Är det olovlig avlyssning att spela in grannes hostningar och skrik?

2021-12-28 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga som gäller att spela in ljud. Situationen ser ut såhär: ljuden som jag måste utstå från mina grannar är långt ifrån okej eller normala.Jag vill kontakta hyresvärden angående detta och jag vill ha med inspelade ljud som bevis.Får jag spela in min konstant, högt hostande granne? Inga utav hans samtal eller ord. Idel hostande och skrikande.Hoppas på svar // Inga öronproppar hjälper
Tim Axell |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rekvisiten för olovlig avlyssning i 4 kap. 9 a § brottsbalkenAtt spela in sin granne utan att denne vet om det skulle kunna aktualisera brottet olovlig avlyssning vilket kan medföra böter eller fängelse i upp till två år (4 kap. 9 a § brottsbalken). Bestämmelsen aktualiseras ifall någon olovligen med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel i hemlighet avlyssnar tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst vartill allmänheten icke äger tillträde och som han själv icke deltager i eller som han obehörigen berett sig tillträde. Alltså krävs det för att avlyssningen ska vara olaglig att den:- sker olovligen (dvs sker utan samtycke från din granne),- sker med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel,- sker i hemlighet,- avser privat tal eller samtal och- att du själv inte deltar i samtalet eller i annat fall obehörigen berett dig tillträde till samtalet.Bedömningen i detta fallI ditt fall skulle avlyssningen ske utan samtycke från din granne, med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel, i hemlighet och du själv skulle inte deltagit i samtalet. Alltså beror svaret på din fråga huruvida avlyssningen avsett tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträde eller annan sammankomst vartill allmänheten icke äger tillträde. Det är inte solklart huruvida inspelningen hade varit olaglig på denna grund eller inte. Att spela in hostningar är rimligtvis tillåtet, men att däremot spela in skrikande skulle kunna klassas som tal i enrum eller samtal mellan andra ifall det är flera som skriker, vilket ju är olagligt. Det står dock i förarbetena att tal i enrum avser exempelvis bön och diktamen, vilket tyder på att skrikande inte borde likställas med tal i enrum. Ifall det endast är grannen som skriker och inte någon annan person som skriker tillbaka så borde en inspelning alltså troligtvis vara tillåten.SammanfattningSammantaget är det troligtvis tillåtet för dig att spela in din grannes hostande och skrikande, såvida skrikandet inte faktiskt är en konversation eller en bön eller dylikt. Dock vill jag förtydliga att rättsläget inte är helt solklart och att ett brott mot regeln om olovlig avlyssning skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser. Min rekommendation är därför att du börjar med att tala om för din hyresvärd att grannen gör störande ljud utan att ha spelat in, för att sedan titta på ytterligare åtgärder.Jag ber om ursäkt för att jag inte kan ge ett definitivt svar men hoppas ändå att du känner att du har fått svar på din fråga!

Köra manuell bil med körkort för automat?

2021-12-27 i Trafikbrott
FRÅGA |hej! jag har körkort för automatväxel fordon, vad händer om jag ändå kör en manuell bil?
Moa Lundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om man kör en manuell bil men endast har körkort för automatbil, är det fråga om brottet olovlig körning. Påföljden för detta brott är böter enligt 3 § trafikbrottslagen. Det kan även bli aktuellt med körkortsingripande. Transportstyrelsen kan besluta om att återkalla körkortet om brottet inte är ringa, enligt 5 kap. 3 § 4 punkten körkortslagen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på Lawline.

Hur bedöms vapenbrott?

2021-12-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Hur bedöms det om man har vapen hemma. Alltså om det klassas som grovt, ringa eller av normalgraden. Är det exempelvis antal vapen eller omständigheter som avgör? Om man samtidigt förvarar narkotika, bedöms fallen var för sig iom den nya lagen att inte "baka in" olika brott i samma?
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Vapenbrott regleras i vapenlagen. I 9 kap. 1 § vapenlagen framgår att den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det eller överlåter eller lånar ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år. Om brottet är ringa döms i stället till böter eller fängelse i högst sex månader. Frågor som gäller gränsdragningen mellan ringa brott och brott av normalgraden har prövat i ett antal rättsfall från Högsta domstolen, HD. I de tre samtidigt prövade målen NJA 1974 s. 208 I-III bedömdes en kortare tids innehav av ett hagelgevär för prydnadsändamål som ringa brott. Innehav av en vanlig pistol bedömdes däremot inte som ringa. I NJA 1988 s. 657 bedömdes innehav av en uppboradd startpistol, med förhållandevis låg anslagsenergi som förvarades i ett kassaskåp, samt ett obrukbart hagelgevär med svårreparabelt fel som ringa brott. Från dessa rättsfall kan alltså dras slutsatsen att samtliga relevanta omständigheter ska beaktas när de kommer till att avgöra om vapenbrottet ska anses som ringa eller vara av normal svårhetsgrad. Frågor som huruvida vapnet är brukbart eller ej, hur det förvaras, hur många vapen det rör sig om, vad syftet med innehavet är med mera blir relevanta.För att klassificera ett brott som grovt uppradar lagen vissa punkter som särskilt ska beaktas. I 9 kap. 1 a § vapenlagen framgår att om brott som avses i 1 § första stycket är grovt, döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två och högst fem år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om1: vapnet har innehafts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats eller i ett fordon på en sådan plats,2: vapnet har varit av särskilt farlig beskaffenhet,3: innehavet, överlåtelsen eller utlåningen har avsett flera vapen,4: vapnet har innehafts i en sådan miljö att det typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning, eller5: gärningen annars har varit av särskilt farlig art.Ett eldhandvapen ska alltid anses vara av särskilt farlig beskaffenhet enligt samma lagrum. Dessa fem punkter ska särskilt beaktas, men även gäller att samtliga relevanta omständigheter ska beaktas vid gradindelningen. Ett grovt brott kan föreligga även om ingen av de uppräknade punkterna är för handen. Om eventuell narkotika skulle uppräckas samtidigt som ett vapenbrott uppdagas kommer det att dömas separat för de bägge brotten då det inte råder någon s.k. "konsumtionsrelation" mellan dessa och att de inte förövas genom samma gärning. Med vänlig hälsning,

Vad finns det för möjligheter till insyn under förundersökning utan att skälig misstanke delgivits?

2021-12-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Polisen gjorde en husrannsakan hos min vän i december 2020 och hittade dopingpreparat hemma hos honom samt testade honom. Polisen hade förhöret på plats istället för på polisstationen. I januari 2021 så fick han brev från polisen att en åklagare skulle höra av sig till honom men han har inte hört ifrån någon åklagare ännu och brottet skedde över ett år sen nu. Har fallet lagts ned?Det enda han har hört är från polisen är att han fick brev hem denna månad om att hämta ut preparat på polisstationen som troligtvis inte gick att analysera vad det är för något.
Einar Dahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad det är för något som kan ha hänt i ärendet och om det har lagts ned. Sammanfattning av svaret på din frågaDet går i din väns fall inte riktigt att veta om förundersökningen i målet har lagts ned eller inte. Polisen har vid detta skede inte någon underrättelseplikt gentemot din vän om han inte varit skäligen misstänkt för brott. Har han varit skäligen misstänkt för ett brott borde polisen ha underrättat honom om misstanken och därtill underrättat honom ifall de lagt ner förundersökningen. Alltså kan jag tyvärr inte ge något definitivt svar på frågan ifall förundersökningen har lagts ned och det kan också vara så att dessa uppgifter är belagda med sekretess. Det bör dock inte skada att höra av sig till polisen direkt med din väns fråga. Är det så att du har vidare frågor angående svaret på din fråga är du välkommen att titta på mitt bakomliggande resonemang nedan eller att kontakta oss igen för vidare rådgivning på info@lawline.se! Bakomliggande resonemang När det gäller frågor om åtal i Sverige finns det huvudsakliga regelverket samlat i rättegångsbalken (RB) och den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter, detta är också de lagrum som framförallt är relevant i ditt ärende. Vad som troligen skett inom rättsväsendetInledning av en förundersökning mot din vän lär ha påbörjats. Detta ska ske så fort det finns anledning att anta att dopingbrott begåtts då detta faller under allmänt åtal; jfr. RB 23 kap. 1 § och 20 kap. 3 §. Vad som kan komma att händaNär en förundersökning har påbörjats kan polisen och åklagaren vidta en rad olika åtgärder för att utreda det misstänkta brottet. Dock finns det vid det här laget inte någon skyldighet för polisen att underrätta din vän om att förundersökning har inletts förutsatt att inte "skälig misstanke" föreligger. Uppgifter som framkommer under en förundersökning är också omfattade av sekretess och kan som regel inte begäras ut av någon enligt OSL 18 kap. 1 §. Detta förutsätter dock att uppgifternas utlämnande kan påverka utredningen. Skulle polisen få en förfrågan om att utlämna uppgifter rörande din väns eventuella förundersökning kan det alltså potentiellt vara så att de inte kan lämna ut uppgifterna. Om skälig misstanke föreligger har polisen däremot en skyldighet att underrätta din vän om detta första gången han hörs enligt RB 23 kap. 18 § och EKMR artikel 6 p. 3. Polisen har vid bedrivandet av en förundersökning en allmän plikt att genomföra den på ett smidigt och snabbt sätt enligt RB 23 kap. 4 § vilket har att göra med rätten att som medborgare snabbt få veta om man kommer vara tvungen att delta i ett rättegångsförfarande. Detta är dock tyvärr inget som troligen kommer kunna hjälpa din vän att skynda på processen i det här fallet. Är det däremot så att polisen inte anser att det finns tillräckligt goda utsikter för att lyckas få din vän fälld för det misstänkta brottet kommer istället förundersökningen att läggas ned. Det finns många olika anledningar till att en åklagare eller polisen kan välja att lägga ned en förundersökning och tyvärr kan jag inte uttala mig om vilken det skulle kunna vara i din väns fall. Ifall förundersökningen läggs ned innan din vän har blivit skäligen misstänkt kommer inte heller polisen behöva underrätta din vän om detta utan den kommer läggas ned internt.

Straffansvar på grund av död till följd av missinformation

2021-12-28 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Idag finns det människor på nätet som säger att ALLA skolmediciner är totalt onödiga. Skolmedicinen behövs således inte alls.Anta nu att någon som är svårt sjuk och måste äta skolmedicin för att överleva - anta att denna person lyssnar på detta och slutar med sin skolmedicin. Och som en följd av det, dör hon.Vem är ansvarig? Kan den här personen som säger att all skolmedicin är onödig bli åtalad på något sätt. Vållande till annans död kanske?
Tim Axell |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du med skolmedicin syftar på den vetenskapligt grundade medicin som lärs ut på universitet och högskolor. För att någon ska dömas för vållande till annans död krävs det att denna genom oaktsamhet orsakat någons död (3 kap. 7 § första stycket brottsbalken).För att någon ska anses ha varit oaktsam krävs det att denne åtminstone haft skälig anledning att anta eller borde ha förstått att dennes handlande skulle leda till någons död. Det är inte helt självklart hur oaktsamhetsbedömningen ska göras i detta fall. Visserligen kan man argumentera för att någon som avråder andra från att ta medicin borde inse att detta kan leda till att personen inte tar medicinen och därefter dör på grund av att de inte tagit medicinen. Dock är detta resonemang lite långdraget. Det enda scenariot jag kan tänka mig där någon döms för vållande till annans död på grund av denna typ av missinformation är möjligtvis ifall personen som sprider missinformationen är en auktoritet inom sjukvården eller medicinsk forskning och mottagarna uppfattar denne som just en auktoritet på området. Däremot är det inte helt självklart att detta skulle medföra ansvar det heller.Sammantaget kan en person som skriver att skolmedicin är onödigt på internet inte dömas för vållande till annans död på grund av detta. Det finns inte heller några andra brott som kan aktualiseras till följd av att någon sprider denna typ av missinformation.Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!

Är det lagligt att åka till ett annat land och få dödshjälp?

2021-12-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Dödshjälp, är det något svensk medborgare bosatt här lagligen (dvs. utan att någon stoppar honom) kan söka sig till om han åker till ett land där metoden är tillåten? Vidare, finns det någon undre åldersgräns för sådant?
Fatma Nasser Ali |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! DödshjälpI svensk straffrätt är dödshjälp inte tillåtet. Att döda en annan person är brottsligt (mord eller dråp), även om det sker med personens samtycke.Om man söker sig till ett land där dödshjälp är tillåtet kan man inte ställas till svars i Sverige (2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken). Det krävs alltså att gärningen ska vara straffbelagd i Sverige och i det land där den begås för att svensk domstol ska vara behörig att döma till ansvar.ÅldersgränsI din fråga framgår det inte om du undrar vilken åldersgräns de olika länderna som erbjuder dödshjälp har, eller om du undrar hur gammal man behöver vara för att exempelvis få åka till ett annat land och be om dödshjälp. Jag kommer nedan redogöra för det båda fallen. Åldersgränsen varierar från land till land. Belgien är exempelvis det enda landet i världen som tillåter dödshjälp oavsett ålder. I Nederländerna är åldersgränsen tolv år. I Sverige är den som är under arton år (underårig) är omyndig. Det innebär att man själv inte får råda över sin egendom eller åta sig förbindelser (9 kap. 1 § föräldrabalken). Det är alltså inte tillåtet för en underårig att ingå i avtal utan föräldrars samtycke (9 kap. 7 § föräldrabalken).Föräldrarna har därmed ansvaret och bestämmer det mesta tills barnet fyllt arton år.Sammanfattning Det är alltså tillåtet att söka sig till ett land där dödshjälp är lagligt. Gällande åldersgränsen beror på vilket land man söker sig till. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Är det bedrägeri att begära ett mycket högt pris för ett frimärke?

2021-12-26 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Är det lagligt att bjuda ut ett frimärke på Tradera till ett pris som är 100 ggr högre än marknadsvärdet? Om någon sedan köper kan köparen anmäla och få säljaren fälld för bedrägeri?
Einar Dahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar din fråga som att du undrar ifall det:är otillåtet att sälja en vara till ett extremt överpris och om det är brottsligt (enligt reglerna om bedrägeri) Sammanfattning av svaret på din frågaFörenklat sett är det inte olagligt att sälja frimärken till extrema överpriser om inte säljaren aktivt har lurat sina kunder att frimärkena är värda mycket mer än vad de är. Därtill är det troligen inte så att försäljningen av ett frimärke till 100 gånger marknadsvärdet är bedrägeri. Är det så att du har vidare frågor angående svaret på din fråga är du välkommen att titta på mitt bakomliggande resonemang nedan eller att kontakta oss igen för vidare rådgivning på info@lawline.se! Bakomliggande resonemangNär det gäller frågor om försäljning i Sverige till överpris respektive bedrägeri finns det huvudsakliga regelverket samlat i avtalslagen (AvtL) respektive brottsbalken (BrB). Detta är också de lagrum som äger tillämpning i ditt ärende. Jag kommer i mitt svar utgå från att transaktionen äger rum mellan två privatpersoner med tanke på att du specifikt pekar ut Tradera som handelsplattform. Är det istället ett köp mellan en privatperson och ett företag kan svaret på din fråga vara annorlunda. Försäljning till överprisSom utgångspunkt är det tillåtet att sälja en vara dyrt. Det är ju det som mycket av en marknadsekonomi bygger på, att det är tillåtet för en säljare att göra en bra affär och upp till en köpare att kontrollera priser av det denne köper. Det finns dock vissa gränser på hur bra affärer en säljare får göra som framgår i AvtL. Framförallt är det 3 kap. 36 § AvtL som kan vara tillämpbar i denna fråga. Syftet med denna bestämmelse är att man ska kunna jämka ett oskäligt avtalsförhållande. Men bestämmelsen är rätt restriktivt använd och tillämpas framförallt om det finns en tydlig styrkebalans (ekonomiskt eller kunskapsmässigt) som utnyttjas på ett sätt som inte är rättvist. Att enbart ta ut överpris för en vara (frimärket) utan att på ett mycket allvarligt sätt utnyttja en annan persons underlägsna ställning är troligen inte något som kan jämkas med hjälp av 3 kap. 36 § AvtL. Om det utgör bedrägeriEnbart att sälja frimärket till 100 gånger sitt marknadsvärde är enligt ovanstående inte otillåtet och inte heller bedrägeri. De krav som ställs i 9 kap. 1 § BrB (bedrägeriparagrafen) är förenklat:att någon genom vilseledande förmår annan till handling eller underlåtenhetsom innebär en förmögenhetsöverföring Krav nr. 1 förutsätter alltid någon typ av aktivitet. Det räcker aldrig att enbart bjuda ut en vara till ett mycket högt pris utan för att bedra någon måste säljaren också aktivt se till att lura sin motpart. Krav nr. 2 innebär att det aktiva vilseledandet under nr. 1 faktiskt påverkar den som blir bedragen. Är det så att den "bedragne" exempelvis köper frimärket men att vilseledandet inte påverkat köparen är det inte heller bedrägeri. Om vilseledandet däremot utgör en anledning för köparen att köpa frimärket är krav nr. 2 fyllt. Krav nr. 3 är lite enklare att avgöra i fallet med frimärket. Är det så att man säljer en vara till överpris innebär också detta en förmögenhetsöverföring från köparen till säljaren. För att summera krävs det ganska mycket vilseledande aktivitet från säljarens sida för att en transaktion ska innebära bedrägeri och kraven är antagligen inte fyllda i fallet med frimärket.

förtal om otrohet

2021-12-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller "förtal". För ca. 2 månader sedan ringde en bekant till mig och sa att min fru hade varit otrogen mot mig med hans bror. När jag konfronterade min fru sa hon att detta var en lögn och att det inte var sant. Vidare kontaktade jag den andra brodern som också sa att detta var en lögn och att han inte förstod varför hans bror sprider såna lögner. Detta har även spridits till flera av min släkt bl.a. min mor och mina barn och orsakad stort lidande hos mig och min fru. Jag spelade in samtalet med den person som sa till mig att min fru varit otrogen, med min telefon utan att han viste om det, så jag har detta som bevis. Kan jag anmäla denna person för förtal?
Melina Papadopoulos |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förtal är stadgat i brottsbalkens 5 kap. 1 § (BrB). Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärdi sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning dömes för förtal. Det är hur uttalandet subjektivt sett kan uppfattas när det förmedlas som är det avgörande om ett brott föreligger. Det bör även nämnas att om din fru har varit otrogen eller inte har inte betydelse för bedömningen om förtal ska anses föreligga.Kan din bekanta dömas till förtal?Som utgångspunkt är inte otrohet ett brott i lagens mening. Men genom att din bekanta lämnar dennainformationen finns det utrymme för att argumentera för att att uppgiftslämmanren utpekat din fru som klandervärdi sitt levnadssätt (grund av den påstådda otroheten) i syfte att utsätta henne för andras missaktning. Däremotgår det att diskutera om det är i tillräckligt allvarlig beskaffenhet för en fällande dom. Det finns inga tidigaredomar som är vägledande här. Men som utgångspunkt skulle jag nog säga att det inte är tillräckligt.Vidare måste informationen fått spridning. i doktrin framgår det att det inte behöver rörasig om någon större spridning. Det räcker i princip med att uppgiften lämnas till en enda utomstående person vilket det i fallet gjorts. Uppgiftslämnaren måste vidare ha haft uppsåt att skada den omtalade personens anseende genom att lämna uppgiften för att kunna dömas till ansvar för förtal.SammanfattningsvisDet finns en möjlighet att uppgiftslämnaren skulle kunna dömas för förtal, det som talar emot är att uttalandetinte skulle vara av tillräckligt allvarlig art för en fällande dom. Den avvägningen är däremot upp till domstolen attavgöra. Hoppas du fick svar på din fråga, om inte får du gärna kontakta våra erfarna jurister!