Jag vill skriva ett omdöme för att kritisera en läkarmottagning, är det förtal?

2021-08-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag vill via ett omdöme på internet kritisera en läkarmottagning samt läkaren där. Jag vill skriva saker som att läkaren är inkompetent och skadat mig samt att de i receptionen är otrevliga. Gör jag mig skyldig till förtal då?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i Regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet gäller i Sverige med vissa begränsningarYttrandefrihet är en grundlagsstadgad rättighet i Sverige (2 kap. 1 p 1 § RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar i lag av rättigheten (2 kap. 20 § första stycket RF). Handlingar som exempelvis förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Brottet förtal innebär utpekandet av någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnandet av uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktningMan kan bli dömd för förtal om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Man ska dock inte bli dömd för förtal om det utifrån omständigheterna anses försvarligt att lämna uppgift i saken och att uppgiften var sann eller att man hade skälig grund för det (5 kap. 1 § andra stycket BrB). Man ska först pröva om det är fråga om förtal. Det kan anses vara förtal om du utpekar läkaren såsom klandervärd genom uppgifter som är av nedsättande beskaffenhet och som typiskt sett kan anses ägna missaktning hos andra. Det krävs dock mer än att rikta kritik gentemot läkarens arbete för att du ska begå brottet förtal. Det kan dock vara gränsfall beroende på hur kritiken förmedlas och andra omständigheter som kan anses uppfylla kravet på nedsättande beskaffenhet.Om ditt omdöme hade inneburit förtal i den meningen så kan det anses försvarligt och berättigat att lämna sådana uppgifter och om uppgifterna var sanna eller man hade skälig grund för det. Det kan anses försvarligt att du beskriver din upplevelse på läkarmottagningen för att varna andra patienter. Dock är det endast en domstol som kan göra en försvarlighetsbedömning i den aktuella kontexten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Varför blir inte en person som kört på någon åtalad för vårdslöshet i trafik?

2021-07-30 i Trafikbrott
FRÅGA |Hej. För ca 9 månader sedan så blev jag påkörd av en bil när jag gick över gatan med grön gubbe. Rättegång är om ca 3 månader, damen som körde på mig missade rödljus, det blir rättegång för vållande till kroppsskada men inte för vårdslöshet i trafiken. Hur kommer det sig att hon inte blir åtalad för vårdslöshet i trafik? Stämmer detta verkligen?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i lagen om straff för vissa trafikbrott och rättegångsbalken (RB).För att bli dömd till vårdslöshet i trafiken krävs att en vägtrafikant i väsentligt mån brister i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna (1 § första stycket lagen om straff för vissa trafikbrott). En åklagare ska dock endast väcka åtal om åklagaren finner att det finns ''tillräckliga skäl'' för det (23 kap. 2 § första stycket RB). En förutsättning för vatt väcka åtal är att den åtalade gärningen är straffbar. En annan förutsättning är att bevisningen för brottet är så stark att den kan läggas till grund för fällande dom. Åklagaren kan ha underlåtit att väcka åtal på grund av exempelvis brist på bevisning och att rättsprocessen då inte kan leda till en fällande dom. Det kan även vara så att åklagaren i ditt fall har gjort bedömningen att bilisten, kanske trots bristande uppmärksamhet, inte ansetts ha i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som krävs för att dömas till brottet. Jag har dock tyvärr ingen kännedom om omständigheterna i ditt fall och kan inget annat än att spekulera kring svaret. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Kan man tala illa om folk i en sluten facebook-sida?

2021-05-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Det är två personer som har gjort en Facebook sida i en bostadsrättsförening dom har fått 21 personer i den gruppen som dom skriver om styrelsen pratar illa om styrelsen i den gruppen får man göra det. Det är en sluten grupp.
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet är grundlagsstadgad men kan begränsas genom lag I Sverige råder yttrandefrihet, vilket är en rättighet som är grundlagsstadgad (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Enligt min mening ligger det närmast till hands att pröva om din situation faller inom brottet förtal för att ett sådant beteende ska vara olagligt. Brottet förtal innebär utpekandet av någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnandet av uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktningMan kan bli dömd för förtal om man utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning (5 kap. 1 § första stycket BrB). Man ska dock inte bli dömd för förtal om det utifrån omständigheterna anses försvarligt att lämna uppgift i saken och att uppgiften var sann eller att man hade skälig grund för det (5 kap. 1 § andra stycket BrB). Man ska först pröva om det ens handlar om förtal. Det kan anses vara förtal om en person utpekar en viss person i styrelsen såsom klandervärd genom uppgifter som är av nedsättande beskaffenhet och som typiskt sett kan anses ägna missaktning hos andra. Dock krävs det mer än att rikta kritik gentemot sin styrelse för att ansetts ha begått förtal. Det är svårt för mig att avgöra ifall personerna i fråga har gjort sig skyldiga till ett sådant brott eftersom jag inte har någon kännedom om vad som faktiskt skrivits i den slutna gruppen.Om man anser att personerna begått förtal så kan det anses försvarligt och berättigat att lämna sådana uppgifter i gruppen om det är så att uppgifterna var sanna eller man hade skälig grund för det. Jag kan inte heller göra en försvarlighetsbedömning av situationen eftersom jag inte vet vad som skrivits eller bakgrunden till det som skrivits.Avslutningsvis kan jag inte riktigt besvara frågan om man rent juridiskt får förfara på det sättet som du beskriver eftersom jag inte vet vad personerna i fråga faktiskt har sagt/skrivit. Det är därför svårt för mig att besvara din fråga eftersom jag inte har all relevant information. Det är endast en domstol som kan bedöma om personer har begått brott utifrån de relevanta omständigheterna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Jag är dömd för flera brott, kan jag få böter eller fängelse?

2021-04-30 i Påföljder
FRÅGA |Hej har en grov vårdslöshet i trafik,drograttfylleri, ringanarkotikabrott, tillgrep av fortskaffningsmedel Är dömd till några stölder och ringa narkotikabrott va tror du jag får böter eller fängelse ?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Påföljd bestäms av straffvärdet med beaktande av fallets omständigheter och fastställs inom brottens straffskala Straff ska bestämmas inom ramen för brottens straffskala efter brottslighetens straffvärde och med beaktande av bland annat den skadan som brottet medfört (29 kap. 1 § första stycket BrB). Straffvärdet är ett mått på hur allvarligt brottet är i relation till andra brott av samma slag och straffskalan är alltså den ramen som rätten måste hålla sig inom vid fastställandet av straffvärde.Utgångspunkten är att den som döms för mer än ett brott ska ådömas en påföljdHuvudregeln är att rätten ska döma en gemensam påföljd för flera brott när någon blivit åtalad för olika brott i samma rättegång (30 kap. 3 § första stycket BrB). Det brott med högst straffvärde får fullt genomslag när man ska beräkna hur hårt straffet blir för den samlade brottsligheten. Sedan tar man det näst högsta straffvärdet och dömer ut halva straffvärdet. Det ges alltså en så kallad straffrabatt i ökande grad för varje enskilt brott. Rätten ska även fästa vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse när rätten ska välja påföljd för gärningsmannen (30 kap. 4 § första stycket BrB). Att man tidigare gjort sig skyldig till brott kan tala för fängelse (30 kap. 4 § andra stycket BrB).Avslutningsvis kan jag dessvärre inte fastställa vad straffet kan bli för dessa brott eftersom jag saknar kännedom om de faktiska omständigheterna. Det är endast en domstol som kan bedöma vilka påföljder som ska utdömas i det enskilda fallet. Det verkar som att fängelse och/eller böter kan bli aktuellt. Mer kan jag tyvärr inte svara på!Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur påverkar återfall mitt straff efter att jag tjänat mitt första straff? Hur påverkar återfall under en rättegång mitt straff?

2021-07-30 i Påföljder
FRÅGA |I våras blev jag utsatt för en husrannsakan, där polisen bl.a beslagtog två cannabisplantor, ca 10 g torkad cannabis samt odlingsutrustning. Jag har ännu inte fått mitt straff, men min advokat hoppas på strafföreläggande, då jag odlade av strikt medicinska skäl. När dom väl faller är jag fullt redo att göra vad som krävs, men jag har ett par funderingar: efter straffet är avtjänat, vad händer om jag återigen skulle bli tagen för t.ex innehav eller något liknande ringa narkotikabrott? Kommer mitt tidigare straff att påverka mitt straff om jag skulle åka fast igen? Och, nu under tiden jag väntar på dom, om jag åker fast för ex. ringa narkotikainnehav, blir följden av det större pga domen som ännu inte fallit?Kanske rörigt formulerat, men hoppas ni förstår vad jag menar. Otroligt tacksam för svar!
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB).Första fråganJag uppfattar första frågan som att du undrar ifall det första straffet hade påverkat ett straff för ett eventuellt andra brott.Återfall kan påverka påföljdsbestämningen och kan även skärpa straffvärdetAtt du skulle bli dömd för ett liknande narkotikabrott efter att du avtjänat det första brottet innebär att du fått s.k. återfall. Återfall är alltså när du begår ett nytt brott och döms till en ny påföljd efter att du redan blivit dömd till ett straff för samma huvudbrott. För att räknas som återfall måste brottsligheterna vara nära i tiden, ungefär inom en tre till fyra års-period. Återfall beaktas först vid den frihetsberövande påföljdsbestämningen, alltså vid bedömningen av vilket straff som blir aktuellt, tex böter eller fängelse (30 kap. 4 § första stycket BrB). Vid påföljdsbestämningen är återfall en omständighet som talar för fängelse vid påföljdsvalet (30 kap. 4 § andra stycket BrB). I ditt fall verkar fängelse inte vara aktuellt eftersom hoppet mellan strafföreläggande och fängelse är stort. Det är även oproportionerligt att bli dömd för fängelse för ditt aktuella brott.Återfall kan dock även anses vara en försvårande omständighet som kan skärpa straffvärdet i vissa fall (29 kap. 4 § BrB). Återfall kan påverka och skärpa straffvärdet om man inte kunnat ta tillräckligt mycket hänsyn till det i stadiet vid påföljdsbestämningen. I straffvärde så beaktar man bland annat skadan, motiv och allvarligheten i brottet (29 kap. 1 § andra stycket BrB). Eftersom det rör sig om ett andra ringa narkotikabrott i ditt fall så tror jag inte att det hade påverkat det andra straffet. Det är dock viktigt att understryka att endast en domstol som har kännedom om alla omständigheter kan bedöma huruvida ditt straff för det eventuellt andra brottet kommer att se ut.Andra fråganJag tolkar din andra fråga som att du undrar ifall följden på första brottet blir mer allvarlig om du åker fast för ringa narkotikainnehav under rättsprocessen av det första brottet.Åtal mot samma person kan handläggas i samma rättegång eftersom huvudregeln är att rätten bestämmer en gemensam påföljd för brottenOm det rör sig om flera brott av samma gärningsman så kan målen kumuleras. Det innebär att om åtal väckts mot dig för båda brotten, ska åtalen handläggas i en gemensam rättegång (45 kap. 3 § första stycket RB). Denna processuella regel beror på att en gemensam påföljd som huvudregel ska bestämmas för flerfaldig brottslighet (30 kap. 3 § första stycket BrB). Rätten kommer alltså troligtvis att handlägga båda brotten i samma rättegång om åklagaren väljer att väcka åtal. Första brottet i sig blir inte mer allvarligt, men eftersom man gör en samlad bedömning av båda brotten vid påföljdsbestämningen så kan det slutgiltiga straffet bli mer allvarligt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Någon har hotat mig och sagt främlingsfientliga kommentarer, vad gör jag?

2021-05-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej En kvinna hotade mig muntligen att hon skulle skjuta mig. Samt främlingsfientliga kommentarer. Jag vet vem hon är och var hon bor. Det finns inga som hörde det
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad du kan göra efter att ha blivit hotad och blivit föremål för främlingsfientliga kommentarer.Din fråga regleras i regeringsformen (RF) och brottsbalken (BrB).Yttrandefrihet gäller i Sverige med vissa begränsningarYttrandefrihet är en grundlagsstadgad rättighet i Sverige (2 kap. 1 § första stycket p 1 RF). Rättigheten är dock relativ, vilket innebär att det finns vissa begränsningar av rättigheten i lag (2 kap. 20 § första stycket p 1 RF). Handlingar som exempelvis olaga hot, hets mot folkgrupp och förtal är en sådana gärningar som inskränker på yttrandefriheten.Främlingsfientliga kommentarer kan uppfylla rekvisiten för hets mot folkgruppDen som i ett uttalande uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck kan dömas för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år (16 kap. 8 § första stycket BrB). Påföljden blir böter om straffet anses vara av ringa grad. (16 kap. 8 § första stycket BrB). En främlingsfientlig kommentar kan uppfylla kriterierna för brottet och kan därmed vara olagligt.Hot om att skjuta någon kan uppfylla rekvisiten för olaga hotDen som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år (4 kap. 5 § första stycket BrB). Att skjuta någon är en brottslig gärning, vilket talar för att den första förutsättningen är uppfylld. Ett sådant uttalande bör även typiskt sett anses framkalla allvarlig rädsla för ens egen säkerhet till person hos mottagaren. Det krävs inte heller at hotet behövde vara objektivt farligt.Avslutningsvis kan du ha blivit föremål för två brott, hets mot folkgrupp och olaga hot. Du kan anmäla brotten trots att det inte finns några vittnen! Vid olaga hot brukar det ofta stå ord mot ord. För att anmäla brott kan du ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Hur mycket våld kan man samtycke till innan det blir olagligt?

2021-05-26 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hur mycket våld kan man samtycka till innan det blir olagligt? Till exempel s.k. "strypsex" har orsakat många dödsfall globalt och det finns även konstaterade dödsfall av barn i Sverige till följd av just strypsex. Man kan även få hjärnskador, dessa syns/märks inte alltid det är därför mycket riskabelt att strypa någon. Är det lagligt att strypa även om någon inte dör?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Samtycke kan vara en grund för ansvarsfrihet vid brottDet finns visa allmänna grunder för ansvarsfrihet när brott anses ha begått. Man kan exempelvis bli fri från ansvar om personen som brottet begås mot har gett ett giltigt samtycke till gärningen och att gärningen i sig inte är oförsvarbar (24 kap. 7 § BrB). Det finns vissa förutsättningar för att ett giltigt samtycke ska anses föreliggaEtt giltigt samtycke föreligger när den utsatte accepterat gärningen, samtycket finns vid tidpunkten för gärningen och under dess utförande och den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset. Du kan till exempel inte samtycka till att din kompis förstör någon annans bil eftersom det inte är ett intresse du förfogar över. För att ett giltigt samtycke ska föreligga krävs även att den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen. I ditt fall krävs det alltså att personen som blir strypt förstår vad det innebär med strypsex. Samtycket måste även ha lämnat frivilligt och vara allvarligt menat.För ansvarsfrihet krävs även att den brottsliga gärningen inte är oförsvarligFör att undgå ansvar från brott krävs, utöver att krav på samtycke föreligger, att gärningen inte är oförsvarlig (24 kap. 7 § BrB). I bedömningen ska man beakta den skada, kränkning eller fara som gärningen medför, dess syfte och övriga omständigheter i fallet.Skadans art, faran för ytterligare skada, gärningsmannens syfte och handlingens sociala värde ska beaktas när man bedömer straffrihet för misshandelMisshandel innebär att någon tillfogar annan skada (3 kap. 5 § BrB). Vissa typer av misshandel är aldrig tillåtna, oavsett om samtycke givits eller inte. Detta på grund av att gärningen inte anses försvarbar utifrån de ovan angivna kriterierna. Man ska beakta skadans art, faran för ytterligare skada, gärningsmannens syfte och gärningens sociala värde när man ska bedöma om ett samtycke innebär straffrihet från en gärning som klassas som misshandel. Precis som du nämner är faran för ytterligare skada stor vid strypsex, vilket talar emot straffrihet vid en sådan situation.Samtycke kan innebära straffrihet vid ringa och ibland normal grad av misshandelDet finns inga fastställda gränser till hur långt ett samtycke sträcker sig. Vad för typ av misshandel det rör sig om och omständigheterna i det enskilda fallet kan föranleda olika bedömningar. Vid grov misshandel (3 kap. 6 § första stycket BrB) verkar samtycke dock vara utan verkan eftersom man inte anser att en sådan grad av brottet kan vara uppburet av ett så beaktansvärt intresse (ha strypsex i detta fall) att ett samtycke bör tillmätas verkan av att befria gärningsmannen från brottet. Eventuellt att ett samtycke till grov misshandel hade kunnat sänka graden till normal-graden av misshandel. Det går dock inte att bedöma om strypsex anses falla inom grov misshandel.Ett giltigt samtycke kan dock beaktas vid ringa och ibland även normal misshandel. Det beror på omständigheterna i fallet och hur misshandeln tar sig uttryck. Avslutningsvis finns det ett mycket begränsat utrymme till att samtycke skulle kunna utesluta ansvar för vållande till kroppsskada/sjukdom. Det kan vara lagligt att strypa någon under sex om gärningen anses vara ringa eller normalgraden misshandel, men det kan även anses olagligt att strypa en person under sex om det kan få livshotande skador.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Min vän har blivit åtalad för förargelseväckande beteende, gäller ord mot ord?

2021-04-30 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, min vän har blivit åtalad för förargelseväckande beteende då han varit chaufför i sin kompis syskons bil och då fått köra runt dem i stan under kvälls/nattetid. Och då blivit stoppad pågrund av hög volym på musiken. Han påstår sig inte ha haft någon kontroll över ljudvolymen då han 1 enbart var förare och inte ägare av bilen 2 då kompisen vars syskon ägde bilen, "styrde" musiken. Vad gäller i den här situationen? Ord mot ord?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i brottsbalken (BrB).Åklagaren måste bevisa att det är ställt utom rimligt tvivel att din vän begått brottetDen som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter (16 kap. 16 § BrB). För att fällas för brott och dömas till straff krävs det att åklagaren bevisat att det är ställt utom rimligt tvivel att din vän begått brottet. Det är ett relativt högt beviskrav som ofta kräver mer än ord mot ord för att fälla någon, till exempel vittnen eller tekniska bevis.Även den som främjat ett brott med råd eller dåd kan dömas till straff (23 kap. 4 § första stycket BrB). Det innebär att din vän kan dömas till medhjälp för förargelseväckande beteende även om han inte själv styrde musiken, utan bidrog till brottet till exempel med att köra bilen. Det spelar ingen roll om han är ägaren till bilen eller inte.Avslutningsvis kan jag tyvärr inte agera domstol och bedöma ifall din vän kan bli dömd eller inte då jag inte har kännedom om alla relevanta omständigheter. Det är dock relativt höga beviskrav på att åklagaren ska bevisa att din vän har begått brottet förargelseväckande beteende för att hen ska utdömas ett straff för det.Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,