Är det olagligt att varna andra för poliskontroller?

2021-12-20 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej, Jag undrar om det är olagligt att varna andra vid t.ex Facebook om en poliskontroll?Med vänlig hälsning
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågan om det är olagligt att varna någon för poliskontroll i trafiken finns inte specifikt reglerat i lag. I trafikförordningen framgår det dock att när det behövs för att förebygga eller avvärja fara, ska en förare ge ljud- eller ljussignaler eller på något annat lämpligt sätt väcka andra trafikanters uppmärksamhet och signaler får ges längre än nödvändigt (3 kap. 64 § trafikförordningen). Lagrummets andra stycke tolkas så att man ska varna någon för fara, men inte för mer än vad som är nödvändigt. Det är därför inte okej att varna för poliskontroller i form av att ge ljud eller ljussignaler. Om en polis upptäcker att någon varnar för trafikkontroll genom att blinka eller tuta kan personen alltså bli åtalad för brott och straffet är böter på 500 kronor. Att varna för poliskontroll via sociala medier finns inte reglerat i lag, och är därför än så länge inte olagligt. Däremot kan man bli straffad för att hjälpa en brottsling. Att varna folk för poliskontroller kan vara att varna en rattfyllerist, narkotikapåverkad eller efterlysta personer som kan undkomma och fortsätta att utgöra en fara. Om någon medvetet döljer den som begått brott, hjälper honom eller henne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat sätt motverkar att det upptäcks, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst ett år (17 kap. 11 brottsbalken). Om någon medvetet varnar en brottsling för poliskontroll kan detta alltså leda till böter eller fängelse. Trots att det inte är olagligt att varna trafikanter via facebook i lagens mening, och trots att personen inte gör det för att skydda en brottsling är det något jag råder från att göra. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Hur stor är hemfridszonen kring en bostad och när begår man hemfridsbrott?

2021-12-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej Hur ser ni på hemfridsbrott när en fastighet med stor tomt o en ladugård på ena sidan av en grusväg. Och en hästhage som tillhör på andra sidan. Längre fram efter vägen ligger två andra fastigheter som inte tillhör o där tar vägen slut. Sen går man efter en åkerkant. Får jag gå förbi på en promenad? Inte enligt dom som bor o hyr den första fastigheten. Mycket otrevliga o hotar med polis o att dom ska släppa ut sin hund som är en schäfer.
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur stor hemfridszonen kan tänkas vara kring ett boningshus, samt om ett beträdande av området kan anses utgöra ett hemfridsbrott.HemfridszonenI Sverige gäller allemansrätten, vilket innebär att man har rätt att vistas nästan överallt i naturen (2 kap. 15 § fjärde stycket regeringsformen). Allemansrätten begränsas dock av hemfridszonen, vilket är området närmast ett bostads- eller fritidshus. Detta anses vara den boendes privata område där denne har rätt att vara ostörd. Hur stor hemfridszonen är ett något omtvistat, men i juridiskt litteratur brukar sägas att det rör som om ett område på omkring 15-20 meter från huset. Det har även diskuterats att en tomt med staket kan göra att hemfridszonen blir större. Hur stort området är måste dock avgöras från fall till fall då det kan variera mellan olika fastigheter och mellan olika områden. Ibland kan det finnas tydliga gränser för var hemfridszonen upphör, såsom en häck, ett staket, en gångväg, ett dike, ett skogsbryn, en åkerkant eller en väg på ett rimligt avstånd från huset.Som jag förstår din fråga brukar du promenera längs grusvägen och därefter svänga ner längs en åker då grusvägen tar slut. Jag tolkar också din fråga så att det är de boende i det förstnämnda huset med en ladugård på tomten som blivit upprörda då du promenerar förbi på grusvägen. Ladugårdar omfattas normalt inte av hemfridszonen, eftersom det inte är någon som bor där. Det är alltså avståndet från boningshuset man får ta hänsyn till. Jag har dessvärre svårt att avgöra huruvida denna grusväg omfattas av de boendes hemfridszon eller ej då du inte nämner något om avståendet till huset från vägen eller om det finns något staket eller liknande kring huset. Jag hoppas dock att du med hjälp av ovan nämnda information själv kan göra en bedömning av om området omfattas av de boendes hemfridszon eller ej.HemfridsbrottDu får alltså röra dig fritt i området så länge det inte inkräktar på de boendes hemfridszon. ´ Skulle du inkräkta på deras hemfridszon kan du riskera att göra dig skyldig till hemfridsbrott, vilket är att någon olovligen intränger eller annars kvarstannar där annan har sin bostad, oavsett om detta är hus eller gård (4 kap. 6 § brottsbalken). Även trädgården är en plats som skyddas av denna bestämmelse. För att någon ska anses "intränga eller kvarstanna" på en skyddad plats krävs att de övervinner ett hinder av fysisk eller psykisk art, vilket till exempel kan vara att de öppnar en dörr eller en grind. Även om vägen skulle utgöra en del av de boendes hemfridszon krävs alltså att du måste övervinna något typ av hinder för beträdandet ska falla under brottsrubriceringen hemfridsbrott. Det framkommer inte av din fråga om du behöver göra det för att beträda vägen eller ej. För straffrättsligt ansvar krävs även att inträngandet eller kvarstannandet är olovligt, det vill säga att ett samtycke inte föreligger.Jag är ledsen att jag inte kan lämna något definitivt svar om hur stor de boendes hemfridszon är kring det aktuella huset, men jag hoppas att du genom mitt svar fått lite vägledning kring hur hemfridszonens storlek brukar bestämmas så att du själv kan göra en bedömning av hur stort området kan tänkas vara!Med vänlig hälsning

Kan min man föra ut mitt barn ur landet?

2021-12-19 i Brott mot familj, 7 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har ensam vårdnad över min dotter. Min man som är från brasilien har ej visum i Sverige. jag är rädd för att han en dag bara ska ta med henne ut ur landet och inte återvända. Kan man sätta en resespärr på sitt barn? Så att han enbart kan resa med mitt medgivande? Hon är endasr svensk medborgare.
Victor Nilsson |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till Lawline med din fråga.Att obehörigen skilja ett barn under 15 år från sin vårdnadshavare är brottsligt, och den som gör sig skyldig till det döms för egenmäktighet med barn (7 kap. 4 § brottsbalken (BrB)). Den som gör sig skyldig till egenmäktighet med barn kan dömas till upp till ett års fängelse. Det är dessutom vårdnadshavaren som har ansvar för barnets personliga angelägenheter (6 kap. 2 § föräldrabalken). Vårdnadshavaren får därför bestämma över barnet, bl.a. i frågor om resor och boende.Ifall din man skulle ta ditt barn ur landet skulle han sammanfattningsvis sannolikt göra sig skyldig till egenmäktighet med barn.Jag hoppas att du fått svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vilken påföljd kan bli aktuell vid förskingring?

2021-12-19 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hur hårt straff får man om man har lånat/ förskingrat 10.000 som inte är ens egna pengar utan som man skulle betala in åt andra men änvände till egna skulder är inte straffad tidigare.
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara vilken påföljd som kan bli aktuell vid situationen som du beskriver används brottsbalken (BrB). Vilket brott kan detta röra sig om?För att det ska röra sig om förskingring måste du haft pengarna på grund av avtal, tjänst (allmän eller enskild) eller en dylik ställning. Att du haft pengarna genom avtal omfattar tex avtal om lån, pantsättning, deposition, reparation, försäljning och köp. Du måste även ha haft en skyldighet att ge tillbaka pengarna eller redovisa för dem. Situationen måste även ha lett till vinning för dig och skada för den som skulle ha pengarna. Alltså att personen lidit ekonomisk skada. Om dessa kriterier är uppfyllda kan det röra sig om förskingring och då är maxstraffet två år (BrB 10 kap. 1 §). Om du inte haft pengarna genom avtal, tjänst (allmän eller enskild) eller en dylik ställning så blir förskingring dock inte aktuellt. Då kan flera andra brott bli aktuella, tex stöld, olovligt förfogande eller bedrägeri. Men jag vet för lite om situationen för att kunna avgöra vilket brott som kan bli aktuellt i ditt fall.Vilken påföljd kan bli aktuell om detta rör sig om förskingring?Om det rör sig om förskingring kan böter eller fängelse bli aktuellt. Påföljden hänger samman med situationen i stort och det förskingrade beloppet. Exakt vilken påföljd som kan bli aktuell är mycket svårt att säga eftersom jag vet så lite om situationen. Men bland annat kan NJA 1992 s. 470 nämnas. I det rättsfallet hade en kvinna som förskingrat ca 200 000 kr blev dömd för grov förskingring och påföljden blev villkorlig dom. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

När tas en uppgift i belastningsregistret bort efter friande dom från hovrätt?

2021-12-19 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har en fråga angående belastningsregisteret. Hur länge brukar det ta att ett felaktig bedömning som ledde till ett falskt/felaktig fällande dom med påföljd "2,3 år fängelse straff" i Tingsrätten tas bort ur belastningsregisteret efter man överklagat och har blivit frikänd helt och hållet från åtalet i Hovrätten?Brukar det tas bort automatiskt samma dag som Hovrättens dom? Då, man var oskyldig dömd i Tingsrätten även med alla brister på bevisen mm.
Ellinor Bäckström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawine med din fråga!Gallring av uppgift efter friande dom från hovrättEn uppgift i belastningsregistret ska bland annat gallras, det vill säga tas bort, om en överrätt genom dom eller beslut frikänt den registrerade för den åtalade gärningen (16 § lagen om belastningsregister). Uppgiften tas bort i samband med att domen från hovrätten vunnit laga kraft. Att en dom vinner laga kraft innebär att den inte längre går att överklaga, det vill säga den blir slutgiltig. En dom från hovrätten vinner laga kraft fyra veckor efter att domen meddelades (55 kap. 1 § rättegångsbalken). Detta innebär alltså att uppgiften om fängelsestraffet inte tas bort samma dag som hovrättens dom utan först fyra veckor senare. Du kan läsa mer om detta på polisens hemsida, tryck här.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Är det olagligt att äta någon annans mat i en resturang?

2021-12-19 i Övriga brott
FRÅGA |Är det olagligt att äta en bit av någon främlings mat i en resturang?
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!SvarAtt äta någon annans mat på en restaurang är inget som kan rekommenderas, då det kan vara både opassande och olagligt. Potentiella brottEtt potentiellt brott som beteendet i fråga kan utgöra är stöld, då konsumtion av mat utan möjlighet eller vilja att betala för sig innebär en fullgjord stöld. Men då värdet på stöldgodset troligen är litet borde det endast rubriceras som ringa stöld, 8 kap. 2 § brottsbalken. Påföljden för ringa stöld kan innebära böter eller fängelse i högst sex månader. Beteendet i fråga kan även utgöra ofredande, då det kan innebära ett hänsynslöst agerande som är ägnat att kränka någons frid på ett kännbart sätt, 4 kap. 7 § brottsbalken Påföljden för ofredande kan vara böter eller fängelse i högst ett år. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Vad är straffet för bidragsbrott?

2021-12-19 i Övriga brott
FRÅGA |Jag ska upp till rätten för bidrag brott. Den totala summan är 5947 kr vid fem olika tillfällen. Vad kan straffet bli? Jag har absolut inte gjort detta medvetet. Tacksam för svar!
Hampus Lagerquist |Hej, tack för att du ställer din fråga till Lawline!BidragsbrottslagenBidragsbrott kan innebära böter eller upp till två år i fängelse som påföljd, 2 § Bidragsbrottslagen. Faktorer som kan påverka straffets längd kan vara beloppet på bidragen, hur länge brottet har pågått och om det skett under organiserade former. Särskilt allvarligt är det om bidragsbrotten har begåtts med ett syfte att utnyttja välfärdssystemet. Något som kan påverka bedömningen är också om någon tidigare begått brott och om det är samma typ av brottSvarDet är alltid svårt att bedöma vilket straff som kan följa på ett specifikt brott, men vanligtvis är den högre delen av straffskalan, alltså upp mot 2 år, reserverad för svårare former av brottet i fråga. I ditt fall handlar det om en inte obetydlig summa, men summan i sig och att det skett ett par gånger, är troligen inte tillräckligt svårt för att tala för ett fängelsestraff. Istället bör det vara aktuellt med antingen böter, villkorlig dom eller skyddstillsyn. Hoppas du har fått svar på din fråga!Om du behöver ytterligare hjälp med din fråga kan du vända dig till info@lawline.seMvh,

Är mordhot ett grovt olaga hot?

2021-12-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Rubriceras mordhot som grovt olaga hot ?
Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om olaga hot finns i brottsbalken, fortsättningsvis kallad BrB.Olaga hotNågon har gjort sig skyldig till olaga hot om de hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid (4 kap. 5 § första stycket brottsbalken). Av detta framgår att hotet måste ha en viss styrka för att det ska anses fall under brottsrubriceringen olaga hot, vilket ett mordhot sannolikt har. Att mordhota någon annan är att hota med brottslig gärning och faller alltså in under brottsrubriceringen. Det krävs även att hotet är ägnat att framkalla allvarlig rädsla för den hotade eller annans säkerhet. Med detta avses inte att den hotade i det enskilda fallet måste bli rädd, utan det är avsikten med hotet som avses. Vad som krävs är alltså att det är ett hot som är ägnat att framkalla allvarlig rädsla och att det typiskt sett duger till att göra det.Grovt olaga hotGrovt olaga hot regleras i paragrafens andra stycke (4 kap. 5 § andra stycket brottsbalken). Där anges att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om: (1) hotet har förstärkts med hjälp av vapen eller liknande, eller (2) om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art. För att avgöra om det rör sig om ett grovt brott eller ett brott av normalgraden kan ett flertal omständigheter spela in. Faktorer som kan vara av betydelse är hotets innebörd, hur akut det framstår, om hotet riktat sig mot någon med särskilt skyddslös ställning eller om det är fråga om upprepade allvarliga hot. Det krävs att hotet i betydande grad skiljer sig från "normala" fall av olaga hot (prop. 1992/93:141 s. 31).Ett hot om mord är alltså inte per automatik att anse som ett grovt brott, utan en bedömning av omständigheterna måste göras i det enskilda fallet för att se om det finns omständigheter som talar för att brottet bör bedömas som grovt.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning