Det svenska rättssystemet och våra straffskalor

2021-09-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag undrar hur man ska tänka kring de låga straff vi har i Sverige för sexförbrytare samt hur svårt det verkar vara för målsägande i de fallen? Att bli trodda, vi tagna på allvar osv. Jag har svårt att förstå hur en pedofil eller våldtäktsman, eller mördare för den delen tex Anders Eklund, ofta kommer lindrigt undan och kan sedan utsätta fler barn eller kvinnor? I Eklunds fall hade han tex kunnat bli dömd i det första mordet på Pernilla och Engla hade då levt idag. Många pedofiler fortsätter begå brott efter avtjänade "straff". Jag skriver straff med citationstecken då jag det är bortom mitt förstånd att man sitter ett par år i fängelse när man förstört flera barns liv. Jag är inget Flashback-nättroll utan vill genuint förstå hur svenska lagen är uppbyggd och hur det kommer sig att man alltid verkar skydda gärningsmännen istället för målsägande/offer? Varför gör man det så svårt för unga tjejer att anmäla och bli tagna på allvar? Varför ser man inte till offrens säkerhet först och, såklart rättvisan. Jag vill förstå hur man ska tänka utan att bli arg, vilka argument som kan finnas bakom lagarna och brottsrubriceringarna. Jag har försökt vända och vrida på det själv men jag det går bortom mitt förstånd vilka argument som skulle kunna tänkas finnas.
Jasmine El Mallah |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med ska sägas att din fråga är extremt intressant och något som diskuteras dagligen både innanför och utanför den juridiska sfären. Här vill jag lyfta att jag kommer skriva mer allmänt om olika faktorer och att det jag framför inte ska tolkas allt för strikt. Jag var likt dig väldigt kritiskt till Sveriges rättssystem för några år sedan och skulle definitivt påstå att det fortfarande finns sådant som frustrerar mig. Efter att ha läst juridik i snart 5 år har jag dock insett hur rättssystemet inre maskin, om man skulle kunna uttrycka sig så, är mycket mer komplicerad än vad man tror. Det hela bygger på en systematik av regler som måste samstämma och beaktas. Som exempel kan framföras den svenska lagstiftningsprocessen som är väldigt invecklad. Jag har sett en tendens av att folk uttrycker sig i stil med att "de borde bara stifta en lag som gör x" eller "de borde bara ändra lagen" mm. Det många inte vet om är att en lagändring, till och med i form av ett ordbyte kan ta flera år innan den går igenom, vilket beror på att lagstiftningsprocessen omfattar många olika moment. För att nämna kort brukar en statlig utredning tillsättas i början för att utreda frågan och det är inte sällan utredningen antecknas med upp till över tusen sidor. När utredningen är klar brukar även utredaren komma med förslag (betänkande) på hur lagändringen kan formuleras. Betänkandet skickas sedan till olika myndigheter, organisationer, kommuner mm som får komma med s.k. remissvar. Regeringen bearbetar därefter förslaget i betänkandet och lämnar i många fall förslaget till Lagrådet som granskar regeringens förslag. Detta utgör bara vissa moment i lagstiftningsprocessen, men den visar ändå på hur mycket arbete som kan ligga bakom lagstiftning (jag hänvisar till regeringens redogörelse av lagstiftningsprocessen). Anledningen till varför jag lyfter lagstiftningsprocessen är för att den får relevans när det gäller att få ett hum om den svenska strafflagstiftningen. De olika brotten som finns uppställda i brottsbalken (BrB) har alla genomgått en ingående analys under lagstiftningsfasen. Det handlar delvis om att se till brottets beskaffenhet, men också till hur brotten förhåller sig till andra brott i straffskalan. Straffrätten präglas nämligen extremt mycket av principer där proportionalitetsprincipen är en stark sådan. Principen har inte en enda innebörd utan innefattar olika omständigheter som får sitt uttryck på olika platser i lagen och i olika sammanhang. T.ex. får proportionalitetsprincipen delvis uttryck i 29 kap. 1§ BrB av vilket det framgår att straff, med beaktande av intresset av en enhetlig rättstillämpning, ska bestämmas inom ramen för den tillämpliga straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde. Det man kan få ut av denna paragraf är bl.a. att olika brott måste stå i rimlig proportion till varandra. Genom att höja straffskalan för ett brott måste man plötsligt se över straffskalan för andra brott varför förändringar tar tid och ibland inte resulterar i något. Det är delvis det jag tror många inte tänker på i första anblick. Sen ska här inte glömmas andra principer och avvägningsbeslut som genomsyrar straffrätten både när rätten ska döma en person och när straffpåföljd ska bestämmas. Något övrigt som kan framföras är att åklagare som väcker åtal jobbar under staten och inte har som syfte att företräda målsäganden såvida inte detta bestämts. I övriga fall brukar ett målsägandebiträde föreskrivas vars enda fokus är att hjälpa målsäganden med både emotionellt stöd men också genom att framföra enskilt anspråk i form av skadestånd. Det skulle eventuellt kunna diskuteras om fler resurser hade kunnat läggas ner på detta. Jag förnekar däremot inte att det svenska rättssystemet har brister. Det är beklagligt att många inte känner den tillförlitligheten som eftersträvas, att många är rädda för att inte bli tagna på allvar. Det är viktigt att det finns folk som kritiserar detta och det hela ska absolut tas på allvar. Det sammantagna jag vill att du ska få med dig är i alla fall att det hela är mer invecklat än vad det verkar, att det är mycket arbete bakom allt och att många avvägningar görs innan beslut fattas. Det finns ofantligt mycket mer som hade kunnat framföras, men för att inte dra ut på det för länge avrundar jag här. Du är däremot alltid välkommen att kontakta oss igen på Lawline.

Är man skyldig att förutom böter betala igen för det stulna beloppet?

2021-06-11 i Påföljder
FRÅGA |Utdöms endast böter vid en grövre ek, stöld på ca 200.000? Är man inte skyldig att också betala igen det stulna beloppet?
Jasmine El Mallah |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Böter är en brottspåföljd (straff) som innebär att den dömde gärningspersonen ska betala in pengar till staten. Det är viktigt att böter inte förväxlas med skadestånd som är en civilrättslig rättsföljd mellan två parter i syfte att ersätta den ene parten för de skador som andre orsakat. För att besvara din fråga kan alltså framföras att det inte finns någon allmän skyldighet att betala igen för värdet av det stulna föremålet. Däremot har den som blivit utsatt för brott rätt till skadestånd av gärningspersonen för de skador som stölden medfört. Den som blivit utsatt för brott kan i princip få skadestånd för alla de skador som uppkommit i samband med stölden. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Lånade ut en sak som låntagaren vägrade lämna tillbaka och tog sönder

2021-03-29 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Jag lånade ut en sak till person och den här person vägrade lämna tillbaka saken, men tog också sönder den och kastade bort den. Om den här personen säger att det var en gåva vad kan jag göra då? Och hur kan jag bevisa att den här personen hade min sak nu när den är bortkastad.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en överlåtelse ska betraktas som gåva krävs det att det föreligger en förmögenhetsöverföring som gjorts frivilligt och att det ska ha förelegat en gåvoavsikt. Samtliga villkor måste vara uppfyllda. En gåva utmärker sig i att det saknas krav på motprestation. Av din bakgrundsinformation framgår det att du lånat ut en sak, med villkoret att detta ska återlämnas. Det framstår relativt tydligt att du saknat en gåvoavsikt. Ifall personen påstår att det rör sig om en gåva kan du således argumentera för att du aldrig haft en sådan avsikt. Stöld eller annat tillgreppsbrott i 8 kap. Brottsbalken (BrB) aktualiserar inte eftersom personen i fråga inte olovligen tagit din sak. Ett brott som hade kunna ligga nära till hands är istället olovligt förfogande, 10 kap. 4§ BrB, eventuellt olovligt brukande, 10 kap. 7§ BrB. Rekvisiten för olovligt förfogande är att personen frånhänt dig egendomen eller på annat sätt berövat dig rätten till den. Personen ska ha egendomen i sin besittning, men äganderätten ska vara förbehållen dig. Detta kan bli aktuellt när personen sålt egendomen, gett bort den, slängt den, tagit sönder den etc. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Olovligt brukande förutsätter dels att personen brukat den sak som denne fått låna av dig. Det krävs alltså någon form av nyttjande. Det krävs dessutom att brukandet vållat skada eller olägenhet. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år. Sammantaget skulle jag rekommendera dig att börja med att styrka att egendomen de facto är din och vara tydlig med att förklara att du saknat gåvoavsikt. Du skulle sedan kunna åberopa följande lagrum om du önskar starta en rättsprocess. Du skulle alternativt kunna kontakta Kronofogden och ansöka om vanlig eller särskild handräckning, se här för mer information. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilka är förutsättningarna för förtal?

2021-02-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag är i en vårdnadstvist med min dotters mamma. Hon har vid flera tillfällen sagt att jag missbrukar droger, vilket inte stämmer. Detta har sagts till socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (som också har fört in detta i sina journaler). Jag har varit i kontakt med socialtjänsten och förklarat att detta inte stämmer. De har sedan valt att inte gå vidare med några insatser gällande mitt påstådda missbruk. Eftersom att socialtjänsten uppenbarligen inte tror min dotters mamma, undrar jag om det inte är anmälningspliktigt när hon fortsätter att sprida detta falska rykte. Är detta inte förtal?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förtal är ett brott som finns lagstadgat i 5 kap. 1§ Brottsbalken (BrB). Rekvisiten för förtal är att någon utpekar annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för annans missaktning. Det faktum att du blivit anklagad för att bruka droger är ett sådant utpekande som skulle kunna träffas av förtal. Speciellt då uppgifterna angivits till bl.a. socialtjänsten vilket kan indikera på att hon velat utsätta dig för annans missaktning. Det råder heller inget krav på att anklagelsen faktiskt ska ha lett till missaktning, vidare som det inte behöver visas att anklagade hade uppsåt till att uppgifterna skulle leda till missaktning. Det brukar räcka med att anklagelsen typiskt sätt leder till missaktning. Med uppsåt menas i princip en avsikt att agera på visst sätt. Av 5 kap. 1§ st. 2 BrB stadgas däremot undantag för när anklagelser inte ska betraktas som förtal. Ifall den som anklagat någon varit skyldig att uttala sig eller ifall det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna uppgifterna och dessa visar sig vara sanna eller personen hade skälig grund för dem, ska personen inte dömas till ansvar. Jag kan inte på rak uppge ifall uttalandet varit försvarligt eller inte, utan detta är något som kräver djupare granskning. Särskilt då det rör sig om en vårdnadstvist. Dock brukar en uppgift normalt sätt betraktas som försvarlig ifall den har ett högt allmänintresse. Jag uppfattar inte att så är fallet. Jag vill påminna dig om att förtal är ett brott som faller in under det som benämns enskilt åtal 5 kap. 5§ BrB. Detta innebär till skillnad från allmänt åtal, att målsäganden själv är den som väcker åtal. Det finns många processuella regler att förhålla sig till varför detta kan vara både tidskrävande och väldigt kostsamt, 47 kap. 1§ Rättegångsbalken. Ifall du förlorar målet finns dessutom risk för att du svarar för motpartens rättegångskostnader. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vad händer när barn yngre än 15 år begår brott?

2021-07-01 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |En elev på 14 år hade enligt en lärare sagt "jävla X, ska slå sönder henne" Läraren i fråga var inte på plats. Skolan har polisanmält händelsen. Vad kan hända? Enligt elev så stämmer detta påsyende inte.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige blir ett barn straffmyndig vid 15 års ålder, 1 kap. 6§ Brottsbalken. Anledningen bakom detta är att barnens rättigheter och skyldigheter baseras på barnens ålder tillsammans med mognad inom svensk rätt. 15 år har ansetts vara en sådan ålder där barnet har förmåga att överblicka lagen och har ett någorlunda starkt konsekvenstänk. Se t.ex. rättsfallet NJA 1998 s. 693.Då eleven är 14 är denne inte straffmyndig. Utredningar mot barn under 15 år görs istället enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. När utredningen är klar kan sociala myndigheter fatta beslut om åtgärder, såsom olika stöd- och vårdinsatser.Det finns möjlighet för en domstol att pröva skuldfrågan genom en s.k. bevistalan. Däremot blir detta aktuellt först vid allvarliga brott såsom mord eller grov våldtäkt. Bevistalan får bara ske om den den begärs av socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare. Ifall bevistalan begärs får åklagaren väcka sådan om det krävs ur allmän synpunkt. I den bedömningen värderas om bevisningen hade varit tillräcklig för ett motsvarande åtal mot en straffmyndig person. I detta fall rör det sig dock inte om en sådan allvarlig brottslighet som aktualiserar en bevistalanOm du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

1 gram cannabis- ringa narkotikabrott?

2021-06-09 i Narkotikabrott
FRÅGA |Min son har varit hemma hos en kompis när dom har haft 1 gram cannabis på bordet.Polisen stormade in och tog in han och hans vänner. Min son har aldrig rört droger och inte rökt heller.Kan han dömas för nåt?
Jasmine El Mallah |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om narkotikabrott hittar man i narkotikastrafflagen. Enligt 1§ narkotikastrafflagen ska dem som olovligen innehar eller brukar narkotika dömas för narkotikabrott. Straffet ligger på fängelse i högst tre år. Ifall brottet med hänsyn till den art och mängden narkotika samt övriga omständigheter är att betrakta som ringa, dvs låg/obetydlig/mild kan man istället dömas för ringa narkotikabrott, 2§ narkotikastrafflagen. För ringa narkotikabrott är straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Att din son brukat 1 gram cannabis skulle kunna medföra att brottet rubriceras som ringa narkotikabrott och inte narkotikabrott av normalgraden. Däremot är det som sagt en helhetsbedömning som måste göras där inte bara mängden beaktas med även arten och omständigheterna i övrigt. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Vilka straff aktualiseras vid bedrägeri?

2021-03-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Jag har läst två artiklar på Lawline att det gällande bedrägeri av normalgraden inte finns böter på straffskalan. Det har inte getts någon källhänvisning till vart informationen är ifrån och själv hittar jag inget om detta. Därför är jag nyfiken vart detta står så jag själv kan källhänvisa det i min uppgift. Artiklarna jag läst:https://lawline.se/answers/vad-for-straff-riskerar-man-vid-bedragerihttps://lawline.se/answers/vilken-pafoljd-kan-man-fa-for-bedrageri
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bedrägeri är en brottstyp som återfinns i 9 kapitlet Brottsbalken (BrB). I 9 kap. 1§ st. 1 BrB regleras normalgraden av bedrägeri av vilken det framgår att till bedrägeri döms den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är. Straffet är fängelse i högst två år. Vid ringa bedrägeri är situationen annorlunda. Är brott som avses i 1§ med hänsyn till skadans omfattning och övriga omständigheter att anse som ringa kan straffet istället bli böter eller fängelse i högst sex månader, 9 kap. 2§ BrB. Anledningen till varför det inte angivits någon källhänvisning till vart det framkommer att böter inte finns med på straffskalan, beror just på att det inte finns någon källa att hänvisa till (direkt). Eftersom lagrummet enbart stadgar att fängelse kan bli aktuellt, utesluts böter med stöd av samma bestämmelse. Detta stöds av att ringa bedrägeri kan aktualisera böter- det är alltså ett aktivt val av lagstiftaren att formulera sig på rådande sätt. Inom straffrätten är legalitetsprinicpen av väsentlig betydelse. Kortfattat innebär den att ingen ska straffas utan stöd av lagen. Med stöd av legalitetsprinicpen kan det även resoneras att det inte ska gå att bli ålagd böter om det inte framkommer av lagrummet. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,