Har banken rätt att frysa eller avsluta sina kunders konton vid misstanke om penningtvättsbrott?

2022-01-02 i Övriga brott
FRÅGA |För snart ett år sedan avslutade min brors bank hans konto, utan förvarning. De hävdade penningtvätt, men har varken ställt frågor kring var hans pengar kom ifrån, eller bett honom styrka hans transaktioner. Banken har sagt att de varken har gjort eller tänker göra en utredning, då transaktionerna är för många. Har banken verkligen rätt att avsluta ett konto helt godtyckligt, utan att ge kunden en chans att försvara sig? Min bror har varit i kontakt med banken flertalet gånger det senaste året för att försöka lösa det här, men banken vägrar. Är det verkligen ok? Har inte alla rätt till ett bankkonto med grundläggande funktioner? Och om banken misstänker penningtvätt, är de då inte skyldiga att göra en utredning? Banken gav honom dessutom en utbetalningsavi på hans pengar när de avslutade kontot. Får de ens göra det om de misstänker penningtvätt?
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga gäller banks hantering vid misstänkt penningtvätt varför Lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism är tillämplig.Konsumentens rättigheter kontra bankens skyldigheterPrecis som du säger har en konsument som är lagligen bosatt inom EES rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner (enligt betalkontodirektivet). Däremot är banker enligt penningtvättslagen skyldiga att motverka att deras konton missbrukas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Enligt lagen ska banken säga upp avtal om betalkonto med grundläggande funktioner om konsumenten medvetet har använt kontot för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Penningtvätt definieras som tillgångar som kommer från brott eller brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Banken behöver tillräcklig information om sina kunderFör att kunna motverka risken för penningtvätt och finansiering av terrorism behöver banken ha information om var deras kunders pengar kommer ifrån, på vilket sätt och varför deras kunder vill genomföra sina transaktioner. Om banken har anledning att ifrågasätta någons insättningar eller transaktioner genom att misstänka att egendom har blivit föremål för penningtvätt eller är avsedd för finansiering av terrorism, har banken rätt att både frysa och avsluta kundens konto (4 kap. 11 § samt 3 kap. 1 § penningtvättslagen). Oftast brukar banken först ställa frågor kring transaktionerna till kontoinnehavaren innan de fryser eller avslutar kontot. Det är först om innehavaren inte svarar tillräckligt eller alls som har banken har skyldighet att frysa eller avsluta kontot. Om banken finner att det finns anledning att avsluta kontot tidigare har de dock rätt att göra det. Penningtvättslagen är nämligen riskbaserad vilket innebär att det inte står uttryckligen i lagen hur banken ska agera utan det ska göras en riskbedömning för varje kund. Vid hög risk kan striktare rutiner tillämpas, som att avsluta kontot (2 kap. 3 § penningtvättslagen). Om en bank beslutar att säga upp ett konto, ska banken informera konsumenten om det och även om vart kunden kan vända sig för att framföra klagomål. Du kan dubbelkolla med din bror om det inte är så att han har fått hem brev angående detta, eller om banken har rätt adress - då det brukar skickas ut ett antal brev om begäran om information innan kontot avslutas.Sammanfattning Sammanfattningsvis gäller att banken har rätt att både frysa och avsluta sina kunders konton om de har för lite information om transaktionerna och finner att det finns tillräckligt stor anledning att misstänka att kontot används för penningtvätt eller är avsett för finansiering av terrorism. Då banken finner att det föreligger en hög risk kan striktare rutiner tillämpas, som att avsluta kundengagemanget omgående. Däremot ska kunden bli upprättad om avslutet och kunna överklaga det. Om din bror finner att han inte fått tillräcklig med information eller inte fått tillfälle att förklara sina transaktioner råder jag er att återigen kontakta banken för att få mer information kring ärendet. Vid ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig på nytt.Vänligen,

Har jag rätt till nödvärn när någon hotar att ta mitt liv?

2022-01-01 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om någon hotar mig med att ta mitt liv och jag känner att jag är i en livsfarlig situation, får jag lov att angripa personen med våld?
Elin Holzhausen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätt till nödvärnDen situation som du beskriver är en nödvärnssituation. Nödvärn regleras i 24 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund vilket innebär att en gärning som någon begår i nödvärn utgör ett brott endast om gärningen med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig. Rätt till nödvärn föreligger i fyra olika situationer men den som blir aktuell i ditt fall är "ett påbörjat eller överhängande brottslig angrepp mot person". Ett påbörjat eller överhängande brottslig angrepp mot personAtt bedöma om ett brottsligt angrepp mot person pågår är ofta inte svårt att avgöra. I ditt fall tolkar jag det som att angreppet inte är påbörjat. För att bedöma om ett brottslig angrepp är överhängande får man se på omständigheterna i det enskilda fallet. Det brottsliga angreppet måste inte vara omedelbart förestående. Dock får man inte använda nödvärn mot ett angrepp som bara högt sannolikt kommer ske. Olaga hotAtt hota att ta någons liv kan utgöra brottet olaga hot som regleras i 4 kap. 5 § BrB. Olaga hot innebär att en person hotar någon annan med en brottslig gärning i syfte att framkalla rädsla hos den andra personen, för sin egen säkerhet, sin egendom eller för någon annan. Beroende på omständigheterna som förelåg när någon hotade att ta ditt liv kan du alltså ha blivit utsatt för ett olaga hot. Nödvärnssituationen "ett påbörjat eller överhängande brottslig angrepp mot person" syftar dock till situationer där fysiskt våld används och där nödvärnshandlingen används för att avstyra det fysiska våldet. Enbart faktumet att någon hotar att ta ditt liv ger dig inte en nödvärnsrätt. Grovt olaga hotFaktumet att du skriver att du känner att du är i en livsfarlig situation skulle kunna innebära att det olaga hotet du utsatts för är ett grovt olaga hot. Ett grovt olaga hot kan föreligga om personen hotar dig med ett vapen, sprängmedel eller genoma att anspela på våldskapital eller annars har varit av allvarligare slag eller om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art (4 kap 5 § andra stycket BrB). Om hotet har varit så pass grovt kan det leda till att du som blivit hotad känner sådan allvarlig rädsla och tar till våld för att ta dig därifrån eller liknande, då kan en så kallad putativ nödvärnssituation föreligga. Putativ nödvärn innebär att du har upplevt att en nödvärnsrätt förelegat men i egentligen så var det inget överhängande angrepp, då blir du ändå ursäktad för din gärning. SammanfattningOlaga hot är inte ett sådant brott som ger rätt till nödvärn eftersom olaga hot inte är ett fysiskt angrepp på person. Dock kan man bli ursäktad för sin gärning om man blivit utsatt för ett sådant allvarligt hot att man känner allvarlig fruktan pga. hotet. Hoppas du fått svar på din fråga. Om du har några fler funderingar utöver det får du gärna kontakta Lawline på nytt!Vänligen,

straffas man hårdare om offret är barn eller vuxen?

2021-12-31 i Påföljder
FRÅGA |Hur ser straffen kring brott mot barn ut. Får gärningsmannen samma straff av att exempelvis misshandla ett barn som av att misshandla en myndig person om handlingen annars är den samma? Sexualbrott tror jag skiljer sig, det blir strängare straff att utsätta ett barn för sexuella övergrepp jämfört med en myndig, stämmer det? Alltså, hur skiljer sig straffen beroende på brottsoffrets ålder?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din fråga beror helt enkelt på vad det gäller för brott, och det finns som du kanske förstår inget absolut svar. Vissa brott är endast ett brott på grund av att det begåtts mot ett barn, exempelvis barnfridsbrott (4 kap. 3§ brottsbalken). Som du själv nämner så är sexualbrott mot barn särskilda brott, men har inte högre straffskalor, se exempelvis våldtäkt 6 kap. 1§ brottsbalken jämfört med våldtäkt mot barn 6 kap. 4§ brottsbalken. Det som dock skiljer just dessa två brott är främst att presumtionen vid våldtäkt mot barn är att barn inte kan samtycka till samlag eller sådana sexuella handlingar, och därför ställs det inget krav på att gärningen skett mot någons fria vilja. Förutom just rubriceringsfrågor och den kriminella handlingen enligt ovan, så undrar du om exempelvis en misshandel mot ett barn skulle ge ett strängare straff än en misshandel mot en vuxen person. Detta är också något som beror på. Generellt på påverkas straffet utifrån den skada, kränkning och fara som gärningen inneburit, och vilket motiv man har haft (29 kap. 1§ brottsbalken). Dessa omständigheter är inte särskilt barn-specifika, men här kan det ju av dessa anledningar bli ett strängare straff om gärningen riktats mot ett barn, då skadan kanske är större, och kränkningen likaså. Ett slag i ansiktet på en vuxen person med en viss styrka orsakar kanske inte samma skada som ett slag av samma styrka mot ett barn. Detta kan ju också medföra att en gärning når upp till straffbar nivå av misshandel, när den sker mot ett barn, då det finns krav på viss skada för att dömas för misshandel, där ribban för att nå den skadan såklart är lägre när offret är ett barn än om offret är en vuxen person. Det kan alltså vara lättare att orsaka skada på barn än på vuxna, och därför kan nå brottslig nivå lättare mot ett barn, och dessutom grövre brottslig nivå. I övrigt påverkas också straffvärdet i skärpande riktning om den tilltalade visat stor hänsynslöshet, utnyttjat någons skyddslösa ställning eller svårighet att värja sig, missbrukat ett särskilt förtroende eller utnyttjat någons oförstånd eller ungdom, eller om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i förhållande till en närstående person (29 kap. 2§ brottsbalken). Av dessa omständigheter finns det ju vissa omständigheter som just behandlar situationer där brottsoffret är ett barn, medan andra mer indirekt påverkas av det. Bland annat kan straffvärdet påverkas av att man misshandlat ett barn i uppfostringssyfte, eller i hemmet där handlingarna är ägnade att skada barnets trygga miljö och förhållande till en förälder exempelvis. Sammanfattningsvis så finns det en del brott som endast kan begås mot barn, som kanske inte ens hade varit ett brott mot en vuxen person. Då blir man ju på det sättet strängare bestraffad när offret är ett barn, om gärningen inte ens är straffbelagd mot en vuxen. Vidare innehåller 29 kap. brottsbalken omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av brottets straffvärde, och där räknas upp omständigheter som dels inte är barnspecifika, men där straffvärdet indirekt påverkas av att det är ett barn, dels barn-specifika omständigheter som tar sikte på just när offret är ett barn och att straffet därmed kan bli högre. Men som sagt beror det på varje enskild situation och utifrån gärningen i fråga. Hoppas du har fått några svar på dina frågor! Jag vill passa på att önska dig ett gott nytt år!Vänligen,

Vad är straffet för en 15 åring som låser in en 10 åring'?

2021-12-31 i Påföljder
FRÅGA |Vad är straffet för en 15 åring som låser in en 10 åring.
Alexander Vallgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Initialt vill jag poängtera att allt inom juridiken är beroende av omständigheter. Eftersom din fråga helt och hållet saknar en beskrivning av de omständigheter som förelegat skall detta svar inte tolkas på annat sätt än som en väldigt gemen beskrivning av läget. Jag förutsätter för resonemangets skull att det inte funnits några förmildrande omständigheter, samt att 15-åringen verkligen avsett att låsa in 10-åringen. Jag förutsätter vidare att det inte funnits något legitimt skäl att låsa in 10-åringen, utan att 15-åringen agerade med illvilja. I brottsbalken (BrB) 1 kap. 6§ står det att den som är under 15 år inte kan dömas till påföljd. Genom tolkning e contrario kan vi således utläsa att den som är 15 år eller äldre är straffmyndig, och därav kan dömas till påföljd. De påföljder (vanligtvis benämnt som straff) som finns är enligt BrB 1 kap. 3§ fängelse, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och särskild vård. Nästa fråga är vilken brottsrubricering som hade kunnat vara aktuell i detta fallet. Eftersom 15-åringen spärrat in 10-åringen mot dennes vilja aktualiseras brottet olaga frihetsberövande (Brb 4 kap. 2§). Med tanke på gärningsmannens låga ålder samt att du inte nämnt några omständigheter som tyder på ett alltför dramatiskt händelseförlopp hade domstolen förmodligen, ifall densamma hade bedömt att brott förelåg, siktat in sig på 4 kap. 2§ 2st, vilket är för samma brott fast i mindre grova fall. Rättsföljden är enligt samma lagrum böter eller fängelse i högst 2 år. StraffrabattEnligt BrB 29 kap. 7§ ska domstolen ifall gärningsmannen är under 21 år särskilt beakta densammas låga ålder. Domstolen dömer i sådana fall ut mildare straff. Enligt praxis döms en 15-åring till ⅕ av straffet, varpå densammas maxstraff hade varit strax under 5 månader i fängelse. SammanfattningJag kan inte ge dig ett klart råd i frågan eftersom din fråga inte beskrivet omständigheterna i frågan. Vad jag kan bedöma är det alltså möjligt att 15-åringen inte får något straff alls, beroende på omständigheterna i frågan. Om omständigheterna gjorde att ett brott faktiskt begåtts är maxstraffet strax under 5 månader i fängelse, även om böter är ett mer troligt alternativ. Om du eller någon i din närhet råkat ut för ett brott råder jag dig/ er att höra av er till polisen för att upprätta en anmälan. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om inte är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

20-årsgräns för att föra in alkohol till Sverige från ett annat land

2022-01-02 i Övriga brott
FRÅGA |Okej så vad jag förstår måste man vara 20år för att föra in alkohol i Sverige även om man köpt det på lagligt sätt utomlands. Men min fråga är kan en person som är 18+ ta med öl till Sverige från båt till exempel? Öl är ju tillåtet att köpa i butiker från 18år så får man ta in öl i Sverige under 20år över 18år? Eller är det samma som gäller för öl som tex vin osv?
Hanna Haavisto |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga berör införing av alkohol från ett annat land varför alkohollagen (2010:1622) samt lag (2000:1225) om straff för smuggling är tillämpliga.I Sverige gäller som du säger en åldersgräns på 20 år vid köp av alkohol på systembolaget, men den som är 18 år eller äldre får köpa öl som innehåller max 2,25-3,5 procent alkohol i butik (3 kap. 7 § alkohollagen). Alkohol är en vara som inte får föras in i Sverige hur som helst och det är inte tillåtet att föra in alkohol i Sverige om man är under 20 år (4 kap. 4 § 2 st. alkohollagen). Här syftar lagstiftningen på alkohol som innehåller mer alkohol än i en folköl (2,25-3,5 procent). Tar någon under 20 år med sig annan alkohol än folköl till Sverige kan personen straffas för smugglingsbrott (3-4 §§ lagen om straff för smuggling). Straffet för smugglingsbrott är böter eller fängelse i högst två år. Precis som att det är olagligt för någon under 20 år att handla annan alkohol än folköl i Sverige, är det även olagligt för någon under 20 år att föra in öl som innehåller mer alkohol än 2,25-3,5 procent till Sverige från ett annat land.Vid ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig på nytt.Vänligen,

Är mordhot ett grovt olaga hot?

2022-01-01 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Rubriceras mordhot som grovt olaga hot ?
Elin Holzhausen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Olaga hot och grovt olaga hot regleras i 4 kap. 5 § brottsbalken (BrB).Olaga hotAtt hota någon med en brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid utgör brottet olaga hot (4 kap. 5 § första stycket BrB). Därmed är det ett olaga hot att hota att mörda någon. Ett hot måste ha en viss styrka för att vara ägnad att framkalla allvarlig rädsla. Ett mordhot har ofta en sådan styrka. Den som blir hotad måste inte ha upplevt en allvarlig rädsla utan bedömningen görs utifrån huruvida hotet varit ägnat att framkalla allvarlig rädsla. Grovt olaga hotFör att ett olaga hot ska klassas som grovt beaktas särskilt sådana omständigheter att hotet påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, sprängämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital eller annars har varit av allvarligare slag eller om gärningen annars har varit av särskilt hänsynslös eller farlig art (4 kap 5 § andra stycket BrB). Man gör alltså inte enbart bedömning utifrån vad man hotar med utan man beaktar alla de omständigheter som föreligger.Ett mordhot rubriceras alltså inte alltid som grovt olaga hot utan en bedömning utifrån de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet måste göras. Hoppas du fått svar på din fråga. Om du har några fler funderingar utöver det får du gärna kontakta Lawline på nytt!Vänligen,

Vad får man för straff vid rattfylleri?

2021-12-31 i Trafikbrott
FRÅGA |X har kört rattonykter och Polisen tog X och omhändertog X:s körkort på plats. X fick åka med till sjukhus för att ta ett blodprov om promillehalt och därefter frisläppt. Naturligtvis ett oerhört dumt beslut och även om X naturligtvis ångrar detta så måste X förhålla sig till ev konsekvenser.I nuläget så inväntar X att bli kallad till förhör där X kommer delgivas misstanke om rattfylla/grov rattfylla. Den lär komma snart. X vet inte i dagsläget om hur mkt promille X hade i blodet förutom att X vet att det kan vara högt, dessvärre. Får X reda på det då, hos Polisen? Man kan inte få reda på det innan?(1)Om man utgår ifrån att X faller under grov rattfylla så förstår jag att det är ett artbrott och förenligt med ev fängelsetid. Jag förstår att det kan bli olika tid beroende av promillehalt och trafikfara, stämmer det? (2)Om man får en dom, låt oss säga 2 månaders fängelse, hur stor är sannolikheten att man kan ansöka om att få fotboja? Hur TROLIGT är det? Vad gäller för det isåfall?(3)X är ostraffad sedan tidigare, har fast jobb och är ensamstående med 2 små barn. (De var självklart inte med i bilen vid tillfället). Söker man isåfall det (fotboja) hos frivården EFTER dom fallit? Eller hur ser en sådan process ut och vad är viktigt underlag i en ev sådan bedömning?Tack för snabb återkoppling
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad händer nu?Polisen kommer sannolikt invänta provsvaret innan man kallas, och då kommer man få reda på provsvaren vid förhöret som du säger. Det är osannolikt att man kan få reda på detta redan i förväg, dels då polisen inte nödvändigtvis vet provsvaret så långt före man kallas, dels för att det är en del av förundersökningen och behandlas därför med sekretess. Dessutom lär man inte ha blivit delgiven misstanke innan förhöret, och det främst efter denna punkt som en hel del rättigheter inträder, så som rätt till insyn i förundersökningen och liknande. Vidare skulle polisen sannolikt dessutom anse att det skulle vara till men för utredningen att berätta det innan förhöret (utifrån 23 kap. 18§ rättegångsbalken och 10 kap. 3§ offentlighets och sekretesslagen). Sammantaget lär man få vänta på att få reda på provsvaret, tills man delges misstanke vid förhöret. Vilket brott och vilket straff?Om man har framfört ett fordon med minst 0,2 promille i blodet, eller 0,1 mg/l i utandningsluften, döms man för rattfylleri av normalgraden till böter eller fängelse högst sex månader (4§ trafikbrottslagen). Har man i stället har över 1,0 promille i blodet eller 0,5 mg/l i utandningsluften, så döms man för grovt rattfylleri till fängelse lägst 14 dagar och högst 2 år (4a§ trafikbrottslagen). Var på denna skala man hamnar handlar främst om hur färden varit och liknande, men det handlar vanligtvist om 1-2 månader. Om man skulle bli dömd för rattfylleri av normalgraden, döms man nästan uteslutande till böter. Det är väldigt ovanligt att hamna på fängelsenivå om man hamnar på normalgraden. Hamnar man istället på det grova brottet, finns det för det första inga böter i straffskalan alls, utan den börjar direkt på fängelsenivå. Det finns fortfarande andra påföljder man kan få än fängelse, exempelvis skyddstillsyn med samhällstjänst. Det som talar för att man ska få fängelse är just som du säger, att grovt rattfylleri har ett så kallat högt artvärde, som gör att fängelse presumeras. Men beroende på hur mycket över "grovt" brott man ligger, hur lång sträcka man kört, trafikfaran, vägförhållanden och liknande, finns det utrymme att döma ut annan påföljd, som skyddstillsyn. Samhällstjänst kan läggas till skyddstillsynen i princip om skyddstillsynen inte är en tillräckligt ingripande påföljd, men döms sällan ut om det finns ett missbruksproblem exempelvis.Om man får fängelsestraff, kan man istället få fotboja?Det är absolut inte omöjligt att få fotboja istället för att avtjäna fängelsestraff på anstalt, det är inte helt ovanligt, men det beror bland annat på förutsättningarna i det enskilda fallet, och även kriminalvårdens resurser. Det är alltså som sagt inte domstolen som avgör eller dömer ut fotboja, utan det är frivården som administrerar det (en gren under Kriminalvården). Vanligtvis skickar frivården hem en blankett till de som fått fängelsedomar under 6 månader, där man kan ansöka om fotboja (1§ lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Man kan även se till Kriminalvårdens hemsida där det finns en blankett för att ansöka om fotboja. Man måste helt enkelt skriftligen ansöka om att få fotboja. För det första krävs det att man inte har avtjänat straff med fotboja inom de senaste tre åren (2§ lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Det görs sedan en lämplighetsprövning då hela den dömdes situation beaktas, men det som brukar krävas är att man har någon form av sysselsättning, ett jobb, går i skola eller liknande, att man har en bostad som godkänns för övervakningen och att övriga myndiga personer i bostaden godkänner att man avtjänar sitt straff i hemmet. Man kan även under övervakningen komma att lämna ex blodprover och liknande, för att kontrollera så att man avhåller sig från alkohol (4§ lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll). Det viktiga att trycka på vid en ansökan är alltså att personen i din fråga exempelvis har en stadig sysselsättning, alltså ett jobb, även hemmavarande barn, och annat som kan tala för en redlig och stabil livsstil i övrigt. Vanligtvis görs en personutredning av Frivården i samband med att man åtalas för grova rattfylleri, som kommer utreda omständigheterna kring ens tillvaro, familj, levnadsvanor och liknande, som kan ge stöd för ens ordnade livsstil. Sammanfattning och rådMan får sannolikt vänta på besked om provsvaret tills att man åtminstone blivit delgiven misstanke av polisen. Om man hamnar på normalgradigt brott, lär det med största sannolikhet sluta i ett bötesbrott. Om man istället skulle komma över gränsen till grovt brott, finns det presumtion för ett fängelsestraff, men det finns ett utrymme att istället få exempelvis skyddstillsyn och samhällstjänst om man trafikförhållandena, vägförhållandena och utifrån promillen inte var så grovt, exempelvis om man bara vänder bilen på en gata, kört en väldigt kort sträcka, eller om man precis ligger över 1,0 gränsen. Presumtionen för fängelse kan då brytas. Får man fängelse är det inte otroligt att man under de förhållanden som du anger, skulle kunna få avtjäna sitt straff med fotboja, men det beror också på kriminalvårdens resurser och om man är lämplig. Det krävs i vilket fall att man ansöker om fotboja för att få det och då bör man trycka på just sådant som talar för att man i övrigt har ett ordnat liv med rutiner, jobb, familj och liknande. Jag hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att återkomma till oss! I övrigt vill jag passa på att önska dig ett gott nytt år!Vänligen,

Kan körkortet dras in om man inte stannar vid en stoppskylt?

2021-12-31 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej jag hade bråttom till ett möte och råkade köra förbi en stopp-skylt. Några minuter senare stoppas jag olyckligtvis av polisen som visar hur de filmat förfarandet och ger mig böter på 2500 kr. De ansåg dock inte att jag agerat vårdslöst och återkallade därför inte mitt körkort. Jag är dock osäker på om det verkligen kommer stanna där, kommer inte Transportsstyrelsen kunna dra in det? Vad tror ni? Gott nytt år och tack på förhand!
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att inte stanna vid en stoppskylt innebär att man bryter mot trafikförordningen då vi har en stopplikt Sverige (3 kap. 19 § och 14 kap. 3 § 1 punkten, delpunkt b trafikförordningen). Eftersom det är Transportstyrelsen som beslutar om en eventuell återkallelse av körkort (7 kap. 2 § första stycket 7 punkten körkortslagen) så kan polisen enbart tillfälligt omhänderta ens körkort, därefter fattar Transportstyrelsen som sagt beslutet eftersom polisen rapporterar detta till dem.Utgångspunkten vid brott mot stopplikt är att man förlorar sitt körkort om brottet inte ses som ringa (5 kap. 3 § 4 punkten körkortslagen). Det är inte alltid körkortet återkallas, man kan få en varning istället (5 kap. 9 § första stycket körkortslagen). I ditt fall går det att konstatera att det föreligger en risk för att ditt körkort ska återkallas av Transportstyrelsen. Däremot valde polisen att enbart bötfälla dig och menade på att du inte kört vårdslöst. Sannolikheten är därför stor att du får en varning utifrån polisens resonemang, men det återstår att se efter Transportstyrelsen fattat sitt beslut.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Önskar dig ett gott nytt år! Vänligen,