Får privatpersoner använda sig av blåljus?

2021-12-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är lagligt att montera en blåljusramp på en privat bil, jag har monterat en blåljusramp på min bil i utställnings syfte men polisen tycker inte om det vilket är förståligt, du kan ju se bilder på min profil. Många poliser vet inte om det är lagligt eller inte och vissa påstår att det är olagligt och vill utfärda en böter vilket jag tycker är jätte konstigt då den ej varit inkopplad vilket innebär att den inte kan blinka blått på något sätt. Jag har pratat med både polis och andra personer med det är oklart, alla ser det som en självklarhet att det är olagligt men inget som står skrivet vad jag vet mer än "föregivande av allmän ställning" då den ej använts och sitter på ett fordon som är svårt att missta som polisbil kan jag ej personligen se att folk skulle tro att det är en polisbil då bilen både är gammal och har ett utstickande utseende. Nu till min fråga, hur ligger det till, är detta tillåtet om blåljusrampen ej kan blinka blått på något sätt? Mvh
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! De enda ljusen man får använda på sin egen bil är de som står föreskrivna i 3 kap. 76 § trafikförordningen (1998:1276). Eftersom användningen av blåsljus endast är till för utryckningsfordon, är alla andra som använder det obehöriga, då det ger ett felaktigt intryck att man utövar myndighet. Gör man sig skyldig till att obehörigen använda blåljus kan man, som du redan verkar vara upplyst om, dömas för föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst 6 månader, enligt 17 kap. 15 § 1 stycket brottsbalken (1962:700).Jag vill påstå att detta helt klart är öppet för tolkning, och vad jag vet så finns det inget rättsfall som har behandlat just denna fråga. Ser man dock till syftet med bestämmelsen så når man slutsatsen att bestämmelsen existerar för att bilda en allmän trygghet och en vetskap om att blåljusfordon alltid tillhör det allmänna och är där för att bistå privatpersoner vid nödsituationer. Således är det enligt min bedömning så att även en icke-fungerande blåljusramp på ett fordon som inte typiskt sett kan förknippas med t.ex polisväsendet, bör betraktas vara olaglig då det kan skapa förvirring som vid nödsituationer kan innebära fara för allmänheten. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

När börjar preskriptionstiden att löpa?

2021-12-21 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om polisen under en förundersökning i ett annat ärende påträffar barnpornografiskt material, när anses det brottet (barnpornografibrott) ha ägt rum? Det datum som polisen hittar materialet, eller nedladdningsdatumet (datum, då materialet laddades ner på mobiltelefonen eller datorn, enligt fil informationen)?Preskriptionstid för barnpornografibrott av normalgraden är 5 år, då maxstraffet är 2 år. Om vi säger att polisen idag påträffar barnpornografiskt material på en misstänkts mobiltelefon, och enligt nedladdningsinformationen på mobiltelefonen laddades materialet (bilden eller filmen) ner för lite mer än 5 år sen, är brottet då preskriberat då eller anser man att brottsdatumet är det datum polisen påträffar materialet?
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Preskriptionstiden börjar som huvudregel löpa från det tillfälle att brottet begicks. Om en gärning, som är fallet med barnpornografibrott, i stället löper under ett tidsspann (innehavandet av barnpornografin är brottsligt i sig) så ska preskriptionstiden börja löpa vid gärningens upphörande, dvs. när gärningspersonen inte längre innehar barnpornografin. I övrigt så stämmer det du säger, barnpornografi ska enligt 16 kap. 10 a § 2 st. BrB leda till högst två års fängelse, och har således en preskriptionstid om fem år enligt 35 kap. 1 § 1 st. 1 punkten BrB. Sammanfattningsvis så ska din fråga besvaras följande: Om polisen idag påträffar barnpornografiskt material på en misstänkts telefon eller dator, där det tydligt framgår att filerna laddats ned för fem år sedan, ska preskriptionstiden för brottet börja löpa fr.o.m denna tidpunkt när det barnpornografiska materialet förverkas. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Spridning av kränkande bilder/filmer, olaga integritetsintrång

2021-12-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som händer om jag skulle göra något olämpligt framför en kamera och att detta filmas i smyg utan min vetskap och läggs ut på internet. Är detta ett brott? hade jag kunnat stämma personen som lade upp klippet om jag hittade det? Hade det varit lönt att göra en polisanmälan? Den som blir filmad gör absolut ingenting brottsligt på filmen och är inte naken eller något sånt, dock så gör han bort sig lite grann och var väldigt tydlig med att han inte ville bli filmad. Om det mot förmodan blev smygfilmat så var det i ett hus hos en privatperson. Men om någon då filmar i smyg och lägger ut det. Ponera att detta klipp skulle bli viralt på nätet och jag hade polisanmält är det då stor risk att filmen hade plockats bort? Om det hade blivit viralt är det stor risk att den som blev filmad hade känt till klippet då så småningom?PS.Den som är rädd för att ha blivit filmad ville egentligen inte göra den "roliga gesten" men kände sig tvungen p.g.a. grupptryck från andra och nästintill påtvingad.
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) art. 8 har var och en rätt till respekt för sitt privatliv. Denna konventionsbestämmelse ger inte bara upphov till en skyldighet för det allmänna att avhålla sig från omotiverade inskränkningar i en vars privatliv, utan även en förpliktelse att tillse att enskilda i förhållande till andra enskilda tillförsäkras ett skydd för privatlivet, däribland ett skydd mot spridning av integritetskränkande bilder. Detta enligt Europadomstolens dom i målet Peck vs the United Kingdom. Svensk rätt reglerar situationen att någon utsätts för spridning av kränkande bild i 4 kap. 6 c § brottsbalken (BrB). Enligt förarbetena till bestämmelsen, prop. 2016/17:222 sid. 94, gäller bestämmelsen både stillbilder och rörliga bilder (film). 4 kap. 6 c § BrB radar upp 5 punkter med situationer där någon i lagens mening överträder förbudet mot spridning av kränkande bild. Mot bakgrund av hur du beskriver filmens innehåll anser jag att punkten 4 är aktuell. Denna anger att den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång.Ett antal olika krav måste alltså mötas för att någon ska anses ha gjort sig skyldig till brottet, och att någon stämning med efterföljande skyldighet att ta bort bilden ska aktualiseras.Straffansvar förutsätter först och främst att bilden har spritts. I detta krav ligger att bilden görs tillgänglig för fler än ett fåtal personer. Det krävs dock inte att dessa personer faktiskt tagit del av materialet enligt prop. 2016/17:222 sid. 33. Vidare krävs att spridningen ska innebära ett intrång i någons privatliv. En förutsättning för att så ska vara fallet är att spridningen sker utan samtycke från den som bilden avser. Då punkten 4 i bestämmelsen blir aktuell i detta fall krävs dessutom att bilden föreställer någon som befinner sig i en mycket utsatt situation. I ett rättsfall från HD, NJA 2020 s. 273, betonade HD att bestämmelsens syfte är att freda den utsattes integritet. Det är enligt HD följaktligen utsattheten från integritetssynpunkt som ska bedömas. Ansvar för olaga integritetsintrång förutsätter också att spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden rör. Detta förutsätter dock inte att någon allvarlig skada har uppkommit utan det räcker att spridningen typiskt sett kan medföra sådan skada. Med "skada" ska i detta sammanhang förstås sådan skada på privatlivet och den personliga integriteten som kan föranleda exempelvis rädsla, obehag, otrygghet, kränkthet och ångest. Vid bedömningen av om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada ska särskild betydelse fästas vid vilket slags bild det är fråga om och hur och i vilken omfattning den har blivit spridd enligt prop. 2016/17:222, sid 96. Det ska framhållas att det inte är avgörande hur många som faktiskt har kommit att ta del av bilden. Detta eftersom bedömningen i denna del ska ta sikte på vad gärningsmannens spridning typiskt sett kan leda till. Det kan därför vara tillräckligt för straffansvar att gärningsmannen gör bilden eller uppgiften tillgänglig för ett mer begränsat antal personer under förutsättning att detta typiskt sett ändå kan medföra allvarlig skada. Så kan vara fallet på grund av bildens karaktär eller risken för en vidarespridning till en större krets. Vid bedömningen kan hänsyn tas också till omständigheter hänförliga till målsäganden i det enskilda fallet. Av betydelse är då bl.a. vilken spridning som bilden eller uppgiften har fått bland andra som ingår i det sociala sammanhang som målsäganden befinner sig i. Att bilden sprids till personer i målsägandens närhet kan öka intrånget i privatlivet enligt prop. 2016/17:222 sid 40 och 96.Enligt NJA 2020 s. 273 straffbelägger bestämmelsen om olaga integritetsintrång endast uppsåtliga gärningar. Uppsåtet ska omfatta själva spridningen och det förhållandet att den som bilden eller uppgiften avser inte har samtyckt till spridningen. Det krävs dessutom att uppsåtet täcker dels de faktiska förhållanden som innebär att bilden eller uppgiften är sådan som avses i bestämmelsen, dels de faktiska förhållanden som leder till slutsatsen att spridningen har varit ägnad att medföra allvarlig skada. Huruvida bilden i det enskilda fallet utgör ett sådant olaga integritetsintrång eller inte kräver att juristerna som bedömer fallet har tillgång till bilden / filmen för att kunna jämföra den mot de hållpunkter för bedömningen som utstakats ovan. Därför rekommenderar jag att du tar kontakt med en jurist för att avgöra om du kan gå vidare med ditt fall.Jag hoppas detta svar gav dig bättre förståelse för lagens syn på kränkande bilder och att det hjälper dig att preliminärt bedöma ditt eget fall.Med vänlig hälsning,

Är det olagligt att utge sig för att vara polis om det är för att stoppa ett aktivt brott?

2021-12-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är det olagligt att utge sig för att vara polis för att stoppa ett aktivt brott dvs. skrika "Polis" eller liknande?
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, det kan vara straffbart att felaktigt utge sig för att vara polis. Enligt brottsbalken döms den som obehörigen utger sig för att utöva myndighet (så som polis) till böter eller fängelse i högst sex månader (17 kap. 15 § brottsbalken).I brottsbalkens 24 kapitel finns de ansvarsfrihetsgrunder som kan åberopas för att undgå straff. Den ansvarsfrihetsgrund som skulle kunna bli tillämplig på din fråga är nöd. Nöd är en ansvarsbefriande grund som gör att en annars straffbar gärning kan gå förbi straffritt (24 kap. 4 § brottsbalken). Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresseNöd gäller även mot tredjeman och kan därför åberopas trots att faran inte är riktad direkt mot den som åberopar nöd. Nöd är dock enbart godkänt som ansvarsfrihetsgrund om handlingen är försvarlig för att avvärja faran (24 kap. 4 § brottsbalken). Att falskeligen utge sig för att vara polis för att avvärja ett brott skulle jag säga sällan är försvarligt, det ska isåfall röra sig om ett allvarligt brott. Som exempel skulle det förmodligen inte vara försvarligt att utge sig för att vara polis för att stoppa ett snatteri, men möjligtvis för att stoppa till exempel ett mord. För att avgöra om nöd är godtagbart som ansvarsbefriande grund behöver det dock göras en bedömning i det enskilda fallet. Det finns därför inget konkret svar på din fråga. Sammanfattningsvis är det straffbart att utge sig för att vara polis, men det skulle kunna vara godtagbart för att stoppa ett brott, förutsatt att handlingen är försvarlig och behövlig för att avvärja faran. För att avgöra det behöver det göras en bedömning i det enskilda fallet, men jag skulle tro att för att det ska vara försvarligt att utge sig för att vara polis ska det röra sig om ett mycket allvarligt brott. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Kan man få livstidsstraff för penningtvättsbrott?

2021-12-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hot om fängelse för penningtvätt livstidsstraff??
Ibrahim Halwachi |Hej, tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du fått höra hot om livstidsstraff för brottet penningtvätt, i mitt svar kommer jag utgå från Lag (2014:307) om straff för penningtvättsbrott.Straff för penningtvätt Av 3 § framgår det att straffet för penningtvättsbrott är fängelse i högst två år. Däremot framgår det utav 5 § att om penningtvättsbrott enligt 3 eller 4 § är grovt så är straffet fängelse i lägst sex månader och högst sex år.Straffet för ett brott ska bestämmas med hjälp av brottets straffvärde, vilket exempelvis bedöms genom att beakta vilken skada den brottsliga gärningen medfört (29 kap. 1 § Brottsbalken). Andra omständigheter som påverkar straffvärdet är eventuella försvårande eller förmildrande omständigheter i det enskilda fallet (29 kap. 2 och 3 § Brottsbalken)BedömningSom svar på din fråga så kan du inte dömas för livstidsstraff för penningtvättsbrott. I den mån brottet är anses som grovt kan du riskera fängelse i högst sex år och om brottet inte är grovt så riskerar du fängelse i högst två år. Huruvida brottet är att anses som grovt görs utifrån reglerna i 29 kapitlet i Brottsbalken. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Ne bis in idem och preskriptionstid för grov misshandel

2021-12-21 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |HejMin pappa blev utsatt för ett brott för typ 12 år sen. Men mannen blev frikänd från grov misshandel då åklagaren inte "fullbordat sin bevisbörda". Men skulle man fortfarande kunna anmäla brottet igen eller något eller är det för sent? Har googlat runt och fått upp att preskriptionstiden är 10 år för grov misshandel, men det kanske är annorlunda när ett åtal redan har väckts, eller man kanske kan försöka ändra brottsrubriceringen?Tacksam för svar
Benjamin Lindholm |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom straff- och processrätten finns en juridisk princip som kallas för ne bis in idem. Denna innebär mer eller mindre att samma sak inte får prövas två gånger. Det går att komma runt denna princip vid de fall nya omständigheter som klart skulle förändra förutsättningarna i målet skulle uppdagas. I detta fall, särskilt med beaktande av den relativt långa förflutna tiden, kan det enligt min bedömning bli svårt att inhämta sådan ny bevisning som skulle kunna leda till en fällande dom och således räknas som "nya omständigheter". Skulle ni däremot ha turen på er sida och faktiskt fått del av sådan ny bevisning som nämndes i ovanstående stycke, vill jag beklagligen säga att du har rätt. Den preskriptionstid som gäller för grov misshandel (som kan leda till högst sex års fängelse enligt 3 kap. 6 § Brottsbalken (BrB)) är enligt 35 kap. 1 § 1 st. 3 p. BrB tio år. Denna preskriptionstid börjar löpa från den dag brottet inträffade, så dessvärre finns inte heller på denna grund möjlighet att väcka ett nytt åtal, även med ny bevisning. En förändrad brottsrubricering skulle inte heller ändra detta faktum, då det är gärningen i sig som preskriberas.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.Vänliga hälsningar,

Nytt brott under skyddstillsyn

2021-12-20 i Påföljder
FRÅGA |Jag dömdes nyligt till skyddstillsyn med särskild föreskrift, och fick nu reda på att jag väntar ytterligare en dom?Vad kommer hända?
Sophie Amalie Böje |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skyddstillsyn:Skyddstillsyn är en påföljd enligt 28 kap. brottsbalken. För den som har dömts till skyddstillsyn gäller en prövotid på tre år. Under denna prövotid ska den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Samtidigt med domen utser rätten en övervakare, som ska hjälpa och stödja den dömde. Frivården (kriminalvården) är de som leder övervakningen, som i regel pågår i ett år från dagen för tingsrättens dom. Ytterligare en dom under skyddstillsyn: Om den som har fått skyddstillsyn begår nya brott under prövotiden, kan tingsrätten i det nya målet bland annat förordna att både prövotiden och övervakningstiden förlängs. Skyddstillsynen kan också ersättas av en annan påföljd eller få nya föreskrifter (se 34 kap. 1 § brottsbalken).Vilken påföljd man kan förvänta sig är svårt att svara på. Alternativen är att besluta att den tidigare utdömda påföljden (alltså skyddstillsyn) också ska avse den "nya" brottsligheten, eller så kan man undanröja den utdömda påföljden (skyddstillsynen) och döma till en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten (se 34 kap. 3 och 4 § brottsbalken)Jag hoppas det var svar på din fråga. Annars är du varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Vänligen,

Är det olagligt att varna andra för poliskontroller?

2021-12-20 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, Jag undrar om det är olagligt att varna andra vid t.ex Facebook om en poliskontroll?Med vänlig hälsning
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan om det är olagligt att varna någon för poliskontroll i trafiken finns inte specifikt reglerat i lag. I trafikförordningen framgår det dock att när det behövs för att förebygga eller avvärja fara, ska en förare ge ljud- eller ljussignaler eller på något annat lämpligt sätt väcka andra trafikanters uppmärksamhet och signaler får ges längre än nödvändigt (3 kap. 64 § trafikförordningen). Lagrummets andra stycke tolkas så att man ska varna någon för fara, men inte för mer än vad som är nödvändigt. Det är därför inte okej att varna för poliskontroller i form av att ge ljud eller ljussignaler. Om en polis upptäcker att någon varnar för trafikkontroll genom att blinka eller tuta kan personen alltså bli åtalad för brott och straffet är böter på 500 kronor. Att varna för poliskontroll via sociala medier finns inte reglerat i lag, och är därför än så länge inte olagligt. Däremot kan man bli straffad för att hjälpa en brottsling. Att varna folk för poliskontroller kan vara att varna en rattfyllerist, narkotikapåverkad eller efterlysta personer som kan undkomma och fortsätta att utgöra en fara. Om någon medvetet döljer den som begått brott, hjälper honom eller henne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat sätt motverkar att det upptäcks, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst ett år (17 kap. 11 brottsbalken). Om någon medvetet varnar en brottsling för poliskontroll kan detta alltså leda till böter eller fängelse. Trots att det inte är olagligt att varna trafikanter via facebook i lagens mening, och trots att personen inte gör det för att skydda en brottsling är det något jag råder från att göra. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,