Vad händer om målsägande avlider?

2020-12-20 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Vad brukar normalt hända med ett rättsfall om målsägaren i det skulle avlida under tiden som den pågår?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret beror lite på om det gäller ett allmänt eller enskilt åtal. Allmänt åtal innebär att det är en åklagare som väcker åtal, enskilt åtal innebär att målsägande själv, för vissa brott, kan väcka åtal. Eftersom de flesta brott faller under allmänt åtal kommer jag utgå ifrån detta i mitt svar.När ett allmänt åtal väcks av en åklagare i brottmål är det en tvåpartsprocess där den åtalade står på ena sidan och åklagaren på den andra. Man brukar säga att det är den tilltalade och åklagaren som parterna i målet. Målsägande har alltså ingen partsställning utan kan endast välja att biträda åklagaren genom att lämna bevisuppgifter samt har möjligheten att även få eventuellt skadeståndsanspråk prövat i samband med rättegången. Att målsäganden skulle avlida påverkar därför inte processens fortgående, åklagaren kan fortfarande besluta om åtal och fullfölja detta i domstol. Det är däremot möjligt att åklagaren fattar beslut om att lägga ner åtalet på grund av att målsäganden har avlidit och inte längre kan vittna. Det beror i sådana fall på att målsägandens berättelse har varit ett viktigt bevis och att man bedömer det som att utan denna kommer åtalet inte vinna bifall i rätten, dvs åklagaren inte har andra tillräckligt starka bevis. Kort sammanfattat så händer ingenting speciellt med en förundersökning och följande rättegång om målsäganden skulle avlida. Det kan däremot vara en sådan omständighet som gör att åklagaren lägger ner åtalet, om målsägandens berättelse var ett viktigt bevis.Jag hoppas att detta var svar på din fråga, annars är du välkommen att kontakta oss igen! Med vänliga hälsningar

Är en juriststudent ett lämpligt ombud i en rättegång?

2020-11-23 i Parter i rättegången
FRÅGA |Anses en juridikstudent som går sista terminen på juristprogrammet som en lämplig ombud i en rättegång?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om ett ombud anses lämpligt att föra en persons talan eller inte beslutas slutligen av domstolen, om domstolen inte anser personen lämplig kan de besluta att avvisa personen som ombud. Vilka krav som ställs på ett ombud framgår av rättegångsbalken. Där hittar man lite olika bestämmelser beroende på vilken typ av rättegång det handlar om – ett tvistemål eller ett brottmål.Det framgår inte i din fråga vilken typ av rättegång det rör sig om. Jag kommer dock utgå från reglerna kring en tvistemåls rättegång. Detta eftersom vid brottmål förordnas ofta offentlig försvarare av domstol och i andra fall där privat försvarare utses av den misstänkta, ställs i princip samma villkor på ombud som vid tvistemål (21 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken).Ett ombud måste vara lämpligt för att få företräda någonPrecis som du nämner i din fråga måste ett ombud vara lämpligt för att få företräda en person i en rättegång. När man utreder om ett ombud är lämpligt eller inte tar man hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Det ställs inget krav på att ombudet ska vara advokat eller ha en juristutbildning (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Med redbarhet tas hänsyn främst till tidigare brottslighet. Betydelse får hur grov brottsligheten har ansetts vara samt hur långt tillbaka i tiden brottsligheten skedde.Med insikt tas hänsyn både till juridiska insikter och insikter i målet, så som exempelvis sakkunskap. Kravet ställs i relation till målets komplexitet, det vill säga att större krav kan ställas på ett ombud i ett mer komplicerat mål eller ett mål i högre instans.Med tidigare verksamhet tas hänsyn till erfarenhet av förhandlingar i rättsliga frågor både i och utanför domstol. Utöver lämplighetskravet måste ombudet också behärska det svenska språket, vara över 18 år, inte vara satt i konkurs och inte vara ställd under förvaltarskap (12 kap. 2 § rättegångsbalken).Juridikstudenten skulle kunna anses vara ett lämpligt ombud, men det är slutligen upp till domstolen att avgöraSom jag redogjort ovan ställs det flertalet krav på ett ombud som inte är helt lätt att uppfylla. Vad som utgör ett lämpligt ombud eller inte kan inte ensidigt avgöras utifrån om ombudet är juriststudent.Det är svårt för mig att bedöma om domstolen skulle anse juridikstudenten i din frågan vara ett lämpligt ombud eller inte. Eftersom juridikstudenten går sista terminen på juristprogrammet anses hen ha juridiska kunskaper. Under förutsättning att det rör sig om ett enklare tvistemål, studenten inte tidigare är dömd för brott och hen uppfyller resterande krav som jag redogjort så skulle studenten kunna anses vara ett lämpligt ombud. Det finns dock inte tillräcklig information i din fråga för att jag ska kunna bedöma juridikstudentens lämplighet utan det är slutligen upp till domstolen att avgöra denna fråga.Jag hoppas du fått svar på din fråga annars kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Förutsättningar för part att bedriva domstolsprocess från utlandet

2020-09-10 i Parter i rättegången
FRÅGA |Ar det nagon vits att ga vidare till domstol med detta? Vad skulle det kosta att driva vidare? Kan vi ga vidare mot provision typ 1 / 3 av aterbetalning till er?Kopierat fran betalningsforelaggande till kronofogden:Lån för byggnation av restaurang (Harleys Pub & Hotel) på Baloy Beach Barrio Barretto Olongapo City 2004. Total kostnad 600.000 sek varav Mikael lånade 300.000 av mig för att betala tillbaka under en 15 års period till 2019 men endast 100.000 är återbetalt så det återstår 200.000Han har svarat kronofogden att han bestrider skulden, ingen skriftlig bevisning finns tyvar.Jag bor utomlands och fick inte brevet forens igar 9/9 och dom vill ha svar senast 16/9 om jag vill ga vidare eller inte, jag har skrivit till dom och begart langre tid, men vet inte om det gar.Om jag gar till domstol, maste han och / eller jag komma till Sverige? Eller kan ni eller ombud gora det istallet for mig? Eller videolank?Mitt telefonnummer ar till Filippinerna dar jag bor, men har horselproblem och svart att prata i telefon, sa text eller mail. Adressen ar till min dotter i Sverige.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att du 2004 lånade ut 300 000 kronor med en avsedd återbetalningsperiod om 15 år men att inga skriftliga handlingar till stöd för detta upprättades. Idag återstår 2/3 av skulden och du vill driva in den. Din fråga aktualiserar huvudsakligen preskriptionslagen (PreskL) och rättegångsbalken (RB).Utredning Enligt 2 § PreskL preskriberas en fordran tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbrutits dessförinnan. I 5 § PreskL framgår det att preskriptionen kan avbryts exempelvis av att en avbetalning sker eller att borgenären skriftligen påminner gäldenären om fordrans förekomst. Det framgår av 12 kap. 1 § RB att parts talan må föras genom ombud men att en part undantagsvis kan vara skyldig att infinna sig personligen. Av 11 kap. 5 § RB följer att en part ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingar i tingsrätt och hovrätt om inte vederbörandes närvaro kan antas sakna betydelse för utredningen. Det kan anses vara av intresse att en part närvarar personligen av flera skäl. Som regel är det parten själv som bäst känner till de betydelsefulla omständigheterna i målet och vanligen är det av vikt att parten hörs i målet. Det kan också vara aktuellt att höra parten i bevissyfte. Av detta skäl kan part kallas personligen till en muntlig förberedelse bl.a. i de situationer när det kan bli aktuellt att övergå till huvudförhandling i förenklad form enligt 42 kap. 20 § RB. Enligt 42 kap. 18 § 1 st. 5 p. RB kan ett mål avgöras utan huvudförhandling om det inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna. Ett vittne kan även vittna på distans enligt 5 kap. 10 § RB. Vittnesförhöret kan dessutom ske utanför en eventuell huvudförhandling enligt 36 kap. 19 § RB om vittnet inte kan infinna sig vid huvudförhandlingen, om en inställelse vid huvudförhandlingen skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att förhöret hålls vid huvudförhandlingen eller om det kan antas att målet kommer att avgöras utan huvudförhandling. I vilken mån dessa bestämmelser tillämpas avgörs av rätten utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Jag har tyvärr svårt att bedöma i vilken mån ovan nämnda bestämmelser är tillämpliga på ditt fall. Det som kan sägas är att fordran skulle kunna vara preskriberad om det gått tio år eller mer sedan den senaste avbetalningen eller påminnelsen. Om så är fallet kan du inte kräva att fordran betalas. Mer än så är svårt att säga säkert. Till att börja med kan jag inte uttala mig om hur sannolikt det är att din fordrans förekomst ens kan bevisas eftersom den, såsom jag tolkar din fråga, aldrig nedtecknats. Finns stark annan bevisning i form av vittnen, kontoutdrag och annat som stödjer ditt påstående om att en fordran finns framstår det dock som fullt möjligt att du kan anses ha rätt till en återbetalning i och för sig. Om du under de omständigheterna skulle välja att gå vidare med frågan och din motpart fortsätter bestrida ditt anspråk vore ditt enda kvarvarande alternativ att gå till domstol. Vi kan konstatera att det är möjligt att genomföra en rättegång utan att en part närvarar fysiskt även om vederbörande ska vittna, vilket jag bedömer att det är sannolikt att du skulle behöva göra. Huruvida detta skulle tillåts i ditt specifika fall är dock klart svårare att säga. Möjligen skulle målets förhållandevis enkla natur och det faktum att du befinner dig i ett avlägset land tala för att målet skulle kunna avgöras utan huvudförhandling och att ditt vittnesmål skulle kunna avläggas på distans. Detta förutsätter dock att din motpart godtar att målet avgörs utan huvudförhandling och att rätten godtar båda delarna. Totalt sett bedömer jag att målet i och för sig är förhållandevis enkelt men att det faktum att du befinner dig utomlands riskerar att i bästa fall göra processen betydligt dyrare för dig och i sämsta fall sluta med att du måste välja mellan att åka hit och att dra tillbaka din talan. Jag bedömer att Lawline skulle kunna bistå dig med vidare rådgivning eftersom jag har mycket svårt att ge några detaljerade besked utifrån den tillgängliga informationen. Jag kan dock inte uppge hur mycket denna process skulle kunna tänkas kosta dig av samma anledning. Utan närmare utredning bedömer jag att det inte är lämpligt för dig att ta saken till domstol. HandlingsplanMin rekommendation till dig är att noggrant överväga hur stort intresse du har av att driva in den aktuella fordran. Om du då kommer fram till att du vill få en klarare bild av hur sannolikt det är att du kan nå framgång med din talan och dylikt kan du anlita en av våra jurister för att titta närmare på frågan via länken nedan.

Vilken part står för rättegångskostnaderna i "småmål"?

2020-08-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Funderar lite på det här med rättegångskostnader. Om man säger att vinnarens advokatkostnader uppgår till 50 000 kr. Hur är det då med ersättningsskyldighet för denna kostnad om Vinnaren har rättshjälp, Förloraren har rättshjälp, Målet handläggs som "småmål" eller En påbörjad huvudförhandling fick avbrytas och göras om, därför att vinnarens ombud glömde bort att återkomma till domstolen efter lunchpausen... Kan inte hitta några svar angående dessa ersättningar för rättegångskostnader.
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att vinnaren i målet haft advokatkostnader à 50 000 kr och du undrar ifall den förlorande parten ska ersätta motpartens kostnader fullt ut. Gällande rättHuvudregeln enligt 18 kap 1 § rättegångsbalken (RB) är att den förlorande parten ska ersätta "vinnarens" rättegångskostnader fullt ut. Vilka rättegångskostnader man kan få ersättning för skiljer sig dock beroende vilken typ av mål det rör sig om, exempelvis om det är ett så kallat "småmål" eller inte. Ett småmål är ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 23 650 kr (baserat på prisbasbeloppet år 2020). I småmål står alltså parterna i stort sett för sina egna kostnader. I alla övriga mål ska den förlorande parten ersätta vinnarens rättegångskostnader fullt ut. Det kan exempelvis vara: kärandens ansökningsavgift i samband med ansökan om stämning, rättegångens förberedande, talans utförande och arvode till ombud/biträde (18 kap 8 § RB). Arvodet till ombudet/biträdet ska dock bara betalas till den del det är skäligt för att tillvarata partens rätt. Så i ditt fall är det inte helt säkert att den förlorande parten måste stå för de extra timmarna för att huvudförhandlingen fick avbrytas pga att vinnarens ombud lämnade domstolen.RättshjälpRättsskydd är en sorts försäkring som ingår i de allra flesta hem-, villa, och fritidshusförsäkringar. Det är tanken att man ska nyttja sitt rättsskydd i sin försäkring när man behöver ekonomisk hjälp i en tvist. Rättshjälp är till för dem som inte har något rättsskydd och det är antingen Rättshjälpsmyndigheten eller domstolen som avgör om man har rätt till rättshjälp . Jag tolkar din fråga som att samtliga parter har rättsskydd eller har blivit beviljad rättshjälp. Att den vinnande parten har betalningsförmåga att stå för sina egna kostnader betyder inte att den förlorande parten undkommer att betala rättegångskostnaderna, huvudregeln gäller fortfarande.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och känner mer klarhet i situationen, du är alltid välkommen att kontakta oss igen eller boka tid med vår Juristbyrå. Tillsvidare önskar jag dig lycka till. Med vänlig hälsning,

påverkas en målsägandeprocess av att man tidigare dömts föt brott?

2020-12-12 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Om jag skulle bli dömd för brott, och sedan direkt efteråt hamna i ett annat fall som målsägare istället, kommer min tidigare dom att påverka processen i senare fallet? Mvh.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är inte helt säker på vad du menar med om det kommer påverka processen, men det korta svaret på din fråga är nej. Processen avseende ärendet där man är målsägande påverkas inte för att man är precis har dömts för brott. De processerna är helt fristående från varandra som utgångspunkt, speciellt om man redan har dömts för brottet. Om man ännu inte blivit dömd hade ärendena kunnat tas ihop vid samma rättegång, om de har något samband med varandra. Men har det inget med varandra att göra kommer de behandlas separat från varandra, då rollen som målsägande inte påverkar rollen som tilltalad. Som målsägande kontrolleras inte heller belastningsregister eller liknande av domstolen. Det som skulle kunna påverka processen lite är väl om man dömts till fängelse och ska höras eller komma till rättegång. Då kan man medverka vid rättsprocessen exempelvis via videokonferens. Men lagföringen i sig kommer inte påverka en process där man är målsägande.Hoppas du fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Vad händer om jag inte dyker upp till rättegången?

2020-11-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej,Jag ska överklaga en dom i hovrätten, vad händer om jag inte infinner mig där?Får jag sitta häktat om polisen tar mig?
Suana Tafic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar vad som händer om du inte infinner dig vid rätten, om din dom skulle tas upp till ny rättegång. Jag har inte tillräckligt med information för att veta om din dom gäller ett indispositivt mål, tex brottmål, eller dispositivt tvistemål. Jag kommer nedan beskriva vad som gäller för brottmål och sedan i slutet kort förklara vad som gäller i tvistemål. Laga förfall - när du har giltig anledning att inte närvara i rätten Jag har inte tillräckligt med information för att veta om du är tilltalad eller målsägande, men det är viktigt att betona att det är olika lagrum som rör dessa olika parter. För samtliga parter gäller dock 32 kap 6-8 §§ i rättegångsbalken. I 32:8 förklaras att laga förfall är då någon genom avbrott i allmänna samfärdseln, sjukdom eller annan omständighet, som han ej bort förutse eller rätten eljest finner utgöra giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad honom ålegat. Detta innebär alltså enligt 32:6 RB att om du inte infinner dig i rätten och på sätt underlåtit rättens beslut att infinna sig vid rätten eller på annat sätt fullgöra något i rättegången och du har laga förfall så ska detta inte leda till någon påföljd för dig eller på annat sätt lägga dig till last i rättegången. Är du till exempel sjuk kan rätten anse att laga förfall sannolikt föreligger enligt lagen och därmed skjuta upp rättegången. Om målsäganden eller den tilltalade ej är närvarandeEnligt 46:14 RB ska ett målsägande som inte inställer sig personligen till rättegångstillfälle, alltså om du är målsägande och du inte dyker upp, så ska rätten ta ställning till om ett förelagt vite ska dömas ut. Dessutom får rätten besluta om målsäganden ska hämtas till domstolen, antingen direkt eller till en senare dag. Ett skäl för hämtning är att det kan antas att målsäganden inte kommer att dyka upp trots en ny kallelse.Enligt 46:15 RB ska rätten i första hand pröva om målet kan avgöras i utevaro av den tilltalade enligt 15a §. 15a § fastslår olika förutsättningar för att avgöra målet i utevaro, bland annat nämns att saken ska kunna utredas tillfredsställande samt att det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst sex månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening. Skulle saken inte kunna utredas tillfredsställande ska rätten enligt 15 § 2 meningen ta ställning om ett förelagt vite ska dömas ut. Rätten ska också ta ställning till om den tilltalade ska hämtas till domstolen, på samma sätt som för målsäganden, eller häktas, om det finns förutsättningar för häktning enligt 24 kap RB.Häktning?Det är alltså möjligt att som tilltalad bli häktad om en inte dyker upp i rätten, men då måste förutsättningar för häktning vara uppfyllda enligt 24 kap RB. I 46 kap. 15 § 2 st anges bland annat att skäl för häktning är att det på grund av att tidigare hämtningsförsök i målet har misslyckats eller av annat skäl är sannolikt att den tilltalade inte kan hämtas.Vad gäller vid tvistemål?Parters utevaro regleras i 44 kapitlet i RB. Enligt 44:4 RB ska 1-3 §§ tillämpas om en part uteblir eller underlåter att infinna sig personligen vid en huvudförhandling. När det gäller dispositiva tvistemål, mål där förlikning om saken är tillåten, gäller att tredskodom kan utdömas om någon av parterna eller deras ombud inte infinner sig till förberedelsesammanträdet. Det krävs dock att den andra parten yrkar tredskodom för att detta ska ske enligt 44:2 RB, och det krävs även att den part som inte dyker upp vid sammanträdet tidigare har fått en kallelse till sammanträdet och att det av kallelsen framgår att tredskodom kan utdömas om personen inte dyker upp. Skulle den andra parten inte yrka tredskodom eller om det inte framgår av kallelsen att tredskodom kan utdömas så avskrivs målet istället enligt 44:1 RB. Även om kärande inte dyker upp kan vid dispositiva tvistemål tredskodom ändå utdömas enligt 44:3 2 st RB. Häktning är inte aktuellt vid dessa typer av mål. Däremot kan vite komma på tal enligt 44:3 3 st om svaranden uteblir och vite förlagts. Då kan även rätten besluta att svaranden skall hämtas till rätten antingen omedelbart eller en senare dag. Jag hoppas att du känner att du har fått din fråga besvarad, skulle så inte vara fallet så är du mer än välkommen tillbaka till oss! Du kan antingen lämna en kommentar nedan eller skicka in en ny fråga så ska vi göra vårt bästa!Allt gott,

Varför är straffrätt offentligrättslig

2020-09-04 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min fråga lyder: Straffrätten är…Svar:1. Civilrättslig2. OffentligrättsligJag har googlat, och jag förstår att svaret är 2. Men varför? Finner inte svar på förklaring, varför, vill veta kring frågan i sig. Vad menas det med att straffrätten är offentligrättslig? Varför är den inte civilrättslig?/Ny inom juridiken! :)
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att göra det enkelt kan man säga att civilrätten reglerar förhållandet mellan enskilda medan den offentliga rätten reglerar förhållandet mellan enskilda och det allmänna (dvs. staten).Exempelvis om du och jag har ett avtal som en av oss anser att den andra har brutit så kommer parterna i en sådan tvist att vara du och jag och det är därmed civilrätt. Detsamma gäller om två företag tvistar om ett köp. Parterna är då två företag mot varandra. Likadant är det även om det är en enskild person mot ett företag. Det är fortfarande civilrätt då det reglerar förhållandet mellan enskilda. Inom straffrätten är parterna ett rättssubjekt (ex. en mordanklagad) respektive staten. Det är nämligen endast staten som kan frihetsberöva sina invånare. Även om själva mordet har skett mot någon annan, så är parterna i målet staten respektive ett enskilt rättssubjekt.Det är dock inte att det är just frihetsberövande det är fråga om. Det viktiga när man avgör om det är civilrätt eller offentlig rätt är huruvida staten (det allmänna) är part i frågan. Straffrätten som du specifikt frågade efter är alltså offentligrättslig eftersom parterna i frågan är en enskild mot det allmänna. Hoppas du förstår min förklaring och att du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Går det att byta advokat mitt i en vårdnadstvist?

2020-08-09 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Jag är i en vårdnadstvist och undrar om jag kan byta advokat mitt i en process? I januari ska allt vara klart. (Jag har boendet och pappan varannan helg)Min advokat är den sämsta tänkbara nånsin...han är inte ett dugg intresserad av fallet. Hjälper inte mig och barnen på något sätt förutom att repetera det jag sagt. Han Vägrar bland annat att skicka in bevis jag lämnat som skall in ett vist datum på tingsrättens begäran. Efter massa samtal osv så tillslut skickades det in i sista minuten. Jag fick inte se motpartens inkomna "bevis" förens 2 min innan vi ska in på förförhandlingen så jag hann aldrig ens se dom (har fortfarande inte fått läsa el sett dom). Saker har nu hänt under tiden och jag är nu livrädd för pappan och advokaten vill inte att jag går till polisen med det som hänt?! Allting känns så himla fel med denna advokat! Vad ska jag göra?? Och hur gör jag??
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tråkigt att höra att du inte är nöjd med din advokat, jag förstår verkligen att det är jobbigt. Nedan kommer jag att besvara din fråga utifrån två olika scenarion; antingen att du har bekostat din advokat själv eller för det fall advokaten har bekostats genom rättshjälp. Om du har bekostat din advokat självFör det fall du har bekostat din advokat själv, kan du givetvis byta advokat när du vill. Om så är fallet, rekommenderar jag dig att byta advokat eftersom din nuvarande inte verkar samarbeta särskilt bra och det är viktigt att ha en advokat som du kan ha förtroende för. Om advokaten har bekostats genom rättshjälp Om det däremot är så att din advokat har bekostats genom rättshjälp, vilket innebär att staten betalar, krävs det lite mer för att byta advokat. Byte av ombud (advokat) får endast ske efter särskilt tillstånd och om det finns särskilda skäl (rättshjälpslagen 26 § andra stycket). Med tanke på att din advokat bland annat vägrar att skicka in bevis som du lämnar och istället gör det i sista sekund samt låter dig se motpartens bevisning väldigt sent talar detta för att särskilda skäl föreligger. I ditt fall skulle jag rekommendera dig att trycka på det faktum att det handlar om en vårdnadstvist och att det därför är av extra stor vikt att du har ett förtroende för din advokat. Nästa steg är att fundera på vilken advokat du vill byta till och därigenom kontakta den personen. Tillsammans med din nya advokat kan du göra en skriftlig framställan till tingsrätten om byte av advokat. I den skriftliga framställen rekommenderar jag dig att ta upp de saker som jag beskrivit ovan. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,