen (20 kap. 2 och 3 §§ rättegångsbalken). Din son kommer förhöras vid en eventuell rättegång och berätta sin version om vad som hände men det är upp till åklagaren att bevisa att det har skett ett brott. Om din son har ett skadeståndsanspråk är åklagaren som huvudregel skyldig att på din sons begäran föra skadeståndstalan (22 kap. 2 § rättegångsbalken). Jag råder därför din son att kontakta åklagaren för att diskutera vad för skadeståndsanspråk som din son har. När det kommer till skadestånd till följd av brott finns det vissa schabloner på vad man kan få för ersättning men det kan en åklagare informera närmre om(läs mer här). Om din son har haft inkomstförluster eller kostnader i samband med misshandeln (sjukvård, terapi, etc.) är det bra om ni sparar kopior på kvitton som kan användas som bevis för dessa. Om din son ändå känner att han behöver stöd utöver åklagaren kan han anlita en advokat men då kommer din son få stå för kostnaden för denna oavsett om det misstänkte döms eller frias för brott. Jag är övertygad om att din son får fullgott stöd genom att åklagaren för talan och ni behöver då inte anlita en advokat som kan bli kostsam. Om din son behöver extra stöd vid polisförhör har han rätt till att en stödperson följer med. En stödperson kan vara en förälder, en släkting, en god vän eller någon annan. Ett annat tips är att kontakta brottsofferjouren i din sons region om han behöver en stödperson eller vill veta mer om hur en eventuell rättegång kommer gå till. Vid en rättegång kan du som förälder och andra personer som vill stötta din son sitta med som åhörare i rättssalen. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Att dra tillbaka en polisanmälan innan rättegång

2019-08-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej, ifall man anmält någon för ett brott och att det sen går vidare till en rättegång. Kan man ångra sig och avbryta rättegången, eller vad gör man om man får ett hinder som gör att lan inte kan gå på rättegången?
Jennifer Jalaho |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline. Som huvudregel så är det så att alla brott faller under allmänt åtal om inte annat står föreskrivet, se 20 kap. 3 § Rättegångsbalken. Det innebär att det är åklagaren äger talan i domstol och alltså exempelvis inte den som anmält brottet eller den som blivit utsatt för brott. Om det är så att du är kallad till rättegången som vittne så ska det även framgå i kallelsen vilka skäl som är godtagbara för att inte närvara, så kallade laga förfall. Exempel på laga förfall skulle kunna vara sjukdom. Med vänlig hälsning,

Får man som tilltalad vittna under ed i brottmål?

2019-07-29 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om jag ej misstar mig. Kan advokat kräva eller föreslå att man avger vittnesed i brottsmål. Då borde oxå det kunna bli dömd för mened i sådan mål där vittnesed avgetts?
Sofia Edvardsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om man som tilltalad, dvs. misstänkt, får vittna under ed under sin egen huvudförhandling och då också skulle kunna dömas för mened. Detta är en fråga som handlar om processen under en rättegång, varför det är rättegångsbalken (RB) som är tillämplig (här). När det gäller brottmål är det endast de personer som kallats som vittnen som avlägger vittnesed och därmed talar under straffansvar, se 36 kap 11 § RB (här). Att ljuga under ed inför domstol är allvarligt i Sverige då brottet mened införts för att kunna strafflägga gärningen, se 15 kap. 1 § brottsbalken (här). Varken målsäganden eller den tilltalade får tala under ed, dvs. med straffansvar. Den som är tilltalad ska inte behöva föra bevisning mot sig själv i målet. Man kan som tilltalad alltså inte dömas för brottet mened eftersom denne inte får avlägga vittnesed. Vänligen,

Parter i mål enligt 7 kap 4 § ÄB

2019-07-06 i Parter i rättegången
FRÅGA |Av tre syskon önskar ett åberopa ÄB 7:4 för att få två gåvor givna till den avlidnes hustru gå åter då dessa inkräktar på laglott.Syskonets advokat hävdar att de övriga bröstarvingarna tvingas ta ställning o antingen göra gemensam sak med den klagande eller att bli indragen i en process tillsammans med gåvotagaren, som svarande, med risk att betala rättegångskostnader vid ev förlust Att talan mot gåvotagaren enligt lag skall föras av samtliga bröstarvingarKan detta vara rimligt
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!7 kap 4 § ärvdabalken reglerar det så kallade förstärkta laglottsskyddet. Talan enligt bestämmelsen kan endast väckas av bröstarvinge – alltså barn till den avlidne, tillika den som åtnjuter rätt till laglott – och endast mot den som tagit emot en gåva under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med ett testamente, på ett sätt som inskränker på bröstarvingens laglott (7 kap 4 § 2 st ärvdabalken). Bestämmelsen kräver inte att samtliga bröstarvingar gör gemensam sak, utan var bröstarvinge som anser att den egna laglotten inte är tillfredsställd kan själv väcka denna talan. Vinner bröstarvingen målet, ska den som mottagit gåvan antingen återlämna den till bröstarvingen, eller annars betala ett sådant värde så att bröstarvingens laglott blir tillgodosedd.Bröstarvingar som inte för talan kan inte få sina laglotter tillgodosedda med hjälp av den talan som en bröstarvinge vunnit. Det går heller inte att i egenskap av bröstarvinge bli svarande i ett mål enligt 7 kap 4 § ärvdabalken, utan isåfall blir man svarande i egenskap av att ha tagit emot en gåva under de omständigheter som nämns i paragrafen.Vad gäller rättegångskostnader är huvudregeln att den förlorande parten i ett mål ersätter den vinnande partens rättegångskostnader (18 kap 1 § rättegångsbalken). Från denna bestämmelse finns flera undantag, men jag bedömer inte att en närmre diskussion om rättegångskostnader är nödvändig i ditt fall.Vänligen,