Är det brottsligt att låta en person folkbokföra sig hos en när hen inte bor där?

2021-08-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Är det brottsligt att den som bor och är skriven på enadress tillåter en person att skriva sig på den adressen utan att bo där.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Att uppsåtligen folkbokföra sig på en adress där man inte bor kan utgöra ett folkbokföringsbrott. Detta är fallet om det föreligger en fara i bevishänseende (se 42 § folkbokföringslagen). Faran ska i fallet vara konkret, vilket innebär att den oriktiga uppgiften om folkbokföringsadressen sannolikt inte skulle upptäckas vid en normal rutinmässig kontroll.Att bo någon annanstans än där man är folkbokförd kan alltså utgöra ett brott. För ett sådant folkbokföringsbrott döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Eftersom fängelse ingår i straffskalan för folkbokföringsbrott kan någon som medverkar till ett sådant också göra sig skyldig till brott (se 23 kap. 4 § första stycket BrB). Det kan således vara brottsligt om en person låter en annan person folkbokföra sig hos denne, utan att personen bor där. Detta förutsätter emellertid även att den medverkande har uppsåt.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad är det längsta straffet för en 15-åring?

2021-07-22 i Påföljder
FRÅGA |Jag har förstått det så att det krävs "synnerliga skäl" för att någon som begått brott innan han fyllt 18 år ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. I rättsfallet NJA 1996 s. 509 dömdes en ungdom till fyra års fängelse för ett mord han begick vid 16 års ålder. Jag undrar: Vad är det längsta fängelsestraffet som en person som är 15 år gammal kan dömas till?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i brottsbalken (BrB). En given utgångspunkt är att personer som begår ett brott innan man fyller 15 år inte kan ådömas någon påföljd (se 1 kap. 6 § BrB). Om någon begår ett brott mellan åldern 15–18 år får rätten döma till fängelse enbart om synnerliga skäl föreligger (se 30 kap. 5 § BrB). "Synnerliga skäl" i lagtexten tar således sikte på klara undantagsfall, i första hand när brottets straffvärde anses motivera ett fängelsestraff trots personens unga ålder. Straffvärdet är helt enkelt det värde som brottet har eller med andra ord hur allvarligt brottet är i relation till andra brott. Ju allvarligare brott, desto högre straffvärde.Att observera är sedan 29 kap. 7 § BrB, den så kallade straffrabatten för unga lagöverträdare. Lagrummet innebär att om en ungdom väl skulle dömas till fängelse kan rätten utdöma en lägre påföljd än vad som annars är föreskrivet. Rätten kan genom detta lagrum alltså utdöma t.ex. ett fängelsestraff för mord på 4 år, trots att straffskalan för mord börjar på 10 år. Det framgår även av lagrummet att livstids fängelse inte får utdömas för personer under 21 år. Vidare får inte en ungdom inte dömas till ett svårare fängelsestraff än 10 år som utgångspunkt. Om det är föreskrivet fängelse på längre tid än 10 år och på livstid för brottet får en ungdom dock dömas till fängelse i högst 14 år (se 29 kap. 7 § andra stycket BrB).Teoretiskt kan alltså en person mellan 15-21 år dömas till 14 års fängelse, exempelvis för mord. Det är emellertid väldigt osannolikt att en person som är blott 15 år skulle dömas till ett sådant långt straff. I brottsbalkens lagkommentar ges som exempel att en person strax under 21 år bör kunna dömas till ett längre fängelsestraff än 10 år, förutsatt att en vuxen person som begått samma brott skulle ha dömts till 18 års fängelse eller livstids fängelse. Vad det längsta fängelsestraff en 15-åring skulle kunna dömas till kan jag inte svara på utan det beror som alltid på omständigheterna i det enskilda fallet.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka är rekvisiten för vållande till annans död?

2021-03-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Hur kan man med hjälp utav lagtexten ta ut de objektiva och subjektiva rekvisiten i BrB 3:7 1 st (vållande till annans död?Vänligen
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Vid tillämpning av varje straffbud i svensk rätt krävs det för att någon ska kunna hållas straffrättslig ansvarig att både de objektiva och subjektiva rekvisiten är uppfyllda.Objektiva rekvisit tar sikte på de delar av ett straffbud som stadgar vad som krävs för ansvar. Ett annat sätt att beskriva de objektiva rekvisiten är att den handling eller underlåtenhet som gärningsmannen gjort sig skyldig till ska falla in under ett straffbud.Det subjektiva rekvisitet inom straffbud tar sikte på att gärningsmannen, för att kunna hållas ansvarig, antingen måste ha agerat uppsåtligt eller oaktsamt. Det vanligaste är att det krävs uppsåt för att ett brott ska anses begånget (se 1 kap. 2 § första stycket BrB). I vissa straffbud stadgas emellertid uttryckligt att det är tillräckligt att gärningsmannen agerat oaktsamt.Vid brottet vållande till annans död (se 3 kap. 7 § BrB) utgörs de objektiva rekvisiten av att gärningsmannen ska ha orsakat annans död. Gärningsmannen ska alltså ha företagit en handling eller ha underlåtit att göra något. Detta ska sedan ha orsakat att en annan person dör.Det subjektiva rekvisitet för vållande till annans död utgörs av att gärningsmannen ska ha agerat oaktsamt. Det finns två olika typer av oaktsamhet; medveten oaktsamhet och omedveten oaktsamhet. Medveten oaktsamhet kan definieras som att gärningsmannen inser att det finns en risk för att en viss följd kommer att inträffa, men agerar trots denna insikt. Hen är emellertid inte likgiltig inför riskens förverkligande, i ett sådant fall skulle ett likgiltighetsuppsåt föreligga. Omedveten oaktsamhet innebär att gärningsmannen inte insåg att en viss följd skulle kunna inträffa (eller att en viss omständighet förelåg) – men hade skälig anledning att anta detta, eller borde ha förstått det.Vid brottet vållande till annans död ställs inget krav på någon sorts kvalificerad oaktsamhet. Det räcker således med att gärningsmannen varit omedvetet oaktsam.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilka är skillnaderna mellan stöld, ringa stöld och grov stöld?

2021-02-25 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Beskriv de skillnader som finns mellan brottsrubriceringarna ringa stöld, stöld och grov stöld. Finns det likheter skillnader mellan brotten och påföljderna?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Alla former av stöld är ett tillgreppsbrott och regleras därmed i 8 kap. brottsbalken (BrB).Stöld av normalgraden regleras i 8 kap. 1 § BrB. Stöldbrottet består i att gärningsmannen tar något, som tillhör någon annan, i sin besittning. Därtill ska gärningsmannen ha ett tillägnelseuppsåt. Gärningsmannen ska alltså ha ett uppsåt att disponera över egendomen som om hen vore den rättmätige ägaren. Det finns ingen krav på att gärningsmannen ska behålla egendomen utan tillägnelseuppsåt kan vara för handen även om hen konsumerar eller säljer egendomen. Slutligen krävs det att tillgreppet innebär skada för brottsoffret, härmed avses ekonomisk skada. Dessa kriterier gäller för alla stöldbrott, alltså även vid ringa stöld (snatteri) och vid grov stöld. Påföljden för stöld är fängelse i högst två år.Ringa stöld, eller snatteri, regleras i 8 kap. 2 § BrB. En stöld är ringa om det tillgripnas värde och övriga omständigheter talar för det. Samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska alltså beaktas, men åtminstone vid butikstillgrepp är det i praktiken värdet av det tillgripna som styr brottsrubriceringen. Högsta domstolen har i NJA 2019 s. 951 satt gränsen på 1250kr, men observera att detta alltså gäller vid butikstillgrepp och det är inte säkert att det går att applicera i andra situationer. Påföljden för snatteri är böter eller fängelse i högst sex månader.Grov stöld regleras i 8 kap. 4 § BrB. I lagrummet stadgas ett antal faktorer som ska beaktas vid klassificeringen, bland annat om gärningsmannen varit försedd med vapen eller om gärningen varit särskilt farlig eller hänsynslös. Faktorerna som räknas upp i lagrummet är inte uttömmande och en domstol kan även beakta andra omständigheter som skulle kunna göra att stölden är att anse som grov. Påföljden för grov stöld är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Utgör det ett barnpornografibrott att fotografera ett sexuellt poserande barn?

2021-08-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Jag har en fråga avseende brottet utnyttjande av barn för sexuell posering. Frågan avser den situation att någon olovligen förmår ett barn till sexuell posering och denne även fotograferar barnet när det utför poseringen. Jag undrar om gärningsmannen i sådana fall även gör sig skyldig till barnpornografibrott?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Barnpornografibrottet regleras i 16 kap. 10 a § BrB. Av lagrummet kan utläsas att det högsta straffet för brottet är fängelse i två år och att som barn räknas antingen den som är under 18 år eller den som är över 18 år men vars pubertetsutveckling inte är fullbordad. För barnpornografibrott döms exempelvis den som skildrar barn i pornografisk bild. Med att skildra ett barn i pornografisk bild avses att bilden framställs, exempelvis genom att ett verkligt barn fotograferas, filmas eller avtecknas. Att ta ett foto av ett barn som utför en sexuell posering räknas således som ett barnpornografibrott.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Utgör det förtal att varna andra från att bli lurade?

2021-07-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag är samlare och köpte en äldre bok av en person på Tradera, annonsen består av en bild och en kort beskrivning "från 97, säljes i befintligt skick".Vad bilden eller texten inte beskrev var att det saknades cirka 40 sidor i den och det var lösa och trasiga sidor i den. Jag blir missnöjd och känner mig lurad då säljaren eller bilden inte beskrev skicket på boken. Jag kontaktar säljaren och försöker att lämna tillbaka boken och få pengarna tillbaka.Säljaren vägrar och säger att jag får skylla mig själv.Nu till min fråga: Om jag sedan skulle varna andra i samlarkretsarna att de bör undvika att handla från säljaren (har bara säljarens internet alias inte riktiga namn) för att personen inte är ärlig kan detta räknas som förtal? OBS jag har inte spridit detta ännu till någon.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Förtal är ärekränkningsbrott som regleras i 5 kap. 1 § första stycket BrB. Brottet begås genom att man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. När det gäller att lämna uppgift kan det ske både genom framställning och fortspridning och brottet är fullbordat så fort uppgiften kommer till tredje mans kännedom. I ditt fall skulle din eventuella handling uppfylla kravet på ett uppgiftslämnande.Lagtexten talar vidare om att uppgiften ska var ägnad att utsätta personen för andras missaktning, någon bevisning om att beskyllningen faktiskt har medfört andras missaktning krävs således inte. Ordet "missaktning" i lagtexten innebär att uppgiften ska vara av nedsättande beskaffenhet och inte bara ett värdeomdöme. Att observera är även att det kan röra sig om förtal även om uppgiften som lämnas är sann.Huruvida ditt eventuella uppgiftslämnande skulle utgöra förtal kan jag inte ge något exakt svar på, det beror lite på hur du eventuellt skulle uttrycka dig. Att enbart varna andra genom att säga att du blev lurad av personen torde inte vara förtal eftersom uppgiften då ej är ägnad att utsätta personen för andras missaktning, men hur en domstol skulle bedöma situationen kan jag som sagt inte svara helt säkert på.Det finns även en försvarlighetsbedömning som ska göras vid frågan om förtal har skett; om man visar att uppgiften är sann eller att man har skälig grund för den, döms man ej till ansvar om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgiften (se 5 kap. 1 § andra stycket BrB). Att varna andra från att bli lurade skulle kunna falla in under detta försvarlighetsundantag.Oavsett om ditt eventuella uppgiftslämnande skulle kvalificera sig som förtal är det att observera att brottet förtal är ett så kallat målsägandebrott. Detta innebär att åtal som utgångspunkt enbart kan väckas av målsäganden i form av enskilt åtal, men åklagaren får även väcka åtalat om målsäganden är under 18 år eller om målsäganden anger brottet till åtal och åklagaren bedömer att åtal är påkallat ur allmän synpunkt (se vidare 5 kap. 5 § BrB).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vilken straffskala gäller vid försök till brott?

2021-02-28 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Vad innebär "må ej sättas under fängelse, om lägsta straff för det fullbordade brottet är fängelse i två år eller däröver" i 23 kap 1 § Brottsbalken?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.23 kap. 1 § BrB reglerar den osjälvständiga brottsformen försök till brott. Din fråga berör straffskalan för försöksbrott och detta regleras i lagrummets andra stycke. Innebörden av stadgandet i andra stycket är att om själva huvudbrottet, alltså det brott som gärningsmannen har försökt att begå, inte kan leda till ett lägre straff än fängelse i två år, får inte gärningsmannens straff för försöket sättas under fängelse. Gärningsmannen kan alltså till exempel inte bli ådömd böter om hen har försökt begå ett mord.När det gäller försök till brott som kan leda till lägre straff än två års fängelse är domstolen mer fri vid utdömandet av påföljd och kan alltså ådöma gärningsmannen böter. Straffet för försöksbrottet får emellertid aldrig sättas högre än straffet hade varit för det fullbordade brottet.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur länge kan man finnas i misstankeregistret?

2021-01-31 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Det är så att jag fick veta att jag förekommer mistankeregistret, när jag ansökte min medborgareskap. Innan dess visste jag ingenting om att jag förekommer mistänkeregistret. Det Som jag är misstänkt är bidragsbrott. Nu har det gått 2.8 år sedan, från det datumet jag blev inskriven i mistankeregistret. Ingen åtal har väcktes och jag skulle inte heller veta något om det inte vore pga min medborgarskap ansökan. Min fråga är då hur länge får man stå i misstanke registret utan någon åtal väcks?Tacksam för svar
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Regler om misstankeregistret återfinns i lag (1998:621) om misstankeregister. I lagens 13 § framgår att uppgifter i registret ska gallras bland annat om en förundersökning i ärendet har lagts ner utan att åtal väckts. Gallring innebär att uppgiften tillhörande ett arkiv avlägsnas eller förstörs.Du skriver i frågan att åtal för brott du är misstänkt för aldrig har väckts. Om det fanns en förundersökning avseende brottet du är misstänkt för och denna har lagts ner ska din uppgift alltså tas bort. Någon definitiv bortre tidsgräns för när uppgifterna ska gallras finns dock inte i lagen.Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,