Kan jag bli arresterad vid inresa från tidigare efterlysning?

2021-11-20 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag har en fraga angaende efterlysning av Polis i Sverige. Jag lamnade Sverige 2008 och blev efterlyst av polisen i Sverige en vecka efterat. Jag hade kontakt med polisen som sa att de inte hade nagra planer pa att flyga over och hamta mig i USA. Mitt liv har andrats och jag skulle vilja komma hem pa semester men ar orolig da konsekvensen kan leda till att jag blir arresterad pa flyplatsen. Finns det nagot satt att vara saker pa att jag inte kommer bli arresterad nar jag reser in till Sverige?Tacksam for svar
Lucas Gardebrand |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utan att veta närmre varför du var efterlyst går det inte att ge ett entydigt svar. Om efterlysningen berodde på ett begånget brott kan detta ha preskriberats beroende på vilket brott det var. Det samma gäller ifall det handlade om misstanke om brott. Om efterlysningen gällde misstanke om brottPreskriptionstid för begångna brott kan utläsas i brottsbalken. Där går att läsa att du inte kan få någon påföljd eftertvå år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år,fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år,tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år,femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år,tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet.(35 kap. 1 § Brottsbalken)Om efterlysningen gällde avtjänande av utdömt straffBlev du istället efterlyst för att du blivit dömd till att avtjäna straff gäller andra tider. Då gäller att någon påföljd inte kommer kunna verkställas om det gått:fem år, om fängelse ej över ett år ådömts,tio år, om fängelse på längre tid än ett år men icke över fyra år ådömts,femton år, om fängelse på längre tid än fyra år men icke över åtta år ådömts,tjugo år, om fängelse på viss tid över åtta år ådömts,trettio år, om fängelse på livstid ådömts. (35 kap. 8 § Brottsbalken)SammanfattningDå det gått tretton år sedan du blev efterlyst så har påföljden för de flesta brott alltså preskriberats. Även de grövre brotten där fängelse på över åtta år preskriberas som senast 2023 om de begicks 2008. Observera dock att preskription inte sker för mord, dråp, våldtäkt, könsstympning, folkmord eller terroristbrott.För de fall möjlighet till påföljd fallit bort finns det ingen anledning att efterlysa dig, det ska då inte finnas någon risk att du blir arresterad på flygplatsen (eller på annan plats i Sverige). Då jag inte vet exakt vad det handlar om för efterlysning kan jag inte ge ett säkrare svar än så. Det enklaste och säkraste är nog att ringa polisen och se vad de har att säga om saken. Jag hoppas du fick svar på din fråga, du är välkommen för fler frågor i framtiden!Med vänliga hälsningar

Räntetak och kostnadstak vid konsumentkrediter

2021-11-20 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |När kallas det ockerränta, belopp och lagrum?
Josefine Johansson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag utgår från att det är ockerräntor vid lån för konsumenter du frågar om. När gör man sig skyldig till ocker och vad innebär det?Ocker regleras både i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), samt i brottsbalken (BrB). I 31 § AvtL anges att i de fall någon har begagnat sig annans trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning till att taga eller betinga sig förmåner, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen inte ska vara gällande mot den förfördelade. I 9 kap 5 § 2 st. BrB anges att den som utnyttjar en annan i enlighet med något av ovan nämnda rekvisit i samband med kreditgivning gör sig skyldig till ocker. Regler för räntetak och kostnadstak vid konsumentkrediterNya regler om högkostnadskrediter infördes 2018 och dessa anger specifika regler för dig som konsument. Högkostnadskrediter är de krediter med effektiv ränta som minst uppgår till referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) med ett tillägg av 30 procentenheter och som inte huvudsakligen avser kreditköp eller bostadskredit, 2 § 15 st. konsumentkreditlagen (2010:1846) (KkrL). Det ska alltid ske en kreditprövning innan beviljande av ett sådant lån. Reglerna för kreditprövning hittar du i 12-13 §§ KkrL. Det finns lagstadgat i 19 a § KkrL att varken krediträntan eller dröjsmålsräntan per år får överstiga den vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen med ett tillägg av 40 procentenheter. Detta är det s.k. "räntetaket". I 19 b § KkrL anges det s.k. "kostnadstaket". För en högkostnadskredit får kostnaderna inte överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet, eller i fråga om kontokredit, varje enskild utnyttjande av kreditbeloppet som konsumenten gjort. Det innebär att om du tar ett lån om 5000 kr, får de totala kostnaderna för det lånet inte överstiga 10 000 kr. Vad innebär detta för dig som konsument?Om villkoren i ett kreditavtal mot förmodan strider mot ovan nämnda regler, är de utan verkan för dig som konsument i enlighet med 9 kap 5 § 2 st. BrB, samt kan förbjudas enligt 3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden och förklaras ogiltigt enligt 31 § AvtL. Hoppas du känner dig nöjd med ditt svar. Om inte kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Påverkar egendomens värde omfattningen av det våld man får använda sig av för att försvara sig i en nödvärnssituation?

2021-11-19 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Ursäkta formuleringen då jag inte är jättekunnig gällande ämnet. Men jag undrar om det finns någon koppling mellan "ekonomisk och fysisk" skada t.ex. Nödvärn då jag får bruka mer våld beroende på hur livshotande gärningsmannen yttrar sig, men finns det något liknande gällande om jag får bruka mer våld när någon tar min dyra bil än om någon tar min cykel som har ett mindre värde?
Jennifer Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om omfattningen av det våld du får bruka när du försvarar dig i en nödvärnssituation påverkas av hur pass värdefull egendomen är som är aktuell i nödvärnssituationen. Om det är så att jag misstolkat din fråga är du mer än välkommen att höra av dig igen till oss. Reglerna som är relevanta för att besvara din fråga återfinns i Brottsbalken (BrB). För nödvärn krävs att det föreligger en nödvärnssituation och att gärningen inte är uppenbart oförsvarligFör att en annars straffbar gärning ska tillåtas med stöd av nödvärnsbestämmelsen krävs dels att gärningen företas i en nödvärnssituation samt att gärningen inte är uppenbart oförsvarlig, 24:1 BrB. I bestämmelsen listas fyra situationer där nödvärn kan användas som försvarlighetsgrund då situationerna utgör nödvärnssituationer. Varje nödvärnssituation har sina egna relativt komplexa villkor för att situationen ska klassas som just en nödvärnssituation men eftersom din fråga knyter mer ann till försvarlighetsbedömningen snarare än vad som utgör en nödvärnssituation finns det ingen anledning för mig att gå in på villkoren närmare. Du behöver dock ta med dig att det måste vara tal om en av de fyra situationerna som uttrycks i lagrummet för att det ens ska vara tal om att tillåta en annars straffbar gärning med stöd av 24:1 BrB. Vilka omständigheter påverkar bedömningen om en gärning kan anses vara icke uppenbart oförsvarligDet andra momentet som som behöver bedömas för att en annars straffbar gärning ska tillåtas med stöd av 24:1 BrB är om gärningen kan anses vara icke uppenbart oförsvarlig. Frågan är då vilka omständigheter som ska vägas betydelse vid en sådan bedömning. Den vägledande principen är att försvarsgärningen inte får klart avvika från vad som har varit behövligt och att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan gärningen och den skada som hotar genom angreppet. Precis som du säger lägger man vikt vid angriparens farlighet (med aspekter såsom kroppskraft, vapen, psykiska tillstånd osv). Vidare lägger man även vikt vid yttre omständigheter såsom huruvida angreppet kommer plötsligt och oväntat eller om det sker under mörker eller på plats där hjälp inte finns att tillgå. Också den angripnes egenskaper är att beakta vid bedömningen. Om den person som angrips på grund av utbildning har särskilda förutsättningar att kunna hantera en våldssituation kommer högre krav ställas på återhållsamhet. Frågan är då om också egendomens värde ska påverka bedömningen. Jag hade betydligt svårare att finna stöd för detta men tillslut fann jag det. Mycket riktigt är det så. Egendomens värde har betydelse för hur mycket våld som får brukas vid angrepp mot egendom. Ju högre värde cykeln har desto mer våld kan accepteras för att försvara den. Det anses dock alltid uppenbart oförsvarligt att använda livsfarligt våld mot angriparen för att skydda egendom. Detta till följd utav att egendom till stor del är utbytbar till skillnad från människoliv (Dahlström, Mats, Anette Strand Westerlund, and Gösta Westerlund.Brott Och Påföljder : En Lärobok I Straffrätt Om Brottsbalken. Sjunde Upplagan ed. 2020). Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga!Mvh,

Finns det något rätt sätt att agera i självförsvar?

2021-11-19 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag har försökt att hitta svar på min fråga inom ett ämne som jag ser att det redan finns en hel del frågor om. Det gäller nödvärnsrätten.Man får enligt lagen endast använda sig av proportionerligt våld, dvs. att man inte skall bruka mera våld än vad situationen kräver. Inga konstigheter där. Dock så finns det ju situationer där man inte kan ha en aning om vad angriparen har för uppsåt. Hur ska man veta vad angriparen tänker? Ett exempel är hur man skall kunna veta att angriparen inte kommer att sparka en i huvudet om man hamnar i backen. Det kan innebära svåra skador eller t.om. dödsfall. Min poäng är att det verkar kunna vara väldigt svårt för ett offer att avgöra angriparens uppsåt. Skall man alltid utgå ifrån att angrepp är livshotande? Det kan ju faktiskt hända att ett enda knytnävsslag leder till livshotande skador.Tacksam för svar!
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller nödvärnsrätten varför brottsbalken (BrB) är tillämplig.NödvärrnsättenNödvärnsrätten återfinns i 24 kap. 1 § BrB. Som du säger ska någon i nödvärn inte använda sig av mer våld än vad situationen kräver. Det du belyser är huvudregeln om att våld ska mötas med lika våld. Det är mycket riktigt att det kan vara väldigt svårt att veta hur angriparen kommer agera och det korta svaret på din fråga är att man inte kan veta säkert vad som är det bästa självförsvaret. Det rätta behöver inte vara att agera som att ett angrepp är livshotande. Eftersom att agera som om en situation är livshotande fast den inte är det kan leda till att personen döms till en brottslig handling. Huruvida en handling skyddas av nödvärnsrätten behöver därför avgöras genom en bedömning i det enskilda fallet. För att du ska få en tydligare bild av hur en bedömning av en nödvärnssituation ser ut kommer jag gå lite djupare in på rättsläget. Vilka förutsättningar finns för att nödvärnsrätten ska gälla?För att handlingen ska täckas av nödvärnsrätten behöver några förutsättningar vara uppfyllda. En handling som utgör nödvärn är försvarlig såvida inte angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse samt omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt (24 kap. 1 § andra stycket BrB). Detta betyder att så länge som den nödvärnsberättigade i sin våldsanvändning inte går över gränsen för vad som är uppenbart oförsvarligt, så begår personen inte ett brott. Hur avgörs om en gärning är uppenbart oförsvarlig?För att avgöra om gärningen är uppenbart oförsvarlig görs en försvarlighetsbedömning i det enskilda fallet. Försvarlighetsbedömningen görs genom att väga in det angripnas beskaffenhet och dess betydelse samt omständigheterna i övrigt (24 kap. 1 § BrB). Hit räknas bland annat de inblandade personernas kroppsvikt, förmåga att slåss, platsen för gärningen, det använda våldet samt förutsebara skaderisker. NödvärnsexcessOm en bedömning leder till slutsatsen att den som åberopar nödvärn agerat uppenbart oförsvarligt (det vill säga använt för mycket våld), görs en bedömning om nödvärnsexcess (24 kap. 6 § BrB). Nödvärnsexcess reglerar det fall att en person handlat uppenbart oförsvarligt till följd av att omständigheterna var sådana att han eller hon svårligen kunde besinna sig, det vill säga gärningsmannens förmåga att besinna sig i den konkreta situationen. I NJA 2009 s. 234 togs hänsyn till att den tilltalade i en nödvärnssituation inte kunde tänka eller handla rationellt på grund av rädsla i då personen utsattes för ett överraskande knivangrepp. Sammanfattning Eftersom att olika personer agerar olika och har olika förutsättningar finns det ingen möjlighet att avgöra hur ett självförsvar bör se ut. Detta behöver avgöras i domstol i en enskild bedömning. Det går inte heller att säga att man ska agera utifrån att situationen är livshotande, då detta kan medföra att personen utför en brottslig gärning som kanske inte är i proportion med det motsatta våldet, vilket kan leda till straff. För nödvärnsrätten gäller att personen i nödvärn ska handla på det sätt som kan avvärja situationen med så lite våld som möjligt, i proportion till gärningen personen utsätts för. Vid ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig på nytt.Vänligen,

Preskription av brott

2021-11-20 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej!Blev lite nyfiken (och jag lovar att det inte har någon verklighetsförankring!): Vad händer med bytet från ett rån om preskriptionstiden går ut? Låt oss säga att jag rånar en bank på 100 miljoner och sedan går under jorden tills preskriptionstiden går ut; blir dessa 100 miljoner mina juridiskt sett, eller kan de återkrävas även efter utgången preskriptionstid?
Benjamin von Gohren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! För rån gäller en straffskala med maxstraff på 6 år. För grovt rån gäller en straffskala på maxstraff 10 år. Det finns dock undantag. Brott har en preskriptionstid. När preskriptionstiden har gått ut får inte åtal väckas. För rån gäller en preskriptionstid på 5 år och för grovt rån gäller en preskriptionstid på 15 år, vilket följer av 35 kap 1 § 2 och 4 p. Brottsbalken. Det är således inte möjligt att åtala för brott. Det är möjligt att föra en civilrättslig process om äganderätten till pengarna. Men då måste det vara möjligt att bevisa att det rör sig om samma pengar, vilket kommer att bli svårt. I praktiken blir effekten troligtvis att rånarna kommer undan och inte behöver återbetala pengarna. Hör gärna av dig vid ytterligare frågor! Vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att vistas i någons trädgård?

2021-11-20 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad kan jag göra om jag såg en främling person på min privata trädgård?
Emil Wellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du kan göra om du har sett en främling på din privata trädgård. I nedanstående svar kommer redogöras för om händelsen du blivit utsatt för bör kunna räknas som brottslig, och vad du skulle kunna göra nu. Du kan ha blivit utsatt för hemfridsbrott För att händelsen ska vara brottslig behöver den falla under någon bestämmelse i brottsbalken (1962:700) (BrB). Ett alternativ skulle kunna vara hemfridsbrott. Brottet innebär att en person olovligen ska ha inträngt sig i en bostad. Som bostad räknas exempelvis rum, hus eller gård (4 kap. 6 § BrB). I ditt fall har en personligen olovligen har inträngt sig i din bostad. En trädgård kunna räknas som din bostad och därför kan du ha blivit utsatt för ett hemfridsbrott. Rekommendationer Jag rekommenderar dig att anmäla händelsen till polisen, om du tror att du är utsatt för brott. Läs mer om anmälan till polisen här. En annan rekommendation är att upplysa personen om att den inte är välkommen på trädgården, om personen skulle komma tillbaka till trädgården. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Straff för grovt bidragsbrott

2021-11-19 i Påföljder
FRÅGA |Min kompis har erkänt ett grovt bidragsbrott på 230000kr vad kan hon få för straff?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om grovt bidragsbrottBidragsbrotten och straffskalan för dessa brott regleras i bidragsbrottslagen (BBL). Vid bedömning av huruvida ett bidragsbrott är att anses som grovt ska man särskilt beakta om brottet har rört betydande belopp, om gärningspersonen har använt falska handlingar, eller om brottsligheten har utövats systematiskt eller i större omfattning. (3 § BBL) Vad som avses med "betydande belopp" anges inte i lagen men enligt Åklagarmyndighetens vägledning borde det röra sig om fem prisbasbelopp, vilket för nuvarande år är 238 000 kr. (Rättslig vägledning 2021:8, s. 14 f.) Viktigt att notera är att prisbasbeloppet stiger varje år, vilket innebär att den nämnda beloppsgränsen kan ha varit lägre när brottet begicks (du kan hitta prisbasbeloppen här). Det aktuella bidragsbrottet på 230 000 kr hamnar väldigt nära denna gräns. Förutom beloppet ska också övriga omständigheter beaktas och särskilt de som räknas upp ovan. Grovt bidragsbrott kan alltså komma i fråga även om beloppet i förevarande fall understiger den angivna beloppsgränsen. Trots att din kompis har erkänt gärningen ankommer det på domstolen att avgöra huruvida det rör sig om ett grovt bidragsbrott eller om det exempelvis är att anses som bidragsbrott av normalgraden. I vissa fall kan åklagaren utfärda ett strafföreläggande istället för att få frågan prövad i domstol. Detta förutsätter dock indirekt att det inte råder någon osäkerhet kring brottsrubriceringen och att din kompis accepterar föreläggandet m.m. (48 kap. 4 § rättegångsbalken) Vad kan straffet bli?För grovt bidragsbrott föreskrivs fängelsestraff som kan vara minst sex månader och högst sex år. (3 § BBL) Domstolen kommer att beakta förmildrande och försvårande omständigheter när straffet bestäms. I bedömningen kommer domstolen bland annat att beakta om den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott. (30 kap. 4 § brottsbalken; BrB) Förmildrande omständigheter kan emellertid vara exempelvis att den tilltalade har försökt förebygga, avhjälpa eller begränsa skadan av brottet, frivilligt angett sig eller om straffet är oproportionerlig. (29 kap. 5 § BrB) Trots att fängelse är den enda påföljden som föreskrivs för brottet kan den tilltalade få ett lindrigare straff, exempelvis villkorlig dom förenad med böter, om omständigheterna är tillräckligt förmildrande. (29 kap. 5 § BrB) Om straffskalan överstiger ett års fängelse, vilket den gör för grovt bidragsbrott, finns dock en presumtion för fängelsestraff. SlutsatsOm din kompis döms för grovt bidragsbrott kan hon få ett fängelsestraff som kan vara minst sex månader och högst sex år. Om det inte föreligger försvårande omständigheter, exempelvis om brottet inte har utövats systematiskt eller om det inte rör sig om organiserad brottslighet, kommer hon sannolikt inte hamna på den övre delen av straffskalan. Att beloppet i detta fall understiger vad som enligt vägledningen anses vara "betydande belopp" tyder också på att ett lindrigare straff kan vara för handen. Eftersom straffskalan för brottet överstiger ett års fängelse kan ett annat brott än fängelse endast undantagsvis bli aktuellt. Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Får en förälder knuffa och/eller hålla i sitt barn på ett våldsamt och hotfullt sätt?

2021-11-19 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Får en förälder knuffa och/eller hålla i sitt barn på ett våldsamt och hotfullt sätt?
Einar Dahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag uppfattar din fråga som att du undrar ifall en förälder får knuffa sitt barn/hålla i detta på ett sätt som skulle kunna orsaka skada för barnet och därtill göra detta under hotfulla omständigheter. Sammanfattning av svaret på din fråga Det korta svaret är nej. En förälder får inte bruka våld mot sitt barn om detta sker på ett sätt som skadar barnet och orsakar smärta som är tillräcklig för att nå upp till ringa misshandel. Det finns dock vissa bestämmelser som innebär att det under särskilda omständigheter kan vara tillåtet att knuffa sitt barn, men detta förutsätter nöd, se mer om detta nedan. Är det så att du har vidare frågor angående svaret på din fråga eller vill ha mer hjälp i ditt ärende är du välkommen att kontakta oss igen för vidare rådgivning på info@lawline.se! Bakomliggande resonemangNär det gäller frågor om tillfogande av andra fysisk smärta eller psykiskt lidande i Sverige finns det huvudsakliga regelverket samlat i brottsbalken (BrB) och föräldrabalken (FB), dessa är också de lagar som äger tillämpning i ditt ärende. Misshandel och barns rätt att ej utsättas för dettaTill att börja med vill jag hänvisa till bestämmelsen i 6 kap. 1 § FB. Där framgår det att barn har en allmän rätt att inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande handling. Denna bestämmelse relaterar till den allmänt gällande (för både barn och vuxna) regeln om misshandel i 3 kap. 5 § BrB. För att en sådan knuff eller ett fasthållande som du beskriver ska kunna betraktas som misshandel (och därför vara olaglig) krävs det åtminstone att föräldern har tillfogat barnet smärta, kroppsskada/psykisk skada, eller liknande. Vilken effekt som helst är dock inte tillräckligt för att föräldern ska kunna fällas för misshandel, utan effekten av knuffandet/behandlingen måste också åtminstone nå upp till den lägsta graden av misshandel vilket är ringa misshandel. När det gäller misshandel av barn och exakt var gränsen för ringa misshandel går är detta en fråga som måste avgöras av domstol för ett exakt svar i enskilda fall. Dock finns det allmänna riktlinjer som går att hämta i praxis. Exempelvis har högsta domstolen påpekat att ett slag i ansiktet med öppen hand (en örfil) som orsakar smärta och rodnad som regel utgör ringa misshandel och därtill att ett enskilt, lättare, slag med ett skärp på en åttaårings ben utgjort ringa misshandel; jfr. rättsfallet NJA 2017 s. 1129. Med andra ord finns det omständigheter som pekar mot att enbart en knuff eller fasthållning i sig räcker för att nå upp till ringa misshandel mot barn. Dock är detta något som måste avgöras i det enskilda fallet, särskilt med hänsyn till den psykiska och fysiska smärta som barnet råkat ut för på grund av behandlingen. Nöd; en rättfärdigande omständighetSom sagt kan det finnas omständigheter då en fasthållning eller liknande inte utgör ett brott trots att följderna åtminstone räcker för att nå ringa misshandel. En av de viktigaste omständigheterna då det skulle kunna vara lagligt att knuffa eller hålla fast ett barn är om nöd enligt 24 kap. 4 § föreligger. Nöd förutsätter att det finns en fara som hotar:livhälsaegendomeller något annat viktigt av rättsordningen Alltså skulle det kunna vara tillåtet att på ett väldigt bryskt sätt knuffa eller hålla fast ett barn om exv. en bil är på väg att köra på barnet men att fasthållandet eller knuffen kan förhindra detta. Är det så att du har vidare frågor angående svaret på din fråga eller vill ha mer hjälp i ditt ärende är du välkommen att kontakta oss igen för vidare rådgivning på info@lawline.se!