Rattfylla med 1,0 promille, vad blir straffet?

2021-08-16 i Trafikbrott
FRÅGA |Singelolycka med 1.0 promille i utandningsluften. Ingen annan person skadad. Vad blir straffet?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!RattfylleriBrottet rattfylleri regleras i lag om straff för vissa trafikbrott. Två nivåer återfinns; dels rattfylleri normalgraden (4 §), dels grovt rattfylleri (4a §). Vid bedömningen om brottet är grovt beaktas särskilt att föraren haft en alkoholkoncentration om minst 1,0 promille i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften. Men även om föraren inte uppmäts ha dessa gränser för grov rattfylla kan han eller hon ändå dömas om föraren har varit avsevärt påverkad av alkohol eller framförandet av fordonet har inneburit en påtaglig fara för trafikssäkerheten. Sistnämnda kan inte uteslutas eftersom en olycka de facto inträffat. I de fall rattfylleristen har kört på ett sådant sätt att han eller hon ensam eller till huvudsaklig del har varit vållande till en olycka torde det i allmänhet leda till att brottet bedöms som grovt.PåföljdMycket talar således för grov rattfylla. Straffskalan för grovt rattfylleri är fängelse i högst två år. Enligt förarbetsuttalanden bakom lagtexten, ska fängelse vara normalpåföljd (Prop. 1993/94:44 s. 35). När påföljden bestäms till fängelse mäts regelmässigt ett straff om en månad ut. Försvårande eller förmildrande omständigheter kan medföra ett högre eller lägre straff. Men det är förhållandevis ovanligt att mer än en månad döms ut. När påföljden inte bestäms till fängelse, vilket kan bero på billighetsskäl som exempelvis hög ålder, handikapp, psykiska problem eller liknande svårigheter att kunna avtjäna ett fängelsestraff (29 kap. 5 § brottsbalken). Då kan samhällstjänst tillsammans med skyddstillsyn eller villkorlig dom bli straffet. Hälsningar,

Ändringsfrekvens av brottmål i hovrätten

2021-04-13 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Min våldtäksman dömdes i tingsrätten, och har överklagat. Jag är ni orolig att möta han på gatan igen om han frias, och undrar om ni har någon form av statistik på ändringsfrekvensen på hovrätten vs tingsrätten i sexualmål. Jag antar att de gör samma bevisvärdering om den åtalade inte lägger fram ny bevisning(vilket han inte gjort) samt ser att dommen är styrkt. Vi har mycket bevis på vår sida, vittnen till själva händelsen, vittnen på hur jag mådde efteråt samt stödbevisning. Han har ingen bevisning snarare tvärtom då hans vittnesmål inte är trovärdig då vi kunde bevisa han ljög i saker. Vad tror ni som är utbildade? Och är det rimligt att vara orolig för att han frias helt?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I en undersökning daterad 2015 (Östling, Svea hovrätt (2015), se s.5, s.6, och s. 12 f.) framgick det att av brottsmålsdomar låg ändringsfrekvensen på 44 % i hovrätten. Sett till sexualbrottmålen låg ändringsfrekvensen på 31 %. Statistiken avser ändringar såväl i mildrande som skärpande riktning, gällande påföljd och friande eller fällande dom, varför procenttalet blir högre än vad procenten ligger på för ändring avseende något isolerat hänseende. Frekvensen av ändring från fällande till friande dom lär ligga betydligt lägre än 31 %. Vi har fri bevisprövning i Sverige. Hovrätten kan därmed göra en annan bevisvärdering än tingsrätten. Det går inte bestämt förutsäga hur domstolen i slutändan värderar bevisningen, men man kan göra mer eller mindre kvalificerade antaganden utifrån hur bland annat högsta domstolen i sina prejudikat resonerat kring liknande bevisning. Mycket talar, utan att vara insatt i sakomständigheterna, med hänsyn till, vad det verkar, det starka bevisläget, för att hovrätten går på tingsrättens linje. Rättsläget kring stödbevisning i sexualbrottmål har utkristalliserat sig i rättspraxis och en trovärdig berättelse av målsäganden i kombination med stödbevisning når i många fall upp till beviskravet (utom rimligt tvivel) i sexualbrottmål. Att hovrätten inte tillskriver viss bevisning lika stort värde som tingsrätten går ändå inte helt att bortse ifrån, det är en teoretisk möjlighet, om än i vissa fall avlägsen sådan.Hälsningar,

Kan uttryck bestående av emojis bli brottsligt om det används i en brottslig kontext?

2020-11-20 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan uttryck bestående av emojis bli brottsligt om den används i en brottslig kontext?
Pontus Fridén |Hej!Tack för din spännande fråga!Kortfattat kan användandet av emojis inte i sig utgöra något brott. Däremot råder fri bevisprövning i Sverige (35 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)), således kan all form av kommunikation och allt annat åklagaren anser är av vikt för målet upptas i förundersökningen och förebringas som bevisning i en rättegång. Det kan bli aktuellt för att styrka att ett brott ägt rum. Frekvent förekommande emojis kan nog sägas ha en någorlunda bestämd betydelse i vissa kontexter, även om innebörden av en emoji sällan, om än någonsin är otvetydig, kan möjligtvis styrka ett påstående om att kommunikationen avsåg något av åklagaren påstått konkret brottsligt. I ljuset härav får det nog ändå anses medföra ett begränsat bevisvärde, men helt utesluta dess värde som indicium kan man inte.Hoppas du fick svar på din fråga.Hälsningar,

Vilka överväganden gör domstolen vid påföljdsval i brottmål?

2020-10-21 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag är gravid och min sambo har hamnat i psykisk ohälsa och missbruks problematik. Han sitter häktad för misshandel och olaga hot utfört med kniv i handen. I nuläget får vi inte ha kontakt med varandra. Han är 23 år, ej dömd sedan innan. Kan vi begära kontraktsvård då det är missbruk som utgör hans beteende. Detta har inte hänt innan. Han skulle behöva åka tillbaka till psyket då han är suicid. Men pga restriktioner får vi inte veta vart han befinner sig. Vad tror ni att straffet landar på? Mvh.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kontraktsvård är ett annat ord för påföljden skyddstillsyn, 28 kap. 1 § brottsbalken (BrB) som ofta förenas med böter, samhällstjänst eller fängelse (2-3 §§). Skyddstillsyn är en mildare påföljd än fängelse 30 kap. 1 § BrB. Din sambo med hjälp av offentlig försvarare kan åberopa stöd och argumentera för att i händelse av fällande dom, påföljden ska bestämmas till skyddstillsyn istället för t.ex. fängelse. Som skäl till skyddstillsyn istället för fängelse framhålls i lagtexten, som kan vara av intresse i detta fallet är om den tilltalade undergår behandling för missbruk, om missbruk i väsentlig grad har bidragit till att brottet har begåtts och den tilltalade är villig att gå igenom lämplig behandling, om den tilltalade samtycker till att skyddstillsynens förenas med samhällstjänst.Att han sitter häktad talar å ena sidan för ett fängelsestraff vid fällande dom, då häktning främst tillgrips vid grövre brottslighet. Å andra sidan räknas häktningsdagarna vid en eventuell fängelsepåföljd av från straffet, dvs. antalet dagar kan jämnas med noll och därför redan anses ha suttit av sitt straff. Vad straffet landar på, är dessvärre omöjligt att svara på. Ett ungefärligt straffvärde kan uppskattas med kunskap om samtliga relevanta fakta i målet, men i slutändan avgör domstolen den frågan. Misshandel är ett s.k artbrott, för vilket normalpåföljden ska fastställas till fängelse. Påföljden kan högst bestämmas till fängelse i två år, 3 kap. 5 § BrB. Olaga hot 4 kap. 5 §, böter eller fängelse i högst ett år. Brott mot knivlagen 4 § böter eller fängelse i högst sex månader, om brottet är grovt, fängelse i högst ett år.Om han fälls för samtliga eller flera brott, ska rätten döma till en gemensam påföljd för brotten 30 kap. 3 § BrB. Rätten ska särskilt beakta omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, och en sådan omständighet är bland annat att han är tidigare ostraffad, 30 kap. 4 § BrB. Lider han av en allvarlig psykisk störning ska i första hand en annan påföljd än fängelse väljas 30 kap. 6 § BrB. Hans ålder överstiger 21 år varför någon s.k straffrabatt inte utgår 30 kap. 5 § BrB.Sammantaget finns det alltså en rad faktorer att ta hänsyn till. Hur bedömningen utfaller är som sagt upp till domstolen som i sin tur ofta följer rättspraxis, dvs. hur domstolar dömt i tidigare liknande mål och prejudikat (vägledande avgöranden från Högsta domstolen).Hälsningar,

Vad krävs för att dömas till vållande till kroppsskada i trafiken och vad är strafföreläggande?

2021-06-14 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Min man har fått ett strafföreläggande för vållande till kroppsskada. Han körde i ca 50 på en 70-väg, det var en varm dag i februari, isen hade börjat smälta på dagen och ingen del av vägen fram till olyckan var hal. Plötsligt kom han i en kurva, mötte en annan bil, försökte svänga men lyckades inte. Vägen vad smal så det var inte mycket som krävdes för krocken, och den andra bilen hamnade i diket. Mannen i passagerarsätet bröt bröstbenet då airbagsen i deras bil var urkopplad (pga att en barnstol skulle sitta där). Min man blev inte dömd för oaktsamhet i trafik men för vållande. Han förstår och går med på att betala skadestånd åt mannen som blivit skadad, men kan man verkligen bli dömd för ett brott när vem som helst som körde på den vägen i den stunden hade kunnat råka ut för samma sak? När han inte kunnat förutse, baserat på det underlag han tidigare kört på, att han behövde sänka hastigheten ytterligare? Naturligtvis gjorde han det han kunde för att undvika krocken, bromsande, svängde, men lyckades inte.
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om strafföreläggandeVid mindre allvarliga brott kan strafföreläggande ersätta en rättegång. Bestämmelser om strafföreläggande finns i 48 kap. rättegångsbalken, RB. Det framgår inte helt säkert i din fråga om din man har godkänt strafföreläggandet eller inte. Att godkänna ett strafföreläggande från en åklagare anses som att du erkänner brottet. En förutsättning för ett strafföreläggande är att den som misstänks för brottet har erkänt det, antingen omedelbart eller inom en viss angiven tidsperiod. Har du godkänt föreläggandet räknas det som en lagakraftvunnen dom, 48 kap. 3 § andra stycket RB. Att domen vunnit laga kraft innebär med andra ord att den i huvudregel inte går att överklaga.Möjligheterna att överklaga ett godkänt strafföreläggande är begränsade. De enda möjligheter som finns för att överklaga framgår av 59 kap. 6 § RB enligt följande: 1) Om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring.2) Om det vid ärendets behandling har förekommit sådant fel, att föreläggande bör anses ogiltigt.3) Om föreläggandet av annan anledning inte överensstämmer med lag.Om oaktsamhet översatt till omständigheternaAv de omständigheterna du lagt fram, verkar det inte som att din man varit oaktsam, vilket krävs för att kunna dömas för vållande till kroppsskada (3 kap. 8 § Brottsbalken, BrB). Jag tänker främst på den relativt låga hastigheten han höll och att han försökte undvika kollision Oaktsamhet är dock ett svårt, juridiskt tekniskt begrepp. Det krävs inte någon kvalificerad form av oaktsamhet. Ett flertal rättsfall har prövats i Högsta domstolen med anledning av tolkningsfrågan. Bland annat i NJA 2011 s. 349, där en lastbilschaufför vid vänstersväng blev påkörd av mötande bilist som omkom, ej ansvar för vållande. Också i hovrätten RH 1995:46, där gärnignarna innefattade kappkörning mellan bilar på motorväg, ansvar för vållande. Avgörande är orsakssambandet mellan handlingen och skadan. Handlingen måste ha varit oaktsam i förhållande till skadan. I korthet handlar det om att söka undvika och ta höjd för eventuella risker. Vad som krävs är alltså att gärningen varit oaktsam, att gärningen orsakat följden på ett relevant sätt och att personen varit oaktsam (jfr NJA 2020 s. 397 p. 11, 12 och 13). Vid bedömningen hämtas ledning i vad som i allmänhet gäller (t.ex. hastighetsbegränsning) och hur man i allmänhet bör agera i en särskild situation (t.ex. vid synbara risker, som t.ex. is på vägen, men också i hur man böra kunna förvänta sig att andra människor agerar. Hastighetsöverträdelse och andra överträdelser av föreskrifter eller normer kan innebära oaktsamhet, dock inte utan närmare genomlysning, utan mer som en presumtion, låt vara stark sådan. Sammanfattningsvis, utan att vara insatt i situationen och alla bevis och omständigheter, och sett till de omständigheter du framlagt, ser jag inte hur din man kan ha agerat oaktsamt i situationen. Att han har kommit över i andra vägbanan kan dock tala för oaktsamhet. Har strafföreläggandet godkänts är emellertid utsikterna att överklaga små. Annat är det om han ännu inte godkänt, då kan han förneka ansvar men vidgå omständigheterna om dessa är de riktiga. Hälsningar,

Fråga om prövningstillstånd avseende 3 kap. 1 § BrB med anledning av ikraftträdande lagändring 1 januari 2020 medför för betydelse gällande tidsbestämt straff

2021-01-19 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Har en fråga kring ett beviljat prövningstillstånd i HD där GM är dömd till mord i tingsrätt och hovrätt.Vad innebär detta nu när HD beviljat PT?Kan rubriceringen komma att ändras eller är det enbart påföljden som kan ändras?Straff för mord är 10-18 år och Hovrätten har dömt till 16 år. Brottet har begåtts efter de nya lagarna som infördes 2020-01-01.Kan förmildrande omständigheter tas i beaktning?Vad är tidsaspekt från det att HD meddelade pt till parterna eventuellt får förändring av påföljden?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Min gissning är att din fråga tar sikte på nyligen prövningstillstånds beviljade mål: B 6041-20. Analysen nedan utgår från det.Den aktuella straffbestämmelsen finns i 3 kap. 1 § BrB. Regeln har föregåtts av en politisk debatt och ändrats ett flertal gånger, senast 1 januari 2020 (prop. 2018/19:138). Att flera ändringar företagits på kort tid har sin anledning i att man inte uppnådde önskad effekt, vad som framhölls i lagmotiven blev inte verklighet vid rättstillämpningen i praktiken. Lagtexten var helt enkelt undermålig; den stämde inte överens med lagstiftarens vilja. I konflikt mellan förarbeten och lagtext går lagtextens ordalydelsen enligt rättskällehierarkin före, särskilt i brottmål där legalitetsprincipen och förutsägbarhet för den enskilde är av yttersta vikt. Den övergripande tanken med den senaste ändringen och tidigare ändringar är att livstidsstraff ska utdömas i allt högre utsträckning vid fällande dom för mord.I händelse av lagändringar blir rättsläget ibland lite oklart. Vad händer med prejudicerande rättsfall från tiden före ändringen? Vilken betydelse tillmäts doktrin tiden före? Också rena tolkningsfrågor av ordalydelsen kan ge upphov till huvudvärk. Där befinner vi oss nu i och med ändringen. Högsta domstolen har därför nu i egenskap av vägledande instans, anledning att visa vägen för landets jurister och underinstanser vad ändringen innebär i ett specifikt, avgränsat fall. Vari består osäkerheten?Utgångspunkten för straffmätningen före 2020, var att straffvärdet för ett mord motsvarar 14 års fängelse. För att straffet som i B 6041-20, ska bestämmas till 16 års fängelse bör omständigheterna sammantaget tydligt tala för ett högre straff. Som nämnt finns det en politisk önskan om att betydligt fler mord ska resultera i livstids fängelse. Avsikten syns i lagens förarbeten (prop. 2018/19:138) i det att mord där straffvärdet legat på 15-18 års fängelse i stället ska föranleda livstids fängelse. Tydligen skulle straffet i föreliggande fall då normalmässigt bestämmas till livstids fängelse då brottet begicks efter ändringen. I åtanke måste man likväl ha lagtextens uppbyggnad. Den räknar upp ett antal omständigheter som talar i riktning för livstids fängelse, bland annat om gärningen inneburit svårt lidande för offret eller annars varit särskilt hänsynslös.PrövningstillståndetNär Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd brukar prejudikatsfrågan avgränsa vad som ska prövas i målet. Det är nämligen inte alltid så att målet prövas in sin helhet igen, utan kan t.ex. antingen avse själva skuldfrågan; frias eller fällas. Eller liksom här, riktas in på straffmätningen dvs. påföljdsdelen. Särskilt, anger HD, gäller fråga om längden på ett tidsbestämt straff (jfr NJA 2013 s. 376). Alltså bör det röra sig om ett tidsbestämt straff och inte livstids fängelse som 16 års fängelse skulle resultera i enligt lagmotiven. Frågan är bara hur långt det tidsbestämda straffet ska vara. När normalpåföljden som förutsätter att varken förmildrande eller försvårande omständigheter var 14 år innan lagändringen, ska då lagändringen som i sig syftar till att resultera i fler livstidsstraff medföra att normalpåföljden höjs? Min gissning är att det är denna fråga HD ska ta ställning till. Hovrätten har mot bakgrund att enligt deras mening varken försvårande eller förmildrande omständigheter fanns, uppenbarligen utgått från att ändringen innebär höjning av normalpåföljden då den bestämdes inte till 14 år utan till 16 år.Förmildrande/försvårande omständigheter?GM har i sitt överklagande till HD framhållit att förmildrande omständigheter inte beaktats vid straffmätningen. Detta kan även föranleda en ändring av rubriceringen från mord till dråp, gränsdragningen därimellan är mycket svår och det finns en uppsjö rättsfall om den problematiken. Någon annan rubricering än mord är av att allt att döma emellertid inte aktuellt. Kopplade till straffmätningen finns specialbestämmelser i 29 kap. BrB. Portalstadgande finns i 29 kap. 1 § BrB. GM har särskilt åberopat 29 kap. 5 § p.9 BrB "om någon annan omständighet påkallar att den tilltalade får ett lägre straff än brottets straffvärde motiverar". Punkten är en slags generalklausul eller s.k "slasktratt" som kan sägas sätta en skälighetsgräns och där allt som inte passar in under de andra punkterna, men är likvärdigt faller in under.Å andra sidan menar åklagaren att det finns försvårande omständigheter. Hon menar att GM med en inte obetydlig kraft orsakat skadorna och att dessa inneburit lidande, jfr påståendet med ovannämnda rekvisit i 3 kap. 1 § BrB som talar för livstids fängelse. Till stöd för sin argumentation åberopar åklagaren det i prövningstillståndet nämnda rättsfall NJA 2013 s. 376. Med hänsyn till att samma mål tas upp i HDs skrivelse, kan det tänkas att HD landar i samma straffvärde som tingsrätt och hovrätt men med anledning av försvårande omständighet. Varken kortare eller längre fängelsestraff än 16 års fängelse kan således uteslutas.SammanfattningDet finns ett antal olika tänkbara hypotetiska alternativ till hur HDs dom slutligen utfaller av vilka alla påverkar rättstillämpningen framgent.1.HD anser att varken försvårande eller förmildrande omständigheter har påvisats och normalpåföljden för mord ska vara densamma som innan lagändringen och sänker därför straffet (14 år fängelse)2.HD anser att varken försvårande eller förmildrande omständigheter har påvisats, men normalpåföljden för mord ska skärpas i ljuset av att fler ska dömas till livstids fängelse, domen står sig (15-18 år fängelse, troligen 16 år)3.HD finner omständigheterna försvårande, normalpåföljden för mord står sig (14-18 års fängelse, troligen 15 år och uppåt)4.HD finner omständigheterna försvårande, normalpåföljden för mord skärps (15-18 års fängelse, troligen 16 år och uppåt)5.HD finner omständigheterna förmildrande, normalpåföljden står sig (12-14 år fängelse)6.HD finner omständigheterna förmildrande, normalpåföljden skärps (12-16 år fängelse) Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Vilken påföljd förväntas i händelse av fällande dom som avser falsk tillvitelse?

2020-11-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev utsatt för en våldtäkt i december förra året, jag ringde in de själv, men när jag ringde in så sa jag att jag var någon annan bara för att jag skämdes så mycket, jag har även berättat att det var jag som ringde i senare polisförhör. Samt att jag blivit anklagad att jag skulle ha gjort såren själv ( enl rättmedicin) vilket jag inte har. Jag har även pekat ut en kille som har gjort detta, men han är inte längre misstänkt. Nu har åklagaren väckt åtal mot mig, jag är misstänkt för falsk tillvitelse samt att jag orsakat skadorna själv. Jag är ostraffad, har små barn varav en boende hos mig och ett stadigt jobb. Jag är livrädd att hamna i fängelse kommer det ske? Hur brukar det bli i sånna här brott?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du ger Lawline förtroendet att besvara din fråga!Jag tolkar din fråga som att undrar över vilken påföljd som kan aktualiseras i händelse av fällande dom för falsk tillvitelse, mer specifikt om du kan hamna i fängelse. Därför går jag inte på förutsättningar för att kunna dömas till brott.Rättslig utgångspunktBrottsbeskrivningen finns i 15 kap. 7 § BrB. Påföljden är beroende av rubriceringen, falsk tillvitelse kan leda till fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa till böter eller fängelse i högst sex månader. Troligtvis är det att rubricera som normalgraden vid falsk tillvitelse om våldtäkt.Enligt 30 kap. 4 § BrB ska rätten vid val av påföljd fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Du är sedan tidigare ostraffad och verkar leva ett ordnat liv, vilka är faktorer som talar mot fängelse. Det ska också beaktas bland annat graden av skada, kränkning eller fara gärningen inneburit.Straffvärde enligt rättspraxisI ett fall från Högsta Domstolen (NJA 2015 s. 1008), som behandlade falsk brottsanmälan rörande våldtäkt, ansågs straffvärdet ligga på sex månader fängelse för upprepade fall av falsk tillvitelse (normalgraden). Åtminstone lär du inte dömas till sex månaders fängelse, utan hamnar under det straffvärdet mot bakgrund av ditt fall rör endast ett påstått brott. I mål från hovrätten RH 47:84 utdömdes 100 dagsböter, omständigheterna var dock inte liknande ditt fall. I NJA 1994 s. 518 Dömdes en person till en månad fängelse för falsk tillvitelse, inte heller där var omständigheterna likartade (normalgraden).Sammantaget går det varken utesluta fängelse eller endast böter i händelse av fällande dom. En tidigare ostraffad person med ordnat liv brukar betraktas som lämplig för samhällstjänst istället för fängelse i fall rätten finner straffvärdet uppgå till fängelse. Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Kan man överklaga en dom som fallit fyra år sedan, om inte vad kan man annars göra?

2020-08-22 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag blev dömd för våldtäkt 4år sen och den tjejer vill ha bara pengar hon hade ljugit och sa att jag hade stoppat min fingrar till hennes vagina, det stämmer inte vad kan jag göra anlita en advokat eller?
Pontus Fridén |Hej!Domstolen fann alltså dig skyldig till brottet våldtäkt för fyra år sedan i enlighet med 6 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) (BrB). Är du missnöjd med domen ska ett överklagande ske inom tre veckor från det att domen meddelades, dvs. för lång tid har gått för att kunna överklaga domen; du har förlorat rätten att överklaga. Domen har vunnit laga kraft och huvudregeln är att dom som vunnit laga kraft ska gälla. Konsekvens och tillförlitlighet till att dom som faller faktiskt gäller är centralt i ett modernt rättssystem. Sista möjligheten för dig att omkullkasta domen är resningsinstitutet. Du kan alltså begära resning i målet. Förutsättningen är att något av följande förekommit:grovt rättegångsfel; jäv hos domare, åklagare eller vittne,eller om vittne har ljugit,eller om någon skriftlig handling som åberopats till bevis har varit falsk,eller om det framkommit bevis på senare tid som mycket starkt talar för oskyldighet; omständighet eller bevis som inte förebringats tidigare, sannolikt skulle ha lett till att den tilltalande frikänts, eller brottet ansetts mildare58 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)Resning beviljas som sagt sällan av Högsta domstolen, normalt leder resning till en ny rättegång i den domstol som senast dömt. Domstolen ska då pröva om domen ska ändras.Vad du kan göra nuBehöver du rådgöra kring en eventuell resningsansökan, anmodar jag dig att kontakta någon av Lawlines professionella jurister https://lawline.se/contact